Kan jag få ta del av min mammas arv när min pappa har skaffat ny partner?

2021-04-29 i Efterarv
FRÅGA |Min mamma dog för många år sedan, hon och pappa hade ett hus tillsammans. Nu har pappa sålt och köpt ny bostad med sin nya sambo.. har jag någon rätt till mammas del av huset?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Var dina föräldrar gifta?Om dina föräldrar var gifta upplöses äktenskapet vid den ena makens död (1 kap. 5 § Äktenskapsbalken). En bodelning sker mellan makarna (9 kap 1 § Äktenskapsbalken). Vid bodelningen delas makarnas giftorättsgods mellan dem och den del som är den avlidnes kvarlåtenskap tillfaller den efterlevande maken före gemensamma barn (3 kap. 1 § Ärvdabalken). Den efterlevande maken ärver den avlidna maken med fri förfoganderätt vilket innebär att den efterlevande maken, i det här fallet din pappa, får använda egendomen precis som denna vill. Vissa undantag finns dock. Din pappa får inte skänka bort stora delar i arvet eller testamentera bort egendomen (3 kap. 2 och 3 §, 12 kap. 1 § Ärvdabalken).Det här innebär att du som gemensamt barn till dina föräldrar inte har rätt att få ut ditt arv efter din mamma. Utan du får andel som finns kvar av din mammas arv först efter att din pappa dör. Var dina föräldrar inte gifta?Var dina föräldrar inte gifta är huvudregeln att den avlidnes arvingar får sin arvslott (2 kap. 1 § Ärvdabalken). Det innebär att är din mamma dog skulle du och eventuella syskon till dig få hennes egendom. Om ett arvsskifte redan gjorts där du inte fick din del av arvet, och om din mamma testamenterade allt till din pappa ser situationen annorlunda ut (23 kap. 1 § Ärvdabalken). Då behöver det utredas om du kan kräva ut din laglott efter att arvsskifte gjorts (7 kap 1 § Ärvdabalken). Laglotten är halva arvslotten.Att få ut del i husetNär man pratar om rätt till arv brukar man generellt sett prata om värdet av arvet (2 kap 1 § Ärvdabalken). Det innebär således inte att du nödvändigtvis har rätt till huset, utan snarare värdet av din mammas del av huset. Sedan om det innebär att du får en faktiskt del av äganderätten i huset eller ett värde som motsvarar detta beror på omständigheter i ditt fall.Sammanfattningsvis kan du eventuellt få ut din del av arvet om dina föräldrar inte var gifta. Det beror däremot på om arvsskifte redan gjorts och om din mamma testamenterat sin egendom till din pappa. Var dina föräldrar gifta så har du ingen möjlighet att få ut ditt arv efter din mamma medan din pappa fortfarande lever. Boka gärna tid med en av våra duktiga jurister för att närmare reda ut vad du kan göra i din situation. Med vänliga hälsningar,

Är det förtal att hänga ut en individ på sociala medier?

2021-04-24 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Är det förtal att hänga ut en individ via övervakningsbild där butiksägaren hävdar att han har stulit i butiken. Butiksägaren har lagt upp en bild på personen i fråga och hävdar att han skall ha "stulit" från affären i en Facebook grupp med över 10 tusen medlemmar.
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det kan vara förtal att hänga ut en person i en stor grupp på sociala medierOm en person sprider information om en annan person i syfte att folk ska se ned på den personen kan brottet förtal aktualiseras (5 kap. 1 § Brottsbalken). Däremot måste den uthängda personen kunna visa att den som hänger ut individen gör detta för att få andra att se ned på den uthängda individen. Hade den som hänger ut en annan person goda skäl för att sprida information på detta sätt och att även informationen är att sann, kan det vara tillåtet. Däremot även om informationen är sann så innebär det inte alltid att man har goda skäl för att sprida informationen. Om någon exempelvis hänger ut en person i en grupp på sociala medier med över 10.000 medlemmar och påstår att denne stulit i butiken går det att ifrågasätta om goda skäl finns för detta. Exempelvis hade det kanske varit rimligt att polisanmäla personen och informera personal om personen för att förhindra att stöld sker igen. Men att informera så många människor kan vara brottsligt oavsett om uppgiften är sann eller inte. Det är däremot en bedömning som måste göras av domstolen och det går inte att svar säga rakt av om agerandet är förtal eller inte. Den utsatte personen behöver själv väcka åtalBrotten förtal faller under enskilt åtal (5 kap. 5 § Brottsbalken). Det innebär att den som blivit utsatt själv behöver väcka åtal mot den som utsatt personen för förtal. En åklagare väcker endast åtal i vissa fall om det är motiverat av allmänhetens intresse. Gärningen ska polisanmälas men den utsatte måste alltså själv väcka åtal. Att väcka åtal gör man genom att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten (47 kap. 1 § Rättegångsbalken). Stämningsansökan ska innehålla en del uppgifter bland annat ska beskrivning om den brottsliga gärningen, vem den tilltalade är o.s.v. (47 kap. 2 § Rättegångsbalken). Vid enskilt åtal står inte staten för ens rättegångskostnader som målsägande utan det är något man själv gör. Det innebär att om man förlorar kan det bli dyrt då man får betala sina egna rättegångskostnader och även ibland motpartens rättegångskostnader om motpart yrkat på det.Sammanfattningsvis får en person inte hänga ut en annan person och anklaga den för stöld om spridandet av information är ämnat att skada ditt anseende hos andra personer. Finns däremot goda skäl till spridandet av informationen och uppgiften var sann utdöms inte alltid ansvar. En övervägning kommer behöva göras av domstolen om det var rimligt att sprida informationen till en så stor mängd personer. Om man som utsatt vill gå vidare med ärendet behöver man väcka enskilt åtal om saken. Med vänliga hälsningar,

Kan en make kräva att få del av värdeökning på en lägenhet som den andra maken äger vid försäljning?

2021-04-17 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej, Vi bor i en lägenhet som jag har fått i gåva. Jag vill nu sälja lägenheten och då kräver min fru att hon ska få ta del av värdeökningen på lägenheten. Vi kommer inte att köpa någon ny lägenhet, vi kommer att bosätta oss på i vårt sommarhus istället.
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du undrar om din fru kan kräva att hon ska få ta del av värdeökningen på lägenheten vid försäljning. Mitt korta svar på den frågan är att din fru inte kan kräva att få ta del av värdeökningen vid försäljning då lägenheten är din egendom. Egendom och skulder i ett äktenskapI ett äktenskap ansvarar vardera make för sina egna skulder och råder för sin egen egendom (1 kap. 3 § Äktenskapsbalken). Det innebär alltså lägenheten du fick i gåva tillhör dig. Om du väljer att sälja den kan din fru inte kräva att få pengar från värdeökningen. Detsamma gäller om din fru säljer egendom som tillhör henne. Vid bodelningSå länge äktenskapet fortgår har ni alltså ansvar för era egna skulder och er egen egendom. Det är först om ni gör en bodelning som man delar upp egendomen. Vid bodelning så räknar man ihop makarnas egendom som giftorättsgods (7 kap. 1 § Äktenskapsbalken). Giftorättsgodset ska sedan ingå i bodelningen (10 kap. 1 § Äktenskapsbalken). Huvudregeln är att allt giftorättsgods delas lika mellan makarna efter att respektive skulder dragits av från makarnas egen egendom. Finns däremot äktenskapsförord som anger att viss egendom är enskild egendom undantas dessa från sammanslagningen (7 kap. 2 § Äktenskapsbalken). SammanfattningEra respektive skulder och egendom är er egen och ni ansvarar själv för dessa. Däremot om ni skiljer er kan ni ta del av varandras egendom. Din fru kan således inte kräva att hon ska få pengar från en försäljning av din lägenhet, även om ni har bott i den under tiden ni är gifta. Genomför ni en bodelning, exempelvis i samband med skilsmässa, slås era egendomar ihop och delas lika. Vill ni förhindra detta kan ni skriva ett äktenskapsord. Med vänliga hälsningar,

Kan ett förvaltarskap ärvas?

2021-04-17 i God man
FRÅGA |https://lagen.nu/1949:381#K11R2Läst här att godmanskap inte kan ärvas. Kan förvaltarskap ärvas?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Mitt korta svar på din fråga är nej, det går inte att ärva förvaltarskap. Däremot kan en förvaltares vuxna barn utses som ny förvaltare om denne person är lämplig och villig att åta sig uppdraget. Men förvaltarskapet går inte i arv så att man automatiskt får rollen utan domstolsprövning krävs. När en förvaltare dörFörvaltarskap utses om en person är ur stånd att vårda sig eller sin egendom och godmanskap inte är tillräckligt. Det är domstol som får utse förvaltare (11 kap. 7 § Föräldrabalken). Det här innebär att om en förvaltare dör så kan inte förvaltarens arvingar ärva förvaltarskapet då domstol måste besluta om vem som är förvaltare. Dör en förvaltare ska den som är dödsbodelägare till förvaltaren genast anmäla dödsfallet till den överförmyndare om har tillsyn över förvaltarskapet (11 kap 22 § Föräldrabalken). Det går inte att ärva förvaltarskapetBehövs fortfarande förvaltare får då ny sådan utses av domstol. För att vara förvaltare ska en rättvis, erfaren och i övrigt lämplig person utses. Denna lämplighet ska även kontrolleras . Om den som är i behov av förvaltare föreslår en viss person som förvaltare ska rätten förordna denna person att bli förvaltare om personen är lämplig och vill åta sig uppdraget (11 kap. 12 § Föräldrabalken). Det innebär att om exempelvis den enskildes förvaltare dör och denne vill utse förvaltarens vuxna barn till förvaltare och denne person är lämplig och vill ta på sig uppdraget så ska rätten utse personen till den nya förvaltaren. Däremot kan man inte ärva förvaltarskapet automatiskt utan domstolsprövning behöver göras.. Med vänliga hälsningar,

Hur kan jag få mitt ex att sluta kontakta mig?

2021-04-29 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej, Jag har ett ex. Vi är skilda, har gemensamma barn som bor varannan vecka. Mitt ex har varit på behandling för alkoholism. Det är dock så att mitt ex skriver varje dag, milslånga mail till mig om att han vill ha ett försök till. Jag har blockerat honom på sms. All kontakt angående barnen skall gå via hans mamma. Först var det via min mamma men han skrev då till henne istället och det blev ej hanterbart. Han skriver blandat kärleksfullt och sedan vänder det till ilska, kränkningar och uttalar att det är bättre han inte finns. Det slutar inte trotts att jag provat ignorera, blockera och även pratat med honom, hans föräldrar. Även att säga klart och tydligt att jag inte vill ha något annat än samtal kring barnen med honom. Vi har kontakt via socialtjänsten pga hans missbruk. Även de har sagt åt honom att han måste sluta kontakta mig, men han bara fortsätter. Vad kan jag göra?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ditt ex kan göra sig skyldig till ofredandeDet beteende du beskriver kan falla in under brottet ofredande (4 kap. 7 § Brottsbalken). Genom kontaktförsöken ditt ex gör trots att du informerat om att du inte vill ha kontakt kan innebära att ditt ex utsätter dig för störande kontakter som kränker din frid på ett kännbart sätt. Det är viktigt att du är tydligt med att du inte vill ha någon kontakt med ditt ex om du inte redan har gjort det. Gärna tydligt i text så att dels ditt ex inte kan missförstå dig, och dels att det finns bevisning på att du inte vill ha kontakt. Vad du kan göraDu kan göra en polisanmälan genom att besöka polisens hemsida, ringa 11414 eller besöka en polisstation. Vid polisanmälan behöver du godkänna att brottet går till åtal för att en förundersökning av brottet ska kunna göras, om du inte gör detta kan polisen inte utreda brottet (23 kap. 1 § Rättegångsbalken). Vänd dig till en kvinnojourSituationen du beskriver kan självklart vara väldigt jobbig att hantera. Ett tips är därför att du vänder dig till en kvinnojour för att få stöd och råd i hur du ska hantera situationen. Detta kan vara viktigt då du blir utsatt för brott genom de återkommande kontaktförsöken och ditt ex växlar i kärleksfullhet och hotfullhet. Du kan läsa mer om kvinnojourer här, och leta upp en kvinnojour i närheten av dig här.Med vänliga hälsningar,

Kan man undvika att ens barn ärver efter man dör?

2021-04-17 i Laglott
FRÅGA |Kan man genom gåvobrev utesluta barn från arvet ?Jag vill inte att mina barn skall ärva efter mig.Kan jag undvika detta genom att skriva ett gåvobrev till en bekant på det som skall finnas efter mig , dvs pengar på bankkonto.
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Mitt korta svar är att det inte går definitivt, men det går att motverka det. Vad har rätt att ärvaEns barn har alltid rätt att ärva laglotten. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § Ärvdabalken). Arvslotten är den lott som tillkommer en bröstarvinge om inget annat har testamenterats (2 kap. 1 § Ärvdabalken). Har exempelvis en person A två barn är dessa barn As bröstarvingar, och när A dör ska As egendom fördelas mellan bröstarvingarna. Av hela As egendom utgör ½ arvslotten för vardera barn, dvs varje barn har rätt till ½ av As egendom var. Barnens respektive laglott är däremot ½ av arvslotten, dvs ¼ av As totala egendom. Laglotten är alltså halva den arvslott barnen hade fått och arvslottens storlek bestäms av hur många bröstarvingar det finns.Hur man kan begränsa den rättenEftersom jag antar att du inte vill att din vän ska få dina tillgångar förens du dör rekommender jag att du testamenterar dina tillgångar till din vän istället för att göra ett gåvobrev. En gåvoutfästelse är inte bindande och det kan bli onödiga problem (1 § lagen angående vissa utfästelser om gåva). Ett testamente är däremot bindande och utgör således din vilja och när du skriver ditt testamente kan du fördela dina tillgångar precis som du vill. Detta innebär att du tekniskt sett kan låta bli att lämna arv till dina barn. Det går inte att på något definitivt sätt hindra ens barn att få arv. De kommer alltid ha rätt till sin laglott. Men om du har testamenterat bort hela din egendom så behöver de kommer har klandra testamentet och kräva ut sin laglott (14 kap. 5 § 2 st, 7 kap. 1 § Ärvdabalken). Om de inte gör det får de inget arv. Och om de gör det får det ut laglotten, som är en mindre del än vad de skulle ha fått om du inte testamenterade alls. SammanfattningSom jag kommenterade ovan kan du testamentera bort precis hur mycket du vill, men dina barn kommer alltid kunna klandra testamentet för att få ut sin laglott. Att klandra testamente är däremot något som respektive barn aktivt behöver göra för att få ut sin laglott, det går således inte automatiskt. Ett gåvobrev, eller gåvoutfästelse, är inte alltid bindande och kan upphöra att gälla om det inskränker på barnens rätt till arv. Det är därför fördelaktigt att testamentera din egendom. Vill du ha hjälp med detta kan du boka tid hos våra duktiga jurister. Med vänliga hälsningar,

När och varför behöver man söka om bygglov?

2021-04-17 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |När och varför behöver fastighetsägaren söka om bygglov?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Varför behöver man söka bygglov?Bygglovs behövs sökas för att i alla bostadsområden och de flesta bebyggda områden finns en detaljplan som anger hur bebyggelse får ske. En detaljplan meddelas av kommunen och kan bero på politiska beslut, eller värnandet av kulturella arv eller för att upprätthålla visst utseende på olika områden. Exempelvis att man inte får bygga ett betonghus bland en massa trävillor. Skälen kan således vara allt från estetiska till miljöanpassade. Om man vill få information om en detaljplan kontaktar man den kommun som fastigheten ligger i. Mer om detaljplan går att läsa i 4 kap. Plan- och byggnadslagen. När behöver man söka om bygglov?Bygglov krävs generellt sett för nybyggnad, tillbyggnad och andra ändringar som kan påverka byggnadens ändamål eller yttre. Det sistnämnda gäller bara om detaljplan finns (9 kap 2 § Plan- och byggnadslagen). Vissa åtgärder kräver inget bygglov. Exempelvis om man bygger mindre altaner i nära anslutning till huset. Det kan däremot behövas att man anmäler dessa tillåtna byggnader till byggnadsnämnden. Generellt sett så behövs inget bygglov för att förändra insidan av huset såvida det inte är av särskilt kulturellt värde eller medför att utsidan förändras eller byggnadens ändamål förändras. Det finns flertalet undantag som går att läsa i 9 kap. Plan- och byggnadslagen. Om man funderar på att upprätta en viss byggnad kan man söka om förhandsbesked innan man ansöker om bygglov. Då kan kommunen lämna ett icke-bindande beslut där de gör en initial prövning av ansökan om förhandsbeskedet (9 kap 17 § Plan- och byggnadslagen). Man får således en indikation på om bygglov kommer beviljas eller ej. Sammanfattningsvis behövs bygglov för att värna om estetiken, kulturella arv och miljön i ett område. Vad som ska beaktas framgår av detaljplanen. För att ta del av den kontaktar man kommunen fastigheten ligger i. Vissa mindre åtgärder behöver inte bygglov men nybyggnader, tillbyggnader och andra ändringar av byggnaden som påverkar byggnadens ändamål eller yttre kräver bygglov. Med vänliga hälsningar,

Kan ett barn under 18 år handla på nätet?

2021-04-16 i Omyndiga
FRÅGA |Hej,Kan en 16 åring med ett debitkort handla på nätet även där det är 18 års gräns?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Mitt korta svar på din fråga är att ett barn under 18 år inte kan handla på nätet, men att barn som är över 16 år i viss mån får handla för pengar som barnet själv tjänat in. Barn behöver ha fyllt 18 år för att ingå i avtal om köpEtt barn som ännu inte har fyllt 18 år behöver förälderns tillstånd för att köpa saker och ingå avtal (9 kap. 1 § Föräldrabalken). Det innebär att barn generellt sett inte får köpa saker om de är under 18 år. Det innebär att avtal som ingåtts med ett barn generellt sett inte är giltigt så länge tillstånd från vårdnadshavare saknas. Prestationer ska återgå exempelvis i form av att köpet hävs (9 kap. 6-7 § Föräldrabalken). Däremot finns undantag, exempelvis så får ett barn använda egna ihoptjänade pengar om barnet fyllt 16 år. Regler som kräver att onlinebutiker kontrollerar ålder saknasDet här innebär alltså att generellt sett så får inte barn ingå avtal på nätet. Som förälder innebär det att man behöver tydliggöra för sitt barn att det inte är okej att handla på nätet. Generellt sett så finns det inga regler som tvingar onlinebutiker att kontrollera ålder på sina kunder. Om ens barn gjort inköp får föräldern kontakta berörd butik och informera om att barnet inte hade förälderns godkännande. Däremot kan det bli en krånglig och svår process. Vissa banker har löst detta problem genom att erbjuda föräldrar att uppsätta spärrar på debitkort som barn får använda, exempelvis att korten inte går att använda vid internetköp. Sammanfattningsvis så kan inte barn ingå avtal eller köpa saker utan en förälders tillåtelse. Det finns däremot inga regler som kräver att onlinebutiker kontrollerar barnets ålder. Avtal som ingås med barn blir generellt sett ogiltiga men viss ersättningsskyldighet kan uppstå. Banker erbjuder ofta lösningar som beloppsspärrar eller att debitkort inte går att använd för internetköp. Avslutningsvis så får 16 åringar i viss mån ingå avtal om köp med pengar de själva har tjänat in. Med vänliga hälsningar,