Någon är folkbokförd på min adress fast de inte bor där.

2020-03-26 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Min bror äger ensam en bostadsrätt. En kvinna och hennes barn är folkbokförda på adressen utan att någonsin ha bott där. Vad händer om min bror går bort? Kan kvinnan hävda besittningsrätt och hindra min brorsdotter (enda arvinge) från att gå in/sälja lägenheten? Kan den felaktigt folkbokförda kvinnan få tillgång till in brors pension om hon hävdar att de levt under samboliknande förhållande? Om månadsavgiften inte betalas, kan min brorsdotter bli betalningsskyldig? Jag ska rekommendera min bror att kontakta Skatteverket för att få bort kvinnans folkbokföring!
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Folkbokföring regleras i Folkbokföringslagen (FOL). Men din fråga rör även samborätt så vi kommer också kika på .Skatteverket kan besluta att en person ska göra en flyttanmälan:Jag vill inleda med att säga att du har helt rätt i att din bror bör kontakta Skatteverket och detta görs lättast genom deras tjänst "Tipsa om misstänkt fusk". Din bror bör också alltid skicka tillbaka eventuella brev till avsändaren så att avsändaren får veta att kvinnan inte bor på din brors adress. Skatteverket kan ta upp saken till prövning om de tror att kvinnan är felaktigt folkbokförd (34 § FOL) och de kan förlägga kvinnan att anmäla rätt adress (31 § FOL). Om inte annat är det viktigt att din bror kontaktar skatteverket ur bevishänseende.Kan kvinnan hävda att samboförhållande förelegat?Om kvinnan och hennes barn fortfarande är skrivna på adressen när din bror går bort skulle hon kunna hävda att samboförhållande förelegat. Enligt 1 § Sambolagen avses med sambor två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. Det räcker alltså inte med att två personer har samma folkbokföringsadress utan de ska även leva i ett parförhållande och ha gemensamt hushåll. I NJA 1994 s. 256 har HD angett att frågan om ett samboförhållande föreligger ska avgöras på grundval av en helhetsbedömning av samtliga omständigheter men att det avgörande är att bostaden har karaktär av permanent bostad för dem båda. Kan ni visa att din bror och kvinnan inte lever i ett parförhållande (här kollar man bland annat på gemensamma barn, gemensam ekonomi, sexuellt samliv, inbördes testamente, samboavtal, med mera) och att kvinnan inte har bostaden som permanent bostad (att hon till exempel inte sover där) kan alltså kvinnan inte hävda att samboförhållande förelegat. När din bror går bort har då kvinnan ingen rätt till din brors tillgångar eller till bostadsrätten eftersom han äger den själv. Vad händer om det ändå anses att samboförhållande förelåg?Även om domstolen mot all förmodan anser att ett samboförhållande förelegat har sambor ingen rätt att ärva varandra om de inte skrivit testamente. Då en sambo går bort kan den efterlevande sambon begära att bodelning ska ske (8 § Sambolagen). I bodelningen ingår dock endast sambors gemensamma bostad och bohag om egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § Sambolagen). Nyckelfrasen här är förvärvat för gemensam användning, och eftersom din bror äger bostadsrätten själv och den inte är inskaffad för gemensam användning (för att detta ska vara uppfyllt måste två personer skaffat bostad gemensamt, en person kan alltså inte flytta in i en bostad som redan ägs av den andra personen) är bostadsrätten inte samboegendom och kommer inte tas med i en bodelning. Sammanfattning och handlingsplan: Sammanfattningsvis rekommenderar jag starkt att du eller din bror kontaktar Skatteverket så att kvinnan och hennes barn tas bort från folkbokföringen på din brors adress. Även om detta inte sker behöver ni dock inte vara så oroliga eftersom kvinnan och din bror inte lever i ett parförhållande och därmed inte anses vara sambor. Jag rekommenderar dock att ni sparar kvitton, köpeavtal och andra bevis på att kvinnan inte har varit sambo med din bror, ifall det skulle bli en tvist då din bror går bort.För att kortfattat besvara dina frågor: (1) kvinnan kan inte hävda besittningsrätt då hon varken äger bostaden eller är sambo med din bror, dessutom kommer bostaden troligen inte räknas som samboegendom även om de var sambor. (2) Kvinnan kan inte hindra din brorsdotter från att gå in/sälja lägenheten eftersom, även om hon hade varit din brors sambo, sambor inte ärver varandra. (3) Kvinnan kan inte få tillgång till din brors pension eftersom sambor inte ärver varandra. (4) Eftersom kvinnan varken kommer kunna ärva eller få lägenheten genom bodelning är det upp till din brorsdotter att flytta in och betala månadsavgiften själv eller sälja lägenheten. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Sekretess för en make gentemot den andra

2020-03-26 i Sekretess
FRÅGA |HejJag har egentligen två frågor, men de rör samma sak. En orosanmälan gällande ett barn från regionen till socialtjänsten. I en orosanmälan till socialtjänsten rörande ett barn, har en läkaren lämnat detaljerade uppgifter om saker som modern varit med om flera år tillbaka i tiden. Tex våld i en tidigare relation. Barnet som anmälan gäller var inte född när modern utsattes och i nuvarande relation förekommer inget våld. Har läkaren verkligen rätt att lämna så detaljerade och privata uppgifter om moderns bakgrund i en anmälan som ska gälla det aktuella barnet? Läkaren har fått denna information av modern i förtroende och borde väll omges av sekretess? Vidare, denna anmälan kommer att delges till barnets pappa, moderns nuvarande man, vid förhandsbedömning. Mamman vill inte att hennes nuvarande partner ska få så detaljerade uppgifter om hennes förflutna. Kan socialtjänsten sekretessbelägga den delen av anmälan som rör uppgifter om moderns bakgrund med hänvisning till att uppgifterna inte har med barnet i anmälan att göra?
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline. När det kommer till frågor som rör orosanmälningar och sekretess är det socialtjänstlagen (SoL) samt offentlighets- och sekretesslagen (OSL) som tillämpas. Nedan kommer en redogörelse för din fråga.När ska en orosanmälan göras, och vad ska ingå i denna? Huvudregeln är att läkare är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa (14 kap. 1 § första stycket 2–3 SoL). Läkaren är skyldig att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd (14 kap. 1 § tredje stycket SoL). Av denna bestämmelse kan man alltså anta att läkaren har bedömt att uppgifterna som modern har lämnat sedan tidigare, är av betydelse för utredningen kring huruvida barnet är i behov av stöd och skydd. Denna skyldighet för läkaren "släcker ut" det faktum att modern har lämnat dessa uppgifter till läkaren i förtroende. Detta eftersom man i svensk rätt anser att barnets bästa väger tyngre än vårdnadshavarens känsliga/sekretessbelagda uppgifter. Det är alltså inte fel av läkaren att ha delat med sig dessa uppgifter till socialnämnden. Huruvida moderns nuvarande man kommer kunna ta del av de sekretessbelagda uppgifternaProblemet i detta fall verkar vara att modern inte vill att hennes nuvarande man ska få ta del av de omständigheter som förelåg innan barnet föddes, som är av känsligt slag för henne. Den nuvarande mannen är pappa till barnet och har en rätt att ta del av allt material som tillförs det pågående ärendet (10 § förvaltningslagen samt 10 kap. 3 § första styckets första mening OSL). Denna rätt är dock inte oinskränkt. En uppgift, en handling eller annat material får inte lämnas ut om det med hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagt material inte röjs (10 kap. 3 § första styckets andra mening OSL). För modern är det naturligtvis av synnerlig vikt att uppgifterna om hennes tidigare relation inte kommer ut till hennes nuvarande man, då våld i nära relationer är något väldig känsligt och personligt. I vart fall har socialtjänsten en skyldighet att på annat sätt lämna pappan upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs för att han ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda (10 kap. 3 § första styckets tredje mening OSL). Huvudregeln är att sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (26 kap. 1 § första stycket SoL). Denna bestämmelse innehåller ett omvänt skaderekvisit, vilket innebär att man utgår ifrån att sekretess föreligger. I detta fall görs sekretessprövningen utifrån modern i förhållande till hennes nuvarande man. Som du nämnt så är uppgifterna som modern delat med sig till läkaren av känsligt slag och det pekar på att hon antagligen kommer att lida men ifall hennes nuvarande man får ta del av dessa uppgifter. Redan här kan man konstatera att uppgifterna kommer att sekretessbeläggas i förhållande till hennes nuvarande man.En annan huvudregel är att sekretess till skydd för en enskild gäller, om den enskilde är underårig, även i förhållande till dennes vårdnadshavare (12 kap. 3 § första stycket OSL). Denna bestämmelse tar sikte på att sekretessbelägga uppgifter som rör barnet gentemot barnets vårdnadshavare, och inte en av barnets vårdnadshavare (mamman) gentemot den andra vårdnadshavaren (pappan). Vad detta innebär är att sekretessprövningen görs med utgångspunkt ifrån barnet och moderns nuvarande man. Den nuvarande mannens rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter enligt 6 kap. 11 § föräldrabalken har dock företräde framför sekretessen. Uppgifterna i detta fall har, som tidigare nämnts, ingen direkt anknytning till barnets angelägenheter, då dessa omständigheter förelåg innan barnet ens var fött. Jag ser det alltså svårt att moderns nuvarande man kommer kunna ta del av uppgifterna med hänvisning till den nyss nämnda bestämmelsen i föräldrabalken.SammanfattningChanserna för att moderns känsliga uppgifter sekretessbeläggs i förhållande till hennes nuvarande man ser ljusa ut. Uppgifterna är, som du nämnt i din fråga, av sådant känsligt slag att modern kommer att lida men ifall hennes nuvarande man får ta del av dem, vilket socialtjänsten ska ta hänsyn till i sin sekretessbedömning. Hoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag försöka förtydliga så gott jag kan. Med vänliga hälsningar,

Kan man få ogiltig frånvaro om man inte pluggar under lektionen?

2020-03-25 i Skola och utbildning
FRÅGA |Jag går i tvåan på gymnasiet. Om jag spelar spel på min dator på lektionen istället för att arbeta, kommer det då räknas som ogiltig frånvaro? Jag har ju varit där o allt men jag pluggade inte, har läraren rätt att anmäla det som ogiltig då eller??
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag tillämpa reglerna i skollagen (SkolL).Enligt 15 kapitlet 16 § SkolL framgår följande: En elev i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om inte eleven har giltigt skäl att utebli. Om en elev i gymnasieskolan utan giltigt skäl uteblir från den verksamhet som anordnas, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven varit frånvarande. Vid upprepad eller längre frånvaro ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron utreds.Det är läraren som bedömer om eleven deltagit i skolarbetet. En elev kan därför ha ogiltig frånvaro även om hen befinner sig i skolan. Om du spelat datorspel istället för att utföra ditt skolarbete under lektionen kan läraren alltså ha bedömt situationen som att du varit ogiltigt frånvarande.Vänligen,

Byte av handläggare?

2020-03-25 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Får grabben byta handläggare på soc för han mår fruktansvärt dåligt med den han har nu för hon är nedlåtande och har inget bra tillmötesgående? Han ringde hem till oss senast idag o grät för att han inte fick byta handläggare och för hennes bemötande
Siva Arif |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns ingen lag som reglerar om eller när man har rätt till ett byte av handläggare. Om man är missnöjd med handläggningen eller bemötandet inom socialtjänsten så kan man vända sig till en ansvarig chef och framföra sina klagomål och önskan om att byta handläggare, antingen muntligt eller skriftligt.Ger inte detta ett resultat kan man även kontakta Inspektionen för vård och omsorg (IVO) (socialtjänstens tillsynsmyndighet). Dom kan utreda om ärendet har handlagts på ett korrekt sätt. Du når dem på: 010-788 50 00 och kan även läsa mer här.Jag hoppas att situationen kommer att lösa sig så att din son får det stöd och den hjälp han behöver. Har du fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Lagrådets yttrande och förslag utan erinran

2020-03-26 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej, Jag läser konstitutionell rätt och undrar följande: Vad innebär det att lagrådet lämnar ett förslag utan erinran och måste Lagrådet i sitt yttrande motivera varför de lämnar ett förslag utan erinran?
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline!Lagrådets har till uppgift att granska och yttra sig över lagförslag efter begäran från regeringen eller ett riksdagsutskott. Det är endast regeringen och riksdagsutskotten som kan begära yttranden från Lagrådet. I regeringsformen (RF) framgår det när Lagrådet ska yttra sig över ett lagförslag innan riksdagen beslutar om det (8 kap. 21 § RF).Lagrådets granskning ska avse:1. hur lagförslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt,2. hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra,3. hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav,4. om förslaget är så utformat att lagen kan antas tillgodose angivna syften,5. vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.Förslag utan erinranNär Lagrådet lämnar ett förslag utan erinran innebär det att Lagrådet tillstyrker förslaget "blankt". Det betyder alltså att det inte ges synpunkter på förslaget som regeringen eller riksdagsutskotten har lämnat för granskning. Tittar man på de remisser som Lagrådet lämnat utan erinran framgår det att någon motivering av ett sådant yttrande inte måste göras.Jag hoppas att detta besvarade din fråga. Har du fler frågor kan du ställa dem här.Vänligen,

Får man besöka Sverige under handläggningstiden för uppehållstillsånd?

2020-03-26 i Migrationsrätt
FRÅGA |Kan en person som väntar på uppehållstillstånd åka på besök i Sverige och stanna 90 dagar?
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad gäller?Huvudregeln som gäller angående att besöka Sverige under ansökningstiden för uppehållstillstånd finns i 5 kapitlet 18 § utlänningslagen.Huvudregeln i denna paragraf anger att en utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. Det innebär att en person som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige inte får vistas i landet under ansökningstiden.UndantagDet finns vissa undantag till denna regel och de hittar man också i 5 kapitlet 18 §. Dessa undantag är exempelvis att personen som ansöker har flyktingstatus eller att ansökan avser en förlängning på ett tidigare beviljat tidsbegränsat uppehållstillstånd eller om utlänningen avser att ingå äktenskap med en person som är bosatt i Sverige (som alltså är den person utlänningen har stark anknytning till) och det inte skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att ge in ansökan där.SammanfattningDet beror alltså på den sökandes situation. Jag saknar information om personens status för att kunna avgöra om undantagen faller in eller inte. Men huvudregeln är som sagt att man inte får besöka Sverige innan. Jag hoppas att du fått svar på din fråga annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Är det tillåtet att jobba på skola om du begått brott?

2020-03-25 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej jag är en man i 40-års åldern och vill gärna utbilda mig och jobba med barn och ungdomar, exempelvis i skola. Problemet är att jag för ett år sedan åkte dit för en rattfylla och ett innehav som gav brottsföreläggande samt böter och även en narkotikarattfylla som också gav brottsföreläggande och böter. Riktigt jobbigt år men jag har verkligen lämnat det bakom mig och har ändrat mig helt, det beteendet är bakom mig nu och kommer inte upprepas igen! Nu vill jag i stället vara en bra förebild för yngre. Min fråga till er om jag alltså med allt detta i bagaget kan jobba inom skola ändå? Eller är det helt kört pga skolor brukar begära utdrag ur belastningsregistret kanske? Mvh
Siva Arif |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om belastningsregister vilket innebär att de lagar som jag kommer tillämpa i ditt fall är lagen om belastningsregister, förordningen om belastningsregister och skollagen. Den som erbjuds en anställning på en skola måste enligt skollagen lämna ett utdrag ur belastningsregistret för att kunna anställas, 2 kapitlet 31 §. En skola får begära ut ett begränsat utdrag ur belastningsregistret, dvs. inte hela belastningsregistret.Huvudregeln är att det begränsade utdraget inte får inkludera information om sådana brott som enbart medför böter som påföljd, se 21-22 förordningen om belastningsregistret.När det gäller utdrag ur belastningsregister för personer som ska arbeta med barn eller inom skola, gäller 22 § tredje, fjärde och sjätte stycket i förordningen om belastningsregister.Det som ingår är mord, dråp, grov och synnerligen grov misshandel, människorov, alla sexualbrott, grovt rån och barnpornografibrott, samt alla andra brott man dömts för samtidigt som något av de nyss nämnda brotten.De brott du är dömd för är inte någon av de ovannämnda brotten och därav kommer det inte synas i det begränsade utdraget som din eventuella arbetsgivare kommer ta del av.Vänligen,

Försörjningsstöd vid ersättning från staten?

2020-03-25 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej,Jag har en fråga gällande lag 2018:162 om statlig ersättning till personer som har fått ändrad könstillhörighet fastställd i vissa fall. Om en person beviljas ersättning enligt denna lag, dvs erhåller 225 000 kr, kan personen ändå beviljas försörjningsstöd enligt SoL 4:1 utan att denna summa beaktas? Jag tolkar det så, enligt § 10 i denna lag?
Elin Giding |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! För att få försörjningsstöd i enlighet med 4:1 SoL ska en individuell behovsprövning göras. Precis som du själv nämner ska den som beviljats ersättning i enlighet med Lag (2018:162) om statlig ersättning till personer som har fått ändrad könstillhörighet fastställd i vissa fall inte påverkas på sådant sätt att det skulle inverka på rätten till försörjningsstöd. Detta uttryckligen enligt 10§ i samma lag då det ska anses som en förmögenhet och inte en inkomst som ska beaktas vid prövning om försörjningsstöd. Din ersättning ska därmed varken beaktas eller hindra att du beviljas försörjningsstöd. Hoppas du är nöjd med ditt svar! Du är alltid välkommen att höra av dig till oss igen vid fler frågor. Med vänlig hälsning,