Hur kan jag få mitt ex att sluta kontakta mig?

2021-04-29 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej, Jag har ett ex. Vi är skilda, har gemensamma barn som bor varannan vecka. Mitt ex har varit på behandling för alkoholism. Det är dock så att mitt ex skriver varje dag, milslånga mail till mig om att han vill ha ett försök till. Jag har blockerat honom på sms. All kontakt angående barnen skall gå via hans mamma. Först var det via min mamma men han skrev då till henne istället och det blev ej hanterbart. Han skriver blandat kärleksfullt och sedan vänder det till ilska, kränkningar och uttalar att det är bättre han inte finns. Det slutar inte trotts att jag provat ignorera, blockera och även pratat med honom, hans föräldrar. Även att säga klart och tydligt att jag inte vill ha något annat än samtal kring barnen med honom. Vi har kontakt via socialtjänsten pga hans missbruk. Även de har sagt åt honom att han måste sluta kontakta mig, men han bara fortsätter. Vad kan jag göra?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ditt ex kan göra sig skyldig till ofredandeDet beteende du beskriver kan falla in under brottet ofredande (4 kap. 7 § Brottsbalken). Genom kontaktförsöken ditt ex gör trots att du informerat om att du inte vill ha kontakt kan innebära att ditt ex utsätter dig för störande kontakter som kränker din frid på ett kännbart sätt. Det är viktigt att du är tydligt med att du inte vill ha någon kontakt med ditt ex om du inte redan har gjort det. Gärna tydligt i text så att dels ditt ex inte kan missförstå dig, och dels att det finns bevisning på att du inte vill ha kontakt. Vad du kan göraDu kan göra en polisanmälan genom att besöka polisens hemsida, ringa 11414 eller besöka en polisstation. Vid polisanmälan behöver du godkänna att brottet går till åtal för att en förundersökning av brottet ska kunna göras, om du inte gör detta kan polisen inte utreda brottet (23 kap. 1 § Rättegångsbalken). Vänd dig till en kvinnojourSituationen du beskriver kan självklart vara väldigt jobbig att hantera. Ett tips är därför att du vänder dig till en kvinnojour för att få stöd och råd i hur du ska hantera situationen. Detta kan vara viktigt då du blir utsatt för brott genom de återkommande kontaktförsöken och ditt ex växlar i kärleksfullhet och hotfullhet. Du kan läsa mer om kvinnojourer här, och leta upp en kvinnojour i närheten av dig här.Med vänliga hälsningar,

Kan jag anmäla en person om denne sprider rykten om mig?

2021-03-27 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Mina närmaste grannar, som jag tidigare har kommit bra överens med har spridit ett osannt rykte om mig och det har resulterat i att den tidigare goda kontakten nu helt har förstörts. Det är kvinnan i familjen som har misstrott mig för att vara ute efter hennes man, vilket är ett fullständigt befängt påstående. Jag har aldrig sagt eller gjort något som skulle kunna föranleda ett sådant missförstånd och jag har blivit väldigt arg över att bli utmålad på det viset, för jag har förstått att det har spridits till deras vänner och släktingar. Det är pinsamt att bli utsatt för föraktfulla och misstänksamma blickar när man vill kunna vara i trädgården. Har funderat på att flytta någon annanstans, men det är ju faktiskt inte jag som bär skulden till den här otrevliga situationen. Vad kan jag göra? Bör jag anmäla saken?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Du kan anmäla för förtalOm en person sprider information om dig i syfte att andra ska se ned på dig kan brottet förtal aktualiseras (5 kap. 1 § Brottsbalken). Däremot måste du kunna visa att din granne gör detta för att få andra att se ned på dig. Hade din granne däremot goda skäl att sprida information på detta sätt och informationen är att sann, kommer din granne inte dömas till ansvar för brottet. En annan möjlighet är brottet förolämpningBrottet förolämpning aktualiseras snarare när en person säger något i direkt syfte att såra den andra och då du säger att din granne sprider osanningar om dig kan även detta brott passa in. Då din granne uttalar sig nedsättande om dig och om din granne gör det för att kränka dig kan brottet förolämpning aktualiseras ändå såvida konversationen sker mellan er (5 kap. 3 § Brottsbalken). Du behöver själv väcka åtalBrotten förtal och förolämpning faller båda under enskilt åtal (5 kap. 5 § Brottsbalken). Det innebär att du själv behöver väcka åtal mot din granne om du vill påbörja en process. En åklagare väcker endast åtal i vissa fall om det är motiverat av allmänhetens intresse. Du väcker enskilt åtal genom att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten (47 kap. 1 § Rättegångsbalken). Stämningsansökan ska innehålla en del uppgifter bland annat ska beskrivning om den brottsliga gärningen, vem den tilltalade är o.s.v. (47 kap. 2 § Rättegångsbalken). Vid enskilt åtal står inte staten för ens rättegångskostnader som målsägande utan det är något man själv gör. Det innebär att om du förlorar kan det bli dyrt då man får betala sina egna rättegångskostnader och ibland motpartens rättegångskostnader om motpart yrkat på det. SammanfattningSammanfattningsvis får din granne inte sprida rykten om dig om spridandet av information är ämnat att skada ditt anseende hos andra personer. Däremot om din granne hade goda skäl till spridandet av informationen och uppgiften din granne spred var sann utdöms inte ansvar. Om du vill gå vidare med ärendet behöver du väcka enskilt åtal om saken. Du är välkommen att boka tid hos Lawlines duktiga jurister om du vill ha ytterligare hjälp. Med vänliga hälsningar,

Måste man agera om det finns risk att en person kommer till skada?

2021-02-16 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Om jag bevittnar en kraftigt berusad myndig person, har jag någon skyldighet att ta hand om den personen och se till att personen inte kommer till skada?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Underlåtenhet att ageraI Sverige finns ingen skyldighet att hjälpa någon som befinner sig i nöd, såvida man inte har ett vårdansvar för den personen. Det har gjorts utredningar om en så kallad civilkuragelag ska införas men detta har ännu inte genomförts. När man begår ett brott kan man nämligen begå det genom aktivt handlande eller underlåtenhet och lagstiftaren ställer sig tveksam till att personer genom underlåtenhet ska göra sig skyldig till ett brott i den typ av speciell situation som en civilkuragelag skulle träffa. Endast om man har ett ansvar för en person, exempelvis som en förälder har för ett barn, kan det vara brottsligt att underlåta att agera (6 kap. 2 § Föräldrabalken).Svaret på din frågaSå svaret på din fråga är nej, du är inte skyldig att agera och ta hand om en vuxen myndig person såvida du inte har ett lagstadgat vårdansvar för denna person. Med vänliga hälsningar,

Vad kan man få för straff för olovlig körning?

2020-09-25 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej! Vad blir det för straff om man kör motorcykel klass A men endast innehar körkort med behörighet B?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Olovlig körningOm man kör ett körkortspliktigt fordon utan att ha körkort döms man för olovlig körning till böter (3 § lagen om straff för vissa trafikbrott). Har man tidigare haft körkort som blivit återkallat eller har brottet skett vanemässigt eller är att anse som grovt, döms man till fängelse i högst sex månader. Det kan även hända att det körkortet man har återkallas p.g.a. den olovliga körningen. Detta om körkortsinnehavaren genom upprepade brott visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter bestämmelser i trafiken, eller om man med hänsyn till brottet olovlig körning kan antas inte kommer respektera trafikreglerna och därför inte anses vara lämplig som förare av körkortspliktigt fordon (5 kap. 3 § punkt 3 och 5 Körkortslagen). SammanfattningKör man en motorcykel klass A som inte täcks av ens B-behörighet döms man för brottet som olovlig körning till böter. I vissa fall kan man dömas till fängelse högst sex månader. Man kan även få sitt körkort återkallat. Med vänliga hälsningar,

Är det förtal att hänga ut en individ på sociala medier?

2021-04-24 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Är det förtal att hänga ut en individ via övervakningsbild där butiksägaren hävdar att han har stulit i butiken. Butiksägaren har lagt upp en bild på personen i fråga och hävdar att han skall ha "stulit" från affären i en Facebook grupp med över 10 tusen medlemmar.
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det kan vara förtal att hänga ut en person i en stor grupp på sociala medierOm en person sprider information om en annan person i syfte att folk ska se ned på den personen kan brottet förtal aktualiseras (5 kap. 1 § Brottsbalken). Däremot måste den uthängda personen kunna visa att den som hänger ut individen gör detta för att få andra att se ned på den uthängda individen. Hade den som hänger ut en annan person goda skäl för att sprida information på detta sätt och att även informationen är att sann, kan det vara tillåtet. Däremot även om informationen är sann så innebär det inte alltid att man har goda skäl för att sprida informationen. Om någon exempelvis hänger ut en person i en grupp på sociala medier med över 10.000 medlemmar och påstår att denne stulit i butiken går det att ifrågasätta om goda skäl finns för detta. Exempelvis hade det kanske varit rimligt att polisanmäla personen och informera personal om personen för att förhindra att stöld sker igen. Men att informera så många människor kan vara brottsligt oavsett om uppgiften är sann eller inte. Det är däremot en bedömning som måste göras av domstolen och det går inte att svar säga rakt av om agerandet är förtal eller inte. Den utsatte personen behöver själv väcka åtalBrotten förtal faller under enskilt åtal (5 kap. 5 § Brottsbalken). Det innebär att den som blivit utsatt själv behöver väcka åtal mot den som utsatt personen för förtal. En åklagare väcker endast åtal i vissa fall om det är motiverat av allmänhetens intresse. Gärningen ska polisanmälas men den utsatte måste alltså själv väcka åtal. Att väcka åtal gör man genom att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten (47 kap. 1 § Rättegångsbalken). Stämningsansökan ska innehålla en del uppgifter bland annat ska beskrivning om den brottsliga gärningen, vem den tilltalade är o.s.v. (47 kap. 2 § Rättegångsbalken). Vid enskilt åtal står inte staten för ens rättegångskostnader som målsägande utan det är något man själv gör. Det innebär att om man förlorar kan det bli dyrt då man får betala sina egna rättegångskostnader och även ibland motpartens rättegångskostnader om motpart yrkat på det.Sammanfattningsvis får en person inte hänga ut en annan person och anklaga den för stöld om spridandet av information är ämnat att skada ditt anseende hos andra personer. Finns däremot goda skäl till spridandet av informationen och uppgiften var sann utdöms inte alltid ansvar. En övervägning kommer behöva göras av domstolen om det var rimligt att sprida informationen till en så stor mängd personer. Om man som utsatt vill gå vidare med ärendet behöver man väcka enskilt åtal om saken. Med vänliga hälsningar,

Vad kan man få för påföljd för brott man har begått när man var 15 år?

2021-02-17 i Påföljder
FRÅGA |Hej jag har en fråga, jag bor i familjehem. Och i somras 2020 så misshandla jag sönder en tjej, har varit på förhör å dem har tagit min mobiltelefon, får tillbaka den på Onsdag. Men till saken nu, jag är jätte rädd för vad som kommer hända. Jag är bara 16 år, detta hände när jag var 15. Har alltså nyligen fyllt 16.Hur kommer det bli med mig efter dessa förhör och sånt?Kommer jag få åka in på ett Behandlingshem eller liknande? Eller fängelse? Är just nu så orolig att jag inte mår bra alls! Snälla vill få svar på detta så fort som möjligt. Det skulle jätte gärna uppskattas! Tack!
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. StaffmyndigFrån och med att man har fyllt 15 år är man straffmyndig vilket innebär att påföljd kan dömas ut om man döms för brott (1 kap. 6 § Brottsbalken). Efter att det har hållits förhör och liknande kan åklagare välja att väcka åtal mot dig eller att lägga ner förundersökningen och då händer inget mer. Om åklagaren däremot väcker åtal och du sedan döms för brottet kan du få olika påföljder. PåföljdernaÄr man under 21 år då man har begått brottet kan man generellt sett dömas till ungdomsvård, ungdomstjänst eller ungdomsövervakning och är man under 18 år kan man även dömas till sluten ungdomsvård. Generellt sett så döms alltså inte fängelse ut för någon som är under 18 utan då istället sluten ungdomsvård (32 kap. 5 § Brottsbalken). Vilken påföljd du kommer få om du blir dömd kan jag däremot inte svara på eftersom det beror på omständigheterna i fallet. Jag beskriver däremot kort de olika påföljderna. Ungdomsvård ska dömas ut om ungdomen som begår brottet är under 21 år gammal och anses ha ett särskilt behov av vård. Ungdomsvård döms då ut enligt Socialtjänstlagen eller Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga och har till syfte att motverka att ungdomen utvecklas negativt. Ungdomsvård får bara dömas ut om det anses tillräckligt ingripande och kan kombineras med ungdomstjänst eller böter. (32 kap. 1 och 3 § Brottsbalken). Ungdomstjänst ska dömas ut om ungdomen som begår brottet är under 21 år gammal och det anses lämpligt med hänsyn till ungdomens person och övriga omständigheter. Ungdomstjänsten innebär att man arbetar oavlönat och deltar i särskilt anordnad verksamhet. (32 kap. 2 § Brottsbalken).Ungdomsövervakning ska dömas ut om ungdomen är under 21 år och varken ungdomsvård eller ungdomstjänst är tillräckligt ingripande påföljder med hänsyn till brottet och ungdomens tidigare brottslighet. (32 kap. 3a § Brottsbalken). Sluten ungdomsvård ska dömas ut om ungdomen begått brottet innan den fyllt 18 år och påföljden borde bli fängelse. Endast om särskilda skäl och ungdomens ålder talar emot detta ska inte sluten ungdomsvård utdömas istället för fängelse. (32 kap. 5 § Brottsbalken). Sluten ungdomsvård är ett tidsbestämt straff som avtjänas på speciella avdelningar på SiS särskilda ungdomshem (1 § lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård). SammanfattningEfter förhören kan antingen förundersökningen läggs ner, eller så väcks åtal. Om åtal väcks och du blir dömd för brottet kan ett par olika påföljder aktualiseras. Vilken påföljd en domstol kommer välja går inte att svara på utan beror på omständigheterna i fallet. Generellt sätt döms däremot inte fängelse ut till ungdomar under 18 år utan istället döms sluten ungdomsvård ut om domstolen skulle anse att fängelse är en passande påföljd. Med vänliga hälsningar,

Kan jag polisanmäla för bedrägeri?

2021-01-15 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Vi är ett gäng som alla blivit lurade av en person som sålde grejor via Facebook . Vi har alla swishat pengar men har inte fått vad vi betalat för. Vi har i efterhand hittat varandra och har blivit lurade på samma sätt.. hur kan vi göra? Kan vi tillsammans anmäla personen för bedrägeri
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vad som gäller vid köpJag tolkar det som att ni har köpt saker av en privatperson och inte ett företag. I detta fall blir Köplagen aktuell (1§). Avlämnas aldrig varan som köpts innebär det att du som köpt varan har rätt att kräva att varan ska avlämnas, häva köpet och på så vis få tillbaka pengarna samt kan dessutom kräva skadestånd (22, 27 §). BedrägeriUtifrån din frågeställning verkar personen ni köpt varor av aldrig haft för avsikt att fullgöra köpet. Då kan det som du säger röra sig om bedrägeri. När en person med flit har lurat en annan person att betala pengar för en vara som aldrig avses lämnas av, har denne person gjort sig skyldig till bedrägeri vilket är straffbart med fängelse i upp till två år (9 kap. 1 § brottsbalken). Anmäl till polisenNi bör absolut anmäla personen i fråga till polisen. Detta gör ni enklast genom att ringa 114 14. Troligtvis får ni upprätta varsin anmälan, men ni kommer ändå vara brottsoffer till samma person. Med vänliga hälsningar,

Är det olagligt att mana till fredlig revolution?

2020-09-20 i Övriga brott
FRÅGA |Hej!Min fråga är ganska enkel: bryter jag mot lagen på något sätt om jag seriöst manar till revolution? FREDLIG revolution, ska tilläggas. Jag vill inte uppvigla folk till våldsamheter, men vars skulle gränsen gå?Det kanske inte blev så enkelt...Tack på förhand!
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Revolution i svensk rättBegreppet revolution i sig finns inte i svensk straffrätt. Däremot kan vissa brott som förekommer i brottsbalken (BrB) aktualiseras. De flesta brott ska ske med någon form av avsikt, vilket kallas uppsåt, för att det ska föreligga straffansvar om inte annat anges i den paragraf som kriminaliserar gärningen (1 kap. 2 § BrB). I BrB finns två bestämmelser som eventuellt kan täcka uppmaning till fredlig revolution, i 18 kap. om högmålsbrott och 19 kap. om brott mot Sveriges säkerhet. Båda dessa kapitel innehåller en del brott som skulle kunna aktualiseras beroende på omständigheter men kommer ta upp de två brott jag anser är mest aktuella.Revolution kan vara brottsligtI regeringsformen (RF) finns uttryckt hur all makt i Sverige utgår från folket (1 kap. 1 § RF). Den främsta företrädaren för folket är riksdagen och förändring i samhället sker genom fria, hemliga och direkta val till riksdagen (1 kap. 4 § och 3 kap. 1 § RF). Vill man åstadkomma förändring i samhället behöver man således påverka förändring i riksdagen genom att rösta. Revolution åsyftar ofta snabb förändring av ett lands politiska, ekonomiska eller sociala system. Ofta med syfte till maktövertagande. Att vilja se att ett land styrs annorlunda i sig är inget brott. Det är däremot brottsligt att med uppsåt omstörta statsskicket med våld, eller liknande vilket kallas uppror (18 kap 1 § BrB). Det är också brottsligt om man gör det i syfte att få statsmakterna att ta ett visst beslut (18 kap. 1 § BrB). Även förstadier till brottet är kriminaliserat (18 kap. 7 § BrB). Syftet med detta brott är således att omstörta statsskicket vilket är grunden för det svenska samhället, och framgår i 1 kap. RF. Uppror kan alltså anses ligga nära begreppet revolution. Däremot krävs det att våldsamma medel för att uppror som brott ska kunna aktualiseras. Om man med uppsåt att riket ska läggas under främmande makt eller liknande med hjälp våldsamma medel eller andra lagstridiga medel döms man för brottet högförräderi (19 kap. 1 § BrB). Även detta är kriminaliserat på förstadier (19 kap. 14 § BrB). Högförräderi har till syfte att omkullvälta landets styrsätt och kan även det liknas vid revolution. Förstadier till brottBåde uppror och högförräderi är kriminaliserat även innan brottet fullbordats, på försöks-, förberedelse- och stämplingsstadiet. Dessa stadier regleras i 23 kap BrB och syftar ofta till olika planeringsstadier för brott. Stämpling är när man beslutar sig för att genomföra gärning med annan eller och anstiftan är när man försöker få någon annan att utföra gärningen (23 kap. 2 § 3 stycket BrB). Att uppmana till revolution skulle således hamna på stämplings- eller anstiftningsstadiet beroende på om man har för avsikt att delta själv eller endast få annan att göra det. En fredlig revolution innebär att revolutionen inte ska ske våldsamt, men en lagligt förändring av statsskicket kan endast ske genom förändring av grundlag. Förändring av grundlag görs genom att två likalydande besölut röstas igenom i riksdagen med ett riksdagsval mellan besluten innan grundlag anses stiftad (8 kap. 14 § RF). Det gör att det enda faktiskt lagliga sättet att förändra statsskicket är genom att rösta i riksdagsval. SammanfattningBegreppet revolution finns inte specifikt angivet i men tillvägagångssättet kan återfinnas främst i 18 kap. och 19 kap. BrB. Uppmaning till fredlig revolution är i sig inte direkt kriminaliserat, men jag kan inte svara på om uppmaning till fredlig revolution som sedan leder till våldsamt beteende kan anses vara stämpling eller anstiftan till uppror eller högförräderi då det kommer bero på omständigheterna. Att tänka på kan däremot vara att i slutändan så är röstning i riksdagsval det enda lagliga sättet att ändra statsskicket. Med vänliga hälsningar,