Hur kan vi som föräldrar företräda vår 19-åriga son?

2021-06-30 i Barnrätt
FRÅGA |Hej !Kan vi som föräldrar få fullmakt av vår son, när han är 19år och blivit utbränd i skolan, och vi vill hjälpa han med att komma vidare och se vad skolan haft för stöd och hjälp till han?Hur gör vi för att företräda han?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i avtalslagen (AvtL) och föräldrabalken (FB).Ni som föräldrar kan vara behöriga att vidta rättshandlingar med anknytning till er sons dagliga livsföringOm det är uppenbart att er son på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande inte längre har förmåga att ha hand om sina ekonomiska angelägenheter, är en anhörig behörig att för honom vidta ordinära rättshandlingar med anknytning till dennes dagliga livsföring (17 kap. 1 § första stycket FB). Behörigheten gäller om situationen har inträffat sedan den enskilde har fyllt 18 år (17 kap. 1 § andra stycket FB). Ni som behöriga ska då vid fullgörandet av uppgifterna handla i enlighet med er sons intresse. Det betyder att ni som föräldrar måste beakta er sons intressen och vilja när ni företräder honom (17 kap. 4 § första stycket p 1 FB). Ni ska även dokumentera vidtagna åtgärder på ett med hänsyn till omständigheterna lämpligt sätt (17 kap. 4 § första stycket p 3 FB).Det krävs således att det är ett uppenbart att din son har förlorat förmågan att ta hand om sina ekonomiska angelägenheter efter hans 18-års dag för att ni ska företräda honom enligt föräldrabalken. En fullmakt innebär att er son kan ge er rätten att utföra hans ärenden i hans namn fastställa fullmaktens behörighet och befogenhetDet verkar dock som om ni vill sköta hans andra angelägenheter än ekonomiska. Ni kan då få en mer generell behörighet att företräda er son genom en fullmakt enligt avtalslagen. Det krävs då att ni ska upprätta ett fullmakts avtal.Du eller/och sonens andra förälder behöver din frus tillåtelse för att ha rätten att skriva under avtal och dylikt för din sons räkning. Er son måste således skriva en fullmakt till er vilket möjliggör att han ger er rätten att utföra vissa ärenden i hans namn. Ni kommer då ha rätt att företa rättshandlingar, exempelvis rättshandlingar i förhållande till skolan, i er sons namn (10 § första stycket AvtL).En fullmakt bör fastställa fullmaktens behörighet och befogenhetEn fullmakts gränser utgörs av fullmaktens befogenhet och behörighet. Behörigheten hänför sig alltså till att du kan göra något (tex upprätta ett avtal), medan befogenheten härrör sig till vad du får göra (tex villkor gällande avtalet). Det ska i avtalet framgå tydligt långt behörigheten och befogenheter sträcker sig eftersom det påverkar rättshandlingens giltighet i förhållande till tredje man. Det finns vissa formkrav för en fullmakt, exempelvis att en sådan ska upprättas skriftligen och att det tydligt ska framgå vem som är fullmakthavare.Sammanfattningsvis kan ni upprätta ett fullmaktsavtal för att företräda er son i sådana situationer. Innehållet i avtalet ska utformas efter vad för typ av ärenden han samtycker till att ni rättshandlar i hans namn. Jag råder dig att söka juridisk hjälp för att fullmakten ska bli giltig och tydlig. Vi på Lawline erbjuder juridisk konsultation vid upprättande av framtidsfullmakt till fast pris – klicka på länken för att ta kontakt med oss: https://lawline.se/fixed_priceJag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Är jag skyldig att säga hej till en kollega?

2021-06-29 i Övrigt
FRÅGA |Hej! Är jag skyldig att säga "hej" till min kollega som gjort sig skyldig till ärekränkning när hon kallade mig efterbliven ?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i arbetsmiljölagen.Det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön. Verksamheter ska eftersträva att arbetet i sig innebär social kontakt och samarbete (2 kap. 1 § femte stycket arbetsmiljölagen). Det innebär dock ingen skyldighet för dig att upprätthålla kontakt med dina kollegor. Du har alltså ingen rättslig skyldighet att hälsa på en kollega om du inte vill.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Någon har hotat mig och sagt främlingsfientliga kommentarer, vad gör jag?

2021-05-30 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej En kvinna hotade mig muntligen att hon skulle skjuta mig. Samt främlingsfientliga kommentarer. Jag vet vem hon är och var hon bor. Det finns inga som hörde det
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad du kan göra efter att ha blivit hotad och blivit föremål för främlingsfientliga kommentarer.Din fråga regleras i regeringsformen (RF) och brottsbalken (BrB).Yttrandefrihet gäller i Sverige med vissa begränsningarYttrandefrihet är en grundlagsstadgad rättighet i Sverige (2 kap. 1 § första stycket p 1 RF). Rättigheten är dock relativ, vilket innebär att det finns vissa begränsningar av rättigheten i lag (2 kap. 20 § första stycket p 1 RF). Handlingar som exempelvis olaga hot, hets mot folkgrupp och förtal är en sådana gärningar som inskränker på yttrandefriheten.Främlingsfientliga kommentarer kan uppfylla rekvisiten för hets mot folkgruppDen som i ett uttalande uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck kan dömas för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år (16 kap. 8 § första stycket BrB). Påföljden blir böter om straffet anses vara av ringa grad. (16 kap. 8 § första stycket BrB). En främlingsfientlig kommentar kan uppfylla kriterierna för brottet och kan därmed vara olagligt.Hot om att skjuta någon kan uppfylla rekvisiten för olaga hotDen som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år (4 kap. 5 § första stycket BrB). Att skjuta någon är en brottslig gärning, vilket talar för att den första förutsättningen är uppfylld. Ett sådant uttalande bör även typiskt sett anses framkalla allvarlig rädsla för ens egen säkerhet till person hos mottagaren. Det krävs inte heller at hotet behövde vara objektivt farligt.Avslutningsvis kan du ha blivit föremål för två brott, hets mot folkgrupp och olaga hot. Du kan anmäla brotten trots att det inte finns några vittnen! Vid olaga hot brukar det ofta stå ord mot ord. För att anmäla brott kan du ringa 114 14 eller besöka en polisstation. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Kan man tala illa om folk i en sluten facebook-sida?

2021-05-29 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Det är två personer som har gjort en Facebook sida i en bostadsrättsförening dom har fått 21 personer i den gruppen som dom skriver om styrelsen pratar illa om styrelsen i den gruppen får man göra det. Det är en sluten grupp.
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i regeringsformen (RF) och brottsbalken (BrB).Yttrandefrihet är grundlagsstadgad men kan begränsas genom lag I Sverige råder yttrandefrihet, vilket är en rättighet som är grundlagsstadgad (2 kap. 1 § första stycket p 1 RF). Rättigheten är dock relativ, vilket innebär att det finns vissa begränsningar av rättigheten i lag (2 kap. 20 § första stycket RF). Handlingar som exempelvis olaga hot, hets mot folkgrupp och förtal är en sådana gärningar som inskränker på yttrandefriheten.Enligt min mening ligger det närmast till hands att pröva om din situation faller inom brottet förtal för att ett sådant beteende ska vara olagligt. Brottet förtal innebär utpekandet av någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnandet av uppgifter som är ägnad att utsätta denne för andras missaktningMan kan bli dömd för förtal om man utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgifter som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning (5 kap. 1 § första stycket BrB). Man ska dock inte bli dömd för förtal om det utifrån omständigheterna anses försvarligt att lämna uppgift i saken och att uppgiften var sann eller att man hade skälig grund för det (5 kap. 1 § andra stycket BrB). Man ska först pröva om det ens handlar om förtal. Det kan anses vara förtal om en person utpekar en viss person i styrelsen såsom klandervärd genom uppgifter som är av nedsättande beskaffenhet och som typiskt sett kan anses ägna missaktning hos andra. Dock krävs det mer än att rikta kritik gentemot sin styrelse för att ansetts ha begått förtal. Det är svårt för mig att avgöra ifall personerna i fråga har gjort sig skyldiga till ett sådant brott eftersom jag inte har någon kännedom om vad som faktiskt skrivits i den slutna gruppen.Om man anser att personerna begått förtal så kan det anses försvarligt och berättigat att lämna sådana uppgifter i gruppen om det är så att uppgifterna var sanna eller man hade skälig grund för det. Jag kan inte heller göra en försvarlighetsbedömning av situationen eftersom jag inte vet vad som skrivits eller bakgrunden till det som skrivits.Avslutningsvis kan jag inte riktigt besvara frågan om man rent juridiskt får förfara på det sättet som du beskriver eftersom jag inte vet vad personerna i fråga faktiskt har sagt/skrivit. Det är därför svårt för mig att besvara din fråga eftersom jag inte har all relevant information. Det är endast en domstol som kan bedöma om personer har begått brott utifrån de relevanta omständigheterna.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Är parallella rättsystem och rättegångar olagligt i Sverige?

2021-06-29 i Domstol
FRÅGA |Hej!Är parallella rättsystem och rättegångar olagligt i Sverige ? Kan man tex straffas för att ha tagit del i en alternativ rättegång? Eller Kan man frångå svensk lag ostraffat?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB).Det är rättens ansvar att avvisa en väckt talan om saken redan är prövad eller om saken prövas i en pågående processNär en domstol väl dömt en sak, tex en viss gärning, vinner processen rättskraft efter tre veckor. Om en part väcker en ny talan om samma sak ska talan avvisas eftersom saken redan blivit rättsligt prövad (17 kap. 11 § tredje stycket RB för tvistemål, 30 kap. 9 § första stycket RB för brottmål). En ny talan ska även avvisas om den avser en sak som är föremål för prövning i en redan pågående rättegång, s k litispendens. Litispendens föreligger då den ena av två samtidigt pågående rättegångar utgör rättegångshinder i den andra tvisten (13 kap. 6 § RB angående tvistemål, 45 kap. 1 § tredje stycket RB angående brottmål). Parallella rättegångar ska således inte ske. Detta eftersom det skapar oförutsägbarhet för parterna.Det är inget brott att delta i två olika rättegångar som behandlar samma sak. Det åligger i princip domstolen att beakta om det redan pågår en process om samma sak. Domstolen ska avvisa den senast väckta talan om det föreligger litispendens så att saken endast blir föremål för en rättsprocess. Det vore dock bra om man uppmärksammade rätten om en alternativ rättegång eftersom det tar onödigt med tid och resurser.Parallella rättssystem kan aktualiseras vid gränsöverskridande elementFrågan angående parallella rättssystem är svårare. Jag tolkar parallella rättssystem som att du menar att lagar i olika rättssystem aktualiseras samtidigt då det finns ett gränsöverskridande element. En sådan situation reds oftast ut genom traktat, dvs avtal länder emellan. Traktaten reglerar då vilken lag och därmed rättssystem som får företräde. Resultatet blir således inte att man inte omfattas av något rättssystem. Vilket rättssystem som får företräde beror på flera faktorer, exempelvis beroende på vilket annat rättssystem än det svenska som aktualiseras, vad för sak som tvistas om eller vad för brott det rör sig om. Du får gärna utveckla denna del av frågan om du vill specificera vad du åsyftar!Rättssystemet är uppbyggt för att man inte ska frångå svensk lag ostraffadVårt rättssystem är uppbyggt för att inte kunna frångå lagen ostraffad. Vissa brott är under allmänt åtal vilket innebär att en åklagare ska väcka talan mot den misstänktes (20 kap. 2 § första stycket RB, 20 kap. 6 § RB). Brott är som huvudregel under allmänt åtal (20 kap. 3 § första stycket RB). Brott som inte står under allmänt åtal, s.k. enskilt åtal, är beroende av att offret eller någon annan väcker åtal för brottet för att den misstänkte ska straffas. Brottmålsrättegång kräver således i praktiken att något rättssubjekt som är behörig väcker åtal för att straff ska utdömas (20 kap. 1 § RB). För att faktiskt bli dömd för ett brott så krävs det även att det är ''ställt utom rimligt tvivel'' att den misstänkte är skyldig. Det är ett relativt högt beviskrav som i praktiken gör att man hellre friar än fäller vid tveksamheter. Det går att diskutera huruvida det upplägget anses möjliggöra att man kan frångå svensk lag ostraffad vid brist på bevis. Jag hoppas att du fick svar på dina frågor! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Varför förhör man inte vissa personer i en utredning?

2021-06-28 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, min exman har anhållits misstänkt för misshandel i nära relation, men det finns inga vittnen eller bevis mer än egna bilder på blåmärken. Misshandel skall ha skett vid olika tillfällen under två år bakåt i tiden. Min fråga är, varför förhör man inte närstående som vuxna barn samt ex fru till den misstänkte i en utredning? Vi som varit nära den här relationen.
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB).Förhör kan ske under olika stadier i en utredning. Polis kan hålla förhör och vidta andra utredningsåtgärder som är av betydelse för utredningen innan en förundersökning hunnit inledas. (23 kap. 3 § fjärde stycket RB). Även efter att en förundersökning har inletts får förundersökningsledaren hålla förhör med någon om denne kan antas lämna upplysningar av betydelse för utredningen (23 kap. 6 § RB). Det är svårt för mig att svara på varför polisen inte förhört vissa personer i det aktuella fallet eftersom jag inte har någon kännedom om omständigheterna. Det verkar dock som att polisen gjort bedömningen att dessa närstående personer inte hade kunnat lämna upplysningar som är av vikt för utredningen utan de har valt att gå en annan väg.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Min make har en son, hur fördelas arvet när min make avlider?

2021-05-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Min make har en son från ett tidigare förhållande som maken inte har träffat på 5 år men betalar underhåll till. Vi har 1 gemensamt barn. Vi är gifta. Äger 1 villa 50/50 tillsammans. Vi har i skrivandets stund 2 husvagnar, 1 bil och 1 båt men samtliga står i makens namn. Villan, 1 bil och 1 husvagn har vi gemensamma lån på.Vad händer om min make avlider?Vad ärver makens son och när?Är det bättre eller enklare för mig om de flesta ägodelar står i mitt namn?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).Utgångspunkten är att allt giftorättsgods delas lika vid en bodelningOm din make avlider före dig sker först en bodelning och sedan en arvsutdelning. När du och din make ingick ett äktenskap förvandlades all er egendom till giftorättsgods om ni inte har upprättat något äktenskapsförord (7 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgodset kommer som huvudregel att delas lika mellan dig och din make vid exempelvis dödsfall (10 kap. 1 § ÄktB, 11 kap. 3 § andra meningen ÄktB). Det innebär att värdet på all era tillgångar, inklusive egendom som gemensam bostad och bil osv, kommer att delas lika mellan er. Att ägodelar står i din eller din makes namn spelar därför ingen större roll. Din makes kvarlåtenskap ska dock tillfalla dig också om han inte skulle ha en egen son (3 kap. 1 § första stycket ÄB).Din makes son har rätt till din makes tillgångar vid hans avlidandeDin makes son från ett tidigare förhållande är ett s.k, särkullsbarn. Ett särkullsbarn har möjligheten att begära ut dennes berättigade arv när dennes förälder avlider. Det innebär att din makes son kan din makes tillgångar vid tidpunkten av hans bortfall. Din makes son kan dock avstå sin rätt till kvarlåtenskapen (3 kap. 1§ första stycket ÄB, 3 kap. 9 § ÄB). Du får då fri förfoganderätt till hans del av arvet. Avslutningsvis sker först en bodelning mellan dig och din make och sedan sker en arvsutdelning av din makes kvarlåtenskap. Vid en bodelning är huvudregeln att ni delar lika på tillgångarna. Din makes son, om han nu är enda barnet som din make har, ärver det som är kvar av din makes kvarlåtenskap efter bodelningen. Din makes son kan välja att avstå från sitt arv till din fördel. Det är inte bättre eller enklare om ägodelarna står i ditt namn eftersom det rör sig om giftorättsgods, dvs gemensam egendom.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Ingår egendom som införskaffats under betänktetiden i bodelningen?

2021-05-26 i Bodelning
FRÅGA |HejOm jag startar ett företag under betänketiden tillfaller hälften min man då?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i äktenskapsbalken (ÄktB).Bodelning ska göras med egendomsförhållandena den dagen då talan om äktenskapsskillnad väcksEn bodelning innebär att man delar makars egendom när äktenskapet upplöses (9 kap. 1 § första stycket ÄktB). Äktenskap upplöses genom en makes död eller genom äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § ÄktB). Äktenskapet anses upplöst genom äktenskapsskillnad när en dom på äktenskapsskillnad vinner laga kraft (5 kap. 6 § ÄktB).Under vissa förutsättningar kan en skilsmässa inte upplösas utan att en betänketid löper (5 kap. 1-2 §§ ÄktB). Betänketiden inleds när makarna gemensamt ansöker om äktenskapsskillnad eller när ena makens yrkande om äktenskapsskillnad delges den andra maken (5 kap. 3 § ÄktB). Själva bodelningen ska dock göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes, inte när själva äktenskapet är upplöst (9 kap. 2 § första stycket ÄktB). Betänketiden påverkar således inte när den så kallade 'brytdagen' anses inträffats, utan det avgörande är när ansökan om äktenskapsskillnaden inkom till domstolen.Sammanfattningsvis så kommer inte hälften av ditt företag som du startar under betänketiden tillfalla din man. Det är era egendomsförhållanden den dagen ni väcker talan om äktenskapsskillnad som är relevanta för bodelningen.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,