Hur påverkar ålder och återfall valet av påföljd?

2021-03-17 i Påföljder
FRÅGA |Hej, jag är intresserad och undrar hur påföljder och straff kan se ut under olika omständigheter. Vad har det tex för skillnad om man tidigare är dömd, är minderårig eller tidigare ostraffad? Tacksam för svar! Mvh"W, 22 år, har begått en stöld bestående i att han tagit en mobiltelefon från en butik. Vilka påföljder kan bli aktuella under följande förutsättningarna?"-Han är tidigare ostraffad.-Han är tidigare dömd för stöld och narkotikabrott.-Han är 17 år gammal.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Allmänt om straffmätning och påföljderFör att avgöra vilken påföljd som är lämplig behöver domstolen först avgöra straffvärdet genom en straffmätning (29 kap. 1 § brottsbalken [BrB]. Domstolen måste alltid hålla sig inom straffskalan för det aktuella brottet. Exempelvis vid brottet stöld av normalgraden kan den tilltalade dömas till fängelse i högst 2 år enligt 8 kap. 1 § BrB, då kan straffvärdet vara allt mellan böter och två års fängelse. Domstolen kommer alltså att börja med att göra en straffmätning i enlighet med 29 kap. BrB för att sedan kunna välja en lämplig påföljd i enlighet med 30 kap. BrB. Vid bedömningen kan ålder, återfall och omständigheten att man är tidigare ostraffad få betydelse. Nedan kommer jag beskriva hur dessa omständigheter kan påverka straffmätningen och påföljdsvalet. Om W är tidigare ostraffadAtt en tilltalad är tidigare ostraffad brukar oftast beaktas som en förmildrande omständighet vid straffmätningen (29 kap. 1 § 2 st BrB), vilket innebär att den omständigheten kan sänka straffvärdet. Vid påföljdsvalet kan omständigheten att man är tidigare ostraffad beaktas igen till fördel för den tilltalade. Det är bland annat ett skäl som talar emot fängelse (30 kap. 4 § BrB). Att man är tidigare ostraffad kan vara skäl för att döma den tilltalade till villkorlig dom (30 kap. 7 § BrB). Förutsatt att W är 22 år gammal, begår en butiksstöld genom att stjäla en mobil och är tidigare ostraffad kan en lämplig påföljd vara villkorlig dom i förening med dagsböter (30 kap. 7 och 8 §§ BrB ). Eventuellt kan påföljden stanna vid böter (27 kap. 1 § BrB), vilket kan bero på att det föreligger så kallade billighetsskäl (30 kap. 4 § BrB). För att se exempel billighetsskäl kan du titta på 29 kap. 5 § i BrB.Om W är 17 år gammalHar någon begått brott innan han eller hon fyllt tjugoett år, ska hans eller hennes ungdom beaktas särskilt vid straffmätningen. Rätten får då döma till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet. (29 kap. 7 § BrB). Straffreduktionen för unga brukar beräknas enligt schabloner. Ungdomsrabatten vid fängelse kan se ut såhär: 20 år → 20-30 % reduktion i procenttal 19 år → 30-40 /% reduktion i procenttal 18 år → 45-55 % reduktion i procenttal17 år → 55-65 % reduktion i procenttal16 år → 65-75 % reduktion i procenttal15 år → 75-85 % reduktion i procenttal Om W är 17 år gammal och begår ett brott som har straffvärdet 1 års fängelse kan alltså detta straffvärde reduceras med över ett halvår. När det kommer till påföljdsvalet för unga tillämpas 30 kap. 5 § BrB som innebär att rätten endast får döma till fängelse om det föreligger synnerliga skäl, vilket är ett väldigt högt ställt krav. En lämplig påföljd för W skulle kunna vara ungdomsvård enligt 32 kap. 1 § BrB. W är tidigare dömd för narkotikabrott och stöldNär det kommer till återfall kan det anses vara en försvårande omständighet som i vissa fall kan skärpa straffvärdet (29 kap. 4 § BrB). Dock brukar omständigheten att man har återfallit först beaktas vid påföljdsbestämningen, alltså beaktas inte återfall vi den inledande straffmätningen (30 kap. 4 § BrB). Om återfallet dock inte kan beaktas i tillräcklig grad vid påföljdsbestämningen kan det orsaka att straffmätningsvärdet skärps. Vid påföljdsvalet är återfall en omständighet som talar för fängelse (30 kap. 4 §). Det kan dock inte vara vilket typ av återfall som helst, utan brottsligheten måste vara nära i tiden (en tumregel är cirka fyra år sedan brottsdatumet). Dessutom ska brottsligheten vara likartad (exempelvis att båda brotten utgör våldsbrott eller trafikbrott). Brottslighetens allvarlighet beaktas också, helst ska det handla om brott med straffvärde på sex månader eller mer i båda fallen. (29 kap. 4 § BrB). Att W tidigare är dömd för narkotikabrott kan inte påverka valet av påföljd eller straffmätningen då de inte handlar om likartad brottslighet. Att W tidigare är dömd för stöld kan däremot göra det förutsatt att det är en stöld som begåtts nära i tiden och att det inte handlar om ett alltför ringa brott. Att W återfallit i brottslighet kan vara skäl för fängelse (30 kap. 4 § BrB), om skyddstillsyn dock är mer lämpligt för W kan det utdömas istället för fängelse enligt 30 kap. 9 § BrB.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan jag anmäla en person för att hen uttrycker sig hotfullt?

2021-02-06 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! jag går förbi centrum och så sitter det några personer och äter på en brödbitt jag tittar på dem och då skriker en av dem hotfullt vad tittar du på. Jag svarar men lågton jag har ögon och får titta på vem jag vill och går därifrån. Har man rätt att anmäla sådana personer?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige har vi en långtgående yttrandefrihet som följer av grundlagen (se 2 kap. 1 § regeringsformen). Därför kan otrevliga uttalanden vara lagliga även om det kan upplevas som mycket kränkande och obehagligt för den som angrips. Det krävs helt enkelt ganska mycket för att ett yttrande ska anses utgöra en brottslig gärning. Ett exempel på brottsliga uttalnden/ageraden är att det kan vara olagligt att hota någon annan med en brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid (4 kap. 5 § Brottsbalken [BrB]). Det kan bland annat handla om hot om misshandel (3 kap. 5 § BrB) eller hot om mord (3 kap. 1 § BrB). Att endast hotfullt skrika "vad tittar du på" kan antagligen inte anses utgöra ett hot om en brottslig gärning.Du kan göra en polisanmälan om du tror att du har blivit utsatt för ett brott. Utifrån situationen som beskrivs i frågan har jag dock svårt att tro att någon har begått en brottslig gärning, och därför kommer du antagligen inte få någon framgång med en anmälan. Jag önskar dig lycka till och hoppas att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,

Är det olagligt att främja prostitution?

2021-01-18 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hej, jag undrar om person A gör sig skyldig till något brott och isåfall vilket. Person A har fixat/förmedlat sexuella kontakter till person B som lider av en intellektuell funktionsnedsättning. Person B påstår sig haft sex med kontakterna och ångrat sig. Med tanke på att de med intellektuell funktionsnedsättning inte kan anses kunna samtycka till sex så undrar jag om person A gör något olagligt även fast person A inte haft sex med person B utan bara fixat kontakter
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Enligt 6 kap. 12 § brottsbalken döms den som främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att en annan person har sexuella förbindelser mot ersättning, för koppleri till fängelse i högst fyra år. Psykisk påverkan som inte är obetydlig kan innebära ett främjande, exempelvis att man uppmuntrar en person till att ha sexuella förbindelser mot ersättning. Det kan räcka med att man exempelvis genom sitt agerande underlättar för en person att sälja sex. Enligt frågan har A fixat sexuella kontakter åt B, vilket borde göra att kravet på "främjande" är uppfyllt. Alltså kan A ha begått brottet koppleri, även fast A inte själv har sex med B mot ersättning. Dessutom kan det anses vara ett fall av grovt koppleri eftersom det eventuellt är ett hänsynslöst utnyttjande av annan då A har utnyttjat B som har en intellektuell funktionsnedsättning. Jag vill påpeka att en person som har intellektuell funktionsnedsättning kan samtycka till sex. Gränsen för våldtäkt går vid om deltagandet kan anses frivilligt eller ej, vilket får bedömas utifrån omständigheterna i varje enskild situation (se 6 kap. 1 § brottsbalken). En person med en intellektuell funktionsnedsättning kan alltså delta frivilligt vid sex. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

Är det lagligt att ta bilder på andra inomhus?

2021-01-01 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |I samband med en en större middag i min bostad tog jag en del bilder av gästerna. Jag fotade några gäster som pratade i soffan utan att fråga om deras samtycke och utan att de såg att jag fotograferade. Jag undrar nu om jag egentligen gjorde mig skyldig till kränkande fotografering? De visste ju inte om att jag tog bilderna och jag hade inte frågat om deras samtycke.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den som olovligen med ett teknisk hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller annat liknande utrymme döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år (4 kap. 6 a § första stycket Brottsbalken [BrB]). Men om gärningen är försvarlig med hänsyn till syftet och övriga omständigheter ska man inte dömas till ansvar (4 kap. 6 a § andra stycket BrB). Nedanför kommer de olika kraven i paragrafen förklaras och tillämpas på situationen som beskrivs i frågan.Teknisk hjälpmedel kan vara exempelvis en traditionell kamera eller en mobiltelefon. En "bild" kan vara en video eller stillbilder. För att dömas till ansvar krävs det att man tar bilder av människor som befinner sig på en av de i paragrafen angivna platserna. I ditt fall har du tagit bilder på några gäster inomhus i en bostad, vilket är en sådan plats som omfattas av paragrafen.Olovligen innebär att det inte ska föreligga ett samtycke till att bilderna tas. I ditt fall saknas det samtycke. Alltså har bilderna tagits olovligen. Det finns också ett krav på att bildupptagningen sker i hemlighet. I hemlighet betyder att den fotograferade/filmade personen inte är medveten om att bildupptagningen sker. Det räcker med att den fotograferade inte är uppmärksam eller saknar vetskap om att bildupptagningen sker och att gärningsmannen utnyttjar det förhållandet (se rättsfallet NJA 2018 s. 844). Du skriver att gästerna inte såg att de blev fotograferade, vilket borde innebära att kravet på "hemlighet" är uppfyllt. Enligt andra stycket i 4 kap. 6 a § BrB kan man undantas får straffrättslig ansvar om bildupptagningen är försvarlig. Här ska den enskildes intresse av skydd mot kränkande fotografering vägas mot fotograferingens syfte och rätten till yttrande- och informationsfrihet. En helhetsbedömning ska göras i varje enskilt fall. Omständigheter som kan föranleda att bildupptagningen anses vara försvarlig är exempelvis om fotograferingen sker som ett led i nyhetsförmedling eller i något annat sammanhang av samhälleligt intresse eller om fotograferingen sker för att dokumentera bevisning av ett brott. Fotografering som är harmlös med hänsyn till syftet och övriga omständigheter kan också anses vara försvarlig. Samma gäller fotografering som är en del av ett vetenskapligt arbete eller har en konstnärlig karaktär. Men eftersom den enskildes intresse av skydd mot kränkande fotograferingen alltid ska beaktas kan en person dömas till ansvar även om en av dessa eller flera av omständigheterna föreligger (se prop. 2012/13:69). Sammanfattningsvis kan du ha begått brottet kränkande fotografering enligt första stycket i bestämmelsen då alla kraven verkar vara uppfyllda. Eftersom jag inte vet syftet med bildupptagningen eller omständigheterna som förelåg vid tillfället är det svårt för mig att göra en försvarlighetsbedömning enligt andra stycket. Förhoppningsvis kan informationen i mitt svar hjälpa dig att göra en sådan bedömning själv. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och önskar dig en god fortsättning på det nya året! Om det är något mer du undrar över är du välkommen att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

Är det lagligt att säga n-ordet?

2021-02-26 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Om person 1 säger n ordet generellt, asså inte mot någon, men person 2,3 och 4 säger sedan att dom tar illa upp och person 1 fortsätter säga n ordet flertal gånger fast att folk tar illa upp. Är detta person 1 gör lagligt?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige har vi en långtgående yttrandefrihet som följer av grundlagen. Att använda "n-ordet" kan därför vara lagligt även om det i vissa fall kan upplevas som mycket kränkande för personer som hör det eller för personen/personerna som uttalandet riktas mot. Dock finns det brott som eventuellt skulle kunna bli relevanta för situationen, nämligen hets mot folkgrupp (16 kap. 8 § Brottsbalken [BrB]) och förolämpning (5 kap. 3 § BrB).Hets mot folkgruppDen som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, döms för hets mot folkgrupp. För att ett meddelande eller uttalande ska anses ha fått spridning måste det ha yttrats utanför den privata sfären och dessutom nått mer än ett fåtal personer. I rättsfallet NJA 1999 s. 702 var tre till fyra personer inte tillräckligt för att anses utgöra "mer än ett fåtal". I situationen som beskrivs i frågan verkar det endast vara tre personer som har tagit del av uttalandet och därför uppnås antagligen inte spridningskravet. Men om det däremot var så att spridningskravet ansågs uppfyllt blir frågan om yttrandet skulle kunna anses utgöra missaktning för en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras/hudfärg. Att uttrycka missaktning innebär att man indirekt eller direkt uttrycker sig kränkande/nedsättande gentemot någon av de grupper som skyddas av bestämmelsen. Alla uttalanden som är negativa kan inte omfattas av bestämmelsen, utan det handlar om yttranden som klart överskrider gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion rörande gruppen i fråga. Att använda n-ordet på ett nedsättande sätt med anspelning på på hudfärg borde kunna anses utgöra missaktning enligt bestämmelsen, detta är dock en bedömning som får göras i varje enskilt fall. I frågan framgår det att person 1 har använt ordet "allmänt" och inte riktade det mot någon. Även om uttalandet inte riktade sig mot någon specifik person skulle användandet av ordet indirekt kunna anses vara kränkande eller nedsättande och därmed utgöra missaktning.FörolämpningEnligt 5 kap. 3 § brottsbalken är det straffbart att rikta beskyllning, nedsättande uttalanden eller förödmjukande beteende mot någon annan förutsatt att gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet. Om man gör detta kan man dömas för brottet förolämpning. Det straffrättsliga skyddet avser yttranden eller beteenden som typiskt sett kan anses kränka en persons självkänsla, det avgörande är alltså inte den angripnas subjektiva upplevelse av uttalandet eller beteendet. I förarbeten till bestämmelsen konstateras att inte alla nedsättande uttalanden omfattas av bestämmelsen och att det krävs att uttalandet träffar den utsatte på ett "personligt plan". Med "personligt plan" avses exempelvis uttalanden som anspelar på en persons etniska ursprung, sexuella läggning, könstillhörighet eller på något särpräglat drag i utseendet.För att fällas till ansvar för brottet förolämpning krävs det som nämnt ovan att man riktar nedsättande uttalanden mot en specifik person. I fallet som beskrivs i frågan står det att person 1 endast använder ordet mer allmänt och inte riktar det mot någon, vilket borde innebära att förutsättningarna för brottet förolämpning inte är uppfyllda. Detta gäller även om några personer har sagt att de tar "illa upp". SlutsatsAntagligen har person 1 inte begått ett brott eftersom varken förutsättningarna för hets mot folkgrupp eller förolämpning är uppfyllda i situationen som beskrivs. Med det sagt är det inte alltid lagligt att använda n-ordet och det finns flera rättsfall där personer dömts till ansvar då de har använt ordet på ett nedsättande sätt. Exempelvis har en person dömts för brottet förolämpning när hen använde n-ordet på ett nedsättande sätt gentemot en person (Hovrätten för Nedre Norrland, mål nr B 1131-08). I ett fall dömdes en person för brottet hets mot folkgrupp efter hen hade uttryckt missaktning mot en grupp individer med en viss hudfärg genom att använda n-ordet (Hovrätten för Nedre Norrland mål nr B 906-15) Om man döms till ansvar eller ej beror helt enkelt på kontexten och på vilket sätt ordet används.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

Är det brottsligt att kalla någon ful?

2021-01-19 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Är det brottsligt att kalla någon ful?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige har vi en långtgående yttrandefrihet som följer av grundlagen (se 2 kap. 1 § regeringsformen). Därför kan nedsättande uttalanden, såsom att man kallar någon "ful", vara lagliga även om det kan upplevas som mycket kränkande för den som angrips. Enligt 5 kap. 3 § brottsbalken är det dock straffbart att rikta beskyllning, nedsättande uttalanden eller förödmjukande beteende mot någon annan förutsatt att gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet. Den som göra detta kan dömas för förolämpning. Bestämmelsen avser yttranden eller beteenden som typiskt sett kan anses kränka en persons självkänsla. Det avgörande är alltså inte den angripnas subjektiva upplevelse av uttalandet eller beteendet. Alla nedsättande yttranden omfattas dock inte av bestämmelsen, utan det krävs att uttalandet träffar den angripna på ett "personligt plan". Med "personligt plan" avses exempelvis uttalanden som anspelar på en persons etniska ursprung, sexuella läggning, könstillhörighet eller på något särpräglat drag i utseendet (se prop. 2016/17:222). Att säga till en person att hen är ful borde därför inte vara brottsligt eftersom uttalandet inte angriper hen personligen på det sättet som krävs för att straffansvar ska uppkomma. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

Hur kan jag gå tillväga om jag blir utsatt för hot?

2021-01-18 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Jag har en fråga. Jag har dragit på mig en privatskuld till en kollega från ett gammalt jobb. Det var i början en del verbala hot, men i sms och annan kontakt håller personen sig väldigt klinisk och vaksam. Jag har, av olika anledningar ej möjlighet att betala tillbaka skulden på ett tag framöver, detta har jag försökt förmedla till personen men hen vägrar att "släppa" mig. Jag har sagt att om personen vill gå genom kronofogden är det okej för mig, då jag redan har en del ärenden där. Detta är ej någon personen vill utan hen fortsätter höra av sig, ringa, sms osv. Jag vågar inte säga rakt ut att "jag kan inte betala dig på ett tag" utan jag skjuter upp det till "nästa månad" osv. Då jag är väldigt orolig för vad som händer om jag säger det till hen. Personen i fråga rör sig inte i dom finaste kretsarna och ja, jag är orolig som sagt. Min fråga är, vad kan jag göra? Rör dig sig om att anmäla ofredande, och på så sätt få personen att sluta terrorisera mig med samtal, hot och sms? Eller besöksförbud? Tack på förhand, alla tips uppskattas.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån informationen i frågan kan din före detta kollega eventuellt ha begått flera olika straffbara gärningar. De brotten som skulle kunna vara relevanta för situationen som beskrivs är olaga hot (4 kap. 5 § Brottsbalken [BrB]), ofredande (4 kap. 7 § BrB) och olaga förföljelse (4 kap. 4 b § BrB). Nedanför kommer jag kortfattat beskriva vad de olika bestämmelserna innebär och hur de förhåller sig till omständigheterna i frågan. I slutet av svaret finns information om hur du kan gå tillväga om du har blivit utsatt för ett brott. Olaga hotDen som hotar någon annan med en brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år. Det ställs alltså krav på att det handlar om ett hot om just en brottslig gärning. Exempelvis kan det handla om hot om misshandel (3 kap. 5 § BrB) eller hot om mord (3 kap. 1 § BrB). Även hot om en brottslig gärning som innebär angrepp på den hotades frihet och frid omfattas (se de olika brotten i 4 kap. BrB). Här avses främst allvarligare brott enligt 4 kap. BrB, som exempelvis olaga frihetsberövande och grovt hemfridsbrott. Brott som anses vara mindre allvarliga, exempelvis ett hot om ringa misshandel, omfattas inte av bestämmelsen. I frågan framkommer det att kollegan har hotat dig och är väldigt "klinisk och vaksam". Då jag inte vet vad exakt vad hoten innehåller är det svårt för mig att avgöra om det just handlar om ett sådant hot som krävs enligt bestämmelsen.OfredandeÄven om din före detta kollegas hotfulla meddelanden till dig inte anses utgöra olaga hot så kan hens handlande vara straffbart enligt 4 kap. 7 § BrB. Enligt bestämmelsen ska den som som utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande dömas, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, till ofredande. Att din före detta kollega kontaktar dig upprepade gånger och agerar hotfullt borde kunna anses vara straffbart enligt denna bestämmelse. Olaga förföljelse Den som förföljer en person genom brottsliga gärningar som utgör olaga hot enligt 4 kap. 4 § BrB döms, om gärningarna har utgjort led i en upprepad kränkning av personen integritet, för olaga förföljelse till fängelse i högst fyra år (4 kap. 4 b § BrB). Samma gäller om de upprepade brottsliga gärningarna utgör ofredande enligt 4 kap. 7 § BrB. Bestämmelsen tar alltså sikte på om någon utsätts för brottsliga gärningar från samma person flera gånger. Eftersom personen i din fråga har kontaktat dig upprepade gånger kan hen ha gjort sig skyldig till detta brott, förutsatt att hen har begått en brottslig gärning upprepade gånger gentemot dig. Dessutom ställs ytterligare krav på att gärningen har utgjort ett led i en upprepad kränkning av offrets integritet. Hur du kan gå tillvägaEftersom du eventuellt kan ha blivit utsatt för ett brott rekommenderar jag att du gör en polisanmälan. Det är viktigt att du sparar all information om hotet eftersom det kan användas som bevismaterial. För att veta mer om hur du gör en polisanmälan så kan du klicka här. Brottsofferguiden erbjuder också stöd och råd till den som blivit utsatt för brott, se här.Om du blir hotad och trakasserad av en person kan du upprätta en ansökan om kontaktförbud hos polisen eller åklagarmyndigheten. För mer information om ansökan klicka här. Jag önskar dig lycka till och hoppas att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,

När kan man få möjlighet att fortsätta avtjäna sitt straff med fotboja istället för fängelse?

2020-12-22 i Påföljder
FRÅGA |När kan man få möjlighet att fortsätta betjäna sitt straff med fotboja i stället för fängelse? Jag har hört att man kan få det om man har arbete och bostad. Alltså om man dömts till 1,5 års fängelse när kan man få möjlighet att komma ut och jobba med fotboja i stället för att sitt inne mer? Från en öppen anstalt.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som du skriver i frågan finns det möjlighet för en dömd att avtjäna ett fängelsestraff med fotboja. Detta gäller dock endast om man avtjänar ett fängelsestraff som är kortare än 6 månader. Alltså kan inte den som dömts till 1,5 års fängelse avtjäna sitt fängelsestraff med fotboja (1 § Lag om intensivövervakning med elektronisk kontroll). För att få möjlighet att använda fotboja krävs det att man har någon form av sysselsättning (arbete eller utbildning) och att man har en godkänd bostad. Du kan läsa mer om vilka regler som gäller vid fotboja om du klickar här.Dock finns det möjlighet att friges villkorligt om man har dömts till 1,5 års fängelsestraff, och ibland kan denna villkorliga frigivning förenas med elektroniskt övervakning (alltså fotboja).Vad innebär villkorlig frigivning?När två tredjedelar av ett tidsbestämt fängelsestraff har avtjänats ska den dömde friges villkorligt. Detta brukar kallas för villkorlig frigivning och innebär helt enkelt att den dömde friges villkorligt från anstalten innan strafftidens slut. Den dömde har en prövotid som ska motsvara den tiden som återstår av straffet (dock har man alltid minst ett år prövotid) (26 kap. 6 § brottsbalken [BrB]). Det uppställs krav på att den frigivne under prövotiden ska vara skötsam och försöka försörja sig och betala skadestånd som har dömts ut på grund av brottet. Den frigivne har dessutom en skyldighet att inställa sig hos Kriminalvården efter kallelse. (26 kap. 11 § BrB). Om den frigivne begår nya brott under prövotiden eller missköter sig på annat sätt kan Kriminalvården utfärda en varning. Om den frigivne överträder regler för den villkorliga frigivningen på ett allvarligt sätt får övervakningsnämnden förklara den villkorligt medgivna friheten förverkad till en tid om högst 90 dagar varje gång. Det innebär att den dömde förlorar sin rätt till villkorlig frigivning under en viss tid och måste avtjäna ytterligare en del av straffet i fängelse (max 90 dagar åt gången dock). (26 kap. 19 § BrB)Övervakning och särskilda föreskrifter under villkorlig frigivning Under prövotiden kan den frigivne ställas under övervakning om det behövs för att minska risken att hen begår nya brott eller behövs för att underlätta den frigivnas återanpassning i samhället (26 kap. 12 § BrB). Kriminalvården får uppställa krav på den frigivne under övervakningsperioden, exempelvis kan man vara skyldig att underrätta övervakaren om sin bostad, sin sysselsättning och andra förhållanden. Kriminalvården kan också utfärda särskilda föreskrifter som den övervakade måste följa enligt 26 kap. 16 § BrB (klicka på länken och scrolla ner till 26 kap. 16 § för att se en uppräkning av vilka föreskrifter som får utfärdas). Om det är särskilt angeläget för att minska risken att den övervakade begår nya brott får kriminalvården besluta om elektroniskt övervakning för att kontrollera att en föreskrift enligt 26 kap. 16 § följs.Undantag från villkorlig frigivningVillkorlig frigivning ska skjutas upp eller inte ske alls om det föreligger synnerliga skäl. Synnerliga skäl kan vara ett den dömde på ett allvarligt sätt har brutit mot de regler och villkor som gäller för verkställigheten (ex ordningsregler som finns på anstalten eller att man begår ett brott). Mindre allvarliga överträdelser borde inte föranleda att den villkorliga frigivningen skjuts upp (26 kap. 6 a § BrB).Om straffet är kortare än en månad, eller om man har dömts till fängelses i kombination med skyddstillsyn, eller om fängelsestraffet är ett förvandlingsstraff för böter, så har man inte rätt till villkorlig frigivning (26 kap. 6 § BrB). Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du välkommen att ställa en ny fråga. Lawline erbjuder också gratis telefonrådgivning och du kan dessutom boka en tid med en av våra skickliga jurister. Gratis telefonrådgivning: ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Boka tid med en jurist: https://lawline.se/boka.Med vänliga hälsningar,