Frågor & Svar

Min son 19 år har jobbat på ett fritis där nu ett barn har sagt till sin pappa att min son har våldtagit honom. Barnet i fråga har stora specialbehov, har egen assistent och är allmänt olämplig till en vanlig skolmiljö, Han bl a misshandlade sin tidigare assistent så att två revben gick av och den här assistenten är nu omplacerad. Till saken hör att barnet har väldigt begränsad kommunikationsförmåga och även pappan behöver tolk i kommunikation med skolan. Våldtäkten ska ha ägt rum när min son var ensam med detta barn i ett hus på skolgården (som har bokats helt till det här barnen på grund av att han inte klarar av att vistas i vanlig skolmiljö. Just den dagen satt det här barnet lugnt för en gångs skull och lekte med tåg när pappan hämtade barnet). Kan min son som är myndig (med helt bedrövad av detta och vill ha min hjälp) göra en motanmälan? Kan man anmäla ett barn för förtal? Det kommer att bli en polisanmälan enligt vad vi har hört. Ytterligare fundering kring arbetsgivarens ansvar - hur kan de lämna en oerfaren ung kille ensam med ett barn som bevisligen är ytterst krävande och våldsam. Vilka konsekvenser får anmälan för min son? Han har tänkt att söka till fritidsledarutbildning. För att jobba på fritids behöver man lämna utdrag ur brottsregister. Blir han nu märkt för livet även om man lägger ner undersökningen/inget åtal väcks? Snälla guida oss! Kan det verkligen få så fruktansvärda konsekvenser när ett barn säger till sin pappa att han har ont i rumpan och pekar på min son? Det finns absolut inga andra händelser som skulle styrka anmälan. Tvärtom - min son har fått pris som bästa elev och kompis på skolan och har skött sitt jobb galant, vilket bekräftas av skolledningen.

Hej! Jag vill att Filip Henriksen besvarar nedan ställda frågor:

Då det är en värld fylld av lagar och paragrafer och ett språk som för mig som novis är svårt att förstå, behöver jag få bekräftat att det jag uppfattade av vårt samtal igår är korrekt samt ställa några följdfrågor. Enligt dig är vår största chans är att trycka på köparens undersökningsplikt, "tänjer på 4 kap.19 paragrafen." (se nedan utdrag från mobilkonversationen). Vår sida har större chans att vinna och därmed går den andra sidan (köparen) med på en förlikning vilket kan innebära att min syster och jag slipper betala. Som jag uppfattade ditt resonemang; Eftersom KÖPAREN FÖRSUMMAT SIN UNDERSÖKNINGSPLIKT är det högst troligt att köparen förlorar målet i en huvudförhandling (du nämde att det troligen fanns PRAXIS på tidigare liknande mål - vet du var vi kan hitta det isf?). Domaren vet att det blir dyrt för den som vill driva målet till en huvudförhandling därför föreslår domaren i fall som typ detta, en förlikning. Det kan innebära att man från köparen ställer in krav om betalning. Domaren kommer troligt bevilja jämkning då det finns särskilda skäl att beakta i fallet. Vi bröstarvingar som inte haft någon som helst insyn och varit helt i avsaknad av denna typ av kunskap vad gäller försäljning, arvskifte etc, har inte haft någon annan möjlighet än att lita på inhyrd experthjälp samt till sambon som tillika intygat på heder och samvete att hon lämnat korrekta uppgifter om boet. Därmed blev vi av med hela fadersarvet. Köparen har fortfarande inte inkommit med en stämning mot dödsboet. Vad anser du ska ske i nästa steg? Att vi avvaktar stämning från köparen? Eller att dödsboet agerar dvs att jag och min syster ber vårt ombud ta vår sak till förhandling? Sist men inte minst viktig. Du nämnde initialt något om regressrätt, om vi trots tvingas betala - och sambon kan inte betala sin del - då måste vi in med hela beloppet om 182´. I det sammanhanget nämnde du något om att vi kan stämma sambon dvs att vi har "regressrätt". Förstod nog inte till fullo vad det egentligen innebär och vad det skulle kunna generera? Stämmer vi då henne på mellanskillnaden 182 000-131 000= 51 000kr X 2 (jag och min syster)= 102 000Kr? Eller på hela beloppet 182 000 X 2 (jag och min syster)= 364 000Kr, eftersom vi anser oss förda bakom ljuset och arvsfördelningen baserats på felaktiga uppgifter? Hoppas än en gång på din experthjälp och emotser dina svar. Tack på förhand! 

Hej. Jag är nyfiken på eventuella nackdelar med att neka ett strafföreläggande. Tillkommer det eventuellt högre kostnader än bötern man blivit dömd till? Kan straffet ändras (läs höjas)? Finns det några andra nackdelar än att det prövas igen?

Vet att det är låg chans att åklagaren skulle droppa fallet. I övrigt är fallet solklart med 4-5 trovärdiga vittnen. Även om brottet är en riktigt skitgrej som man helst inte skulle bli registrerad i brottsregistret för.

Hej, Jag bor i ett lägenhetshus mitt i stan, inne på gården som tillhör mitt hus finns hyrda parkeringsplatser. Jag ska snabbt lasta av en sak till min lägenhet. Så jag ställer min bil längst huskanten inne på gården, alltså inte på en parkeringsplats, den står inte i vägen och blockerar inte något. Jag springer snabbt upp och kommer tillbaka och har fått p-bot. Mellan 13.23-13.25 står det.

Vad gäller här? Har jag inte rätt att få lasta av under 2 minuter?

Lånade ut pengar aug-13. Skuldebrev finns och hälften av skulden har återbetalats i tre omgångar, senaste i april-14. Personen säger sig inte kunna betala tillbaks resterande 13.500:- Hur ska jag som privatperson agera då?

Hej, jag blev år 2011 dömd för misshandel och fick samhällstjänst i två månader och skyddstillsyn. Hur länge är detta kvar i mitt belastningsregister och från när börjar man räkna tiden för det att försvinna, efter domen eller avtjänat straff?

Hej. Vi bor i ett radhusområde om ca 125 hushåll. 22 hushåll har gjort en tillbyggnad på ca 20 kvm. Då får man ett till sovrum och ett allrum. Utbyggnaden är standard i området och följer ett visst standard utseende. Vi har nu skickat in en bygglovsansökan på samma typ av utbyggnad men då hävdar kommunen att detaljplanen är överbyggd. Det visar sig att det Från början var "först till kvarn principen" för att få sitt bygglov. Inga nya tillbyggnader har sedan tillkommit på många år pga detta tills för 3 år sen då två hushåll i radhuslängan bredvid lyckades överklaga och få ett tillfälligt bygglov i väntan på att detaljplanen var klar. Kommunen menade då att man skulle se över detaljplanen. Nu visar det sig att man inte får ge tillfälliga bygglov på permanenta tillbyggnader så kommunen gjorde om dessa två till permanenta bygglov. Vi gick i tron om att detaljplanen i området var klart och vi anlitade arkitekt, beställde nybyggnadskarta från kommunen på dryga 6000kr, fick arkitekten att ta fram ritningar och vi tog ett lån på huset för att finansiera detta. Vi fick avslag då detaljplanen var överbyggd. De två förra utbyggnaderna var inte korrekt beslutade, kommunen hade gjort fel. Så klart tänker de inte göra fel igen så därför kommer de avslå vår ansökan. Efter möte med kommunen där jag försökte hävda likhetsprincipen så lutar de sig på plan- och bygglagen. Däremot säger dom att vi kommer få bygga ut med tiden eftersom man kommer se över detaljplanen på flertalet liknande områden i men vi får vänta. Enligt dom tar det ca 2 år att få färdigt en sådan detaljplan i ett område och då är vårt område inte i närheten på nästa inplanerade område att se över. Med andra ord kommer vi inte få denna möjlighet inom nära tid. der känns så fel att få veta att vi kommer få bygga ut men inte nu och man kan inte säga när. När det blir aktuellt kommer det vara försent. Vi har än inte fått något beslut formellt men det på gång. Däremot rekommenderar dom att vi istället gör en attesfalls tillbyggnad på 15 kvm (vi skulle bygga ut 23 kvm) men det kommer inte lösa våra behov då vi inte kommer lyckas skapa 2 vettiga sovrum med de vinklar och vrår som ställer till det. Fånigt att få bygga ut 15 kvm och inte 23kvm. Så jag får alltså bygga lite även fast det är överbyggt. Märkligt! Nu är frågan hur vi ska gå till väga? Ska vi undvika att överklaga beslutet? Vad har vi för chanser att få ett bygglov trots allt? Vi vill inte gå vidare i processen och förlora mer pengar om chanserna är osäkra. Jag kan känna att man skulle fått en signal av kommunen redan när vi beställde nybyggnadskartan, då hade vi aldrig gått så långt som vi gjorde. Jag får i det här fallet också skylla på min okunskap i området. Kan vi hävda likhetsprincipen i kommunallagen? Hur tungt väger den lagen i frågan. Det är plan-och bygglagen som står mot kommunallagen.

Jag annonserade ut en avställd beg bil som en spekulant kom och tittade på, lade en handpenning och kort därefter betalade fullt ut för via banköverföring. Men han kunde inte hämta den förrän ca en månad efter betalningen vilket alltså inte ha skett än utan bilen står kvar hos mig vilket i och för sig var överenskommet vid besöket. Jag har under denna tiden ändrat mig och vill nu behålla bilen och häva köpet och givetvis betala tillbaka hela köpesumman. Bilen är ej heller över registererad än utan står kvar på mig. Min fråga är ifall jag som säljare kan häva köpet som jag önskar göra?

Skilsmässa med enskild firma där båda haft inkomster. Vad händer vid skilsmässa. Det är min man som står för firman, men jag har varit delaktig. Jag har levt på den enskilda firman och har nu inget att försörja mig på. Hur gör man vid bodelning? Han kommer att ha firman kvar, men jag kommer ej ta del av den mer, heller ej jobba i den. Det finns inga tillgångar och skulder bara ren konsulting.

Hej

BAKGRUND: Har arbetat som timanställd sen dec. -13 på ett gruppboende och stämplat upp tid till heltid enl. de rättigheter jag har. Vissa månader har jag fått ihop till en heltid, andra månader har det blivit färre timmar. I anställningen ingår sk. sovande jour då man är kvar på arbetsplatsen. Dessa timmar, 23:00-06:00, räknas ej som arbetad tid utan man ska vara tillgänglig vid behov, förekommer inget behov betalas enbart ett jourtillägg på några kronor/timma ut. I mitt fall uppskattar jag dessa till 20-25 timmar i månaden sen december. Nu har jag fått ett brev från kommunals a-kassa där de skriver att dessa timmar på natten ska deklareras på kassakorten som arbetade timmar och jag ska betala tillbaka pengar, alltså ej enbart det knapra jourtillägget utan den timpeng jag har. Enligt det avtal kommunal och vårdförbundet har ingår inte dessa jourtimmar i arbetstiden men enligt a-kassan ska de ändå deklareras som sådana. Detta känns helt galet fel.

FRÅGA: Är det lagligt korrekt från a-kassan eller ska jag överklaga och i så fall vilka vägar ska jag gå?

Tack på förhand