Ekonomisk rättvisa vid köp av bostadsrätt

2008-11-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag och min sambo har köpt en bostadsrätt tillsammans. Min sambo betalde 15 % av priset kontant. Vi har gemensamma lån och betalar lika mycket förutom att jag betalar amortering. Hur bör vi hantera det så att det blir rättvist ekonomiskt?
Ola Davidsson |Hej, först och främst bör din sambo och du och ingå samboavtal angående de 15% av bostadsrätten som din sambo betalt kontant, s.k. handpenning. Detta för att undanta denna egendom från eventuell bodelning och därmed säkerställa att din sambo återfår den insats hon erlagt i bostadsrätten. För att få en fullständig rättvis ekonomisk fördelning bör ni hälftendela även amorteringarna. I annat fall kommer du att stå risken för räntehöjningar samtidigt som du ensam avbetalar lån på en gemensam egendom. Med vänlig hälsning

Arvsrätt för föräldrar och barn

2008-09-22 i Alla Frågor
FRÅGA |Min syster har avlidit hon hade 2 barn. Mina föräldrar lever. När dom dör ärver då min systers barn hennes del alltså halva kvarlåtenskapen efter mina föräldrar?
Caroline Davidsson |Hej, Din systers barn är enligt Ärvdabalken 2 kap 1 §, som du hittar https://lagen.nu/1958:637#K2, hennes närmaste arvingar (bröstarvingar) och det är alltså de som kommer ärva henne och inte era föräldrar. Det är först om det ej finns några barn eller någon make den avlidnes föräldrar ärver. När era föräldrar sedan går bort kommer din systers barn att träda i hennes ställe och hennes andel av kvarlåtenskapen kommer att tillfalla dem, 2 kap 1 § st 2. Jag hoppas att jag har förstått din fråga rätt annars får du gärna återkomma Med vänlig hälsning

Skillnaden mellan fullmakt och generalfullmakt

2008-10-27 i Alla Frågor
FRÅGA | Hej Vad är det för skillnad på en fullmakt och en generalfullmakt
Micael Karlsson |Hej. En fullmakt innebär att en person (fullmaktsgivaren) förklarar att en annan person (fullmäktigen) har rätt att handla på fullmaktsgivarens vägnar (för annans räkning) och därigenom binda denne i förhållande till en tredje man. Konkret innebär det att fullmaktsgivaren tar på sig ansvaret för de rättshandlingar (som fullmakten avser) fullmäktigen företar för hans räkning. Fullmakter regleras i Avtalslagens 2 kap. (se https://lagen.nu/1915:218) En generalfullmakt är en typ av fullmakt som innebär att fullmaktsgivaren ger en fullmäktige möjlighet att utföra alla rättshandlingar som fullmaktsgivaren själv kan göra. Begreppet nämns inte avtalslagen. I juridisk litteratur har vissa ifrågasatt generalfullmaktens giltighet, enighet råder dock om att en generalfullmakt åtminstone skall tolkas restriktivt (liksom alla omfattande fullmakter). (Se exempelvis Adlercreutz, Axel: Avtalsrätt I sid 163). Med vänliga hälsningar

Samboavtalets verkningar och innebörd mm.

2008-10-13 i Alla Frågor
FRÅGA |"All annan egendom som var och en av samborna äger faller utanför bodelningen oavsett om den har förvärvats före eller under sambotiden. Var och en behåller alltså sin egen egendom" Vad räknas som egen egendom? Om man har gemensam ekonomi under sambotiden kan då den ene av parterna hävda att denne äger en möbel. Min före detta hävdar att han är ägarare till de möbler vi köpt när vi bodde ihop. Att han varit i affären och därför har sitt namn på kvittot kan väl inte gillas? Jag har ju bidragit till den gemensamma ekonomin och vi har ju köpt möblerna till oss. Eller? Jag har däremot köpt en soffa för pengar jag hade på mitt bankkonto då vi träffades. Är soffan min egendom?
Jonatan Kirkhoff |Hej! Din fråga regleras av sambolagen, se https://lagen.nu/2003:376. Av den 3 § följer att som samboegendom avses sambos gemensamma bostad och bohag som man införskaffat för gemensam användning. Med sambos gemensamma bohag avses enligt 6 §, möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre med undantag för sådant bohag som används uteslutande för den ena sambons bruk. Av 8 § följer att vid upphörandet av samboförhållandet skall det gemensamma bohaget samt bostaden delas lika mellan samborna. Från dessa normala principer äger dock sambos möjlighet att ingå samboavtal, 9 §. Detta får den effekten att samborna kan avtala att bodelning inte skall ske över huvud taget alternativt att viss egendom icke skall ingå etc. I ditt fall har som jag förstår just ett så kallat samboavtal ingåtts, med den innebörd att all egendom som respektive part förvärvat icke skall ingå i bodelningen. Vad som menas med egendom torde vara bohag i den bemärkelsen som gemensamt bohag definieras i 6 §. Denna innebörd kan man dock inte helt säkerställa då innebörden faktiskt beror och baseras på den avsikt ni som parter avsett ge uttrycket ”egen egendom”. Min slutsats är dock att det borde likställas med möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre. Eftersom din man är den person som står på kvittona så är detta något som ger för handen att han innehar äganderätten för sakerna, dvs. han och enbart han äger egendomen. Att den varit avsedd att användas gemensamt förändrar inte statusen på äganderätten. Frågan kan kompliceras av om det är så att ni betalt möblerna för gemensamma pengar. Detta föranleder att du kan argumentera för att ni är samägare till egendomen. Är det bara så att det är en tillfällighet att det just är din mans namn på kvittot istället för din, kan man som sagt anse egendomen som gemensam, dvs att ni tillsammans äger halva egendomen var. Namnteckningen på kvittot torde dock vara en presumtion, dvs en antydan att din sambo äger egendomen, vilken du vid en tvist skall bryta igenom för att egendomen skall ses som er gemensamma. Avtalet torde få den effekten att soffan blir din egendom samt de möbler som din sambo har köpt (i sitt namn) kommer förbli din sambos även efter delningen om inte du kan visa på samägande. En sista utväg är en jämkningsregel som finns i 9 § 3 st, vilken säger att när ett samboavtals villkor är oskäligt med hänsyn till avtalet i dess helhet, omständigheter vid villkorets tillkomst etc. kan avtalet jämkas eller lämnas utan avseende vid bodelningen. I rättsfallet NJA 2003 s. 650 har HD sagt att man skall göra en helhetsbedömning av avtalet huruvida det kan anses vara skäligt eller ej. Som du förstår är utgången i ditt fall oviss och svår att sia om. Hoppas du är nöjd med svaret! Med vänliga hälsningar

Preskriptionsavbrott

2008-09-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Är alltid preskriptionstiden 10 år även om Skatteverket eller KFM har sökt vederbörande inom den tiden?
Ola Davidsson |Hej, din fråga berör preskriptionsavbrott. Den allmänna preskriptionstiden är, precis som du påstår, 10 år. Denna preskriptionstid kan emellertid avbrytas genom att t.e.x gäldenären får ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran om fordringen från borgenären (t.ex. Skatteverket eller Kronofogdemyndigheten). Vid preskriptionsavbrott börjar en ny preskriptionstid att löpa, d.v.s. 10 år. Preskriptionsavbrott genom att gäldenären riktat krav på betalning till borgenären hindrar alltså fordringen att preskiberas. Detta regleras i Preskriptionslagen, 2 och 5 § (lagen hittar du https://lagen.nu/1981:130). Mvh

Krävs gåvobrev och i så fall i vilken form?

2008-09-28 i Gåva
FRÅGA |Måste ett gåvobrev där mina levande föräldrar skänker mig en tavla registreras eller räcker det med att vi har varsitt underskrivet/bevittnat ex?
Miranda Berg |Hej,egentligen behöver ni inte skriva ett gåvobrev alls, detta är endast ett formkrav vid gåva av fast egendom. Om dina föräldrar vill att gåvan ska vara förenad med villkor, till exempel att den ska vara enskild egendom inom ett äktenskap, måste dock detta ske skriftligen. I så fall räcker det med ett underskrivet papper. Registering av gåva är endast aktuellt vid gåvor mellan makar.Med vänlig hälsning,

Nödvärnsrätt vid olaga frihetsberövande

2008-09-24 i Alla Frågor
FRÅGA |Hur får man freda sig vid olaga frihetsberövande? Får man anta att ens liv är hotat?
Alexandru Miler |Hej, Det är svårt att säga exakt hur mycket våld som får användas i en situation som du beskriver. En bedömning från fall till fall måste göras. Juridiskt sett kan man inte tala om en rätt att anta att hot för ens liv föreligger, detta utgör heller inte ett krav för att nödvärnsrätt ska föreligga. Enligt gällande lagstiftning (BrB 24:1) föreligger rätt till nödvärn vid bl.a. ett påbörjat brottsligt angrepp mot person eller egendom. Ett påbörjat olaga frihetsberövande är definitivt ett brottsligt angrepp mot person. Lagen är i själva verket ganska tydlig, den mängd våld eller hot om våld som den som brukar nödvärn får använda, skall stå i proportion till hotet/våldet den hotade utsätts för. Den hotade får inte bruka våld så allvarligt att det måste anses vara uppenbart oförsvarligt. I vissa fall kan någon som använt sig av uppenbart oförsvarligt våld ändå gå fri från straff. Enligt Brottsbalken 24:6 skall man gå fri från ansvar "om omständigheterna var sådana att han svårligen kunde besinna sig." Enl. praxis kan det föreligga en sådan situation när man har blivigt allvarligt provocerad och befinner sig i en väldigt utsatt situation. Detta brukar kallas nödvärnsexcess. Vänligen

Ändringar i lokal

2008-10-26 i Alla Frågor
FRÅGA |En redogörelse kring hyresgästens (i lokal) rätt att utföra ändringar i lokalen samt dennes rätt till ersättning efter obefogad uppsägning när ändringar utförts.
Caroline Davidsson |Hej, Det är svårt att ge dig ett korrekt svar när du ej skriver vad det är för ändringar det rör sig om. Hyra av lokal regleras i 12 kap jordabalken (JB), se https://lagen.nu/1970:994#K12 , och när det i lagtexten står lägenhet menas både bostadslägenhet och lokal, 12 kap 1 § 3 st JB. Enligt 12 kap 24 § JB har hyresgästen en skyldighet att väl vårda lokalen. Huvudregeln är att man ej får göra ändringar i lokalen. Dock finns det undantag från denna regel i 12 kap 24 a § JB. Man får på egen bekostnad utföra målning, tapetsering och därmed jämförliga åtgärder. Exv montering av persienner, byte av golvlister, byte av innerdörrar, uppsättning av träpanel m.m. Det är alltså frågan om vissa reparationer. Det är tex ej tillåtet att ändra lokalens planlösning på olika sätt eller utföra åtgärder som inte lätt går att återställa ex ombyggnationer. Om de ändringar som hyresgästen gör faller utanför 12 kap 24 a § JB blir 24 § tillämplig och hyresgästen åsidosätter då sin skyldighet att väl vårda sin lägenhet. Är detta fallet kan hyresvärden säga upp lokalen enligt 12 kap 42 § 1 st 6 p JB. För detta krävs dock att du som hyresgäst fått chans att vidta rättelse. Med vänlig hälsning