Avslag på sjukpenning, hur går man tillväga med en överklagan?

2021-02-25 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej Jag fick avslag på min sjukpenning .Jag begärde omprövning första gången och fick ett avslag på den. Nu efter nästan år begärde en ny omprövning för att jag vet att det var rätt osäkert beslut ,men jag fick inte en ny om prövning en gång till.därmed hänvisade hl mig att överklaga till förvaltningsrätten. Vad ska man för åt saken ? Tack så mycket för hjälpen.
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagFörvaltningslagen (FL) (2017:900) är tillämplig, saken rör handläggning av ett ärende hos Försäkringskassan (förvaltningsmyndighet), 1 § första stycket FL. ÖverklaganFörsäkringskassan beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol, i första instans förvaltningsrätten 40 § FL. Beslutet lär påverka din situation på ett inte obetydligt sätt och har gått dig emot genom avslag. Således är beslutet överklagbart, 41-42 §§ FL. Du överklagar beslutet skriftligen hos förvaltningsrätten, men själva överklagandet ska lämnas in till Försäkringskassan. Du ska i överklagandet ange vilket beslut som överklagas och på vilka grunder du önskar ändring i beslutet, 43 § FL. Dessa grunder inbegriper att du yrkar på ett visst domslut, t.ex. att beslutet med ändring av Försäkringskassan beslut ska bifallas och de omständigheter som ligger bakom yrkandet, 4 § förvaltningsprocesslagen (FPL) (1971:291). Därutöver ska överklagan innehålla ett antal andra rent formella uppgifter vilka framgår av 3 § FPL (målets anhängiggörande)Överklagan ska inges till Försäkringskassan inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet, 44 § FL.Eventuellt ombud eller biträdeFörvaltningsprocessförfarandet är tänkt att kunna genomföras utan inblandning från ombud eller biträde. Förvaltningsrätten är bland annat skyldig att hålla kontakten till den enskilde smidig och enkel samt lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen, 6 § FL. Med det sagt är du fri att anlita ett lämpligt ombud eller biträde, dock på egen bekostnad 14 § FL. Hälsningar,

Jag bröt mot stopplikten – riskerar jag att förlora mitt körkort?

2021-02-25 i Trafik och körkort
FRÅGA |Polis filmade och stoppade mig när jag råkade köra förbi en stopplikt, de gav mig 2500 i böter och sa att eftersom de inte ansåg jag varit vårdslös tar de inte mitt körkort.Riskerar jag att länsstyrelsen tar mitt körkort och därmed levebröd ifrån mig iaf?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag kommer att hänvisa till körkortslagen (KKL), trafikförordningen och vägtrafikdataförordningen i mitt svar till dig.Transportstyrelsen avgör om ditt körkort ska återkallasLänsstyrelsen har inte längre något ansvar för körkortsingripanden. Istället är det Transportstyrelsen som beslutar om en eventuell återkallelse av ditt körkort (7 kap. 2 § första stycket, sjunde punkten KKL). Polisen har bara rätt att tillfälligt omhänderta ditt körkort och därmed inte någon möjlighet att fatta beslut om att du ska förlora körkortet (7 kap. 4 § KKL). Bedömningen ska alltså göras av Transportstyrelsen.Polisen ska rapportera din stoppliktsförseelse till TransportstyrelsenGenom att inte följa stopplikten har du brutit mot trafikförordningen (3 kap. 19 § och 14 kap. 3 § första punkten, delpunkt b trafikförordningen). Polisen ska rapportera det till Transportstyrelsen (6 kap. 3 § fyrtionionde punkten vägtrafikdataförordningen).Risk för återkallelse, men kanske får du bara en varning iställetBrott mot stopplikten ska som utgångspunkt medföra att föraren förlorar sitt körkort, om brottet inte kan ses som ringa (5 kap. 3 § fjärde punkten KKL). I annat fall kan föraren få en varning istället för ett återkallat körkort (5 kap. 9 § första stycket KKL). Det finns alltså en risk för att Transportstyrelsen återkallar ditt körkort. Dock verkar det mer sannolikt att du bara får en varning, med tanke på att polisen verkade tycka att din överträdelse inte var så allvarlig.Det finns två rättsfall som kan illustrera hur bedömningen av brott mot stopplikten kan skilja sig åt, beroende på omständigheterna. I det ena fallet fick föraren sitt körkort återkallat efter att ha kolliderat med en personbil (RÅ 83 2:21). I det andra fallet fick föraren en varning istället, bland annat på grund av att det inte hade funnits någon annan trafik på platsen vid tillfället (RÅ 1994 ref. 9).SammanfattningDet finns en risk för att du får ditt körkort återkallat av Transportstyrelsen, men det är inte säkert. Eftersom polisen inte verkade anse att din trafikförseelse var allvarlig är det möjligt att du bara får en varning från Transportstyrelsen istället. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Har jag någon laglig grund att överklaga ett försäkringsärende efter att tiden för överklagan gått ut?

2021-02-25 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |HejJag fick min arbetsskada godkänd av försäkringsbolag x och har fått ersättning nästan fullt ut.Beslutet skulle bestridas inom 6 månader efter det jag fick detta om jag inte var nöjd. Nu 3 år efter beslutet har jag upptäckt att försäkringsbolag X har inte givit mej den av HD bestämda ersättningen i en dom (Mål nr T 3075-12) .Försäkringsbolaget x säger bara detta är avslutat.Har jag något stöd i lagen om detta. (Min vårdskada går inom skadelagen 10 år) Men detta ifrån försäkringsbolag x är ju kanske något helt annat.Min skada är egentligen en vårdskada (stroke) som jag fick i arbetslivet som blev bedömt kom ursprungligen för ett stressig arbetsliv.Vårdskadan blev på sjukhuset när de bytte bort mitt personnummer och hemskickad.Kom åter 4 dagar senare med en fullt utvecklad stroke.
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag vill börja med att förklara att jag döpt om ditt försäkringsbolag till "försäkringsbolag X" då jag tyvärr måste anonymisera bolaget i din fråga och i mitt svar. Så när jag skriver om "försäkringsbolag X" så är det försäkringsbolaget du anmälde din arbetsskada till som jag syftar på. Högsta domstolens avgörandeI NJA 2014 s. 455 som är det HD avgörande som du i din fråga benämner som "Mål nr T 3075-12" så avgörs frågan kring hur en inkomstförlust vid personskada ska bedömas för den som är ensam ägare till ett aktiebolag och arbetar i bolaget. I avgörandet kommer HD sedan fram till att aktieutdelning som den person som har utsatts för personskadan har tagit ut ur bolaget som den är ensam ägare till skall ingå i inkomstunderlaget för personen om en viss förutsättning är uppfylld.För att aktieutdelningen skall få ingå i inkomstunderlaget så ska följande förutsättning vara uppfyllda:-Aktieutdelningen skall vara av sådant slag att det är en sådan inkomst vars motsvarighet den skadade personen hade kunnat få ut om den inte hade blivit skadad, men som personen gick miste om på grund av skadan som den råkade ut för-Personen måste även vara ensam aktieägare till bolaget och arbeta i detGällande det sista kravet att personen skall vara ensam aktieägare till bolaget så är det möjligt att det går att tolka HDs avgörande mer extensivt och att det räcker med att man är delägare i ett fåmansbolag, det är dock inte säkert. För att man skall vara ägare av ett fåmansbolag så innebär det enligt huvudregeln att ett aktiebolag ägs av fyra eller färre delägare äger aktieandelar som motsvarar mer än 50% av rösterna för företagets samtliga andelar (56 kap. 2§ IL).Med tanke på att jag inte vet någonting kring din arbetssituation och eventuella aktieägande i det bolag du arbetar för så är det tyvärr inte möjligt för mig att bedöma huruvida HDs avgörande bör kunna vara tillämpligt på dig som person.Men det är viktigt att förstå att hela det fallet i HD handlade om att bestämma vad som får ingå i underlaget för den personens inkomstförlust när det aktuella försäkringsbolaget för det målet skulle beräkna vilken ersättning de skulle betala ut för den personens inkomstförlust. En viktig punkt är även att det här fallet gäller en skadeförsäkring i ett privat försäkringsbolag, där den skadelidande personen har varit med om en trafikolycka- inte en arbetsolycka. Vilket gör det osäkert för huruvida detta rättsfall även skall vara vägledande för ersättningar för arbetsskador hos ett icke privat försäkringsbolag.Försäkringsbolagets ersättningSom jag har förstått det på din fråga så har du fått ersättning för en arbetsskada ifrån försäkringsbolag X. I deras försäkringsersättning för arbetsskador så ingår bland annat ersättning för eventuell sjukskrivningstid.Inom ramen för sjukskrivningen så kan du då få ersättning för inkomstförlust ifall du har varit sjukskriven. Oavsett om du är statligt, kommunalt, kooperativt eller privatanställd så skall du då få ersättning för din inkomstförlust från dag 1 vid arbetsolyckor där du blir sjukskriven.Om jag då har tolkat din fråga rätt så undrar du om det omnämnda rättsfallet ifrån HD kan ge dig någon rätt att få mer ersättning än vad försäkringsbolaget har betalt ut till dig i samband med din skada. I och med att HD fallet gäller vad som får räknas med i inkomstunderlaget så skulle det i sådana fall gälla den ersättning som du kan få för sjukskrivningen, ifall du har varit sjukskriven.För att HD fallet skall vara vägledande för just dig så är det även viktigt att tänka på att du skall uppfylla de kriterier jag ovan nämnde, att du ska vara ensam ägare till det aktiebolag som du också arbetar för, samt att du även ska fylla de ovan nämnda kraven gällande aktieutdelningen. Utöver det så är det även som jag tidigare nämnt ytterst osäkert om det omnämnda rättsfallet skall anses vägledande för arbetsskadeersättning hos ett icke privat försäkringsbolag.Överklagan och preskriptionstidDen tidsram som försäkringsbolaget har för överklagan hos dem gäller inom bolaget, vilket innebär att om du har sex månader på dig att överklaga deras beslut så kan du tyvärr inte komma tre år senare och överklaga ärendet.Sedan finns det även möjlighet att klaga på beslutet till en nämnd utanför försäkringsbolaget, som då kan göra en bedömning kring huruvida det är ett korrekt beslut eller inte. Tyvärr måste du däremot anmäla till den prövningsnämnd som är aktuell för just ditt ärende inom ett år. Därav är det tyvärr försent för dig att överklaga beslutet även den vägen.Den sista vägen att "överklaga" på är att ta ärendet till domstol, vilket tyvärr är försent för dig att göra nu. Som du nämner i din fråga så är det tio års preskriptionstid på din skada, däremot så gäller inte den preskriptionstiden om du har anmält ditt ärende till ett försäkringsbolag och fått ett besked om att dem har tagit ett slutgiltigt beslut i ditt ärende. I det fallet har du tyvärr bara 6 månader på dig att väcka talan vid domstol sedan du fick meddelandet om deras slutgiltiga besked, vilket följer av försäkringsavtalslagen (FaL) vilket är den lag som det försäkringsbolag du nämner i din fråga följer (7 kap. 4 § 2 st FaL). Därmed är det utifrån de förutsättningar du nämner i frågan tyvärr försent att väcka talan i domstol för dig. LÖFI och med att du berättar att din skada egentligen är en vårdskada som härstammar från ett stressigt arbetsliv, vill jag ändå rekommendera dig att anmäla din skada även till LÖF om du inte har gjort det. LÖF ger ersättning till de som lidit skada av att ha blivit felbehandlade inom vården. Däremot är det möjligt att din ersättning ifrån det andra försäkringsbolaget påverkar din möjlighet att få ut ersättning av LÖF även om de bedömer att du har blivit felbehandlad i vården. Jag rekommenderar dig dock ändå att vända dig till dem och rådfråga om du även bör anmäla skadan till dem.Mina råd till dig:-Tyvärr har tiden för överklagan hos försäkringsbolaget gått ut, varav det inte finns lagstöd för att överklaga hos försäkringsbolaget.-Tiden för att väcka talan vid domstol gällande ärendet har även den löpt ut, varav det tyvärr inte finns någon laglig grund för dig att överklaga ärendet vad jag kan hitta. -Kontakta LÖF och rådfråga om du även kan anmäla din skada till dem.-Enligt min bedömning baserad på de få uppgifter jag har så ser det inte ut som att HDs avgörande hade varit vägledande i ditt fall, varav försäkringsbeslutet inte bör vara felaktigt på den grunden.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, om du har frågor eller om du vill komma i kontakt med någon av våra jurister för vidare rådgivning så är du varmt välkommen att kontakta mig på elin.englund@lawline.se för ändamålet.Med vänlig hälsning,

Hur kan jag byta efternamn?

2021-02-24 i Myndigheter
FRÅGA |Hej. Vill byta efternamn. Vad säger ni?Tack för svar.
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Skatteverket är den myndighet som ansvarar för namn och namnbyte. Om du vill byta efternamn ska du alltså vända dig till Skatteverket (3 § lag om personnamn). Om du går in på Skatteverkets hemsida kommer du att hitta blanketter och instruktioner angående hur du kan gå tillväga för att ändra ditt namn. Priset varierar beroende på vilket efternamn det är du vill byta till. Om du exempelvis vill ändra till förälders efternamn är det gratis men om du vill ändra till ett nybildat efternamn kommer det att kosta. Jag rekommenderar dig att skicka in en ansökan om namnbyte till Skatteverket om du vill byta efternamn så får de fatta ett beslut i ditt ärende. På Skatteverkets hemsida kan du även se hur lång tid ett namnbyte vanligtvis tar att genomföra.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och har du ytterligare frågor är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänliga hälsningar,

Förbud mot retroaktiv bestraffning

2021-02-25 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Kan jag dömas för gärningar jag gjort som är brottsliga NU, men som INTE var det när gärningen begicks vid just den tidpunkten? Till exempel att kolla någon ful, anta att politikerna ett halvår senare gör det olagligt att kalla någon ful.
Oscar Rudén |hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!jag förstår din fråga om det finns möjlighet till retroaktiv bestraffning i svensk rätt.Vad säger svensk lag - Det finns i grundlagen ett förbud mot retroaktiv rättstillämpning. Förbudet innebär att ingen får dömas till straff eller annan brottspåföljd för en gärning som inte var belagd med brottspåföljd när den inte begicks. Ingen får heller dömas till svårare påföljd för gärningen än vad som var föreskriven då gärningen begicks (2 kap. 10 § första stycket Regeringsformen).Vad innebär detta för dig - Detta innebär att om du begår en handling idag, som blir olaglig imorgon, så kan du inte dömas enligt svensk rätt för när du utförde handlingen, så var den tillåten. Hoppas att det var svar på din fråga!

Vad betyder formuleringarna i stadsdelsnämndens avslagsbeslut?

2021-02-25 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Hoppas det är ok att ställa denna fråga som gratis fråga? Jag har en sambo 90 år som ansökt om äldreboende i kommun S och han har fått av B stadsdelsnämnd att de avslår ansökan om bistånd enligt 4 kapitlet 1 § i socialtjänstlagen. Vad betyder detta i klarspråk? Vidare i utredningen står att han bedöms tillhöra den personkrets som avses i 2 a kapitlet 8 §. Vad betyder detta i klartext? Han har bott och arbetat i kommun S i hela sitt liv förutom den senaste 10 åren då han bor med mig i Östergötland.Utredningen från biståndshandläggaren innehåller 10 sidor med all info om hans tillstånd där vi anhöriga och han själv tycker att han borde få en plats på äldreboende i kommun S. Vi ska nu överklaga beslutet och undrar hur mycket vi ska skriva om hans tillstånd eller kommer hela utredningen följa med om den går vidare till Förvaltningsrätten, vilket vi tror att den kommer att göra? Får jag också fråga om vi bör tänka på något speciellt i vår överklagan?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Du är alltid välkommen att ställa frågor till oss gratis.Mina utgångspunkterJag kommer att hänvisa till socialtjänstlagen (SoL), förvaltningsprocesslagen (FPL) och förvaltningslagen (FL) i mitt svar till dig. Jag tolkar det du har skrivit som att din sambo har ansökt om en plats på ett äldreboende i kommun S och att ni i nuläget är bosatta i en annan kommun.Om jag har förstått dig rätt så undrar du därför följande:- Vad betyder det att stadsdelsnämnden har beslutat att avslå ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL, som svar på din sambos ansökan om att få en plats på ett äldreboende?- Vad betyder det att stadsdelsnämnden har bedömt att din sambo tillhör den personkrets som avses i 2 a kap. 8 § SoL?- Kommer biståndshandläggarens utredning om din sambos tillstånd att ingå i förvaltningsrättens underlag när ni överklagar beslutet?- Behöver ni tänka på något speciellt i överklagan? Jag kommer att svara på delfrågorna i tur och ordning.Vad betyder det att stadsdelsnämnden har beslutat att avslå ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL?Ansökan om biståndDin sambos ansökan om en plats på ett äldreboende räknas som en ansökan om bistånd från kommun S. Såhär står det om bistånd i lagregeln som du nämner (4 kap. 1 § första stycket SoL): "Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt."Bistånd kan bestå av försörjningsstöd eller andra insatser. De andra insatserna finns samlade i formuleringen "för sin livsföring i övrigt", och till dem hör möjligheten att få en plats på ett äldreboende i kommunen.När din sambo ansökte om en plats på äldreboende räknades det därmed som bistånd för hans "livsföring i övrigt". Avslag på ansökanGenom att avslå din sambos ansökan har stadsdelsnämnden meddelat att den har gjort en prövning av hans ansökan, men att den inte har ansett att han uppfyller villkoren för att få en plats på ett äldreboende i kommun S.Villkoren för rätten till bistånd är att din sambo inte bedöms kunna tillgodose sina behov själv eller på annat sätt (4 kap. 1 § första stycket SoL). Eventuellt anser nämnden att han kan få sina behov tillgodosedda av dig i första hand, som hans sambo. Jag vet dock inte om nämnden har resonerat så.Vad betyder det att stadsdelsnämnden har bedömt att din sambo tillhör den personkrets som avses i 2 a kap. 8 § SoL?Det är kommunen där du och din sambo är folkbokförda som har huvudansvaret för att erbjuda din sambo en plats på ett äldreboende, om han anses uppfylla villkoren för insatsen (2 a kap. 3 § första punkten SoL). Stadsdelsnämndens uttalande betyder att nämnden har bedömt att din sambo har rätt till insatser i kommun S, trots att han inte är bosatt där. Den personkrets som nämns i 2 a kap. 8 § SoL omfattar nämligen personer som bedöms ha rätt till insatser i en annan kommun än folkbokföringskommunen, eftersom de inte anses kunna flytta till den andra kommunen om de inte beviljas insatserna. Grunden för att ingå i personkretsen är antingen hälsoskäl eller att personen är utsatt för våld eller andra övergrepp (2 a kap. 8 § SoL).Stadsdelsnämnden bedömer alltså att din sambo tillhör den personkretsen, vilket jag tolkar som att din sambo anses ha rätt till insatser från kommun S.Kommer biståndshandläggarens utredning om din sambos tillstånd att ingå i förvaltningsrättens underlag när ni överklagar beslutet?Ja, det kommer den att göra. Stadsdelsnämnden ska nämligen lämna över handlingarna i ärendet till förvaltningsrätten, tillsammans med din sambos överklagande (6 b § tredje stycket FPL). Förvaltningsrätten ska sedan ta hänsyn till stadsdelsnämndens utredningsunderlag i sin bedömning, liksom övrigt material som hör till din sambos ärende (30 § första stycket FPL).Det kan dock vara bra att ni förtydligar din sambos situation i överklagandet ändå, för säkerhets skull. Därmed lyfter ni fram det som ni vill att domstolen ska ta särskild hänsyn till.Behöver ni tänka på något speciellt i överklagan?Det är några saker som det kan vara bra att ni känner till angående hur överklagan ska göras.Det är bara din sambo som kan överklaga beslutet, eftersom det är honom som beslutet rör (42 § FL). Som anhörig har du tyvärr inte rätt att göra någon överklagan.Din sambo måste överklaga stadsdelsnämndens beslut inom tre veckor från att han fick del av beslutet (6 a § andra stycket FPL). Han ska skicka överklagan till stadsdelsnämnden som fattade beslutet, om han inte har fått någon annan instruktion (6 a § första stycket FPL). Överklagan ska dock vara adresserad till förvaltningsrätten (43 § första stycket FL).På Sveriges domstolars hemsida finns ytterligare information om hur man överklagar ett socialtjänstbeslut och hur det går till när målet avgörs i förvaltningsrätten.SammanfattningAvslutningsvis vill jag sammanfatta mina svar på dina delfrågor.Vad betyder det att stadsdelsnämnden har beslutat att avslå ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL?Det betyder att stadsdelsnämnden har beslutat att inte bevilja din sambos ansökan om att få en plats på ett äldreboende i kommun S. Platsen på äldreboendet är en form av insats från kommunen som kallas för bistånd i socialtjänstlagen.Vad betyder det att stadsdelsnämnden har bedömt att din sambo tillhör den personkrets som avses i 2 a kap. 8 § SoL?Det betyder att stadsdelsnämnden har bedömt att din sambo har rätt till insatser i kommun S, trots att han inte är bosatt där för tillfället. Enligt huvudregeln är det annars kommunen som ni bor i för tillfället som har ansvar för att erbjuda din sambo en plats på ett äldreboende, om han uppfyller villkoren för insatsen.Kommer biståndshandläggarens utredning om din sambos tillstånd att ingå i förvaltningsrättens underlag när ni överklagar beslutet?Ja, det kommer den att göra. Stadsdelsnämnden ska lämna över utredningen till förvaltningsrätten tillsammans med din sambos överklagan. Det kan dock vara bra att ni förtydligar din sambos situation i överklagandet ändå, för säkerhets skull.Behöver ni tänka på något speciellt i överklagan?Tänk på att det är din sambo som måste överklaga beslutet, eftersom du inte har rätt att göra det. Han ska skicka överklagan till stadsdelsnämnden, om han inte har fått någon annan instruktion. Överklagan ska dock vara adresserad till förvaltningsrätten. Viktigast av allt är att han överklagar beslutet inom tre veckor från att han fick del av det.Jag hoppas att mitt svar har gett er lite klarhet i vad som gäller. Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Lycka till med överklagan!Med vänliga hälsningar,

Kan jag byta efternamn till ett äldre släktnamn som inte burits på flera generationer?

2021-02-24 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej!Jag funderar på att byta efternamn till ett namn som en tid sedan funnits i min släkt. Jag har läst på Skatteverket att det inte får vara längre sedan en 4 generationer, räknat från mina föräldrar, som en familjemedlem bar namnet för att jag ska kunna byta till det. Nu är det så att det är 6 generationer bak till namnet. Finns det en möjlighet att få det godkänt eller är regeln väldigt strikt?
Saga Sthen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar vilka möjligheter som finns för dig att byta ditt efternamn till ett äldre släktnamn. Svaret på din fråga regleras i lagen om personnamn (PNL). Byte till efternamn som funnits i släkten Precis som du säger så krävs det två saker för att kunna byta efternamn till ett äldre släktnamn (se 18 § PNL). Dessa är:att efternamnet har funnits i rakt uppstigande led i sökandens släkt i minst två generationer ochatt det inte är längre sedan någon i släkten bar namnet än fyra generationer tillbaka, räknat från och med sökandens föräldrar. Eftersom det i ditt fall är så att det gått sex generationer sedan någon i släkten bar namnet så kan du inte med stöd av den här regeln byta ditt efternamn. Byte av efternamn på grund av särskilda skäl Det finns dock en annan möjlighet för dig att kunna byta namn, trots att du inte kan medges byte av sitt efternamn på grund av att släktnamnet burits av någon för många generationer bakåt i tiden. Av 13 § första stycket PNL så kan en person få byta efternamn om omständigheterna i det enskilda fallet är sådana att det bedöms finnas särskilda skäl för att tillåta bytet. Särskilda skäl kan förklaras som att det i det enskilda fallet finns skäl av tillräcklig styrka som motiverar ett godkännande av namnbyte trots att andra förutsättningar inte är uppfyllda (som exempelvis att det är för många generationer sen namnet burits). Vad som utgör särskilda skäl avgörs alltså från fall till fall och det finns ingen konkret situation där det i alla lägen skulle bedömas finnas särskilda skäl. Några exempel på vad som kan utgöra särskilda skäl är enligt lagkommentaren till 13 § PNL vid byte till ett befintligt namn som sökanden har en beaktansvärd anknytning till, eller om en person som under lång tid har burit ett visst namn och som nu önskar en formell rätt att bära namnet. Ett exempel på vad som har utgjort synnerliga skäl enligt praxis är till exempel att en person fick byta sitt efternamn till namnet "Trast". Personen hade sedan flera år tillbaka använt namnet och blivit känd som konstnär under namnet. Det beaktades även att namnet burits av personens farfars farfars far (RÅ 1991 ref. 11). Notera att vid tiden när rättsfallet RÅ 1991 ref. 11 avgjordes så var kravet enligt lagen "synnerliga skäl", som är ett strängare krav än särskilda skäl och med andra ord svårare att uppnå. Det var först år 2017, när den nya lagen om personnamn (PNL) trädde i kraft som kravet ändrades till "särskilda skäl". Gammal praxis anses dock fortfarande vara relevant som vägledning idag, trots att kravet på namnbyte var högre innan lagen ändrades till "särskilda skäl". Det kan ändå vara värt att ha i åtanke att kravet är läger ställt numera, än vid tiden för detta rättsfallet.Sammanfattningsvis kan du alltså inte få byta efternamn enligt regeln i 18 § PNL, eftersom det är längre än fyra generationer sen som släktnamnet burits av någon i släkten. Däremot skulle det finnas en möjlighet att du får byta ditt efternamn med hänsyn till regeln i 13 § första stycket PNL, om det skulle föreligga särskilda skäl för ett byte. I sådant fall blir det dock en bedömning utifrån omständigheterna i ditt specifika fall, och om det inte bedöms föreligga särskilda skäl i ditt fall kommer du inte beviljas byta.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Skulle du ha någon annan fundering är du välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen! Med vänlig hälsning,

Vilken sekretess gäller mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten?

2021-02-24 i Sekretess
FRÅGA |Hej!Frågan är om tystnadsplikt.Om jag som förälder sagt saker på ett samtal med BUP Akuten (barn ungdom psyk) i förtroende angående barnets mor, som jag är skild från sedan drygt ett år. Får de då nämna detta vidare till annan part som exempelvis Socialkontoret? Jag vet att det finns undantag när ett barn är i livsfara, då det mår dåligt... Men får de ge vidare vad jag sagt i samtalet utan min tillåtelse? Jag fick i samtal höra att soc fick del av vad jag sagt till BUP och vill veta om detta är korrekt enligt lag? Bryter de tystnadsplikten? Var går linjen? Barnet mådde dåligt och förstår att möjligen barnets ord kunde lyda under att tystnadsplikten fick brytas, men gäller det då även mig?
Amanda Aitomäki |Hejsan,Tack för att du vänder till Lawline med din fråga.LagrumReglerna om sekretess återfinns i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL). De sekretessbestämmelser som gäller inom hälso- och sjukvården finner vi i lagens 25:e kapitel.Sekretess inom hälso- och sjukvårdenHuvudregeln är att sekretess gäller för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Det innebär att uppgifterna bara får lämnas ut om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller närstående till denne lider men (25 kap. 1 § OSL).Undantag för lämnande av uppgift till SocialtjänstenPrecis som du nämner finns dock undantag från detta. Hälso- och sjukvården får bland annat lämna uppgifter till Socialtjänsten i vissa fall, se 25 kap. 12 § OSL. Sekretessen hindrar inte att en uppgift om en enskild eller en närstående till denne lämnas från hälso- och sjukvården till Socialtjänsten om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd om den enskilde:-inte fyllt 18 år, eller-fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller-vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.(25 kap 12 § OSL)BedömningDetta innebär alltså att hälso- och sjukvården har rätt att lämna ut uppgifter om barnet och de uppgifter du angivit om barnets moder om de gjort bedömningen att det krävs att socialtjänsten får kännedom om detta för att barnet ska kunna få nödvändig vård, behandling eller annat stöd. Eftersom även de uppgifter du lämnar är uppgifter om en närstående till barnet så har alltså hälso- och sjukvården rätt att föra dessa vidare till socialtjänsten. Utifrån de omständigheter du beskrivit låter det som att hälso- och sjukvården mycket väl kan ha haft anledning att lämna vidare uppgifterna. Det krävs bara att de bedömt att uppgifterna behöver komma till socialtjänstens kännedom för att de ska få lämna vidare dem.Regler till skydd för barnetHär kan vara bra att tänka på att dessa undantag från tystnadsplikten faktiskt finns för att skydda barnet. I linje med bestämmelserna i Barnkonventionen låter man här barnets bästa väga tyngst. När socialtjänsten får ta del av relevant information som framkommer till exempel i hälso- och sjukvården ökar chanserna för att de ska kunna göra korrekta bedömningar och ge barnet den hjälp de behöver, om hjälp behövs. Slutligen kan alltså sägas att de har rätt att föra vidare uppgifter för att vi ska kunna ta vara på barnets bästa, vilket ju ändå får anses vara ett bra syfte bakom regeln.Jag hoppas att du är nöjd med ditt svar. Har du fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen.Vänligen,