Straff och preskriptionstid för vapenstöld i stor skala

2007-07-26 i Alla Frågor
FRÅGA |vad är preskriptionstiden vad gäller medhjälp till vapenstöld i stor skala? Att medverka till att försvarsmaterial kommer i orätta händer t.ex? Räknas det som internationella brott, terrorism???? Är det brottsligt också att ha vetskap om sådana brott utan att anmäla det? Hälsningar från en som hoppas straffskalan är hög....
Martin Andersson |Hej! Vad gäller vapenstöld i stor skala borde det räknas som grov stöld enligt 8:3 Brottsbalken (http://www.lagen.nu/1962:700) , eftersom det sannolikt rör sig om föremål av betydande värde. Eftersom grov stöld har en straffskala från minst 6 månader till maximalt 6 års fängelse så går det inte att döma för brottet om 10 år har förflutit från den dag det begicks till den dag när man eventuellt väcker åtal, se 35:1 p 3 Brottsbalken. Att medverka till att försvarsmateriel kommer i orätta händer skulle också kunna bestraffas såsom grovt vapenbrott enligt 9:1 Vapenlagen (http://www.lagen.nu/1996:67). Straffskalan för det brottet sträcker sig från minst 6 månaders fängelse till maximalt 4 års fängelse. Även här är preskriptionstiden 10 år, se 35:1 p 3 Brottsbalken. För att ett brott ska räknas som terroristbrott krävs enligt 2 § lagen om straff för terroristbrott (http://www.lagen.nu/2003:148) att brottet allvarligt kan skada en stat eller mellanstatlig organisation (t.ex. EU eller FN) och att syftet är något av de tre följande: 1. att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller en befolkningsgrupp, 2. att otillbörligen tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd, eller 3. eller att allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller i en mellanstatlig organisation. Det är alltså inte vilka brott som helst som räknas som terroristbrott. Tröskeln är ganska hög. Det är dessutom bara vissa brottstyper som kan räknas som terroristbrott, däribland vapenbrott, men inte stöld, se 3 § lagen om straff för terroristbrott. Om det du beskriver skulle räknas som ett terroristbrott så får det en svårare straffskala, från minst 4 års fängelse till maximalt livstids fängelse. Det innebär att preskriptionstiden istället är 25 år, se 35:1 p 5 Brottsbalken. Varken stöld eller vapenbrott är sådana brott där det går att döma någon enbart för att han underlåter att avslöja brottet, se 8:12 Brottsbalken. Detta gäller däremot för alla brott som räknas som terroristbrott, se 4 § lagen om straff för terroristbrott. Det innebär att även den som enbart känner till att ett terroristbrott kommer att begås och inte avslöjar det, kan komma att dömas om det genomförs. Hoppas att du har hjälp av mitt svar MVH

Skatt för svenskar som arbetar i England

2007-07-10 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, jag undrar vad som gäller för svenska piloter som arbetar i England för ett engelsk flygbolag. Räcker det att betala skatt i England eller skall man även skatta i Sverige?
Alexandra Palmér |Hej, Om man är folkbokförd i Sverige men arbetar utomlands kan man under vissa förutsättningar bli befriade från att betala skatt i Sverige. Dessa regler återfinns i 3 kapitlet inkomstskattelagen http://www.lagen.nu/1999:1229. Det finns två stycken regler som medför undantag från beskattning, trots bosättning i Sverige. Den första kallas sex-månaders regeln och den andra ett-årsregeln. Sex-månaders regeln aktualiseras om vistelsen/anställningen har varat i minst sex månader samt att inkomsten beskattats i arbetslandet. Det är inte nödvändigt att pengarna har intjänats i ett och samma land. Ett-års regeln kräver att anställningen varat i minst ett år i samma land. Den är tillämplig oavsett om du betalat skatt i England eller ej. Då jag ej vet hur länge anställningen gäller/har gällt, eller om piloten fortfarande är bosatt i Sverige eller ej, blir det svårt att ge ett klart besked för vad som gäller. Om ovan nämnda regler återfinns det mer utförliga förklaringar på skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se), klicka på "broschyrer" och sen på "s". Där kommer Ni att finna en info broschyr som heter "ska du betala skatt i Sverige när du arbetar utomlands?" Med vänlig hälsning,

Vem får vårdnaden om båda föräldrarna dör?

2007-08-06 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga jag har tänkt på ett tag och kom på att man kanske kunde höra med er. Det är så att jag har en dotter som miste sin pappa för 2 1/2 år sedan men jag har träffat en ny man för ca 1.5 år sen. Nu håller vi på att bygga hus tillsammans o vill så småningom utöka våran familj...men jag har funderat på, om jag skulle dö,vem skulle då få ta hand om min/"våran" dotter? Vad säger lagen?Vad måste vi göra för att min sambo ska få den rätten?
Jonas Öjelid |Hej, regler om vårdnad finns i Föräldrabalkens 6 kapitel som Du hittar http://www.lagen.nu/1949:381#K6 . När ingen av barnets föräldrar längre finns i livet skall domstolen, enligt 9 §, utse en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Enligt 10 a § skall din nuvarande sambo förordnas som vårdnadshavare vid Ditt frånfälle om detta har givits "till känna" och din sambo inte anses olämplig som vårdnadshavare (t.ex. om barnet uttryckligen motsätter sig honom som vårdnadshavare). Det är visserligen troligt att Din nuvarande sambo skulle bli förordnad som vårdnadshavare om något skulle hända Dig men om Du vill göra något "aktivt" kan du anmäla Ditt önskemål om lämplig vårdnadshavare till socialnämnden i Din kommun. Detta eftersom det - enligt 7 § - är socialnämnden som driver fall angående överflyttning av vårdnaden i domstol. Vänliga hälsningar

Inkorrekt förseningsavgift, vem har bevisbördan?

2007-07-26 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Då jag skulle hyra film påstod butiksägaren att jag hade en latent skuld på en film som jag lämnat in sex dagar för sent. Den aktuella filmen hyrdes för någon månad sedan och återbördades till butiken inom hyrfilmens lånetid. Eftersom återlämnandet skett korrekt blev jag minst sagt förvånad över förseningsavgiften. Den aktuella butiken tillåter återlämning via ett brevinkast och kunden får inget kvitto vid återlämnad film, vilket i princip gör det omöjligt för kunden att bevisa att återlämning skett korrekt. Hur skall jag gå till väga i det fall butiken kräver in den inkorrekta förseningsavgiften via inkasso? Har butiken bevisbördan för att filmen återbördats felaktigt? Tacksam för hjälp!
Martin Andersson |Hej! Om det är så att butiken kräver förseningsavgift via inkasso så har du möjlighet att bestrida kravet och då är det upp till butiken att gå vidare till tingsrätten där du bor för att få betalt. Kronofogden kan alltså inte kräva pengar av dig för butikens räkning om du bestrider kravet. Får du ett kravbrev så har du i normalfallet två veckor på dig att bestrida det, se 25 och 26 §§ i lagen om betalningsföreläggande och handräckning (http://lagen.nu/1990:746). Om du bestrider kravet så har butiken fyra veckor på sig att begära att ärendet ska överlämnas till domstol, se 23 och 24 §§ i lagen om betalningsföreläggande och handräckning. Om de beslutar sig för att gå vidare så är det butiken som har bevisbördan för att filmen har lämnats tillbaka för sent, enligt den allmänna principen att den part som hävdar att en omständighet som berättigar parten att få ersättning av någon föreligger också har bevisbördan för detsamma. Principen saknar inte undantag men borde enligt min mening gälla i ett fall som du beskriver. Hoppas att du har hjälp av mitt svar. Med vänlig hälsning

Samägande av bostadsrätt

2007-07-27 i Alla Frågor
FRÅGA |vi är tre som äger en brf lägenhet som bebos av modern till två av delägarna. Delägare ett som inte har släktskap med den boende vill bli utlöst. Vad säger lagen? Är ej aktellt att sälja bostadsrätten.
Johanna Nilsson |Gemensamt ägande av en bostadsrätt faller i väsentliga delar under samäganderättslagen som kan hittas http://lagen.nu/1904:48_s.1 . Samäganderättslagens regler gäller alltid endast i den mån inget annat har avtalats mellan delägarna. Enligt samäganderättslagen äger var och en av delägarna varsin lott, eller ideell andel, i det samägda (1§). För förfogande och förvaltning av själva egendomen i sin helhet krävs visserligen samtliga delägares samtycke, med undantag för mycket brådskande åtgärder (2§). Det finns emellertid inget som hindrar en delägare att sälja sin andel i egendomen till vem han/hon önskar och till valfritt pris. Det finns alltså inget krav på "hembud" i det fall att ett sådant krav inte avtalats i förväg, men det står givetvis delägaren fritt att sälja till befintliga delägare. Var och en av delägarna har även rätt att hos rätten ansöka om att egendomen i sin helhet försäljs på offentlig auktion, även mot de övrigas vilja, om ingen av de övriga delägarna kan visa synnerliga skäl för anstånd (6§) vilket skall vara mycket starka skäl. Köpeskillingen delas sedan mellan delägarna. Var och en av delägarna kan kräva att rätten fastslår ett lägsta bud för försäljning (9§). Befintliga delägare kan emellertid inte kräva att få köpa andelen till förmånligare pris än vad som kan utfås genom offentlig auktion. Vad sedan gäller er mor så gör jag antagandet att hon hyr bostaden av er. Detta innebär att hon är att betrakta som en andrahandshyresgäst. För andrahandshyresgäster kan besittningsskydd endast förekomma gentemot andra andrahandshyresgäster och aldrig gentemot en ägares önskan att nyttja bostaden för egen del. När nu delägare ett vänt sig till er för att bli utlöst finns det förhoppningsvis goda möjligheter för er att få till en bra lösning. Saknas i nuläget samägandeavtal kan det även rekommenderas att ett sådant ingås inom den kommande delägarkretsen, speciellt med tanke på skyddet för er mors boende. Vad som även är värt att påpeka är att en andrahandsuthyrning kräver tillstånd av bostadsrättsföreningen. Om er mor själv blir delägare i bostaden krävs inget sådant tillstånd och hennes rätt att bo där blir likvärdig med övriga delägares, oavsett hur stor hennes andel är. Med vänlig hälsning!

Införsel av alkohol för eget bruk

2007-07-21 i Alla Frågor
FRÅGA |hej. om jag blir stoppad i tullen med 5 "pallar öl"( 405 plattor) och jag hävdar att de är för eget bruk. Vad händer?
Joel Gustafsson |Hej, Huvudregeln som finns vid införsel av alkohol är att (inom EU) det egentligen inte finns någon gräns för hur mycket man får föra in. Jag utgår från att det är från ett EU land du har i åtanke. Även om det egentligen inte finns någon gräns så använder sig Tullverket av referensvärden. När det kommer till öl är referensvärdet 110 liter. Men det betyder inte att det automatiskt är tillåtet att föra in 110 liter om det visar sig vara för icke eget bruk. Det är alltså du som måste visa att du ska ha ölen för eget bruk, annars blir du tvungen att tulla ölen och får då betala skatt. Titta gärna på www.tullverket.se för mer information. Med vänlig hälsning,

Olaga hot och ofredande

2007-08-12 i Alla Frågor
FRÅGA |Vi köpte en tomt 2005. Fick bygglov under hösten (-05), vilket grannen överklagade upp till regeringsrätten. Sedan dess har vi varit osams och grannen har vid ett flertal tillfällen uttalat diverse hot (bl a ett dödshot mot en av våra föräldrar). Vi känner oss rädda bla för att de handgripligen skall skada någon i familjen. I dag fann vi att någon sågat ned ett flertal gamla och fina träd på tomten. Polisanmälde händelsen, men givetvis är det svårt att bevisa vem som sagt och gjort vad. Verbala hot har blivit en vardag för oss och polisen kan troligen inte göra så mycket? Vad gäller för olaga hot, ofredande etc. Påföljd? Bör vi skaffa ett juridiskt ombud? Tacksam för råd.
Marie Wahlin |Hej! Tack för din fråga! Olaga hot regleras i 4 kap. 5 § Brottsbalken (BrB) och kan leda till böter eller fängelse i ett år. Om brottet är grovt kan fängelsestraffet bli lägst 6 månader och högst 4 år. För att det ska vara tal om olaga hot ska det vara fråga om hot som framkallar fruktan för ens liv, såsom dödshot. Är det istället fråga om ett hänsynslöst beteende, exempelvis om grannen kastar saker på dig och din familj, blir det tal om ofredande. Ofredande regleras i 4 kap. 7 § BrB och kan leda till böter eller fängelse i högst ett år. Om ni polisanmäler händelserna måste ni inte ha ett juridiskt ombud, eftersom åklagaren för er talan. Detta enbart om åklagaren finner att bevisningen och omständigheterna i målet är tillräckliga för att det ska bli en fällande dom mot motparten vill säga. Annars lägger åklagaren ner målet i brist på bevisning och då kan ni själva välja att föra så kallat enskilt åtal, men då bör ni skaffa ett juridiskt ombud som för er talan och det kan komma att bli en kostsam process. För att åklagaren ska ta upp fallet till allmänt åtal är det av vikt att ni verkligen har samlat på er bra bevisning när ni väljer att göra en polisanmälan. Försök exempelvis att dokumentera händelserna skriftligt i detalj samt genom någon form av inspelning. För brottsbalken, se http://www.lagen.nu/1962:700 . Återkom om det skulle uppkomma ytterligare frågor! Vänligen

Straff vid handel med hyresrätter

2007-07-09 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, undrar hur lång presksriptionstiden är för sk svarthandel med hyreskontrakt. Dels om detta skett vid något enstaka tillfälle och om det skett vid flera tillfällen. Vilka påfölder kan bli aktuella?
Anna Wallerman |Hej! Handel med hyreskontrakt är förbjudet enligt jordabalkens 12 kapitel 65 §, som du kan läsa http://www.lagen.nu/1970:994#K12P65 . Om det endast skett vid något enstaka tillfälle kan påföljden bli böter eller fängelse upp till sex månader, om det inte anses vara grovt brott. Detta medför att brottet preskriberas efter två år, vilket framgår av brottsbalken 35 kapitlet 1 § (http://www.lagen.nu/1962:700#k35p1 ). Om det skett vid flera tillfällen är det sannolikt att brottet kommer att bedömas som ett grovt brott. I så fall är påföljden fängelse i högst två år, och preskriptionstiden fem år enligt samma lagrum. Det är dock inte med nödvändighet så att handlandet anses utgöra grovt brott även om det skett upprepade gånger. I ringa fall (huvudsakligen när det handlar om mindre belopp och enstaka tillfällen) döms inte till påföljd över huvud taget. Med vänlig hälsning