Gåva vid en del av fastighet

2020-03-25 i Fastighet
FRÅGA |Om en del av en fastighet ska ges bort, måste alla delägarna av fastigheten godkänna det i gåvobrevet där den delen av fastigheten ges bort?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om köp, byte och gåva av fastighet regleras i 4 kap. Jordabalken (JB). För att ge bort en del av en fastighet måste ett skriftligt gåvobrev upprättas 4 kap. 1 § JB, gåvobrevet behöver undertecknas av gåvotagare och gåvogivare. Således behöver inte resterande delägare av fastigheten godkänna gåvan. I övrigt ska gåvobrevet innehålla fastighetens beteckning, vem som är gåvogivare respektive gåvotagare, era personnummer samt hur stor del av fastigheten som överlåts. När gåvan fullbordats behöver gåvotagaren även ansöka om lagfart, detta kräver att två personer bevittnar undertecknandet och sedan skickar en ansökan om lagfart till lantmäteriet, 20:1 JB.Om du är gift måste gåvan registreras hos Skatteverket för att vara giltig(8:1 och 16:2 Äktenskapsbalken). Detta görs genom att skicka in gåvobrevet till Skatteverket samt betalar en ansökningsavgift.

Skadeståndsskyldighet

2020-03-24 i Hur kräver man skadestånd?
FRÅGA |HejGrannens träd har fallit ner på och fullständigt förstört min car port.Är grannen ersättningsskyldig för skadan på min car port?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vad gäller ersättning vid skador hittas regler i Skadeståndslagen(SkL).Utgångspunkten i dessa typer av frågor är att skadan ska täckas av någon försäkring. Om det inte gör det, krävs det att grannen agerat med flit eller varit oaktsam för att behöva betala skadestånd. Utöver detta krävs det också att handlandet ska ha ett kausalsamband med skadan. Detta innebär att det ska finnas ett orsakssamband där det går att bevisa att grannens handlande haft en direkt koppling till skadan på din bil, 2 kap. 1 § SkL. Angående att din granne skulle agerat med flit är förmodligen osannolikt. Din granne har förmodligen inte själv sågat av trädet med avsikt för att sedan förstöra din car port. Det är mer troligt att grannen skulle agerat av oaktsamhet. Om trädet exempelvis var dött och du kan bevisa att grannen visste om detta utan att vidta några åtgärder för att motverka eventuella skador så skulle man kunna kräva grannen på skadestånd på grund av oaktsamhet. Det skulle dock vara svårt att bevisa att grannen vetat om eventuella faror om inte trädet var i uppenbart dåligt skick och åtminstone borde insett att det kunde ske en olycka om ingen åtgärd gjordes åt trädet. Om trädet fallit ned på grund av naturliga anledningen som exempelvis hård vind eller liknande, så saknas ett orsakssamband mellan skadan på din car port och din grannes handlande. Grannen kan i det fallet inte bli skadeståndsskyldig. Min bedömning är att det kan vara svårt att få grannen att betala skadestånd för denna händelse. Mitt förslag är att prata med din granne och se om ni kan komma fram till en lösning tillsammans. Hoppas du fick svar på din fråga!

Sambodelning

2020-03-22 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Jag o sambon ska separera. Hur går vi tillväga? Står lika 50% -50% på huset, Köptes för 1.700 000Lån : Bolån : 2.395.000, privatlån: 101.500caVärderat til (2olika) 2.950 000 och 3.250 000Taxeringsvärde : 1.912 000Hur gör vi med cyklar, bil, grejor- delar vi det lika?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din frågan.Sambor är två personer som stadigvarande bor med varandra i ett parförhållande enligt Sambolagen 1 §, se här. När sambor separerar blir det en sambodelning om någon av parterna begär det enligt Sambolagen 8 §, se här. I denna bodelning kommer samboegendomen att delas lika mellan parterna. Samboegendomen utgörs av sambornas gemensamma bostad och bohag. Detta ska ha förvärvats för gemensam användning. Avgörande för om en bostad är att betrakta som samboegendom är om den är avsedd för att användas gemensamt vid tidpunkten av förvärvet av bostaden. I så fall är den förvärvad för gemensam användning och därmed att betrakta som samboegendom. Eftersom ni båda står på huset så antar jag att så är fallet. Den kommer därför utgöra samboegendom och ska delas lika mellan er vid en bodelning. Bilen utgör inte samboegendom och ska enligt huvudregeln inte delas lika vid en bodelning. Det är den som äger bilen som har rätt till den. Ägaren till bilen är inte den som är registrerad utan den som betalat för den. Man kan därmed samäga en bil trots att den enbart är registrerad på en person. Har båda personerna betalat för bilen kan det alltså vara så att båda äger den. Om din sambo inte har betalat något, kan hen dock inte göra anspråk på bilen utan måste kunna visa att hen betalat. Detsamma gäller för cyklar, här är det dock mer troligt att endast en av er har betalat för hela. Vad gäller övriga grejer exempelvis möbler utgör dessa endast samboegendom om de har förvärvats för gemensam användning. Om du och din sambo köpt möbler gemensamt kommer dessa utgöra samboegendom. Har ni däremot köpt saker som inte är ämnade för gemensam användning utgör det inte samboegendom och ska därmed inte delas lika mellan er.

Bröstarvinge som bor utomlands

2020-03-18 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag bor i Sverige och har alltid varit svensk medborgare. Jag har tre barn varav ett bosatt i Frankrike svensk medborgare. Vad gäller vi arv efter mig för barnet i Frankrike.
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vid dödsfall utan att efterlämna någon maka eller make efter sig är det den avlidnes närmaste släktingar som kommer vara berättigade till arv, detta enligt arvsordningen i ärvdabalken (ÄB). De närmaste arvingarna på grund av släktskap är arvlåtarens avkomlingar, de s.k. bröstarvingarna(2 kap. 1 § ÄB). Med bröstarvingar avses i första hand barn, sedan barnbarn osv. Dina tre barn är således dem som kommer ärva dig i första hand förutsatt att du inte är gift vid tillfället. Rätten att ärva sina föräldrar är i Sverige gränslös. Detta innebär att det inte spelar någon roll var i världen som bröstarvingarna bor. Dina tre barn inklusive den som bor i Frankrike kommer därför ärva efter dig. Enligt 2 kap. 1 § ÄB kommer dina barn ärva lika stor del av dig förutsatt att du inte har testamenterat bort någon del av ditt arv.

Har syskonbarn rätt till arv?

2020-03-25 i Testamente
FRÅGA |Jag är änkrnan. Har inga barn. Min syster är avliden. Hon har 2 barn. Jag har skrivit testamente med annan person som förmånstagare. Kan systerbarn ändå ha rätt till arv?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Reglerna om arvsrätt finns i Ärvdabalken(ÄB).Du är fri att testamentera bort allt du äger till vem eller vilka du vill så länge du inte har några bröstarvingar(barn, barnbarn och barnbarnsbarn). Bröstarvingar har nämligen alltid rätt till sin laglott enligt 7 kap. 3 § 2 st ÄB. I regel utgör laglotten hälften av all din kvarlåtenskap, det vill säga hälften av all egendom du äger vid tiden för din bortgång. Det går att skriva en önskan om att bröstarvingar ska avstå från att kräva ut sin laglott, men om de inte accepterar denna önskan har de alltid rätt att få ut laglotten ändå. Det finns i ärvdabalken tre arvsklasser. Första arvsklassen går först, finns det ingen i första arvsklassen går man över till andra och därefter till tredje. Bröstarvingar som nämndes i stycket ovan tillhör första arvsklassen som har rätt till arv. Syskonbarn tillhör andra arvsklassen. I den arvsklassen finns det ingen rätt att ärva och de kan inte påkalla jämkning av ett testamente. Den som enligt testamentet ska få ärva har därför rätt att ärva allt, inte syskonbarnen. Hade det inte funnits något testamente hade de dock haft rätt att ärva. Det enda sättet för att syskonbarnen ska ha rätt till arv är att klandra testamentet enligt 13 kap. ÄB. Det krävs då att det föreligger en klandergrund som kan vara exempelvis formfel, obehörig påverkan m.m. Uppfyller testamentet lagens formkrav är det dock svårt att få testamentet ogiltigförklarat.

Måste man delta vid en bouppteckningsförrättning?

2020-03-24 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej,Hat blivit kallad till bouppteckning då jag är dödsbodelägare/efterarvinge. Vad händer om jag inte kan närvara? Måste jag vara där för att bevaka mina intressen, eller kan jag lita på att allt går lagenligt till ändå?
Carolina Olsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler kring bouppteckningar finns i Ärvdabalken(ÄB). När en person avlider ska en bouppteckning upprättas. Detta är ett möte där dödsbodelägarna går igenom den avlidnes skulder och tillgångar m.m. Vid förrättningen antecknas de deltagande i bouppteckningen. I 20 kap ÄB finns regler om hur bouppteckningar ska gå till. Där anges det att samtliga dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningsförrättningen i god tid, se 20 kap 2 § ÄB. Det finns inga regler om att de som blir kallade till bouppteckningsförrättningen måste delta vid tillfället. Om du inte närvarar har du ändå samma rätt till arv som om du inte hade närvarat. Rekommendationen är dock att delta för att vid bouppteckningsförrättningen kunna ställa frågor och lämna upplysningar osv. Om en dödsbodelägare inte närvarar ska det dock finnas bevis för att hen fått en kallelse i bouppteckningen. När en bouppteckning är färdiga ska den registreras hos Skatteverket. Detta kommer sedan bli en allmän handling som varje svensk medborgare har rätt att ta del av enligt 2 kap. 1 § Tryckfrihetsförordningen. Om man i efterhand vill ta del av bouppteckningen kan man alltså vända sig till Skatteverket för att sedan på begäran få ta del av bouppteckningen. SammanfattningsvisDu kan avstå från att närvara vid bouppteckningsförrättningen, men rekommendationen är att delta. För att se bouppteckningen i efterhand ska du begära ut en kopia hos Skatteverket.

Gemensamt lån vid dödsfall

2020-03-22 i Skuld
FRÅGA |Om jag och min man delar på ett lån på vårt gemensamma hus, om jag dör får han betala min del också?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. I Sverige ärver man inte skulder när någon närstående dör. När det gäller ett gemensamt lån är parterna dock solidariskt betalningsansvariga gentemot varandra. Detta innebär i ditt fall att om någon av er försvinner ur bilden, överförs hela lånet med räntor och amorteringar till den efterlevande låntagaren. Banken brukar då vanligtvis kräva dödsboet på hela lånebeloppet förutsatt att det finns tillräckligt med pengar. Den efterlevande blir sedan skyldig dödsboet halva den summan. Detta kallas för regressrätt. Finns det inte tillräckligt mycket pengar i dödsboet kan den efterlevande maken i de flesta fall ta över hela det återstående lånet.

Vad händer när sambor äger fritidshus tillsammans?

2020-03-17 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag och min fd sambo äger en sommarstuga. Nu vill han gifta sig med en annan kvinna.Vad händer med stugan då? Vad har jag för rättigheter då?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När ett samboförhållande upphör ska enligt huvudregeln i sambolagen sambornas gemensamma bostad och bohag delas lika mellan dem genom en sambodelning, 8 § Sambolagen. Den gemensamma bostaden och bohaget betecknas samboegendom, 3 § Sambolagen. Egendom som huvudsakligen används för fritidsändamål räknas inte till den gemensamma bostaden eller det gemensamma bohaget, se 7 § Sambolagen. Det innebär att sommarstugan inte ingår i samboegendomen. Sommarstugor faller alltså utanför sambolagens reglering. Har du och din före detta sambo köpt sommarstugan tillsammans har ni samäganderätt och det är som regel samäganderättslagen som gäller. Samäganderättslagen( SamägarL, se här) reglerar situationer där två personer eller fler äger egendom gemensamt. Lagen är dispositiv vilket innebär att den kan avtalas bort. Om inget annat har avtalats äger man så stor del i förhållande till vad man betalat. Dvs om ni betalat hälften var av fritidshuset äger ni båda även hälften var.Huvudregeln är att en åtgärd som rör den gemensamma egendomen endast får vidtas med samtliga delägares samtycke enligt 2 § SamägarL. Undantag till detta finns där varje delägare har rätt att vända sig till tingsrätten för att egendomen ska utbjudas till gemensam försäljning vid offentlig auktion, 6 § SamägarL. Övriga delägare kan enbart förhindra att auktionen genomförs om det finns synnerliga skäl. Detta kan vara exempelvis att man har ett barn som går i skola där huset ligger och således måste få bo kvar där. Kraven på synnerliga skäl är dock stränga.