Synkrav för B och AM-körkort

2020-07-28 i Trafik och körkort
FRÅGA |Jag fick mitt B-körkort indraget 2015 pga synfältsdefekter,nu undrar jag om det är möjligt för mig att ta ett AM- körkort?MVH
Emlika Magnusson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna kring kraven för att få körkort finns b.la i körkortslagen och transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort m.m.För att få körkortstillstånd krävs det att du med hänsyn till dina personliga och medicinska förhållanden kan anses lämplig som förare av ett körkortspliktigt fordon. Avseende medicinska förhållandena förutsätts det b.la att du har en tillfredsställande syn för att köra det fordon (i detta fall AM) du ansöker om tillstånd för (3 kap. 2 § första och tredje stycket körkortslagen). Synkraven för att bli behörig att ta AM-körkort är detsamma som vid B-körkort (2 kap. 1-7 § transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort m.m.).SammanfattningEftersom synkraven för att bli behörig att ta AM-körkort är detsamma som vid B-körkort innebär det att du inte kan ta AM-körkort så länge som du fortfarande har kvar de syndefekter som medförde att ditt B-körkort blev indraget. Vänliga hälsningar,

Skillnad trafikförseelse under prövotid eller inte

2020-07-27 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej! Vad krävs för att förlora körkortet på prövotid. Låt säga att jag kör 10km/h för fort på en 30 sträcka eller 50 sträcka kommer man då få ta om kortet? Eller är det som jag har förstått förlorar du kortet dom gånger en person utan prövotiden får kortet indraget?
Emil Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns ingen skillnad på vad som är grund för indraget körkort, oavsett om du är under prövotid eller inte. Skillnaden är att om du är under prövotid så måste du genomföra godkänt teoriprov samt körprov innan du kan få ett nytt körkort, medan en som inte är under prövotid får tillbaka sitt körkort efter en viss tid.Vad som är grund för indraget körkort regleras i Körkortslagen. I 5 kap. 3 § Körkortslagen anges vad som krävs för att ens körkort ska bli indraget, det är bla hastighetsöverträdelse, i regel om du kör mer än 20 km/h för fort på en väg med hastighetsbegränsning 30 km/h och nedåt eller 30 km/h för fort på en väg med hastighetsbegränsning över 30 km/h. Det kan även vara ifall man kör berusad och mycket annat. Som svar på din fråga görs det ingen skillnad mellan en person som är under prövotid och en person som inte är under prövotid vad gäller risken att få sitt körkort indraget.Vänligen,

LVU på religion?

2020-07-27 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hejsan! Jag har en fråga. Jag undrar om det faktumet att man exempelvis berövar barns (mänskliga)rättigheter såsom tankefrihet eller utövandet av sin religionsfrihet etc. faller inom ramen för tillämpningen av miljöfallen som nämns i LVU? (alltså då barn kan komma att bli omhändertagna på grund av att de utsätts för något). Alltså utgör denna kanske allvarliga överträdelse av barns rättigheter en påtaglig risk för dennes utveckling såsom bestämmelsen i den lagen förutsätter? Jag tänker en sådan situation där man exempelvis har religiösa föräldrar och växer således i en religiös tro, men när man blir vuxnare inte längre vill tillhöra denna religiösa övertygelse liksom sina föräldrar. Tack om ni kunde svara på frågan!
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas att jag kan besvara din fråga. Reglerna om tvångsomhändertagande av barn finns i Lag med särskilda bestämmelse om vård av Unga (LVU). Där finns de två typer av grund för tvångsvård. De finns beetendefallen enligt 3 § och miljöfallen enligt 2 § LVU. En grundläggande förutsättning för att tvångsvård från början ska bli aktuellt är att de inte finns ett samtycke för den vård som Socialtjänsten anser behövs samt att omständigheten som aktualiserar tvångsvård ska utgöra en "påtaglig risk", 1,2,3 § LVU. Din fråga aktualisera miljöfallen. Detta eftersom de är miljön som ungdomen vistas i som är "problemet" och inte barnets egna agerande. Bland miljöfallen så blir brister i omsorg den mest passande på de scenariot du målar upp. De brukar normalt vara när föräldern påvisar brister i den materiella omsorgen, t.ex allvarligt förbiser barnets behov av kläder, mat och hygien. Men de kan även vara att föräldern allvarligt brister i att tillgodose barnets behov av trygghet eller i övrigt känslomässigt försummar barnet. Att ha en trosuppfattning i familjen som man föder upp barnet i skulle jag säga inte i sig faller in under denna regel om de inte tar sig uttryck på något annat sätt. Exempel på sådan fall skulle kunna vara att en förälders trosuppfattning om att man inte ska ta blod leder till att föräldern då eftersätter barnets behov av sjukvård vilket är en brist i omsorgen eller att man inte tillåter barnet att umgås med några andra barn kan leda till en sådan försummelse att de kan aktualisera tvångsvård. Bara det faktum att man har en religion i familjen och på detta sätt - genom att låta barnet växa upp i den miljön - väljer religion åt barnet faller inte under regeln. Vill barnet dock inte tillhöra den religionen så kan såklart regeln aktualiseras om föräldrarna mer direkt tvingar barnet. Bestraffningar för att barnet bryter mot religiös normer skulle kunna falla in under brister i omsorgen men även i de mer extrema fallen vara fysisk eller psykisk misshandel. De måste dock alltid utgöra en påtaglig risk för barnets utveckling vilket är högt krav. Enbart att barnet i praktiken inte får ett "fritt" val att välja religion genom att den t.ex föds upp genom en kristen, muslimsk eller ateistisk uppfattning och på så sätt indoktrineras i den är inte tillräckligt. De är en del av uppväxten. Jag hoppas det besvarar din fråga. Med vänliga hälsningar

Får hundar vistas på privat badplats?

2020-07-27 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Privat badplats får utomstående bada hundar där?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!AllemansrättenI Sverige existerar den grundlagsreglerade allemansrätten som innebär att alla har tillgång till naturen (2 kap. 15 § 4 stycket RF). I miljöbalken (MB) framgår det att var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen ska visa hänsyn och varsamhet (7 kap 1 § MB). Allemansrätten innehåll är inte tydligt reglerat utan den får tolkas mot bakgrund av andra sedvänjor och bestämmelser. Huvudregeln är att allemansrätten omfattar all natur såväl allmän som privat mark, både land och vatten.Undantag allemansrättenFrån huvudregeln finns ett flertal undantag där allemansrätten kan begränsas. Att en badplats tillhör en tomt kan till exempel vara ett sådant undantag eftersom den då kan räknas till den så kallade hemfridszonen. Hemfridszon innebär att de som äger ett hus har rätt till att det närmaste området kring boendet ska vara ostört och privat. Här finns det inte heller någon specifik reglering gällande hur stort området ska vara vilket gör att varje person som nyttjar badplatsen ska agera med hänsyn och inte störa husägarna. Möjligtvis kan ett staket eller en väg markera att badplatsen ingår i hemfridszonen. Att ha uppsikt över sin hundAtt tänka på är att hundägare har ett strikt skadeståndsansvar vilket betyder att man är ersättningsskyldig om hunden skulle skada människor eller djur. Det här gäller oavsett om det är en olyckshändelse eller att det sker av oaktsamhet enligt lagen om tillsyn över hundar och katter. Därför är det viktigt att hundägare har god uppsikt över sin hund även på badplatser. SlutsatsAvslutningsvis så kan utomstående ha rätt att bada sina hundar vid en privat badplats så länge området omfattas av allemansrätten och inte av hemfridszonen. Att hundägare med deras hundar har rätt att vistas på badplatsen förutsätter att de inte stör omgivningen eller förstör miljön.Hoppas att du har fått din fråga besvarad.Med vänliga hälsningar,

Får polisen göra en husrannsakan utan att erbjuda närvaro av en advokat?

2020-07-28 i Polis
FRÅGA |får polisen göra husrannsakan utan att erbjuda närvaro av advokat?
Sanna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara din fråga kommer jag att hänvisa till Polislag (1984:387), nedan kallad PolisL och till Rättegångsbalk (1942:740), nedan kallad RB. Det korta svaret på din fråga är ja. Polisen kan göra en husrannsakan utan att erbjuda närvaro av advokat. Lite om när polis får göra husrannsakan Husrannsakan får göras av polisen för att söka efter person eller föremål som ska omhändertas (20 § PolisL). Ytterligare bestämmelser om husrannsakan finns i 28 kapitlet RB.Husrannsakan får genomföras för att leta efter föremål/bevis om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts som kan leda till ett fängelsestraff. Husrannsakan får genomföras hemma hos den person som är skäligen misstänkt för brottet (vilken är den lägre misstankegraden) eller på den plats brottet har begåtts, där den misstänkte har gripits eller på en plats där det annars finns stark anledning att tro att man vid en husrannsakan skulle hitta föremål/bevis för att brottet har begåtts (28 kapitlet 1 § RB). Husrannsakan får också genomföras för att leta efter en person som ska gripas, anhållas, häktas, hämtas till förhör, inställas vid rätten eller bli kroppsvisiterad. Husrannsakan får då genomföras på den plats där det är troligt att den person polisen letar efter befinner sig (28 kapitlet 2 § RB). Viktigt att komma ihåg är att husrannsakan endast får genomföras om skälen för husrannsakan uppväger det intrång som sker då husrannsakan genomförs. En husrannsakan får alltså inte genomföras om det inte är proportionerligt jämfört med det intrång som sker då en husrannsakan genomförs (28 kapitlet 3a § RB). Förordnande om att husrannsakan ska genomföras får bestämmas av undersökningsledaren, åklagaren eller rätten. Dock så kan polisman/polismyndigheten ensam besluta om husrannsakan då polisen letar efter en person som ska häktas eller inställas vid rätten (28 kapitlet 4 § RB). En polisman får också ensam besluta om husrannsakan om det är brådskande och husrannsakan inte hinner beslutas av rätten (28 kapitlet 5 § RB).Om det är möjligt ska dock ett vittne närvara vid husrannsakan. Om det kan ske till utan men för utredningen har den som bor i huset där husrannsakan genomförs rätt att ha ett vittne som är med under husrannsakan (28 kapitlet 7 § RB). När du har rätt till en advokatDu har alltid rätt att ha privat förvarare/advokat, denna måste du dock själv betala. Du har rätt till en offentlig försvarare/advokat om du sitter anhållen eller häktad. Det är staten som står för kostnaderna för den offentliga försvararen så länge du inte blir dömd i rätten. Du har också rätt till en offentlig försvarare om du är misstänkt för brott där det lägsta möjliga straffet är fängelse i sex månader eller mer. Du kan även ha rätt till en offentlig försvarare om du med hänsyn till utredningen av brottet är i behov av en försvarare, om det är tveksamt vad straffet skulle bli vid en eventuell dom eller om det finns särskilda skäl för att du bör ha en försvarare. Det är du själv som måste begära att få en försvarare (21 kapitlet 3a § RB). För att begära en försvarare kan du vända dig till förundersökningsledaren. Sammanfattning och svar på din fråga Polisen får göra en husrannsakan utan att först erbjuda närvaro av en advokat. Husrannsakan genomförs ju dock oftast då en person är misstänkt för brott och när en person är misstänkt för brott har denna oftast rätt till en offentlig försvarare, alltså en advokat. Men om en husrannsakan görs för att till exempel anhålla en person så har denna person rätt till en advokat först när denna har blivit anhållen, inte före själva husrannsakan och anhållandet. Hoppas du har fått svar på din fråga! Vid fler frågor är du välkommen att ställa dem till oss här på Lawline. Mvh

Kan man få vård med stöd av LVM utan bevis på missbruksproblem?

2020-07-27 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej, jag har en fråga angående LVM. Om man blir kollad av polis och de tycker man beter sig påverkat och de hittar verktyg bland ens saker, räcker det då för ett LVM? Kan man få LVM även om man aldrig lämnat urinprov och det inte finns något sånt faktiskt bevis på att man missbrukar, mer än verktyg, beteende osv?
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!LVM (eller lagen om vård av missbrukare i vissa fall) anger vad som gäller när någon ska tvångsvårdas på grund av missbruk. Jag kommer först att förklara allmänt vad som krävs för att någon ska kunna tvångsvårdas med stöd av LVM. Sedan kommer jag att besvara frågan om någon kan tvångsvårdas utan "bevis" på att personen har ett missbruksproblem. Vilka förutsättningar krävs för att kunna vårda någon med stöd av LVM?För att det ska bli aktuellt att tvångsvårda någon med stöd av LVM måste personen för det första ha ett vårdbehov på grund av ett fortgående missbruk. Dessutom krävs att personen inte frivilligt går med på någon annan typ av vård. Slutligen krävs också att personen utsätter sin hälsa för allvarlig fara, riskerar att förstöra sitt liv eller riskerar att skada sig själv eller någon närstående (4 § LVM). Hur går det till innan ett beslut fattas om LVM?Om en myndighet får kännedom om en person som kan behöva vård med stöd av LVM är de skyldiga att anmäla detta till socialnämnden (6 § LVM). Det räcker alltså att polisen misstänker att en person har ett missbruk för att de ska vara tvungna att anmäla det till socialnämnden. Om socialnämnden har fått in en anmälan om en person måste de först inleda en utredning (7 § LVM). Under utredningen får man oftast genomgå en läkarundersökning för att läkaren ska kunna bedöma ens hälsotillstånd (9 § LVM). Det är bara när det är "uppenbart obehövligt" som det inte behövs en läkarundersökning. I så fall krävs det att det redan finns någon form av läkarintyg sedan tidigare. Syftet med socialnämndens utredning är alltså att undersöka om förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda. Om socialnämnden tycker att förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda måste beslutet slutligen också prövas av förvaltningsrätten (5 § LVM). För att besvara din fråga är det alltså normalt sett inte möjligt att tvångsvårda någon med stöd av LVM utan något faktiskt "bevis" på att man missbrukar. För att LVM ska bli aktuellt krävs både att socialnämnden har gjort en utredning, och att beslutet har prövats av domstolen. Vad gäller vid ett omedelbart omhändertagande?I undantagsfall kan det bli aktuellt att omedelbart omhänderta en person. Ett sådant beslut tas av socialnämnden om det är nödvändigt att personen får vård omedelbart. Det krävs också att socialnämnden förväntar sig att förutsättningarna för tvångsvård i övrigt är uppfyllda (13 § LVM). Om polisen misstänker att det kan bli aktuellt med ett omedelbart omhändertagande kan de ta hand om personen och föra den till sjukhuset (12 a § polislagen). SammanfattningFör att sammanfatta är det alltså som utgångspunkt inte möjligt att tvångsvårda någon med stöd av LVM om det inte är utrett att personen faktiskt har ett missbruk. Polisen får däremot ta någon till sjukhuset om de tror att det är aktuellt med ett omedelbart omhändertagande. I sådana fall kan tvångsvård bli aktuellt även om det ännu inte har gjorts någon utredning om missbruksproblematiken. För att ett omedelbart omhändertagande ska bli aktuellt krävs det dock att personen har ett tydligt missbruksproblem. Det är alltså inte tillräckligt att till exempel hitta verktyg i någons väska. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Måste man ha tjänat en viss summa för att vara berättigad till sjukpenning?

2020-07-27 i Försäkringskassan
FRÅGA |Jag arbetar mestadels på somrarna då jag annars studerar. Denna sommar hade jag på schema att jag skulle arbeta 126 timmar (4 veckor). Innan jag hann börja jobba bröt jag foten och blev sjukskriven i 8 veckor, vilket stäcker sig över dessa 4 veckor jag skulle ha jobbat. Jag har en visstidsanställning via ett stort välkänt företag där jag hoppar in vid behov (framförallt på somrarna) och varje överenskommen period räknas som en ny visstidsanställning. Försäkringskassan menar att jag inte har rätt till sjukpenning då jag tjänat mindre än 11.000kr under 2020 (jag hade absolut utan problem kommit upp i den summan om jag fått arbeta nu i sommar). Något som krånglar till det extra är att företaget jag jobbat för i flera år nyligen blivit uppköpta av ett större företag vilket innebar att jag i mars i år fick ett nytt anställningsavtal trots att det är exakt samma som jag haft tidigare. Ska jag fortsätta kriga med försäkringskassan eller bör jag ge upp. /Fattig student med gipsad fot
Betül Duran |Hej! Först och främst - tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad är problemet?Frågan handlar om minimi årliga inkomsten som man måste tjäna för att få sjukpenning vid sjukdom. Frågan regleras i socialförsäkringsbalken.Vilka villkor måste uppfyllas för sjukpenning?Man måste ha sjukpenninggrundande inkomst (SIG) för att ha rätt till sjukpenning. SGI bygger på den årliga inkomst som en person antas få av eget arbete (25 kap. 2 § socialförsäkringsbalk). Vissa villkor måste vara uppfyllt för att man ska få sin SIG fastställd (25 kap. 3 § andra stycket socialförsäkringsbalken). Det första villkor är att inkomsten ska komma från ett arbete i Sverige. Det andra är att arbetet ska antas pågå minst sex månader. Det sista kravet är att din inkomst antas uppgå minst upp till 24% av prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet för 2020 är 47 300 kr. 24% av 47 300 kr är 11 352 kr vilket avrundas till 11 300 kr. Hur gör försäkringskassan sin bedömning?Enligt dem uppgifter du angett har Försäkringskassan (FK) meddelat att du inte uppfyller kravet som handlar om minimiinkomsten. I sin bedömning använder FK sig av en prognos på vad personer tjänar just nu. När man beräknar årliga inkomsten tittar man inte bakåt i tiden utan framåt. Ordet anta i lagtexten betyder att man gör en rimlig sannolikhetsbedömning. De kollar på hur mycket du tjänar just nu och antar att du kommer att jobba i samma omfattning senare också. Det vill säga det viktiga är inte hur mycket du har tjänat utan hur mycket du antas tjäna. Detta gör man genom att kolla hur mycket du tjänar just nu. Personer som tillsvidare anställda med månadslön är det inte svårt att fastställa deras SIG. Men personer med visstidsanställning eller oregelbundna inkomster är det svårt att fastställa deras SIG utan FK måste göra omfattande utredningar. Det är viktigt att när du sökte för sjukpenning, borde du skicka din arbetsschema för sommaren. Ett annat krav som FK som inte nämnt men som är avgörande för att få sin SIG fastställd är att det arbete som du jobbar med ska anses pågå minst sex månader. Enligt min bedömning uppfyller du inte heller det kravet. Eftersom du skrev att du jobbar mest på sommaren och att du inte ens tjänade 11 000 kr fram tills nu, visar att du jobbade knappt under läsåret. När FK gör bedömningen av arbetets varaktighet är den väldigt generös. Det räcker med att du har fått ett vikariat på en månad för att FK ska anse att du kommer arbeta minst sex månader. Detta gäller för personer som inte har ett hinder till att hitta ett arbete. Det är personens avsikt som är viktigt för bedömningen. Men eftersom du är en student, det rimligt är att du inte kommer jobba under läsåret därför kommer FK inte anse att ditt arbete kommer att pågå minst sex månader.Vad innebär detta för dig?Av det ovan anförda konstateras att SIG fastställs bara om man uppfyller dem kraven som jag förklarade ovan. Du måste antas tjäna mer än 11 300 kr i året för att du ska kunna få din SIG fastställd. Det vill säga hur mycket du har tjänat tills nu är inte viktigt utan vad du kommer att tjäna. Detta gör FK genom att kolla hur mycket du tjänar just nu. Anledningen till att varför FK inte nämnde något om varaktigheten om ditt arbete är att första steget i bedömningen är inkomstnivån. Om FK inte anser att du kommer tjäna minst 11 300 kr under året, kommer FK inte kolla vidare huruvida du uppfyller de andra kravet som handlar om varaktigheten av ditt arbete. När FK gjorde sin bedömning utgick de från hur mycket du tjänar just nu. Mitt råd är att överklaga deras beslut i tid och uppmärksamma FK över ditt sommarschema. Enbart ett påstående avseende omfattning av tänkt arbete räcker inte utan du bör skicka det schemat du fick av din arbetsgivare och annat som stöter det. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Jag har blivit utsatt för ett hot, hur gör jag för att ta bort mina personuppgifter från internet?

2020-07-27 i Sekretess
FRÅGA |Jag är nämndeman, har nyligen fått ett hot, har nu dolt nummer, kan ni ta bort mig?
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Inledningsvis vill jag beklaga att du blivit utsatt för hot, och hoppas att du har kontaktat polisen med anledning av hotet. Jag drar slutsatsen att du kan ha blivit utsatt för olaga hot, se 4 kap 5 § 1 st Brottsbalken (här). Jag tolkar din fråga som att du efter hotet inte vill att andra ska kunna hitta ditt telefonnummer och andra personuppgifter. Uppgifter i folkbokföringen är allmänna handlingar. Allmänna handlingar kan dock beläggas med sekretess. 22 kap Offentlighets- och sekretesslag (här) innehåller sekretessregler rörande folkbokföring. Jag kommer att gå igenom hur man ska göra om man vill ta bort sina personuppgifter från internet, samt hur man gör för att ansöka om skyddade personuppgifter. Därefter kommer jag att ge råd om vad du kan göra nu. Hur ska man gå tillväga om man vill ta bort sina personuppgifter från sidor på internet?Det är bra att du nu har skaffat dolt nummer. Lawline har inte möjlighet att ta bort folks personuppgifter från internet. Om du vill att dina uppgifter inte ska finnas på Hitta.se och liknande sidor rekommenderar jag att du tar kontakt med respektive sida. Här finns en länk till Hitta.se där man kan kontakta sidan om man vill ta bort vissa av sina uppgifter. Hur gör man om man vill ansöka om skyddade personuppgifter?Om du vill ansöka om skyddade personuppgifter gör du det via Skatteverket. Länk till information om skyddade personuppgifter finns här. Vad du kan göra nu Om du inte redan har varit i kontakt med polisen angående hotet du blev utsatt för rekommenderar jag att du kontaktar polisen. Om du vill att ditt telefonnummer och andra uppgifter ska tas bort från Hitta.se och liknande sidor rekommenderar jag att du kontaktar dessa sidor. Vill du ansöka om skyddade personuppgifter gör du det hos Skatteverket. Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,