Handlar jag i nödvärn när jag håller ned mitt barn för att motverka att han skadar mig eller andra?

2019-08-20 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Jag undrar om det finns motsvarande nödvärnsrätt mot icke straffmyndiga personer. Min son är inte straffmyndig och har en diagnos av autism och impulskontrollstörning som gör att han ibland agerar våldsamt mot sin omgivning, till exempel slår, sparkar och river samt i något fall tryckt in sina fingrar i ögonen på mig. I vissa fall har jag då känt det nödvändigt att hålla ner honom med sådan kraft att det uppstått blåmärken och han har fått ont, något som jag antar skulle räknas som barnmisshandel. Ifall någon, exempelvis skolan, skulle anmäla mig för barnmisshandel skulle jag kunna hävda nödvärn då?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Kan du hävda nödvärn? Reglerna om nödvärn finns i brottsbalken (BrB). Nödvärn är en ansvarsfrihetsgrund som innebär att en annars brottslig gärning, så som exempelvis misshandel, inte är brottslig på grund av att gärningen har begåtts i självförsvar, 1 § 24 kap BrB. Din rätt att begå en viss gärning i nödvärn infinner sig då du befinner dig i en situation där du eller någon i din närhet drabbas av ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp mot person eller egendom. En brottslig gärning kräver uppsåt För att en gärning ska ses som brottslig krävs dock att gärningspersonen, i denna situation din son, har uppsåt att begå handlingen, 2 § 1 kap BrB. Med det menas att han förstår att det är ett brott som han begår samt att han förstår konsekvensen av det, det vill säga att han skadar dig eller någon/något annat. En person med autism och impulskontrollstörning har nog sällan uppsåt att begå misshandel varför jag vill mena att åberopande av nödvärn inte skulle vara ansvarsbefriande i det fallet. Likväl så krävs även uppsåt från din sida för att du ska kunna bli dömd för misshandel, 5 § 3 kap BrB. Jag utgår från att du inte handlar med uppsåt att skada ditt barn när du håller ned honom i syfte att inte skada dig, sig själv och andra. I och med detta så är det inte möjligt att du faktiskt skulle kunna dömas för misshandel. Barnagaförbudet I redogörelsen ovan utgår jag dock enbart från de regler i brottsbalken som reglerar eventuellt straffrättsligt ansvar. Utöver detta regleras ett förbud mot barnmisshandel i annan lagstiftning. Där beskrivs att barn inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling, 1 § 6 kap föräldrabalken. Barnagaförbudet medför inte något straffrättsligt ansvar, men kan dock leda till inblandning från socialtjänsten. Att hålla ner ditt barn i syfte att utöva uppsikt över honom och/eller övervinna fysiskt motstånd skulle enligt mig troligtvis räknas som en handling som ligger utanför barnagaförbudet. Sammanfattning Sammanfattningsvis skulle jag vilja mena att nedhållandet av ditt barn rimligtvis inte kan leda till något straffansvar. Visst finns det möjlighet att skolan gör en soc-anmälan mot dig då de har en plikt att göra detta om de misstänker att ett barn far illa, 1 § 14 kap socialtjänstlagen. Troligtvis bör en sådan eventuell anmälan inte leda till några vidare åtgärder så länge du är samarbetsvillig och förklarar hur situationen ligger till och vad som föranlett blåmärkena. Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad! Vänliga hälsningar,

Måste kunden visa upp kvitto och/eller legitimation vid reklamation av vara i butik?

2019-08-11 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Vad gäller vid handel med varor, tex. skor, kläder etc. Vad gäller vid återtag om kunden är missnöjd med denna vara kunden köpt? Måste kunden visa legitimation, eller räcker det med kvitto? Finns det någon prisgräns så att kunden måste kunna visa ID-Handling eller kan man per automatik göra ett återtag till butik? Hälsningar Alfons
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att situationen du undrar över rör en kund som köper något av ett företag, varefter kunden blir missnöjd med varan och vill göra en så kallad reklamation. En reklamation innebär att kunden klagar till företaget angående varans skick eller dylikt. Den lag som blir aktuell för denna situation är konsumentköplagen. Varken i konsumentköplagen eller annan lag finns det någon regel som kräver att kunden behöver visa upp kvitto när hen reklamerar en vara. Det kan dock vara en fördel att ha ett kvitto då kunden måste kunna bevisa att hen har köpt en viss vara i en viss butik, vid en viss tidpunkt och till ett visst pris. Ofta kan det räcka med ett kontoutdrag men om kunden köpt flera saker i samma butik så kan hen inte bevisa priset genom kontoutdraget varför kvitto är att föredra om en vill vara på den säkra sidan.Vad gäller legitimation så finns det inget lagstöd för krav på uppvisande av legitimation heller. I Sverige har vi dock en stark avtalsfrihet vilket gör att företag har möjlighet att ställa upp egna villkor då de ingår avtal med kunder. Tillika har kunder ett starkt skydd i form av det så kallade konsumentskyddet. Detta gör att ett eventuellt krav på uppvisande av legitimation skulle kunna ses som oskäligt, särskilt om det inte finns något rimligt motiv bakom.Sammanfattningsvis så räcker det generellt med uppvisande av kvitto om du vill göra en reklamation i butik. Alla butiker har dock olika villkor vad gäller reklamation av vara varför det kan vara bra att läsa på vad den aktuella butiken ställer upp för villkor innan du reklamerar varan. Om du vill läsa mer om reklamation och regler kring detta finns det mycket bra information på Konsumentverkets konsumentanpassade hemsida.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Får min gode man ta ut en försäkring åt mig utan mitt samtycke?

2019-07-21 i God man & förvaltare
FRÅGA |Hej! Jag hade en god man som tog en försäkring åt mig, utan att ha frågat, meddelat eller diskuterat det med mig först. Så vitt jag vet får en god man inte göra det, däremot en förvaltare kan göra det. Är det lagligt att min gode man gjorde det?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om godmanskap som jag kommer att förhålla mig till finns i föräldrabalken.Vad ingår i den gode mannens uppdrag?En god man har behörighet att hjälpa till att bevaka din rätt, förvalta din egendom och sörja för din person, FB 11 kap 4 §. Alla godmanskap är dock utformade på olika sätt. En huvudman, det vill säga du i det här fallet, kan behöva hjälp med att exempelvis förvalta egendom men klarar själv att sörja för sin person och i sådana fall får den gode mannen enbart ta beslut vad gäller förvaltning av egendom. Det krävs ett samtycke från digDessutom får den gode mannen, precis som du nämner, enbart ta beslut med sin huvudmans samtycke, FB 11 kap 5. Detta skiljer godmanskapet från förvaltarskapet då en förvaltare kan agera fritt även utan sin huvudmans samtycke, FB 11 kap 9 §. Det är bara okej att göra någonting utan ditt samtycke om det har varit omöjligt att inhämta, vilket det inte låter som i det här fallet. Om du inte har samtyckt till försäkringen innebär det kort och gott att du inte är bunden av den. Hur du kan gå vidareDet du bör göra nu är att ta kontakt med din gode man och be henom att dra tillbaka försäkringen. Du kan även försöka kontakta försäkringsbolaget själv och berätta om din situation och meddela att du inte vill ha försäkringen. Om inte det fungerar rekommenderar jag att ta kontakt med överförmyndarnämnden i din kommun och be dem om hjälp att reda ut situationen.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Ärver min avlidna fars fru eller jag och mina syskon min farmor?

2019-07-13 i Arvsordning
FRÅGA |Hej. Jag hade en farmor som gick bort för ca 2år sen och hon i sin tur hade 3 barn. Nu har min far gått bort och jag undrar vad som händer nu ang arvsrätt osv. Farfar lever inte längre heller. Min far har 4 barn varav jag är äldst. Min far var också gift med kvinnan som han har dom andra 3 barnen med, så änkan är inte min biologiska mor men jag och mina syskon har samma far. Vad händer nu, står änkan som närmast anhörig till min farmor eller gör vi barn det?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De regler som rör arv och som jag kommer att utgå från i mitt svar finns i ärvdabalken (ÄB). Som jag förstår det så gick din farmor bort för två år sedan och din far mer nyligen. Troligtvis har arvskiftet redan gjorts och rimligtvis delades det så att din far och hans syskon fick lika stora delar var då detta är huvudregeln, ÄB 2 kap 1 §. Den egendomen som din far ärvde av din farmor kommer i sådana fall att vara en del av arvet efter din far. Om arvskiftet ännu inte skett är det du och dina syskon som ärver din farmor i din fars ställe, ÄB 2 kap 1 §. Din fars fru har däremot ingen arvsrätt.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Är jag och mina pojkvän sambor trots att vi inte skrivit samboavtal?

2019-08-20 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag och min pojkvän är sambos och har ej skrivit samboavtal ännu, pga att hans förvaltare vägrar skriva under för min sambo. Vilka rättigheter har vi båda gentemot varandra i så fall? Är jag som sambo anhörig till min sambo eller ej utan juridiskt avtal?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler som berör samboskap och samboavtal finns i sambolagen (SL).Samboskapet är inte avtalsbaserat Samboskapet är inte avtalsbaserat utan uppstår automatiskt när två personer i ett parförhållanden bor tillsammans och har ett gemensamt hushåll. Samboskapet ska utöver det vara stadigvarande, vilket innebär att det ska vara ett seriöst och inte tillfälligt sammanboende, 1 § SL. Om ni exempelvis är folkbokförda på samma adress, har delad ekonomi eller dylikt så är detta tecken på att ni stadigvarande bor tillsammans enligt lagens mening. Om alla ovan nämnda punkter är applicerbara på dig och din pojkvän så är ni juridiskt sett sambor och då är du att se som anhörig till din pojkvän enligt bland annat 11 kap föräldrabalken, vilket är den lag som reglerar förvaltarskap.Samboavtalets verkan De "rättigheter" som samboskapet ger är framför allt rättigheter som infinner sig först då samboskapet tar slut, det vill säga om ni skulle flytta isär eller någon av er avlider, 2 § SL. I sådana fall delas nämligen era gemensamma möbler och eventuell gemensam bostad mellan er, 8 § SL. Det samboavtalet gör är att reglera vad ni vill ska ingå i bodelningen och inte vid en eventuell separation, 9 § SL.Sammanfattning Du och din pojkvän är juridiskt sett sambor (och du därmed anhörig till honom) om ni: - befinner er i ett parförhållande,- har ett gemensamt hushåll samt- bor stadigvarande tillsammans. "Rättigheterna" gentemot varandra som samboskapet medför rör främst hur era saker delas upp om ni skulle separera i framtiden. Ett samboavtal är inget nödvändigt som måste skrivas för att ni ska vara att se som sambor enligt lagen utan ett avtal som reglerar hur ni vill fördela era saker vid en framtida separation. Av den anledningen kan dock ett samboavtal vara mycket bra att ha. Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad! Annars får du gärna ställa en ny fråga till oss på Lawline. Vänliga hälsningar,

Sker häktning automatiskt om minimistraffet för det begångna brottet är 2 år eller mer?

2019-07-21 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Läste att det blir automatisk häktning om någon begått ett brott med minimum 2 år i straffskalan men gäller obligatorisk häktning även om en person skulle bli misstänkt idag för ett brott som tros ha begåtts för flera år sedan som har minimum 2 års fängelse i straffskala? Eller är det ett av de uppenbara skälen till att inte häkta eftersom det förflutit så lång tid sedan misstänkt brott?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om häktning som jag kommer att utgå från finns i rättegångsbalken (RB).Precis som du nämner så finns det en regel som innebär att om minimistraffet för ett brott är 2 års fängelse eller mer så är det lättare att häkta den misstänkte – dock så sker det inte per automatik. För att häktning ska ske krävs det nämligen att det är uppenbart att inte något av de tre häktningsskälen föreligger, RB 24 kap 1 §. I vanliga fall sker häktning istället om något av häktningsskälen föreligger, det blir alltså en omvänd regel. De tre häktningsskälen är som följer:- flyktfara, det vill säga fara för att den misstänkte flyr landet eller gömmer sig- kollusionsfara, det vill säga fara för att den misstänkte förstör bevis, kontaktar eventuella medbrottslingar för att prata ihop sig, skapar ett alibi eller på annat sätt försvårar utredningen- fara för återfall i samma typ av brottslighet som den misstänkte är misstänkt för.Om det var ett tag sedan brottet begicks är det möjligt att häktningsskälen inte blir lika relevanta. Det är exempelvis troligtvis mindre risk att någon flyr landet flera år efter att hen begått ett brott än i samband med själva brottet. Men i och med tvåårs-regeln krävs det tillika att det är UPPENBART att något häktningsskäl inte föreligger vilket är ett mycket högt ställt krav.Utöver tvåårs-regeln finns det dock en proportionalitetsregel som en alltid ska tas hänsyn till vid häktning. Regeln innebär att häktning enbart får ske om det kan ses proportionerligt att frihetsberöva någon i förhållande till vad en vill vinna med åtgärden. Om en person har en svår sjukdom, är mycket ung eller annars kan antas ta stor skada av att bli frihetsberövad så skulle häktningen kunna ses vara oproportionerlig och därmed förhindras.SammanfattningAtt lång tid har förflutit sedan ett brott begicks är i sig inte ett sådant uppenbart skäl till att avstå från häktning. Det kan dock påverka de tre häktningsskälens (ir)relevans. Om det är uppenbart att det varken föreligger flyktfara, kollusionsfara eller fara för återfall i brottslighet och/eller det är oproportionerligt att häkta den misstänkte så ska häktning inte ske trots att minimistraff är två år eller mer.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Hur kan min sambo få samma rätt till min hyresrätt vid en eventuell separation?

2019-07-13 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, jag och min särbo planerar att bli sambos i min hyresrätt, som jag haft kontrakt på sedan 2015. Fastighetsägaren kommer inte att skriva in henne i kontraktet och jag vill att hon ska ha lika stor rätt till bostaden som jag vid en framtida separation eller om jag avlider. Sambolagen omfattar endast bostad som förvärvats för gemensam användning och jag har ju bott här själv i drygt tre år och står ensam på kontraktet. Vi har inga gemensamma eller hemmavarande barn. Vad kan vi göra för att hon ska ha samma rätt till bostaden som jag. Ett inbördes avtal?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du skriver i din fråga så finns det en regel i sambolagen som innebär att enbart gemensamt förvärvad bostad blir så kallad samboegendom, det vill säga egendom som delas mellan samborna vid en eventuell separation eller dödsfall, sambolagen 3 §. Det ni kan göra för att frångå sambolagen och se till att din framtida sambo också får rätt till lägenheten är att upprätta ett samboavtal. Det kan ni enkelt göra genom Lawlines avtalstjänst. Ett samboavtal är ett juridiskt giltigt dokument där ni kan skriva in precis hur ni vill dela upp era tillhörigheter om samboskapet skulle komma att upphöra i framtiden.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Kan en som myndig ansöka om ensam vårdnad för sin boendeförälders räkning?

2019-07-02 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Jag undrar om man som myndig kan ansöka om ensam vårdnad gällande den föräldern man bor hos? Och i det fallet, hur gör man om båda föräldrarna delar vårdnad men den man inte lever hos inte uppfyller krav enligt överenskommelse och därav bara vill att den man lever hos har ensam vårdnad? samt att det inte finns någon kontakt med den föräldern man inte lever med. Måste detta ärende ske genom domstol? eller kan man fylla i någon ansökan? Hur gör man?Tack på förhand :)
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler som rör vårdnad finns i föräldrabalken (FB). Vårdnadsansvaret innebär att dina föräldrar är ansvariga för att tillgodose dina behov samt ansvara för dina personliga förhållanden. Föräldrarnas vårdnadsansvar gäller dock bara till dess att du fyller 18 år, FB 6 kap 2 §. Om du är myndig har föräldrarna inte längre något juridiskt vårdnadsansvar och du har i och med det möjlighet att avgöra helt själv hur din boendesituation ska se ut. Utifrån vad du skriver i din fråga verkar det dock redan som att du bor enbart hos den förälder som du vill bo hos och därmed finns inte något ytterligare du kan göra.Vad som dock kvarstår även efter du fyllt 18 år är föräldrarnas underhållsskyldighet. Denna skyldighet innebär att dina föräldrar har en plikt att försörja dig och finns kvar tills dess att du gått ut gymnasiet, FB 7 kap 1 §. Om föräldern även skulle missköta detta har du möjlighet att kräva ut underhåll från henom genom att exempelvis gå till domstol.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad! Om du har ytterligare frågor om vårdnad eller underhållsbidrag får du gärna vända dig till oss på Lawline med en ny fråga.Vänliga hälsningar,