Testamente enligt utländsk rätt

2021-03-20 i Testamente
FRÅGA |Hejjag är gift sedan tio år med en belgiska som har 2 barn sedan tidigare (A och B)1. Vi är gifta enligt belgisk lag2. Vi har ett vigselkontrakt med äktenskapsförord.3. Jag har testamenterat alla mina tillgångar till min fru och senare till hennes barn. Testamentet är baserat på belgisk lag.4. Jag har inga egna barn.5. Jag är svensk medborgare. Min fru är belgisk.Om jag skulle gå bort ärver först min fru naturligtvis, kan A och B även ärva efter mig, sa star det i mitt belgiska testamente men gäller detta även i Sverige för mina tillgangar där?Hoppas ni förstår frågan
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När det gäller arv i internationella situationer gäller EU:s successionsförordning. Utgångspunkten är att det är det landet där du har hemvist vid din död som är behörig på arvet i sin helhet, det vill säga även tillgångarna i Sverige (art. 4). I din fråga framgår det inte om du bor i Belgien eller Sverige (eller något annat land), men om du bor i Belgien kommer testamentet således gälla även de tillgångarna du har i Sverige. Detsamma gäller för tillämplig lag: utgångspunkten är att det är lagen i det land du har hemvist i vid din död som tillämpas (art. 21) och lagen är tillämplig på hela arvet, även tillgångar i annat land (art. 23). Undantaget här är om du har uppenbart närmare anknytning till ett annat land (exempelvis om du har bor i Norge när du avlider men endast har gjort det i ett år, medan din fru och barn är belgiska medborgare och du i övrigt har bott i Belgien hela ditt liv) (art. 21.2) Det finns även en möjlighet för dig att välja vilken lag som ska gälla, men detta är begränsat till det land där du är medborgare (alltså Sverige) (art. 22). Slutligen ska jag nämna erkännande. Om belgisk domstol eller belgisk lag är tillämplig, ska detta erkännas och verkställas även i Sverige (art. 39 & 43). Sammanfattning Testamentet du har skrivit kommer att tolkas enligt belgisk lag om du har hemvist i Belgien vid din död. Om du har hemvist i Sverige kommer dock svensk lag att tillämpas om du inte kan påvisa att du har uppenbart närmare anknytning till Belgien (vilket skulle kunna vara möjligt att påstå om din fru och barn är belgiska medborgare). Om testamentet tolkas enligt belgisk lag kommer det omfatta även dina tillgångar i Sverige, och testamentet kommer att erkännas även i Sverige. Jag hoppas du har fått ett tillfredsställande svar på din fråga och att din situation löser sig på bästa sätt! Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Kan min make ge bort egendom innan skilsmässa för att inte dela?

2021-03-19 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |SkilsmässaHej, min man och jag har nu gått över betänketiden för skilsmässan vid har en 1åring, vi ska nu lämna in skilsmässa efter betänkte tiden. Min fråga är: Vilka är mina rättigheter? Han har sin restaurang men bara för att jag inte ska ha rätt till den så skrev han sin syster på pappret som ägare och han står om suppleant vet inte vad det innebär. efter skilsmässan ska han ta över restaurangen från hans syster till sig.kan jag kräva något gällande restaurangen även efter skilsmässan? Vad har jag rätt till? Jag får barnets vårdnad 100%
Atefa Jafary |Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Utifrån förutsättningarna i din fråga tolkar jag det som att du och din man står inför en bodelning och du undrar vilka rättigheter du har med tanke på att din man har ''gett bort'' egendom. I mitt svar kommer jag vidare att utgå ifrån att det inte föreligger något äktenskapsförord mellan dig och din man samt att restaurangen inte är enskild egendom. För att besvara frågan kommer äktenskapsbalken (ÄktB) att tillämpas.I samband med en skilsmässa ska bodelning skeEnligt huvudregeln ska bodelning ske när ett äktenskap blivit upplöst (9 kap. 1 § ÄktB). Ett äktenskap blir upplöst vid bland annat skilsmässa (1 kap. 5 § ÄktB). Bodelning ska vidare göras utifrån egendomsförhållandena den dag då ansökan om äktenskapsskillnad kom in till domstolen (9 kap. 2 § ÄktB). Denna tidpunkt kallas den kritiska tidpunkten eller brytdagen. Det är alltså de tillgångar och skulder som finns på brytdagen som ska bli föremål för bodelning. Som beskrivits ovan är ditt och din makes giftorättsgods på brytdagen som ska delas (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom är egendom som till exempel på grund av äktenskapsförord är enskild eller arv/villkor med föreskrift att det ska vara enskild (7 kap. 2 § ÄktB). Eftersom du inte angett i frågan ifall restaurangen är enskild egendom eller arv med föreskrift att det ska vara enskild så utgår jag ifrån att den är giftorättsgods och ska alltså ingå i bodelningen. Vid bodelning ska vidare era andelar i boet beräknas (11 kap. § 1 ÄktB). Vid beräkningen av era andelar ska så mycket avräknas från en makes giftorättsgods att det räcker till de skulder som den maken hade när talan om äktenskapsskillnad skickades till domstolen (11 kap 2 § ÄktB och 9 kap. 1 § andra stycket ÄktB). Vad som återstår av ert giftorättsgods, sedan avdrag har gjort för att skulderna ska täckas, ska läggas samman. Värdet av denna beräkning ska sedan delas lika mellan dig och din man. Eftersom du har angett att din make har ''gett bort'' restaurangen till sin syster ska vi nu undersöka vad som gäller. Det finns skyddsregler för att förhindra att en make ger bort egendomSom ovan angivits ska resturangen bli föremål för bodelning. Men eftersom du har skrivit att din make har ''gett'' den i gåva till sin syster blir frågan när detta skedde. Gjordes denna värdeöverföring efter det att talan om äktenskapsskillnad kom in till domstolen ska restaurangen ingå i bodelningen. Det finns dock fler skyddsregler till förmån för dig.Har din man utan ditt samtycke inom tre år innan talan om äktenskapsskillnad väcktes i inte obetydlig omfattning genom gåva minskat sitt giftorättsgods ska din makes andel vid bodelning på grund äktenskapsskillnad beräknas som om gåvans värde hade ingått i din mans giftorättsgods. Din makes del i det sammanlagda giftorättsgodset ska minskas i motsvarande mån (11 kap. 4 § ÄktB).För att det ska betraktas som i inte obetydlig omfattning ska det handla om ett värde som i relation till restaurangen är mer än 10 % (prop. 1986/87:1 s. 172 och s. 323-324). I ditt fall bedömer jag det som att detta rekvisit är uppfyllt om det inte är så att din man har andra egendom där restaurangen är mindre än 10 % i relation till hans övriga tillgångar. En sista förutsättning för att restaurangen ska kunna delas mellan dig och din man är därmed att han har inom tre år innan ni ansökte om skilsmässa har gett bort den. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att återkomma med ny fråga!Vänligen,

Makes arvsrätt, efterarv och särkullbarn

2021-03-18 i Make
FRÅGA |Hej!Ett arvsskifte ska göras. Det finns ett äktenskapsförord att den efterlevande maken ska ärva allt med fri förfoganderätt förutom den dödas särkullbarn som ska få sin laglott. Därutöver finns två stycken barn till den dödas tidigare man (nu avliden) som endast fått ett förskott på arv tidigare.Den avlidnas giftorättsgods är 535640 kr varav 550 000 är värdet av halva bostadsrätten samt -62 783 kr som är ett lån på bostadsrätten. Bostadsrätten och lånet ska övertas av maken.
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen ärvdabalken (ÄB).Utredning Enligt 3 kap. 1 § ÄB har en efterlevande make som utgångspunkt rätt att ärva sin avlidne makes kvarlåtenskap. Dock ska eventuella särkullbarn till den först avlidne maken som huvudregel först få ut sin andel av arvet. I 3 kap. 2 § ÄB framgår att den efterlevande maken, i fall då den avlidne maken har arvingar av första eller andra arvsklassen kvar i livet, endast ärver sin make med så kallad fri förfoganderätt, vilket innebär att egendomen inte kan förordnas om genom testamente. Detta innebär att eventuella barn, barnbarn, föräldrar, syskon och syskons avkomlingar får en efterarvsrätt gentemot den efterlevande maken. Som utgångspunkt får efterarvingarna efter den efterlevande makens död rätt till hälften av den kvarlåtenskap som vederbörande lämnar efter sig, vilket gäller i fall då total giftorättsgemenskap förelegat mellan makarna. Detta kan illustreras med ett hypotetiskt fall där makarna enbart äger giftorättsgods till ett värde om 1 Mkr; när den första maken dör kommer då den efterlevande vid bodelningen tilldelas 500 tkr och därefter genom arv efter maken tilldelas 500 tkr. Då utgör arvet hälften av makarnas totala giftorättsgods vilket innebär att efterarvsrätten blir 50 %, det vill säga att efterarvingarna vid den efterlevande makens död kommer kunna göra anspråk på hälften av den efterlevande makens kvarlåtenskap. Om en jämförelse mellan vad den efterlevande ärvt från den först avlidne maken och vad den efterlevande (efter eventuell bodelning) själv ägt (bodelningsandel + eventuell enskild egendom + annan egendom) motiverar en annan andelsfördelning ska dock inte huvudregeln följas. Detta kan illustreras med ett exempel där makarnas giftorättsgods uppgår till 1,6 Mkr och den först avlidne maken ägde enskild egendom till ett värde av 400 tkr; i detta fall får den efterlevande maken 800 tkr genom bodelning och ärver därefter 1,2 Mkr och efterarvingarnas kvotdel uppgår därför till 1,2 Mkr / 2 Mkr = 0,6, det vill säga 60 %.Tillämpat på ditt nu aktuella fall kan vi alltså konstatera följande. Äktenskapsförordet överensstämmer med den lagstadgade ordningen för hur arvet ska hanteras och kan därmed sägas sakna betydelse. Den nu avlidna makens särkullbarn ska sålunda få ut sin arvslott innan den efterlevande maken ärver något. Såsom jag tolkar din fråga finns dessutom två barn till den nu avlidnas tidigare make som vid den tidigare makens död avstod det arv de i egenskap av särkullbarn hade rätt att kräva ur vid det tillfället. De barnen har sålunda en rätt till efterarv efter den tidigare maken som ska tillgodoses innan den nu avlidna makens särkullbarn i det senare äktenskapet kan tillgodoses. Sammantaget är ditt nu aktuella fall påtagligt komplext och jag kan tyvärr inte hjälpa dig att beräkna de exakta värdena på de olika lotterna eftersom jag då skulle behöva en stor mängd information om de två efterarvingars kvotandel, hur många barn som finns i det senaste äktenskapet, och så vidare. HandlingsplanMin rekommendation till dig är, med hänsyn till ärendets komplexitet, att överväga att anlita en boutredningsman som bistå er med att reda ut hur arvet ska fördelas. Om inte någon dödsbodelägare åtnjuter de andra dödsbodelägarnas förtroende, har den rätta kompetensen och tid att ägna åt saken bedömer jag dessvärre att det är osannolikt att ni kan reda ut saken på egen hand.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Har du några funderingar kan du höra av dig till mig på magnus.gustafsson@lawline.se.Med vänlig hälsning

Göra fastighet som make fått i arv till enskild egendom genom äktenskapsförord

2021-03-18 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |HejJag och mina 2 systrar har ärvt ett fritidshus av våran fader. En syster är singel och den andra har ett äktenskapsförord som dikterar att arv är enskild egendom. Jag är gift och har inget äktenskapsförord men vi syskon vill hålla stugan i familjen. Min fru är med på detta. Vad kan jag och min fru skriva för dokument som gör detta arv till enskild egendom för mig i detta fallet?
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Giftorättsgods, enskild egendom och äktenskapsförordUtifrån din information tolkar jag det som att din far inte hade ett testamente eller dylikt som föreskrev att fritidshuset skulle bli enskild egendom för dig och dina syskon. Jag skulle i så fall rekommendera er att skriva ett äktenskapsförord eftersom det är på sådant sätt som s.k. giftorättsgods kan göras till enskild egendom, 7 kap 2 § 1 stycket 1 punkten och 7 kap. 3 § 1 stycket Äktenskapsbalken (1973:230) (ÄktB). Om ni inte skriver ett äktenskapsförord kommer alltså fritidsstugan från din far att fortsätta vara giftorättsgods och kommer således ingå i en framtida bodelning. Förutsättningar för ett giltigt äktenskapsförordFör att ett äktenskapsord ska vara giltigt krävs följande: att äktenskapsförordet är skriftligt, daterat samt undertecknat av både dig och din fru, 7 kap 3 § 2 stycket ÄktB. Vidare ska även äktenskapsförordet registreras hos Skatteverket, äktenskapsförordet börjar gälla från och med den dag då äktenskapsförordet lämnas in till Skatteverket, 7 kap 3 § 3 stycket ÄktB. SlutsatsDet finns diverse mallar till äktenskapsförord som går att tillförskaffa sig online bara genom att googla, jag skulle därmed rekommendera er att använda en sådan som ni sedan skickar in till Skatteverket. Om ni annars vill ha hjälp med att utforma ett eget äktenskapsförord kan ni vända er till våra betaltjänster så kan vi hjälpa er att utforma ett!I annat fall, att ni väljer att skriva ett själva, är det viktigt att äktenskapsförordet uppfyller formkraven och innehåller skrivelsen att den egendom som som du fått i arv eller gåva, utgör din enskilda egendom. Om ni vill att äktenskapsförordet enbart ska medföra att arvet i form av huset ska bli din enskilda egendom, kan ni i stället skriva något i stil med "fastigheten XXX som make X har ärvt från sin far utgör make X:s enskilda egendom". Det kan även vara smart att skriva till att framtida avkastning från huset, kanske vid en eventuell försäljning, även ska utgöra din enskilda egendom. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!MVH

Vad krävs för att ett äktenskapsförord ska vara giltigt?

2021-03-19 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |vilket är anledningarna till att en äktenskapsförord inte är giltig.which are the reasons why a äktenskapsförord is not valid.Tack så mycket
Atefa Jafary |Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att ett äktenskapsförord ska vara giltigt krävs att det är skriftligt och egenhändigt undertecknat av makarna (eller de blivande makarna). Vidare fordras att äktenskapsförordet registreras hos Skatteverket och det blir gällande från den dag det getts in till Skatteverket. Dessa grundkrav ska vara uppfyllda.Vidare kan ett äktenskapsförord helt eller delvis jämkas eller lämnas utan avseende vid bodelningen om ett villkor i ett äktenskapsförordet är oskäligt med hänsyn till förordets innehåll, omständigheterna vid förordets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt (12 kap. 3 § äktenskapsbalken). Jämkningsregeln ska dock tillämpas restriktivt. Utgångspunkten är att ingångna avtal ska hållas.Jag hoppas att du fick svar på fråga! Har du ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga!Vänligen,

Bodelning vid skilsmässa utan äktenskapsförord

2021-03-19 i Bodelning
FRÅGA |Hej. Jag och min man ska skiljas. Vi bor tillsammans i ett hus som han köpte efter en tidigare försäljning av ett annat hus då han skilde sig från sina barns mamma. Jag har inte några pengar i huset, varken som lån eller insats. Vi har inte skrivit några dokument varken som sambos eller när vi gifte oss. Det finns inga äktenskapsförord. Vi har ingen gemensam ekonomi och jag har betalt honom en summa varje månad för boendekostnader. Jag undrar nu vad jag har rätt till. Jag har inga egna tillgångar, inget sparande, enbart skulder. Jag är ensam med ett barn på 100% och känner nu att vår framtid är väldigt svajjig. Min lön är inte särskilt hög. Kan jag begära att min man betalar mig en summa pengar istället för att begära en bodelning? Alltså nöja mig med en mindre summa än hälften? Vad har jag rätt till?Behöver hjälp.
Karolina Sandgren |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tänkte börja med att förklara skillnaden mellan giftorättsgods och enskild egendom, sedan gå vidare och förklara hur en bodelning går till och vem som har rätt till vad.Dessa frågor regleras i äktenskapsbalken.Giftorättsgods och enskild egendomI 7 kap. 1 § äktenskapsbalken stadgas att all egendom i ett äktenskap är giftorättsgods, i den mån den inte är enskild egendom. För att en egendom ska betraktas som enskild behöver detta framgå av exempelvis ett äktenskapsförord, om det inte handlar om egendom som en make fått genom gåva, arv eller testamente med villkoret att egendomen ska vara makens enskilda egendom.I ert fall verkar alltså all din och din makes egendom vara giftorättsgods.Giftorättsgodset ska delas lika vid en bodelningNär ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning, 9 kap. 1 § äktenskapsbalken. I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå, 10 kap. 1 § äktenskapsbalken. Vid bodelningen beräknas först makarnas respektive andelar i boet, 11 kap. 1 § äktenskapsbalken, och därefter räknas makarnas skulder bort från deras del av giftorättsgodset, 11 kap. 2 §. Sedan räknas resterande giftorättsgods ihop och delas upp i två lika delar, som utgör varderas makes del i bodelningen.Till exempel:Du har giftorättsgods värde 0 kronor och skulder på 100 000 kr. Din make har giftorättsgods till ett värde av 1 miljon kronor, och skulder på 500 000 kr. Efter skuldavdraget återstår 500 000 kr (från din make) + 0 kr (från dig) = 500 000 kr / 2 = 250 000 kr vardera vid bodelning.Din makes tillgångar får inte användas som täckning för dina skulder vid bodelningen, varför din andel som ska ingå i bodelningen uppgår till 0 kr och inte ett minusbelopp.Ovanstående är vad du har laglig rätt till.Huset ska ingå vid bodelningen som giftorättsgodsSom jag beskrivit ovan är all egendom som inte är en makes enskilda egendom giftorättsgods som ska delas lika vid bodelning.Detta gäller även huset ni bor i, oavsett vem som ägde det innan ni gifte er eftersom äktenskapsförord saknas.Den make som har "bäst behov" av huset ska dock få det, enligt 11 kap. 8 § äktenskapsbalken, men ska då också räkna bort värdet av huset från sin andel.Överenskommelse makarna emellanÖnskar du och din make inte förrätta en bodelning, kan ni givetvis komma överens om annat, antingen på egen hand eller med hjälp av en jurist. I det senare fallet kan jag varmt rekommendera dig att kontakta oss på info@lawline.se, så hjälper vi dig.Vill du gå vidare utan juridisk hjälp råder jag dig att ha i åtanke vad du faktiskt har laglig rätt till, vilket är hälften av alla era sammanlagda tillgångar, efter att avdrag för skulder gjorts enligt beskrivet ovan. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Kan man genom enskild egendom undanhålla tillgång från särkullbarn?

2021-03-18 i Särkullbarn
FRÅGA |När min pappa gifte om sig och flyttade med sin fru till deras gemensamma hem så skrevs huset som hennes enskilda egendom. Jag tror orsaken till det dels var att han hade fyra barn från tidigare äktenskap och för att undvika att tvingas betala underhåll till alla dessa barn, valde han att inte betala löneskatt och kunde därför inte äga någonting, och dels att man ville säkra hennes arv vid hans bortgång. Nu är han borta och jag undrar om den här manövern för att undanhålla egendomen från äktenskapets särkullbarn är juridiskt rätt och riktig.Tacksam för svar
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att din pappa har gift om sig, och i äktenskapsförord skrivit huset som hans nya frus enskilda egendom, och nu undrar du om han kan undanhålla tillgångar på det sättet mot sina egna barn. I svaret på din fråga utgår jag ifrån att din pappas fru också äger fastigheten och står på lagfarten.Enskild egendom och äganderättNär man skriver ett äktenskapsförord gör man upp om hur tillgångar ska fördelas i det fall man skiljer sig. I det fall en av makarna går bort, så spelar äktenskapsförordet in när tillgångarna delas upp på vardera parts sida. Det som är den ena partens enskilda tillfaller dock dennes efterarvingar och ingår inte i bodelningen. Det är dock så att det endast är värdet av tillgångarna som flyttas runt med äktenskapsförord, inte själva egendomarna i sig. Detta måste förordnas genom gåvobrev eller testamente. Alla är fria att göra vad man vill med egendomen som man äger. I ett äktenskap så är utgångspunkten att varje make råder över sin egen egendom och sina egna skulder (1 kap. 3§ Äktenskapsbalken, ÄktB). Detta innebär att din pappa har rätt att bestämma över sin egen egendom och skriva huset som hans frus enskilda egendom. BodelningenNär en gift person går bort ska det göras en bodelning innan arvskifte sker (23 kap. 1§ 2st Ärvdabalken, ÄB). Då tar man upp giftorättsgodset som tillhör både den efterlevande och den avlidna och räknar ihop det (10 kap. 1§ ÄktB). Det som är parternas enskilda egendom ingår inte i bodelningen. Detta innebär att om huset står som din pappas frus enskilda egendom, kommer värdet av huset inte ingå i bodelningen och det kommer då inte delas till din pappas tillgångar. Detta innebär att hans särkullbarn inte får del av värdet på huset. Efterlevande make har också en rätt att begära att bodelning inte ska ske, alltså att vardera maken behåller sitt giftorättsgods (12 kap. 2§ ÄktB). Då får ni särkullbarn dela på er pappas kvarlåtenskap som om bodelning inte skett, men det ändrar inte omständigheterna kring huset. Detta kunde vara en nackdel för er om det är så att hans fru har mer giftorättsgods än vad han hade. Särkullbarns rätt och det förstärkta laglottsskyddetUtgångspunkten är att barn inte kan göras arvlösa genom testamente eller gåvor. Barn har alltid rätt att ärv ärva sina föräldrar. När en förälder gift om sig, och sedan går bort, tillfaller dock kvarlåtenskapen den efterlevande maken om de har gemensamma barn (3 kap. 1§ ÄB). Men har man barn sedan tidigare som inte är gemensamma (särkullbarn) har de rätt att få ut sitt arv direkt utan att vänta på att efterlevande make har gått bort. Att skriva en egendom som enskild innebär alltså att egendomen inte tas med i bodelningen, och att särkullbarnen inte får del av värdet av den vid arvsskiftet. Dock kan denna "manöver" under vissa omständigheter tolkas som en gåva till sin nya fru för att försöka dölja en förmögenhetsövergång (NJA 1985 s.414). En gåva som syftar att förordna succession (arv) kan likställas med ett testamente (7kap. 4§ ÄB). Detta ska inte kunna göras för att kringgå att barnen ärver, och då aktualiseras det så kallade förstärka laglottsskyddet. Arvingar har alltid rätt till sin laglott (halva din pappas kvarlåtenskap) och ett testamente får inte kränka denna rätt. En sådan gåva kan begäras att den ska gå åter, för att ni ska få ut er laglott. För att det förstärkta laglottsskyddet ska aktualiseras krävs det dock att er pappa "gett bort egendom", alltså som en gåva utan motprestation, och att givandet har syftat att ordna succession. Detta kan vara en situation då gåvogivaren behåller nyttan av egendomen (bor kvar) tills bortgången, då den sedan tillfaller någon annan. Har laglotten kränkts?Er laglott är halva er pappas kvarlåtenskap (hans giftorättsgods efter bodelningen + ev. enskild egendom) (7 kap. 1§ ÄB). För att räkna ut om er laglott har blivit kränkt, lägger man ihop hans kvarlåtenskap + gåvans värde vid hans bortgång (den delen av huset han givit bort) / antalet bröstarvingar (4 här) / 2. Summan man får då är er laglott som ni har rätt till. Om den summan inte kan täckas av hans kvarlåtenskap utan huset, så måste hans fru betala er upp till värdet av er laglott. Ni har dock inte rätt till huset i sig. SammanfattningsvisFör att sammanfatta situationen så har din pappa rätt att skriva över huset som enskild egendom till sin fru. När han sedan gick bort innebär detta att värdet av huset inte ska ingå i bodelningen och tillräknas hans arvingar, eftersom bodelning ska göras innan arvskifte sker. Om husets värde då inte ingår i bodelningen, kan värdet inte heller skiftas till hans arvingar. Att förordna om enskild egendom i äktenskapsförord kan dock enligt praxis liknas med en gåva under vissa omständigheter. En sådan gåva kan liknas med ett testamente om man försökt ordna med sitt arv genom gåvan, och man får inte genom testamente kränka sina barns laglott. Då aktualiseras det förstärkta laglottsskyddet, och då kan ni begära jämkning upp till det belopp som krävs för att täcka er laglott. Det kan dock vara ganska svårt att föra en sådan talan då reglerna är ganska komplicerade. Men tänk på att även om ni begär jämkning på grund av det förstärkta laglottsskyddet, så innebär inte detta att ni kan göra anspråk på huset i sig om hans fru äger det, endast en del av dess värde. Observera dock att om ni avser att aktualisera det förstärkta laglottsskyddet måstet ni väcka talan om återbäring inom ett år från bouppteckningen gjordes (7 kap. 4§ 2st ÄB). Annars förlorar ni er rätt.Om ni är oense om situationen kan en boutredningsman eller skiftesman utses av tingsrätten på er ansökan. Läs mer om detta här. Inom ramen för expresstjänsten och den information jag har kan jag tyvärr inte ge ett närmre besked. Min rekommendation är att du anlitar en jurist som granskar ärendet och som kan företräda dig om det bli aktuellt att åberopa det förstärka laglottsskyddet. För det ändamålet kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå vara behjälplig. Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig för en offert och vidare information. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se.Hoppas du fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Särkullbarns efterarvsrätt

2021-03-17 i Efterarv
FRÅGA |Hej Min far gick bort 2009 han var gift med min mor som avled 2021 mars. Far hade tre särkullbarn som nu inte finns så deras barn ärver .Mor och far hade ett avtal om att de satt i orubbat bo ,eller vad det heter .Hans särkullbarn barn skrev en fullmakt att de inte krävde ut något när far dog .Nu när mor dött har de rätt till sin del av fars tillgångar.?Frågan är Huset och pengarna har ökat på 10 år i värdeTar man värdet på huset och de pengar far hade eller tar man dagens värde, mor har renoverat och tjänat pengar sedan far gick bort ...ska särkullbarn barnen handel av det ?Mvh
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Relevant lag för din fråga är följande:-Ärvdabalken (ÄB)Har din fars särkullbarns barn (barnbarn) rätt att få ut det arv deras föräldrar egentligen har rätt till?Om det avtal din fars särkullbarn skrev under när han gick bort var att de avsade sig alla sina rättigheter till arv ifrån din far så har inte heller deras barn någon rätt att nu få ut något arv som härstammar från din far. Man kan nämligen välja att helt avsäga sig rätten till sitt arv om man inte vill ha det alls.Ett annat alternativ är att din fars särkullbarn tillfälligt har avstått sin rätt till arv, till förmån för din mor, för att sedan få ut sitt arv när även din mor avlidit, precis som det blir för gemensamma barn. Vid det fall som avtalet som särkullbarnen har skrivit under innebär att dem tillfälligt avstått sin rätt till att få ut sitt arv medan din mor fortfarande lever, har dem rätt att sedan få ut sitt arv när din mor går bort (3:9 ÄB). I och med att särkullbarnen nu tyvärr själva är avlidna så träder deras barn in i deras ställe och har då övertagit rätten till det arv som din fars särkullbarn egentligen skulle ha fått ut när din mor avlider (2:1 ÄB).Den del som särkullbarnen egentligen skulle ha ärvt ska då delas upp på särkullbarnens barn, således blir det tre arvslotter som ska fördelas på särkullbarnens barn istället, i och med att det fanns tre särkullbarn. Om varje särkullbarn till exempel har två barn var får då varje syskonpar dela på en arvslott var då dem får dela lika på den arvslott som skulle ha tillfallit deras förälder eftersom dem träder i sina förälders ställe (2:1 ÄB). Det spelar således ingen roll hur många barn varje särkullbarn har, arvslotterna förändras inte för det. Utan alla syskon från ett särkullbarn representerar tillsammans sin förälder som är ett av särkullbarnen och får således enbart en arvslott, oavsett hur många dem är.SlutsatsFör att kunna svara på om din fars barnbarn vars föräldrar är din fars särkullbarn, har rätt att få ut ett arv efter din far behöver jag veta hur avtalet som särkullbarnen skrev på såg ut. Vid det fall som särkullbarnen helt avsade sig rätten till arv finns det nu ingen rätt för deras barn (din fars barnbarn) att få ut något arv, medan om särkullbarnen tillfälligt avstod sin arvsrätt till förmån för din mamma så har barnbarnen rätt att träda i sina föräldrar ställe och därav ärva efter din far (2:1 ÄB).Jag går nu vidare och beskriver vad barnbarnen har rätt till om det är så att särkullbarnen tillfälligt avsagt sig arvsrätten och barnbarnen således har efterarvsrätt efter din far nu när även din mor har avlidit.Särkullbarnens efterarv enligt kvoten QNär ett särkullbarn tillfälligt avstår sin arvsrätt så att makan eller maken till den avlidne kan få behålla pengarna medans denne är i livet så får särkullbarnen sedan en efterarvsrätt (3:9 ÄB). Denna efterarvsrätt skall sedan beräknas enligt en kvot som jag för enkelhetens skull kallar för kvoten Q, som då är efterarvskvoten. På det viset är efterarvsrätten en kvotdelsrätt i den framtida förmögenhetsmassan som finns när även din mor avlider.När din far avled så skall en bodelning göras i och med att din far och mor var gifta (23:1 ÄB). Vid en bodelning så klargörs det hur mycket av din mor och fars tillgångar som tillhörde din far och hur mycket som tillhörde din mor. Det är viktigt av den anledningen att arvet efter din far enbart ska beräknas på den del av tillgångarna som tillhörde din far. Om det var så att din mor och far inte hade något äktenskapsförord eller enskilda tillgångar på annat sätt så innebär det att 50% av tillgångarna de gemensamt hade tillhörde din far och 50% tillhörde din mor. Eftersom du i din fråga inte nämner något äktenskapsförord eller liknande så utgår jag ifrån att allt de ägde var gemensamma tillgångar och att din far således ägde 50% av dessa. Om det inte stämmer påverkar det min beräkning av efterarvskvoten, vilket vi i sådana fall kan gå igenom vid ditt uppföljande telefonsamtal.Om vi då utgår från att din far ägde 50% av tillgångarna och bara för att kunna göra ett tydligt exempel så säger vi att din mor och far tillsammans ägde tillgångar som var värda 2 miljoner kronor, då innebär det att 1 miljon kronor var din fars eftersom han ägde 50%. Därav finns det i mitt exempel totalt 1 miljon kronor som går att ärva efter din far när han går bort. Dessa pengar ska då fördelas på alla de arvingar som din far har.Din fars arvslotter:Om din far inte har något testamente ska pengarna slutligen fördelas på hans barn. I din fråga framkommer det att han har tre särkullbarn och sedan dig som gemensamt barn med din mor om jag har förstått det rätt, därav har han således fyra barn. Det innebär att alla barnen har en arvsrätt på 25% var av din fars tillgångar om han inte har ett testamente som säger annat. Däremot så ärver din mor först den del av din fars tillgångar som du ska ärva, som du sedan får ut när din mor avlider, eftersom du är deras gemensamma barn (3:1 ÄB). I detta fallet har även särkullbarnen valt att låta din mor först ärva även deras del, vilken dem får när din mor avlider (3:9 ÄB). Din mor har således ärvt alla din fars tillgångar på 1 miljon kronor enligt exemplet och blivit tilldelad 1 miljon kronor efter bodelningen.Nu måste en efterarvskvot beräknas för att veta hur stor del av de tillgångar som finns när din mor avlider som särkullbarnen har rätt att ärva efter din far.Beräkning av efterarvskvoten:När då efterarvskvoten ska beräknas vet vi nu att 50% av de gemensamma tillgångarna mellan din mor och far är din fars och att han har fyra barn som hans arv slutligen ska fördelas mellan. Därmed får varje barn 25% var av hans tillgångar. Då gör man följande beräkning för att räkna ut efterarvskvoten:Din mors arv från din far/ (delat på)din mors arv från din far + den egendomen som tillföll henne efter bodelningen = 50%I siffror ser det ut enligt följande i mitt exempel:1 000 000/ (delat på)1 000 000 (din mors arv efter din far) + 1 000 000 (din mors egendom efter bodelningen) = 1 000 000 (50%)Efterarvskvoten Q är således 50%.Vad innebär efterarvskvoten?Att efterarvskvoten Q är 50% innebär att när din mor avlider så ska 50% av tillgångarna som då finns anses komma från din far, och arv efter din far för de med efterarvsrätt ska då fördelas enligt den kvoten. Om vi säger att din mor har tillgångar på till exempel 3 miljoner kronor när hon avlider skall således 1 500 000 kronor anses härstamma från din far och efterarvet från honom skall beräknas på den summan. Hur ska efterarvet då fördelas?Som jag beskrivit ovan så delas din fars arv upp i arvslotter beräknat på alla er barn, vilket enligt din fråga verkar vara fyra stycken. Det finns således fyra arvslotter om din far inte hade ett testamente som säger något annat, vilket jag utgår ifrån att han inte hade. Därav har alla ni barn rätt att ärva 25% var ifrån er far, varav efterarvet för särkullbarnen blir 25% var av efterarvskvoten som är 50% av tillgångarna som finns när din mor avlider.Enligt exemplet sa jag att din mor hade 3 miljoner kronor när hon avlider och då är 1 500 000 kronor från din far enligt efterarvskvoten Q på 50%. Då har varje särkullbarn rätt att ärva 25% var av de 1 500 000 kronorna, vilket blir 375 000 kronor var.I och med att särkullbarnen tyvärr har hunnit avlida blir det istället deras barn som får ärva dessa pengar. Som jag sa som exempel tidigare kan vi utgå ifrån att varje särkullbarn hade två barn var för att tydliggöra ett exempel, då skulle efterarvet fördelas enligt följande:Särkullbarn 1:s barn A + BSärkullbarn 2:s barn C + DSärkullbarn 3:s barn E + FA+ B får dela på särkullbarn 1:s arvslott om 375 000 kr, vilket blir 187 500 kronor varC+D får dela på särkullbarn 2:s arvslott om 375 000 kronor, vilket blir 187 500 kronor varE+F får dela på särkullbarn 3:s arvslott om 375 000 kronor, vilket blir 187 500 kronor varOm någon av särkullbarnen istället hade fler barn än det andra påverkar det inte arvslotterna, vi säger att det såg ut enligt följande istället:Särkullbarn 1:s barn ASärkullbarn 2:s barn B+C+DSärkullbarn 3:s barn E+FDå skulle fördelningen se ut enligt följande:A får ensam ta del av särkullbarn 1:s arvslott på 375 000 kronorB, C och D får dela på särkullbarn 2:s arvslott på 375 000 kronor, vilket blir 125 000 kronor varE och F får dela på särkullbarn 3:s arvslott på 375 000 kronor, vilket blir 187 500 kronor varDet som tydliggörs här är att din fars barnbarn har trätt i sina föräldrars ställe och arvslotterna förändras inte oavsett hur många barn varje barn har fått, utan de får lika stor del att dela på oavsett om dem är ett barnbarn eller 10 barnbarn som härstammar från samma förälder (2:1 ÄB).Vad innebär detta för dig?Om du var det enda gemensamma barnet som din far och mor hade så innebär det att du först ärver 25% från din fars tillgångar som hans övriga barn, vilket i exemplet blir 375 00 kronor. Sedan ärver du hela din mors tillgångar om hennes testamente inte säger annat, vilket i exemplet blir 1 500 000 kronor, sammanlagt ärver du då 1875 000 kronor enligt mitt exempel.Ska arvet efter din far beräknas efter vilka tillgångar som fanns när han avled eller när din mor avled?Huvudregeln är att man utgår ifrån de tillgångar som finns när din mor avlider, oavsett om tillgångarna har ökat eller minskat. Varav arvet efter din far ska beräknas enligt de tillgångar som finns när din mor avlider. Det finns dock vissa situationer när man ska ta hänsyn till om en värdeökning eller värdeminskning har skett. I ditt fall förstår jag det som att det enbart är aktuellt med en värdeökning, varav jag enbart går igenom i vilket fall ni får ta hänsyn till det vid arvsfördelningen.Huvudregeln är att efterarvingarna har rätt att ta del till hela värdeökningen. Men om värdeökningen beror på något av följande (3:4 ÄB):-Arv-Gåva-Testamente-Arbete som din mor har gjort efter att din far avledSå får ni ta hänsyn till värdeökningen. Det innebär att om värdeökningen enbart beror på att pengar har växt eller att huset har ökat i värde med tiden, då har efterarvingarna rätt att ta del av hela den ökningen. Medans om din mamma har arbetat och på så vis ökat tillgångarna genom den lön hon fått, efter att din far avled så får ni beakta detta vid den slutliga fördelningen av arvet.Sammanfattning:Om det avtal som din fars särkullbarn skrev på innebar att dem helt avskrev sig sin rätt till att ta ut arv efter din far så har inte heller deras barn någon rätt att ta ut arv efter din pappa. Medans om det avtal dem skrev under innebar att de tillfälligt avsade sig rätten att ta ut arvet efter din far, till förmån för din mor så innebär det att det finns en efterarvsrätt när din mor avlider. Eftersom särkullbarnen har hunnit avlida innan din mor avlider så träder deras barn in i deras ställe och får då samma efterarvsrätt som särkullbarnen skulle ha haft, därav har då barnbarnen till din far rätt att ta ut sitt efterarv efter din far när din mor avlider.Efterarvet beräknas enligt en kvot som bestäms av hur stor del av de tillgångar som fanns när din far avled som tillhörde honom, i mitt exempel ovan var det 50%. Sedan har varje särkullbarn en efterarvsrätt som beräknas enligt deras arvslott som i mitt exempel var 25%. Det innebär att när din mor avlider har då varje särkullbarn en rätt att ärva 25% var av de 50% av tillgångarna som då finns, eftersom 50% är efterarvskvoten. Om ni istället är till exempel fem barn så blir det istället 20% per barn. I och med att särkullbarnen nu har avlidit och deras barn trätt i deras ställe så övertar då barnbarnen samma rättighet, vilket innebär att oavsett hur många barn ett särkullbarn har så får dem dela på en lika stor del som om dem varit en person eftersom de tillsammans representerar en person, det av särkullbarnen som var deras förälder.Om en värdeökning har skett har efterarvingarna rätt att ta del av denna enligt huvudregeln, dock finns det vissa undantag, till exempel om din mor har arbetat och på så vis tjänat pengar efter att din far har avlidit, då får ni nämligen beakta värdeökningen vid den slutliga fördelningen av arvet. Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga, om inte annat så hoppas jag på att kunna reda ut dina eventuella frågetecken på ditt uppföljande samtal som du har bokat. Jag kommer att ringa dig torsdagen den 18/3 klockan 14:00 cirka, om tiden inte passar eller om du har några andra funderingar så är du varmt välkommen att mejla mig på elin.englund@lawline.se för ändamålet.