Borde jag göra en anmälan om jag blir utsatt för bedrägeri?

2021-08-01 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Min flickvän har blivit utsatt för bedrägeri. Hon ha köpt en valp från Norge för 12.000 kr, företaget trans pet global agency skulle leverera valpen men extra kostnader uppstod hela tiden och dom säger att det krävs mer pengar pga en massa saker som dom hittar på. Dom hotar med att avliva hunden, att den inte går att skicka tillbaka osv. Jag har kollat upp människan som anses va säljaren och jag tycker allt verkar väldigt konstigt både med säljaren och företaget. Företaget har inga bra rewiews satt säga och säljaren har jag sökt upp och inget stämmer. Företaget säger också att hela summan betalas tillbaka vid leverans av hunden, hur tjänar dom då pengar tänker jag? Flickvännen kollade upp kontot som hon skickade pengarna till och det är varken företaget eller säljarens namn. Är detta tillräckligt för att göra en anmälan utan att polisen skiter i allt?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!InledningUtifrån informationen i din fråga finns det tyvärr en risk att din flickvän har blivit utsatt för brottet bedrägeri (9 kap. 1 § brottsbalken). Om flickvännen tror att hon har blivit utsatt för ett brott är det viktigt att hon gör en polisanmälan. Då kan gärningsmannen förhoppningsvis hållas ansvarig. Dessutom är en fällande dom en förutsättning för att hon ska få skadestånd från gärningsmannen. Det är dessutom viktigt att göra en polisanmälan för att hon ska ha rätt till ersättning av sin hemförsäkring. Det kan vara bra att kontakta banken och spärra eventuella bankkonton som gärningsmännen fortfarande kan komma åt. Tänk också på att spara eventuella konversationer, exempelvis via mail, som senare kan användas som bevis. Det är tyvärr svårt för mig att direkt svara på om det finns tillräckligt med bevis för att någon ska kunna hållas ansvarig för brottet, utan detta är en bedömning som polisen, åklagare och domstolen får avgöra. Även om ni inte tror att anmälan kommer att leda någonstans skulle jag rekommendera att flickvännen gör en polisanmälan ändå eftersom ny bevisning kan komma fram senare och dessutom ökar det chanserna för att få ut ersättning av försäkring och möjligheten till att få eventuellt skadestånd. Hur gör man en polisanmälan?Din flickvän kan ringa polisen på 114 14 eller gå till en polisstationen och be om hjälp för att upprätta en anmälan. När hon gör detta kan hon uppge att hon vill begära skadestånd, och hon behöver inte ge ett exakt belopp där och då. .Vad händer efter anmälan?Efter att man har gjort en anmälan kommer en förundersökning att inledas, förutsatt att brottet går att utreda d.v.s. att det är möjligt att ta reda på vad som har hänt och hitta en skyldig gärningsman. En förundersökning kommer antingen leda till att åtal väcks av allmän åklagare eller att förundersökningen läggs ner och inget åtal väcks. Detta beror på om det finns bevisning som är tillräckligt för att målet ska kunna tas upp i en rättegång. Om förundersökningen läggs ned innebär det inte att man inte har utsatts för ett brott, utan det handlar om att förundersökningsledaren ansett att det i detta fall saknas tillräcklig bevisning.Möjligheten till ersättningOm åtal väcks kommer det att inledas en rättegång. Då finns det tre olika sätt att bli ersatt det pengar din flickvän har förlorat på grund av bedrägeriet.För det första kan hon få ersättning genom skadestånd, detta förutsätter att hon har begärt skadestånd och att åtalet bifalls av domstolen, d.v.s. att gärningsmannen i fråga döms till att betala ut skadestånd. Åklagaren kan hjälpa henne att driva skadeståndsfrågan. Då kan hon få ersättning för de pengar hon har förlorat och även andra skador som uppkommit på grund av brottet. Kronofogden kan dessutom hjälpa henne att driva in skadeståndet i sådana fall.För det andra kan man i vissa fall få ersättning ur sin hemförsäkring. Din flickvän kan så snart som möjligt kontakta sitt försäkringsbolag, anmäla skadan och fråga om hon har rätt till ersättning i det aktuella fallet. Tyvärr kan det blir svårt att få ut försäkringsersättning i fall som rör bedrägeri.För det tredje kan man få brottsskadeersättning om pengarna från skadeståndet och försäkringen inte räcker till för att täcka skadan som uppstått (6 § - 7 § brottsskadelagen). Denna ersättning betalas ut av staten. Ansökan görs hos brottsoffermyndigheten (21 § brottsskadelagen). Du kan läsa mer om hur du gör en sådan ansökan här: https://www.brottsoffermyndigheten.se/sok-ersattning/brottsskadeersattning/hur-ansoker-jag/Om förundersökningen läggs ned eller om åtalet ogillas i rättegången har din flickvän fortfarande möjlighet att få ersättning, dock kan det tyvärr vara svårt att få ersättning vid förmögenhetsbrott såsom bedrägeri. Om hon har en hemförsäkring kan hon kontakta sitt försäkringsbolag och fråga om hon har rätt till ersättning i det aktuella fallet. Man kan också i sällsynta fall få rätt till brottsskadeersättning om man har blivit utsatt för bedrägeri och försäkringen inte täcker skadan (se stycket ovan).Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad är förutsättningarna för brottet förolämpning?

2021-07-05 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Kan jag anmäla en person som har haft sex med min fru för Förolämpning ?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det korta svaret på din fråga är att förutsättningarna för brottet förolämpning inte är uppfyllda i situationen som beskrivs. Därmed kommer du inte få någon framgång med din polisanmälan. Nedanför kommer jag kortfattat förklara vad som krävs för att någon ska dömas för brottet förolämpning ifall du är intresserad av det. Enligt 5 kap. 3 § brottsbalken är det straffbart att rikta beskyllning, nedsättande uttalanden eller förödmjukande beteende mot någon annan förutsatt att gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet. Den som göra detta kan dömas för förolämpning. Bestämmelsen avser yttranden eller beteenden som typiskt sett kan anses kränka en persons självkänsla. Det avgörande är alltså inte den angripnas subjektiva upplevelse av uttalandet eller beteendet. Alla nedsättande yttranden omfattas dock inte av bestämmelsen, utan det krävs att uttalandet träffar den angripna på ett "personligt plan". Med "personligt plan" avses exempelvis uttalanden som anspelar på en persons etniska ursprung, sexuella läggning, könstillhörighet eller på något särpräglat drag i utseendet (se prop. 2016/17:222). Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan man tillfälligt höja straffskalan för vapenbrott?

2021-05-19 i Påföljder
FRÅGA |Hej,och tack för mångra bra svar under åren.Jag har en principiell fråga på ett övergripande plan. Kan man enligt svensk lag höja eller sänka straffskalan för en begränsad tid eller begränsat geografiskt område? Vilket lagrum är det man i så fall utnyttjar?Jag tänker t ex på de vapenamnestier som gjorts under de senaste åren. Vilket lagrum gör sådana amnestier möjliga? Att något som i vanliga fall utgör ett allvarligt brott under en tidsperiod inte är det.Kan man därför göra detta även "åt andra hållet", dvs att man kraftigt höjer straffskalan för att komma åt en viss brottslighet under en tid? Dvs att man under en period frångår de normala proportionalitetsskalan till vilken de flesta påföljder står i relation till?Min tanke är om det skulle kunna gå att tillämpa straffhöjande åtgärder för att få bukt med gängkriminalitet? Brotten är oerhört svårutredda pga att få av förklarliga skäl törs vittna. KRAFTIGT höjda straff skulle möjligen förändra läget. Ett extremt exempel kanske, men om man hypotetiskt antog att det skulle ge livstids fängelse bara genom att inneha ett vapen, så tror jag att även de mest förhärdade kriminella i dessa områden nog skulle tänka en gång till innan de går ut med vapen på sig.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Ett införande av en vapenamnesti måste ske genom lagstiftning, se exempelvis lagen om ansvarsfrihet vid vissa vapenbrott. Då är det alltså lagrummen i just den lagen som är den rättsliga grunden för att kunna genomföra en vapenamnesti. Möjligheten att kunna lagstifta om en vapenamnesti tillkommer riksdagen och kan härledas ur dess lagstiftningskompetens som framgår av 1 kap. 4 § regeringsformen. På samma sätt som de är möjligt att införa tillfällig vapenamnesti så är det är möjligt att tillfälligt höja straffskalorna för vissa brott genom att man skapar en ny lag för det ändamålet. Som sagt tillkommer denna kompetens riksdagen eftersom det krävs uttrycklig lagstiftning för att straffa människor och exempelvis kan inte regeringen eller en myndighet höja straffskalorna. Att höja straffskalan för vapenbrott under en viss tid kan alltså vara möjligt om det finns politiskt stöd för en sådan åtgärd i riksdagen. Att höja straffskalan "kraftig" under en tidsperiod är också möjligt, dock kan en sådan lagändring kritiserats utifrån ett proportionalitets perspektiv. Att döma någon till livstid för vapeninnehav kan anses som orimligt med hänsyn till brottets allvarlighet, men det beror såklart på ens egna åsikter om saken. Om du är intresserad av frågor avseende bestraffningsideologier rekommenderar jag boken "Straffrättens påföljdslära" av Nils Jareborg och Josef Zila, där kan du läsa mer djupgående om exempelvis proportionalitet vid straff.Angående att ändra straffskalan för ett begränsat geografisk område kan detta bli problematisk utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Sverige har nämligen en skyldighet att följa europakonventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR) (2. kap. 19 § RF), och denna konventionen förbjuder all form av diskriminering på grund av ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åsikt, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt (protokoll nr 12 art 1 EKMR). Dessutom framgår också ett diskrimineringsförbud i regeringsformen (2 kap. 12 § regeringsformen). Att höja straffskalan för ett visst geografiskt område kan i praktiken leda till att vissa grupper drabbas hårdare än andra. Detta är viktigt för lagstiftaren att beakta om den vill genomföra en höjning av straffskalan i ett begränsat geografisk område då Sverige kan stämmas i Europadomstolen för brott mot EKMR om en sådan lag anses vara diskriminerande. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

Hur påverkar ålder och återfall valet av påföljd?

2021-03-17 i Påföljder
FRÅGA |Hej, jag är intresserad och undrar hur påföljder och straff kan se ut under olika omständigheter. Vad har det tex för skillnad om man tidigare är dömd, är minderårig eller tidigare ostraffad? Tacksam för svar! Mvh"W, 22 år, har begått en stöld bestående i att han tagit en mobiltelefon från en butik. Vilka påföljder kan bli aktuella under följande förutsättningarna?"-Han är tidigare ostraffad.-Han är tidigare dömd för stöld och narkotikabrott.-Han är 17 år gammal.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Allmänt om straffmätning och påföljderFör att avgöra vilken påföljd som är lämplig behöver domstolen först avgöra straffvärdet genom en straffmätning (29 kap. 1 § brottsbalken [BrB]. Domstolen måste alltid hålla sig inom straffskalan för det aktuella brottet. Exempelvis vid brottet stöld av normalgraden kan den tilltalade dömas till fängelse i högst 2 år enligt 8 kap. 1 § BrB, då kan straffvärdet vara allt mellan böter och två års fängelse. Domstolen kommer alltså att börja med att göra en straffmätning i enlighet med 29 kap. BrB för att sedan kunna välja en lämplig påföljd i enlighet med 30 kap. BrB. Vid bedömningen kan ålder, återfall och omständigheten att man är tidigare ostraffad få betydelse. Nedan kommer jag beskriva hur dessa omständigheter kan påverka straffmätningen och påföljdsvalet. Om W är tidigare ostraffadAtt en tilltalad är tidigare ostraffad brukar oftast beaktas som en förmildrande omständighet vid straffmätningen (29 kap. 1 § 2 st BrB), vilket innebär att den omständigheten kan sänka straffvärdet. Vid påföljdsvalet kan omständigheten att man är tidigare ostraffad beaktas igen till fördel för den tilltalade. Det är bland annat ett skäl som talar emot fängelse (30 kap. 4 § BrB). Att man är tidigare ostraffad kan vara skäl för att döma den tilltalade till villkorlig dom (30 kap. 7 § BrB). Förutsatt att W är 22 år gammal, begår en butiksstöld genom att stjäla en mobil och är tidigare ostraffad kan en lämplig påföljd vara villkorlig dom i förening med dagsböter (30 kap. 7 och 8 §§ BrB ). Eventuellt kan påföljden stanna vid böter (27 kap. 1 § BrB), vilket kan bero på att det föreligger så kallade billighetsskäl (30 kap. 4 § BrB). För att se exempel billighetsskäl kan du titta på 29 kap. 5 § i BrB.Om W är 17 år gammalHar någon begått brott innan han eller hon fyllt tjugoett år, ska hans eller hennes ungdom beaktas särskilt vid straffmätningen. Rätten får då döma till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet. (29 kap. 7 § BrB). Straffreduktionen för unga brukar beräknas enligt schabloner. Ungdomsrabatten vid fängelse kan se ut såhär: 20 år → 20-30 % reduktion i procenttal 19 år → 30-40 /% reduktion i procenttal 18 år → 45-55 % reduktion i procenttal17 år → 55-65 % reduktion i procenttal16 år → 65-75 % reduktion i procenttal15 år → 75-85 % reduktion i procenttal Om W är 17 år gammal och begår ett brott som har straffvärdet 1 års fängelse kan alltså detta straffvärde reduceras med över ett halvår. När det kommer till påföljdsvalet för unga tillämpas 30 kap. 5 § BrB som innebär att rätten endast får döma till fängelse om det föreligger synnerliga skäl, vilket är ett väldigt högt ställt krav. En lämplig påföljd för W skulle kunna vara ungdomsvård enligt 32 kap. 1 § BrB. W är tidigare dömd för narkotikabrott och stöldNär det kommer till återfall kan det anses vara en försvårande omständighet som i vissa fall kan skärpa straffvärdet (29 kap. 4 § BrB). Dock brukar omständigheten att man har återfallit först beaktas vid påföljdsbestämningen, alltså beaktas inte återfall vi den inledande straffmätningen (30 kap. 4 § BrB). Om återfallet dock inte kan beaktas i tillräcklig grad vid påföljdsbestämningen kan det orsaka att straffmätningsvärdet skärps. Vid påföljdsvalet är återfall en omständighet som talar för fängelse (30 kap. 4 §). Det kan dock inte vara vilket typ av återfall som helst, utan brottsligheten måste vara nära i tiden (en tumregel är cirka fyra år sedan brottsdatumet). Dessutom ska brottsligheten vara likartad (exempelvis att båda brotten utgör våldsbrott eller trafikbrott). Brottslighetens allvarlighet beaktas också, helst ska det handla om brott med straffvärde på sex månader eller mer i båda fallen. (29 kap. 4 § BrB). Att W tidigare är dömd för narkotikabrott kan inte påverka valet av påföljd eller straffmätningen då de inte handlar om likartad brottslighet. Att W tidigare är dömd för stöld kan däremot göra det förutsatt att det är en stöld som begåtts nära i tiden och att det inte handlar om ett alltför ringa brott. Att W återfallit i brottslighet kan vara skäl för fängelse (30 kap. 4 § BrB), om skyddstillsyn dock är mer lämpligt för W kan det utdömas istället för fängelse enligt 30 kap. 9 § BrB.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,

Ersättning vid bedrägeri

2021-07-08 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej! jag har blivit utsatt för ett bedrägeri, hyrt en stuga på öland som inte finns.... jag satte in 2500kr från mitt privatkonto till ett annat privatkonto. Det är anmält till polisen, ärendet blev nerlagt, för personen hade så många andra åtalspunkter som han blir åtalad för.Banken betalar inte tillbaka några pengar inte heller mitt försäkringsbolag.Finns det någon chans att få några pengar tillbaka?Mvh T
Elin Andrén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns tre huvudsakliga sätt att få ersättning om man har blivit utsatt för ett brott. Dessa tre är ersättning via försäkring, skadestånd och möjligheten att få brottsskadeersättning. Eftersom förundersökningen har lagts ned av polisen kan du tyvärr inte få skadestånd (om inte målet av någon anledning tas upp igen exempelvis på grund av nya bevis). Det framgår av frågan att du inte heller kan få pengar via din försäkring. Då är alltså brottsskadeersättning det alternativet som finns kvar (6 § - 7 § brottsskadelagen). Denna ersättning betalas ut av staten. dock kan det tyvärr vara svårt att få ersättning vid förmögenhetsbrott såsom bedrägeri. Ansökan gör du hos brottsoffermyndigheten (21 § brottsskadelagen). Du kan läsa mer om hur du gör en sådan ansökan här: https://www.brottsoffermyndigheten.se/sok-ersattning/brottsskadeersattning/hur-ansoker-jag/Om du anser att beslutet att lägga ned ärendet var felaktigt kan du överklaga, mer information om hur man överklagan kan du hitta här; https://www.aklagare.se/om_rattsprocessen/fran-brott-till-atal/atalsbeslutet/om-utredningen-laggs-ner/Om du mår dåligt eller vill prata med någon finns det också stöd att få från olika brottsofferorganisationer. Du kan hitta kontaktuppgifter på brottsofferguidens hemsida, klicka härhttps://www.brottsofferguiden.se/stod-och-hjalp/. Socialtjänsten i din kommun kan du också kontakta för hjälp om du har blivit utsatt för ett brott.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad gör jag om jag har blivit utsatt för bedrägeri?

2021-07-03 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Jag har blivit scammad av ett företag som ligger i England.Dem har lurat av mig alla mina besparingar.Finna det möjlighet att få tillbaka pengarna?Mår väldigt dåligt pga detta.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!InledningOm någon har lurat dig på pengar kan du har blivit utsatt för brottet bedrägeri (9 kap. 1 § brottsbalken). Om du har blivit utsatt för ett brott är det viktigt att du gör en polisanmälan. Då kan gärningsmannen förhoppningsvis hållas ansvarig. Dessutom är en fällande dom en förutsättning för att du ska få skadestånd från gärningsmannen. Det är dessutom viktigt att göra en polisanmälan för att du ska ha rätt till ersättning av din hemförsäkring. Det kan vara bra att kontakta din bank och spärra eventuella bankkonton som gärningsmännen fortfarande kan komma åt. Tänk på att spara eventuella konversationer exempelvis via mail som senare kan användas som bevis. Om du mår dåligt eller vill prata med någon finns det också stöd att få från olika brottsofferorganisationer. När du upprättar din polisanmälan kan polisen hjälpa dig med att få kontakt med en sådan organisation. Du kan också hitta kontaktuppgifter på brottsofferguidens hemsida, klicka här https://www.brottsofferguiden.se/stod-och-hjalp/. Socialtjänsten i din kommun kan du också kontakta för hjälp om du har blivit utsatt för ett brott. Hur gör man en polisanmälan?Du kan ringa polisen på 114 14 eller gå till en polisstationen och be om hjälp för att upprätta en anmälan. När du gör detta kan du uppge att du vill begära skadestånd, du behöver inte ge ett exakt belopp där och då. Polisen har dessutom en e-tjänst för kontokortbedrägeri klicka här: https://etjanster.polisen.se/eanmalan/kontokortsbedrageri. Vad händer efter man har gjort en polisanmälan?Efter du har gjort en anmälan kommer en förundersökning att inledas, förutsatt att brottet går att utreda d.v.s. att det är möjligt att ta reda på vad som har hänt och hitta en skyldig gärningsman. En förundersökning kommer antingen leda till att åtal väcks av allmän åklagare eller att förundersökningen läggs ner och inget åtal väcks. Detta beror på om det finns bevisning som är tillräckligt för att målet ska kunna tas upp i en rättegång. Om förundersökningen läggs ned innebär det inte att du inte har utsatts för ett brott, utan det handlar om att förundersökningsledaren ansett att det saknas tillräcklig bevisning. Kan jag få tillbaka pengarna?Om åtal väcks kommer det att inledas en rättegång. Då finns det tre olika sätt att bli ersatt det pengar du har förlorat på grund av bedrägeriet. För det första kan du få ersättning genom skadestånd, detta förutsätter att du har begärts skadestånd och att åtalet bifalls av domstolen, d.v.s. att gärningsmannen i fråga döms till att betala ut skadestånd. Åklagaren kan hjälpa dig att driva skadeståndsfrågan. Då kan du få ersättning för de pengar du har förlorat och även andra skador som uppkommit på grund av brottet. Kronofogden kan hjälpa dig att driva in skadeståndet i sådana fall.För det andra kan du i vissa fall få ersättning ur din hemförsäkring, kontakta ditt försäkringsbolag, anmäl skadan och fråga om du har rätt till ersättning i det aktuella fallet. Tyvärr kan det blir svårt att få ut försäkringsersättning i fall som rör bedrägeri.För det tredje kan du få brottsskadeersättning om pengarna från skadeståndet och försäkringen inte räcker till för att täcka skadan som uppstått (6 § - 7 § brottsskadelagen). Denna ersättning betalas ut av staten. Ansökan gör du hos brottsoffermyndigheten (21 § brottsskadelagen). Du kan läsa mer om hur du gör en sådan ansökan här: https://www.brottsoffermyndigheten.se/sok-ersattning/brottsskadeersattning/hur-ansoker-jag/Om förundersökningen läggs ned eller om åtalet ogillas i rättegången har du fortfarande möjlighet att få ersättning, dock kan det tyvärr vara svårt att få ersättning vid förmögenhetsbrott såsom bedrägeri. Om du har en hemförsäkring kan du kontakta ditt försäkringsbolag och fråga om du har rätt till ersättning i det aktuella fallet. Du kan också i sällsynta fall få rätt till brottsskadeersättning om du har blivit utsatt för bedrägeri och försäkringen inte täcker skadan (se stycket ovan). Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,

Är det olagligt att ta bilder på andra utan deras tillåtelse?

2021-05-13 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Jag är handikappad och har personliga assistenter som arbetar hos mig. Kommunen är deras arbetsgivare.Det har kommit till min kännedom att en assistent fotograferar i min lägenhet och skickar till sin chef. Det gör hon för att chefen övervakar en annan assistent. Det känns olustigt och det sker utan min tillåtelse
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att en person som befinner sig i ens hem tar bilder utan ens tillåtelse kan upplevas som mycket obehagligt. För att ett sådant agerande ska framkalla straffansvar krävs det dock ganska mycket. Din fråga aktualiserar främst två brott, nämligen olovlig fotografering ( 4 kap. 6 a § första stycket brottsbalken [BrB]) och ofredande (4 kap. 7 § BrB). Bestämmelsen avseende kränkande fotografering skyddar den person som blir olovligen fotad, i din fråga alltså assistenten som "övervakas". Nedanför kommer jag gå igenom kraven som ska vara uppfyllda för att respektive brott ska anses föreligga och hur dessa krav förhåller sig till situationen som beskrivs i frågan. Längst ner i svaret finns tips för hur du kan gå tillväga.Om brottet ofredandeDet kan eventuellt utgöra ofredande att fotografera i någons bostad utan tillstånd, förutsatt att man gör det på ett hänsynslöst sätt eller utsätter den som bor där för störande kontakter. Störande kontakter kan vara att man tar bilder eller filmar upprepade gånger på ett påträngande sätt. Att agera hänsynslöst kan exempelvis vara att man på ett allvarligt sätt stör, hotar eller försöker skrämma en person. Ett ytterligare krav är att handlandet ska vara ägnat att kränka personens frid på ett kännbart sätt, förenklat kan det förklaras som att syftet med handlandet ska vara att störa personen i fråga. Kravet på "kännbart sätt" innebär att mindre allvarliga handlingar undantas från bestämmelsen.Agerandet som beskrivs i frågan har antagligen inte uppnått till den nivån att det kan anses vara "hänsynslöst" gentemot dig, dock har jag svårt att göra en sådan bedömning eftersom det jag inte vet exakt hur allt har gått till. Exempelvis skulle det kunna utgöra ofredande om personen i fråga fortsätter att ta bilder i ditt hem på ett påträngande sätt trots att du flera gånger bett hen att sluta. Om brottet kränkande fotograferingDet är kriminaliserat att med ett teknisk hjälpmedel i hemlighet ta upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller annat liknande utrymme. Den som gör detta kan dömas för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år (4 kap. 6 a § första stycket BrB). Om ett sådant handlande däremot är försvarlig med hänsyn till syftet och övriga omständigheter ska man inte dömas till ansvar (4 kap. 6 a § andra stycket BrB). Bestämmelserna gäller inte heller den som med tekniskt hjälpmedel tar upp bild av någon som ett led i en myndighets verksamhet. Eftersom arbetsgivaren är kommunen kan eventuellt detta undantag bli relevant för situationen. Som nämnt ovan kan man undantas får straffrättslig ansvar om bildupptagningen är försvarlig. Här ska den enskildes intresse av skydd mot kränkande fotografering vägas mot fotograferingens syfte och rätten till yttrande- och informationsfrihet. En helhetsbedömning ska göras i varje enskilt fall. Omständigheter som kan föranleda att bildupptagningen anses vara försvarlig är exempelvis om fotograferingen sker som ett led i nyhetsförmedling eller i något annat sammanhang av samhälleligt intresse eller om fotograferingen sker för att dokumentera bevisning av ett brott. Fotografering som är harmlös med hänsyn till syftet och övriga omständigheter kan också anses vara försvarlig. Samma gäller fotografering som är en del av ett vetenskapligt arbete eller har en konstnärlig karaktär. Men eftersom den enskildes intresse av skydd mot kränkande fotograferingen alltid ska beaktas kan en person dömas till ansvar även om en av dessa eller flera av omständigheterna föreligger (se prop. 2012/13:69).Eftersom jag inte vet syftet med bildupptagningen eller omständigheterna som förelåg vid tillfället är det svårt för mig att göra en försvarlighetsbedömning. Hur du kan gå tillvägaOm du tror att du eller någon annan har blivit utsatt för ett brott är det viktigt att du gör en polisanmälan. För att veta mer om hur du gör en polisanmälan kan du klicka här. Oavsett om det har begåtts ett brott eller inte kan du självklart förmedla att du inte vill att personliga assistenter tar bilder i ditt hem utan din tillåtelse.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du välkommen att ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,

Är det lagligt att säga n-ordet?

2021-02-26 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Om person 1 säger n ordet generellt, asså inte mot någon, men person 2,3 och 4 säger sedan att dom tar illa upp och person 1 fortsätter säga n ordet flertal gånger fast att folk tar illa upp. Är detta person 1 gör lagligt?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige har vi en långtgående yttrandefrihet som följer av grundlagen. Att använda "n-ordet" kan därför vara lagligt även om det i vissa fall kan upplevas som mycket kränkande för personer som hör det eller för personen/personerna som uttalandet riktas mot. Dock finns det brott som eventuellt skulle kunna bli relevanta för situationen, nämligen hets mot folkgrupp (16 kap. 8 § Brottsbalken [BrB]) och förolämpning (5 kap. 3 § BrB).Hets mot folkgruppDen som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, döms för hets mot folkgrupp. För att ett meddelande eller uttalande ska anses ha fått spridning måste det ha yttrats utanför den privata sfären och dessutom nått mer än ett fåtal personer. I rättsfallet NJA 1999 s. 702 var tre till fyra personer inte tillräckligt för att anses utgöra "mer än ett fåtal". I situationen som beskrivs i frågan verkar det endast vara tre personer som har tagit del av uttalandet och därför uppnås antagligen inte spridningskravet. Men om det däremot var så att spridningskravet ansågs uppfyllt blir frågan om yttrandet skulle kunna anses utgöra missaktning för en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras/hudfärg. Att uttrycka missaktning innebär att man indirekt eller direkt uttrycker sig kränkande/nedsättande gentemot någon av de grupper som skyddas av bestämmelsen. Alla uttalanden som är negativa kan inte omfattas av bestämmelsen, utan det handlar om yttranden som klart överskrider gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion rörande gruppen i fråga. Att använda n-ordet på ett nedsättande sätt med anspelning på på hudfärg borde kunna anses utgöra missaktning enligt bestämmelsen, detta är dock en bedömning som får göras i varje enskilt fall. I frågan framgår det att person 1 har använt ordet "allmänt" och inte riktade det mot någon. Även om uttalandet inte riktade sig mot någon specifik person skulle användandet av ordet indirekt kunna anses vara kränkande eller nedsättande och därmed utgöra missaktning.FörolämpningEnligt 5 kap. 3 § brottsbalken är det straffbart att rikta beskyllning, nedsättande uttalanden eller förödmjukande beteende mot någon annan förutsatt att gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet. Om man gör detta kan man dömas för brottet förolämpning. Det straffrättsliga skyddet avser yttranden eller beteenden som typiskt sett kan anses kränka en persons självkänsla, det avgörande är alltså inte den angripnas subjektiva upplevelse av uttalandet eller beteendet. I förarbeten till bestämmelsen konstateras att inte alla nedsättande uttalanden omfattas av bestämmelsen och att det krävs att uttalandet träffar den utsatte på ett "personligt plan". Med "personligt plan" avses exempelvis uttalanden som anspelar på en persons etniska ursprung, sexuella läggning, könstillhörighet eller på något särpräglat drag i utseendet.För att fällas till ansvar för brottet förolämpning krävs det som nämnt ovan att man riktar nedsättande uttalanden mot en specifik person. I fallet som beskrivs i frågan står det att person 1 endast använder ordet mer allmänt och inte riktar det mot någon, vilket borde innebära att förutsättningarna för brottet förolämpning inte är uppfyllda. Detta gäller även om några personer har sagt att de tar "illa upp". SlutsatsAntagligen har person 1 inte begått ett brott eftersom varken förutsättningarna för hets mot folkgrupp eller förolämpning är uppfyllda i situationen som beskrivs. Med det sagt är det inte alltid lagligt att använda n-ordet och det finns flera rättsfall där personer dömts till ansvar då de har använt ordet på ett nedsättande sätt. Exempelvis har en person dömts för brottet förolämpning när hen använde n-ordet på ett nedsättande sätt gentemot en person (Hovrätten för Nedre Norrland, mål nr B 1131-08). I ett fall dömdes en person för brottet hets mot folkgrupp efter hen hade uttryckt missaktning mot en grupp individer med en viss hudfärg genom att använda n-ordet (Hovrätten för Nedre Norrland mål nr B 906-15) Om man döms till ansvar eller ej beror helt enkelt på kontexten och på vilket sätt ordet används.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,