Vem ska stå för returfrakten vid fel i vara?

2021-11-01 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej, Jag har en fråga angående ett köp jag har gjort via nätet. Jag har köpt en mobiltelefon via ett bolag som säljer mobiltelefoner via ett e-handelsföretag och när jag öppnar produkten så ser jag genast att förpackningen redan är bruten, men de har uppenbarligen försökt dölja detta genom att klistra identiska lappar över de orginala lapparna. Jag har inte varit införstådd i att mobilen skulle vara använd, och det har inte förmedlats på varken deras hemsida eller på annonsen via e-handelsföretaget. Jag kommer givetvis att returnera varan, men undrar om jag fortfarande har en skylldighet att betala frakten för returnationen även ifall de uppenbarligen försökt lura mig? Tack för eventuellt svar!
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att du undrar om du måste betala för returfrakten när varan inte överensstämmer med vad du var införstådd med.För att besvara frågan kommer vi att titta på distansavtalslagen och konsumentköplagen ("KköpL"). Båda dessa lagar är tvingande till din fördel, det betyder att företaget inte får ge dig sämre villkor än vad som följer av lagen (1 kap. 4 § distansavtalslagen och 3 § KköpL).Returfrakt vid utövande av ångerrättNär du har beställt en mobil på nätet har du 14 dagars ångerrätt från den dag du mottog mobilen (2 kap. 10 § och 12 § distansavtalslagen). Om du utövar ångerrätten ska du som huvudregel stå för returfrakten. Om företaget däremot frivilligt har gått med på att stå för returfrakten, eller inte har informerat dig om din ångerrätt på ett fullgott sätt, så står företaget för returfrakten (2 kap. 13 § distansavtalslagen).Men eftersom mobilen inte överensstämmer med vad du var införstådd med rör det inte sig om ett vanligt fall av ångerrätt. Vi ska därför titta på dina möjligheter vid en reklamation; och vem som ska stå för returfrakten i sådant fall.Returfrakt vid reklamation p.g.a. fel i varaMin uppfattning utifrån informationen i frågan är att du hade fog att förutsätta att mobilen inte var begagnad. Att mobilen var begagnad är något som bör ha framkommit, men inte förmedlades på hemsidan där du gjorde köpet. Varan är därför att anses som felaktig (16 § KköpL).Eftersom felet är inom säljarens kontroll har du rätt till ersättning för utgifter på grund av felet (30 § och 32 § KköpL). I förarbetena till lagen nämns uttryckligen porto som en utgift som ska ersättas (Prop. 1989/90:89 s. 134). Säljaren ska därför stå för returfrakten.För att få åberopa felet och få ersättning för returfrakten måste du reklamera varan (23 § KköpL). Detta gör du genom att skicka ett meddelande till säljaren där du påpekar felet.Sammanfattning och mitt råd till digVaran är att anses som felaktig och säljaren ska därför stå för returfrakten. Du bör därför kontakta säljaren och åberopa felet samt ditt krav på ersättning för returfrakten. Gör detta så snart som möjligt och helst skriftligen. Du kan åberopa samma argument och hänvisningar till lagen som jag har gjort ovan.Behöver du ytterligare vägledning är du varmt välkommen att höra av dig till vår juristbyrå. Du kan boka en tid med en erfaren jurist här, eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt är: 08-533 300 04Öppettider: Måndag-Fredag kl. 10.00-16.00Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

När preskriberas en skuld till Försäkringskassan om man har en avbetalningsplan?

2021-10-27 i Preskription
FRÅGA |Preskription av skuld till försäkringskassan om man har en avbetalningsplan
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att du undrar efter hur lång tid en skuld till Försäkringskassan preskriberas om man har en avbetalningsplan.Bestämmelser om preskription i det här fallet finns i preskriptionslagen ("PreskL")Preskriptionstiden är tio år, men kan förlängasEn skuld till Försäkringskassan preskriberas tio år efter tillkomsten (2 § första stycket PreskL).Om det sker ett så kallat preskriptionsavbrott börjar dock en ny preskriptionstid om 10 år att löpa från dagen för preskriptionsavbrottet (6 § PreskL).Ett preskriptionsavbrott kan ske på olika sätt (5 § PreskL):1) Om du på något sätt erkänner skulden gentemot Försäkringskassan. Exempelvis om du gör en avbetalning eller betalar ränta.2) Om Försäkringskassan skickar ett skriftligt krav på betalning eller en påminnelse om skulden.3) Om Försäkringskassan vidtar rättslig åtgärd med anledning av skulden. Exempelvis om Försäkringskassan åberopar skulden mot dig i domstol eller hos Kronofogdemyndigheten.Exempelvis om din skuld uppkom år 2011 så preskriberas den i år, 2021. Men skedde ett preskriptionsavbrott 2015 så preskriberas skulden först 2025.SammanfattningPreskriptionstiden är tio år från tillkomsten. Sker ett preskriptionsavbrott börjar en ny preskriptionstid om tio år att löpa från dagen för preskriptionsavbrottet.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Får ett företag höja priset på en vara för att det är konkurrenten som vill köpa den?

2021-10-24 i Avtal
FRÅGA |Hej!Jag undrar om det finns ett företag som kallas A som säljer en produkt för 649 kronor (vilket anses vara ett väldigt bra pris) och deras konkurrent som kallas B sedan kommer in och vill köpa dessa filtar (eftersom dem är såpass billiga) får A välja att höja priset på filtarna just B eftersom dem inte vill sälja så billigt till deras konkurrenter, så istället vill dem sälja för 949 kronor. Eller kan dem helt å hållet neka att sälja till B?
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar om ett företag A får höja priset på en vara när konkurrenten företag B vill köpa den, samt om A får neka att sälja till B.Utgångspunkten i avtalsrätten är avtalsfrihet. Avtalsfrihet innebär att man är fri att bestämma om man vill ingå avtal, med vem man vill ingå avtal, samt vilket innehåll som avtalet ska ha. A och B är alltså fria att välja om de vill ingå avtal med varandra med ett visst innehåll.Därför är A fri att sätta vilket pris denne vill, och B är fri att välja om denne vill acceptera det pris som A sätter. A kan också välja huruvida A vill sälja till B över huvud taget.Avtalsvillkor får dock inte vara oskäliga, de kan då jämkas (justeras) så att de blir skäliga (36 § avtalslagen). I detta fallet blir det dock sällan problem i praktiken, eftersom B är fri att inte acceptera priset som A sätter och istället köpa från någon annan.Enda gången detta skulle medföra problem för A i praktiken är om A har en dominerande ställning på marknaden och höjer priset i syfte att avskärma B från marknaden (2 kap. 7 § konkurrenslagen). Det skulle då vara en förbjuden konkurrensbegränsning. Det är emellertid höga krav för att så ska vara fallet, huvudregeln är att företag alltid ska få vara fria i sin prissättning.Sammanfattningsvis gäller avtalsfrihet som medför att A är fri att sätta sitt pris på sina varor, och B är på samma sätt fri att välja om denne vill acceptera A:s priser eller inte. A får dessutom välja om denne vill sälja till B över huvud taget.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är en smartklocka undantagen ångerrätten med hänsyn till hälso- och hygienskäl?

2021-10-09 i Distansavtal (Internet, telefon m.m.)
FRÅGA |Hej Lawline,Skulle skicka tillbaka en smartklocka enligt ångerrätten. Jag fick svaret att det inte är möjligt då smartklockor går under hygien och kroppsnära produkter.Distans- och hemförsäljningslagen 2005:59, Kap 2,11 §Inte någonstans såg jag praxis för vad som definierar hygien eller kroppsnära produkter, mer än det som näringsidkaren själv skrivit ut som 'exempel'.Finns det rättspraxis, eller en vedertagen definition av vad för produkter som ingår, och isf vilka som skulle ingå?Kan det vara så att näringsidkaren skrivit ut smartklockor som hygienprodukt till det att någon tar upp och prövar det i rätten?Tack på förhand,
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att du vill returnera en smartklocka enligt ångerrätten i distansavtalslagen (2 kap. 10 §), men näringsidkaren nekar detta med hänvisning till undantaget från ångerrätten i 2 kap. 11 § p. 5 distansavtalslagen. Jag utgår från att det är ångerrätten i distansavtalslagen du försöker utnyttja, och inte en ångerrätt som följer av öppet köp eller liknande.Distansavtalslagen är tvingande (1 kap. 4 § distansavtalslagen). Det innebär att om ni har avtalat om något som ger dig sämre villkor än lagen så gäller inte avtalet i det avseendet. Allmänt om undantagetEnligt undantaget gäller inte ångerrätten om köpet avser en vara med bruten försegling som inte lämpligen kan återlämnas på grund av hälso- eller hygienskäl och förseglingen har brutits av konsumenten (2 kap. 11 § p. 5 distansavtalslagen).Det är näringsidkaren som ska bevisa att omständigheter för undantaget föreligger. Undantaget ska tolkas restriktivt, dvs. återhållsamt (EU-domstolens dom mål C-681/17).Precis som du säger så finns det inte mycket praxis att tillgå avseende undantaget, vilket medför gränsdragningssvårigheter. Det är alltså inte alltid helt lätt att veta när man kan/inte kan tillämpa undantaget.För att bedöma ditt fall tänkte jag ge några exempel på när undantaget ansågs vara respektive inte vara tillämpligt, för att sedan göra en specifik bedömning i ditt fall.Undantaget är tillämpligtUndantaget är garanterat tillämpligt vid köp av underkläder där förseglingen är bruten (prop. 2013/14:15 s. 89).Allmänna reklamationsnämnden (ARN) har ansett att undantaget var tillämpligt på in ear-hörlurar som hade använts. Hörlurarna ansåg nämnden inte kunna återlämnas med hänsyn till hygienskäl, då hörlurarna var gjorda för att stoppas in i örongången. ARN ansåg i ett annat fall att undantaget även var tillämpligt på en öppnad parfymflaska.Undantaget är inte tillämpligtEftersom distansavtalslagen härstammar från EU-rätt kan man använda EU domstolens praxis för tolkningen.I ett fall från EU-domstolen hade en konsument köpt en madrass. Madrassen hade en skyddsfilm som konsumenten tagit bort. EU-domstolen ansåg att undantaget inte var tillämpligt på madrasser (EU-domstolens dom mål C-681/17). Domstolen jämförde madrasser med klädesplagg, som man får returnera trots att de har kommit i kontakt med kroppen.EU-domstolen menade att undantaget endast ska vara tillämpligt när varan definitivt inte längre kan säljas av hälsoskydds- eller hygienskäl, på grund av att varan till sin art är sådan att det vore omöjligt eller orimligt svårt för näringsidkaren att sälja varan på nytt utan att äventyra hälsoskydds- eller hygienkrav.Man får alltså titta på om varan kan användas eller säljas på nytt av någon annan efter exempelvis rengöring eller desinfektion. Domstolen menade som sagt att det var möjligt med såväl madrasser som klädesplagg, trots kontakt med kroppen.Är undantaget tillämpligt i ditt fall?Det som talar för att undantaget är tillämpligt i ditt fall är om det skulle vara svårt att rengöra smartklockan, om den exempelvis har använts vid träning eller liknande. Jämfört med kläder bör en smartklocka vara svårare att rengöra. Även fast klockan inte skulle strida mot några hälso- eller hygienkrav kanske dess funktion blivit försämrad på grund av svårigheten att rengöra helt och hållet.Det som talar mot att undantaget är tillämpligt i ditt fall är målet från EU-domstolen ovan, dels med hänsyn till utgången i målet, dels med hänsyn till domstolens uttalanden om undantaget. En smartklocka är visserligen en kroppsnära produkt, men det är kläder och madrasser också; vilka ej omfattas av undantaget. Det är vidare svårt att hävda att en smartklocka definitivt inte längre kan säljas eller användas av annan med hänsyn till hälsa eller hygien (jämför med underkläder ovan). Att det finns en marknad för begagnade smartklockor talar för att det är svårt att hävda undantaget på den grunden. Min bedömning är därför att övervägande skäl talar för att undantaget inte är tillämpligt i ditt fall. På grund av bristande praxis på området går det inte att garantera, men det är enligt min uppfattning den mest rimliga tolkningen av undantaget – att det inte är tillämpligt i ditt fall.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Förlorar en leverantör rätten till ersättning för en utförd tjänst efter att viss tid har förflutit?

2021-11-01 i Preskription
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga gällande obetalda projekt/jobb. Finns det någon preskribering/tidsfrist gällande gamla obetalda jobb. Med andra ord, efter hur många månader förlorar leverantörer och frilansare rätten till ersättning för den utförda tjänsten.
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att du undrar om en leverantör/frilansare förlorar rätten till ersättning för en utförd tjänst efter att viss tid har förflutit.Att förlora rätten till ersättning efter att viss tid har förflutit kallas preskription. Regler om preskription finns i preskriptionslagen ("PreskL").Preskriptionstiden är olika lång beroende på vem som är parterPreskription sker efter att preskriptionstiden har förflutit. Preskriptionstiden för en skuld som uppkommit då en näringsidkare utfört en tjänst åt en konsument är tre år från tillkomsten (2 § andra stycket PreskL). I annat fall är preskriptionstiden tio år (2 § första stycket PreskL).En näringsidkare är någon som handlar inom ramen för en näringsverksamhet, det vill säga någon form av yrkesmässig verksamhet. En yrkesmässig verksamhet är en verksamhet som inte bara sker tillfälligtvis. Har tjänsten ett samband med denna verksamhet handlar alltså leverantören/frilansaren som näringsidkare. En konsument är någon som handlar huvudsakligen för enskilt bruk.Utifrån informationen i frågan framstår det som att parterna är näringsidkare och konsumenter. Preskriptionstiden är som sagt i sådant fall tre år från tillkomsten av skulden (2 § andra stycket PreskL). Tillkomsten är tiden för avtalets ingående.Preskriptionstiden kan förlängasPreskriptionstiden kan förlängas. Om det sker ett så kallat preskriptionsavbrott börjar en ny preskriptionstid om tre år att löpa från dagen för preskriptionsavbrottet (6 § PreskL).Ett preskriptionsavbrott kan ske på olika sätt (5 § PreskL):1) Om konsumenten på något sätt erkänner skulden gentemot leverantören/frilansaren. Exempelvis om konsumenten gör en avbetalning eller på annat sätt uttryckligen erkänner att skulden finns.2) Om leverantören/frilansaren skickar ett skriftligt krav på betalning eller en påminnelse om skulden till konsumenten.3) Om leverantören/frilansaren vidtar rättslig åtgärd med anledning av skulden. Exempelvis om skulden åberopas mot konsumenten i domstol eller hos Kronofogdemyndigheten.Om skulden exempelvis uppkom år 2018 så preskriberas den i år, 2021. Men skedde ett preskriptionsavbrott 2020 så preskriberas skulden först 2023.SammanfattningPreskriptionstiden för en skuld från en tjänst som en näringsidkare har utfört åt en konsument är tre år från tillkomsten. I annat fall är preskriptionstiden tio år. Sker ett preskriptionsavbrott börjar dock en ny preskriptionstid att löpa från dagen för preskriptionsavbrottet.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad gäller när accept inte har samma villkor som anbudet?

2021-10-25 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej min fråga lyder såhär. Jag och 3 stycken till driver ett elföretag och är underentreprenörer till en huvudentreprenör (byggföretag). Huvudentreprenören har begärt in ett anbud/offert från oss vilket vi lämnat över skriftligt. Han säger då till oss att vi har fått jobbet men vill att vi utför jobbet på löpande räkning istället. Min fråga är helt enkelt att om man får göra på det sättet? Man blir ju väldigt "blottad" som underentreprenör om det är okej att göra på detta sättet. Hans mening är väl säkert att han vill ha ett takpris till slutkund, men skall vi då egentligen inte lämna ett riktpris/budgetpris istället. Ett anbud är väl anbud, antingen accept eller decline. Så egentligen har han ju accepterat anbudet eftersom han vill att vi skall utföra jobbet, men att vi istället går löpande.
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår det som att ditt elföretag har lämnat in ett anbud till en huvudentreprenör som har accepterat anbudet, men ändrat ersättningsformen till löpande räkning.För att besvara din fråga kommer vi att titta på avtalslagen.När huvudentreprenören accepterar ert anbud men ändrar ersättningsformen till löpande räkning är det en så kallad oren accept. Bindande avtal har därav inte träffats mellan er och huvudentreprenören. För att bindande avtal ska ha träffats måste anbud och accept ha samma innehåll. Den orena accepten från huvudentreprenören gäller därför som ett nytt anbud (6 § avtalslagen).Nu har ni alltså fått ett anbud från huvudentreprenören som ni måste svara på för att träffa avtal. Accepterar ni huvudentreprenörens anbud har ni ingått avtal med löpande räkning som ersättningsform. Vill ni inte utföra jobbet på löpande räkning ska ni avböja huvudentreprenörens anbud och ange vilken ersättningsform ni vill ska gälla. Löpande räkning behöver inte vara något negativt för er, men jag rekommenderar att ni i så fall avtalar tydliga priser med huvudentreprenören.Sammanfattningsvis har ni och huvudentreprenören alltså inte ingått bindande avtal. Huvudentreprenörens orena accept gäller som ett nytt anbud. Ni bör därför – oavsett vilken ersättningsform ni vill ska gälla – svara huvudentreprenören om ni accepterar eller avböjer dennes anbud. Om ni avböjer anbudet rekommenderar jag att ni är tydliga med vad ni avböjer; ni kanske fortfarande vill utföra jobbet, bara med en annan ersättningsform.Behöver du ytterligare vägledning är du varmt välkommen att höra av dig till vår juristbyrå. Du kan boka en tid här, eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt är: 08-533 300 04Öppettider: Måndag-Fredag kl. 10.00-16.00Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

Prisavdrag när villans boyta är mindre än vad säljaren uppgett?

2021-10-20 i Fel i fastighet
FRÅGA |Hej,Har köpt en villa som enl beskrivning uppgift från säljare hade boyta 60kvm men nu visar sig vara 45kvm. I objektbeskrivningen står det;60kvm enl säljareSäljaren har byggt ut husetDen taxerade Boytan enl lantmäteriet är dock 45 kvmHar förstått att vi kan kräva ett prisavdrag, håller ni med om det? Tänker oss den del som huset gick upp i budgivning Hur bör vi skriva till säljaren och gå till väga?
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår det som att du har köpt en villa som enligt säljarens uppgifter skulle ha en boyta på 60 kvm, som senare visade sig vara 45 kvm.Regler om köp av fast egendom finns i Jordabalken (JB).Du har rätt till prisavdragOm fastigheten inte stämmer överens med avtalet, eller annars avviker från vad du med fog har kunnat förutsätta vid köpet, anses fastigheten som felaktig (4 kap. 19 § första stycket JB).Det framkommer inte av frågan exakt vad som stod i avtalet avseende storleken på villan. Men med anledning av säljarens uppgifter samt uppgifterna i objektbeskrivningen var du i berättigad tillit till att villan skulle vara 60 kvm. Det framkommer inga omständigheter som talar för att du skulle ha haft anledning att ifrågasätta säljarens uppgifter. Du hade därför fog att förutsätta att villan skulle vara 60 kvm, och inte 45 kvm.Du får inte åberopa avvikelsen i storlek på villan som fel om du borde ha upptäckt avvikelsen vid en undersökning (4 kap. 19 § andra stycket JB). Denna undersökningsplikt faller dock bort om säljaren har gjort en tämligen preciserad utfästelse, vilket verkar vara fallet här.Fastigheten är därför att anses som felaktig och du har rätt till prisavdrag (4 kap. 19 § JB).Storleken på prisavdragetStorleken på prisavdraget ska motsvara skillnaden mellan marknadsvärdet i felaktigt skick (45 kvm) och i avtalsenligt skick (60 kvm) på tillträdesdagen. Du räknar alltså ut detta genom att dividera marknadsvärdet i felaktigt skick med marknadsvärdet i avtalsenligt skick. Utgå från värdet vid tillträdet (4 kap. 19 c § JB).Om värdet på fastigheten i felaktigt skick exempelvis är 90 % av värdet i avtalsenligt skick, ska prisavdraget alltså vara 10 %.Kontakta säljarenFör att få åberopa felet och kräva prisavdrag måste du reklamera fastigheten till säljaren (4 kap. 19 a § JB). Det finns inga formkrav på en reklamation, du behöver bara meddela säljaren om avvikelsen i storlek och kräva prisavdrag.Min rekommendation till dig är därför att så snart som möjligt kontakta säljaren och påpeka felet samt framhäva ditt krav på prisavdrag. Ur bevissynpunkt bör du helst göra detta skriftligen. Datera även reklamationen. Du kan använda samma argument och hänvisningar till lagen som ovan.Behöver du ytterligare vägledning är du varmt välkommen att boka en tid med en av våra erfarna jurister. Du kan boka en tid här, eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt är: 08-533 300 04Öppettider: Måndag-Fredag kl. 10.00-16.00Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vem bär ansvaret när en köpt vara försvinner under transporten?

2021-10-06 i Köplagen
FRÅGA |Hej!Sålde samlarkort på facebook, fick swish och skickade SPÅRBART via postnord. Köparen får ett tomt kuvert några dagar senare och säger nu att han vill ha pengarna tillbaka av mig? Enligt överenskommelsen mellan oss var priset inklusive frakt. Jag tycker att han borde kräva pengar från postnord. Postnord har erkänt att kuvertet gått sönder under frakt men vet ej var innehållet tagit vägen. Frågorna lyder. Är jag skyldig att betala tillbaka pengarna? Vem bär ansvaret efter att jag lämnat kuvertet hos ombud?
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att du har sålt samlarkort till en privatperson på Facebook. Dessa försvann under transporten med Postnord, och du undrar nu vem som bär ansvaret och ska behöva betala för detta.Eftersom det rör sig om ett köp mellan två privatpersoner gäller köplagen ("KöpL") (1 § KöpL).Köplagen är dispositiv. Det innebär att lagen gäller endast i den mån ni inte har avtalat om annat. Har ni avtalat något, exempelvis genom era kontakter på Facebook, gäller alltså det istället för lagens bestämmelser (3 § KöpL).Risken för varanI köplagen talar man om "risken" för varan. Den som bär risken bär med andra ord ansvaret för samlarkorten. Den aktuella frågan är vem som bar risken för samlarkorten under transporten. Bar köparen i det här fallet risken, måste denne betala även fast samlarkorten har försvunnit under transporten (12 § KöpL).Frågan blir då när risken har gått över på köparen i det här fallet (13 § första stycket KöpL).När har risken gått över på köparen?Risken går över på köparen vid olika tidpunkter beroende på transporten.Om de skulle transporteras inom en och samma ort går risken över på köparen först när denne har fått samlarkorten (7 § första stycket KöpL). I detta fallet bar du risken under transporten, och får betala tillbaka pengarna du fått från köparen.Om de skulle transporteras längre, exempelvis till annan ort, gick risken över på köparen när du lämnade samlarkorten till Postnord (7 § andra stycket KöpL). I detta fallet bar köparen risken under transporten och har ingen rätt att få tillbaka sina pengar (12 § KöpL). Köparen får då istället vända sig till Postnord.SlutsatsVem som bar risken under transporten – och således får bära kostnaden för försvinnandet – är alltså beroende på om samlarkorten skulle transporteras inom samma ort eller längre. Dessa uppgifter framgår inte av frågan. Eftersom kuvertet var framme "några dagar senare" framstår det som att samlarkorten skulle transporteras längre, men det är svårt för mig att fastställa utifrån informationen i frågan.Än en gång vill jag erinra om att ovanstående gäller såvida ni inte har avtalat om annat. Har ni avtalat annat gäller det istället för köplagens bestämmelser (3 § KöpL).Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,