Kan jag anmäla ett brott trots att polisen inte tror att det kommer leda någonstans?

2020-07-29 i Polis
FRÅGA |Hej, får en polis försöka neka ett brottsoffer att välja vad man vill anmäla något som, när man anmäler ett brott? Jag ville anmäla tydliga olaga hot men polisen ville skriva av det som "ofredande" och "ej olagligt" och lägga ner det direkt. Polisen sa att hoten var tomma ord trots att jag uppfattar hoten som riktiga och har god anledning till att göra det. Efter lite tjat och att jag fick hänga kvar i luren (114 14) gick hon med på att skriva en anmälan om hot.
Mina Jenabpour |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du kan alltid göra en anmälanDu har rätt att göra en polisanmälan när du anser dig ha blivit utsatt för något brottsligt. Därefter är det dock polisen som bestämmer om de anser att det finns anledning att utreda brottet eller inte, det beror till stor del på hur stor chans de anser det finnas att brottet kan uppklaras. Det ligger alltså på dem att avgöra om din anmälan kommer att läggas ner p.g.a. exempelvis bristande bevisning eller om de ska inleda en förundersökning/brottsundersökning. (Mer om förfarandet kan du läsa här). Polisens agerandeJag uppfattar det som att du har ringt 114 14 och velat göra en anmälan om olaga hot, efter att du har återberättat händelseförloppet för polisen ska denne ha uppmanat dig att istället göra en anmälan om ofredande (alt. inte göra någon anmälan alls - "ej olagligt"). Du har, som tidigare nämnt, alltid rätt att göra en anmälan om det brott du anser dig själv ha blivit utsatt för. Min misstanke är att polisen inte trodde att du skulle kunna nå framgång med en anmälan om olaga hot, utifrån det du återberättade för henne, och att hon därför ville leda dig i en annan riktning som kanske skulle innebära mer praktiska möjligheter för dig att nå framgång med din anmälan.SlutsatsHur som helst har du rätt att göra en anmälan om olaga hot om det är det brott du anser att du blivit utsatt för! Det är först efter att du gjort denna anmälan som det faller på polisen att bestämma om utredningen ska dras igång eller inte.Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en till fråga. Och om du behöver mer juridisk rådgivning rekommenderar jag dig att boka en tid med någon av våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Kan jag söka hjälpfonder om jag har försörjningsstöd?

2020-07-28 i Myndigheter
FRÅGA |Hej kan jag söka hjälpfonder om jag har försörjningsstöd Mvh,
Lina Salem |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Försörjningsstöd även kallat för socialbidrag regleras i 4 kap. 1 § Socialtjänstlagen. I bestämmelsen regleras att den som inte kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning. Försörjningsstöd ska fungera som ett sista alternativ när alla andra alternativ är uttömda. Exempelvis kan den enskilda inte beviljas försörjningsstöd om man är berättigad till andra typer av bidrag, såsom bostadsbidrag, föräldrapenning eller underhållsstöd. Vad gäller hjälpfonder är det en "det beror på" fråga. I regel har den enskilda inte rätt till ekonomiskt bistånd om man har pengar på banken eller andra tillgångar. Med detta sagt kan socialnämnden neka sökanden försörjningsstöd eller kräva återbetalning om man haft tillgångar som gjort att man kan försörja sig själv på egen hand. Beroende på hur stort stöd man får via hjälpfonderna kan svaret på din fråga därför varierna. Jag rekommenderar dig därför att ta kontakt med din socialsekreterare och diskutera möjligheterna för dig att erhålla ekonomiskt stöd genom hjälpfonder, samt om det påverkar din rätt till försörjningsstöd. Har du fler funderingar är du välkommen att åter kontakta oss på Lawline. Vänligen,

Blir körkortet återkallat vid fortkörning?

2020-07-28 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hejsan blev igår stoppad då jag körde 85 på 50 väg detta vart då i en nedförsbacke, jag körde lite fortare än vanligt då jag hade sambons bror som mådde otroligt illa och ville komma fram till närmaste rastplats, har haft körkortet sedan 31/10-2018 (så fortfarande inom prövotiden) men det tog polisen igår och sade att transportstyerlsen kommer att ta ett beslut. Frågan är väl om jag kommer att behöva ta om allt eller om det finns en chans att få tillbaka det om man förklara situationen för dem.
Emil Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns ingen skillnad på vad som är grund för indraget körkort, oavsett om du är under prövotid eller inte. Skillnaden är att om du är under prövotid så måste du genomföra godkänt teoriprov samt körprov innan du kan få ett nytt körkort, medan en som inte är under prövotid får tillbaka sitt körkort efter en viss tid.Vid hastighetsöverträdelse är det främst hastighetsbegränsningen som du kör på som är avgörande. Om man har kört 35 km/h för fort på en 50-väg brukar detta vara grund för indraget körkort enligt 5 kap. 3 § 4 p. körkortslagen. Hastighetsöverträdelser som inte är att anse som ringa brukar vara om man överskrider hastighetsbegränsningen med 30 km/h på vägar med en hastighetsbegränsning på 40 km/h och uppåt. Att hastighetsöverträdelsen gjordes i nedförsbacke samt att du ville skynda för att föra din sambos bror till närmaste rastplats är tyvärr ingenting som jag tror skulle leda till att transportstyrelsen gör en annan bedömning än att återkalla ditt körkort.Vänligen,

Byta namn - hur går man tillväga?

2020-07-28 i Myndigheter
FRÅGA |Hej, Detta är en speciell kombination. Kan jag ge mitt barn en kombination av mitt förnamn och efternamn som ett dubbel efternamn till mitt barn utan att lägga till -son eller -dotter på slutet? Ex.Jag heter Ali Ahmed JonKan jag ge mitt barn namnetStefan Ali Ahmed(Där Ali är mitt förnamn och Ahmed ett av mina efternamn. Jag tar bort Jon då jag endast vill ha ett dubbel efternamn)Tack.
Jonathan Lengyel |Hej, tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!När det gäller namn och namnbyte är det skatteverket som är ansvarig myndighet. Det är alltså hos skatteverket som man kan göra för- och efternamnsbyten och den sidan hittar du här. Att ge ditt barn det namn som du anger i frågan torde inte vara några problem och det finns inte heller något krav att efternamn ska sluta på son eller dotter, men jag rekommenderar att du skickar in en ansökan till skatteverket så att de får ta ett beslut i ärendet.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Går det att beställa en avliden persons gamla domar och dombeslut?

2020-07-28 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Går det att beställa en avliden persons gamla domar och dombeslut? Den avlidne är min far, och jag har inte några målnummer, jag vet bara två av åren domarna fastslagits. Om det går, kostar det?
Lina Salem |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du undrar om det är möjligt att beställa domar och beslut som avser en avliden person. Allmänna handlingars offentlighetEn grundläggande princip i den svenska rättsordningen är den s.k. handlingsoffentlighetsprincipen som uttrycks i 2 kap. 1 § Tryckfrihetsförordningen (TF) och innebär att, till ett främjande av ett fritt meningsutbyte, fri och allsidig upplysning ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Det faller sig således naturligt att utröna vad som utgör "allmänna handlingar". En allmän handling är en framställnings i skrift som kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt. Framställningen ska vidare anses som inkommen eller upprättad hos en myndighet, se 2 kap. 3-4 §§ TF. Domar och beslut anses som upprättade handlingar, och är således en allmän handling då den avkunnats eller expedierats av domstolen. Sekretessbelagda handlingar En utgångspunkt är att alla allmänna handlingar är offentliga, men allmänna handlingar kan i vissa fall helt- eller delvis sekretessbeläggas med stöd av offentlighets- och sekretesslagen. Vad detta i praktiken innebär är att myndigheten inte är skyldig att lämna ut den allmänna handlingen på begäran. Enbart det faktum att en person är avliden motiverar inte att en dom ska sekretessbeläggas, där principen om offentlighet väger tyngre, se kap. 36 OSL. Hur begär man ut en allmän handling? Som framgått är offentlighetsprincipen väldigt stark i Sverige, och även tillgången till offentliga handlingar har gjorts förhållandevis enkel. För att ta del av domarna eller beslut bör du vända dig till berörd domstol, och begära ut handlingen. Det finns inget formalia krav på begärans utformning. Du nämner i din fråga att du inte känner till målnummer, det är inget krav för att du ska ha möjlighet att begära handlingarna. Du kan istället på annat sätt hänvisa till domen, genom att ex. nämna de person som är involverade, när domen avkunnats eller vad målet avser. Den berörda myndigheteten kan i sin skicka handlingen per mejl eller per brev, se 2 kap. 16 § TF. Sammanfattningsvis kan konstateras att domar är allmänna handlingar och därmed som utgångspunkt offentliga, där du kan begära ut denna. Till denna offentlighet finns dock begränsningar, som motiveras av OSL. Vad gäller domar är det väldigt ovanligt att hela domen sekretessbeläggs utan det är snarare specifika uppgifter som styrks över. Slutligen bedöms inte någons bortgång vara av sådan känslig art en dom sekretessbeläggs. Har du fler funderingar är du välkommen att åter kontakta oss på Lawline. Vänligen,

Var hittar man rättsfall från högsta förvaltningsdomstolen?

2020-07-28 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej LawlineMin hustru blev överfallen på arbetet för närmare 5 år sedan. Eftersom rättsskydd inom hemförsäkring eller annan rättshjälp inte gäller i strid med staten, i detta fall Försäkringskassan, har jag själv fört hennes talan genom alla instanser.Hittills har det gått hyfsat, hon har fått livränta sedan 2018, men blivit nekad från 2016 och 2017. FK har för denna tid stött sig på en bristfällig utredning som inte följer SFB.Skam den som ger sig, ärendet skall nu överklagas till HFD, det jag behöver hjälp med är att finna avgjorda domar av HFD, inriktning på Försäkringskassan.Var kan jag hitta dessa?Mycket tacksam för svar.Mvh
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Tyvärr finns det inte någon riktigt bra källa att komma åt det du frågar efter. Rättsfall med specifika inriktningar finns oftast inte konsekvent sammanfattade i lättillgängliga databaser. Däremot finns rättsfallen tillgängliga gratis online. Det finns flera sätt att komma åt den relevanta information som man söker. På https://www.domstol.se/hogsta-forvaltningsdomstolen/Avgoranden/ finns avgöranden från högsta förvaltningsdomstolen samlade. Samtidigt finns alla fall samlade här, och det är inte helt lätt att få tag på informationen man letar efter. Du kan använda sökfunktionen på sidan, men den är inte alltid användbar. Alltså finns det inget bra svar för hur man ska få tag på informationen du söker. Jag kan däremot tipsa om hur jag hade gått tillväga. På lagen.nu kommer man åt lagar på ett effektivt sätt. Jag länkar här till socialförsäkringsbalken (https://lagen.nu/2010:110). Om man kollar under de flesta paragrafer så ser du tilläggsinformation som är värdefull när man ska tolka lagen. Ibland finns rättsfall och ibland finns rättsfall. Båda är viktiga rättskällor som används för att tolka lagbestämmelser. Om du hittar ett rättsfall som kan vara användbart och klickar på det hänvisar lagen.nu även till andra rättsfall som kan vara vägledande. Detta kan vara en metod att online tillskansa sig information om ämnet. Du kan även använda dig av lagrummet.se för att få information. Ofta kan det vara bra att googla på en lagbestämmelse eller en benämning på en juridisk bestämmelse för att hitta extra information om ämnet. Ett bra tips är att googla på den relevanta informationen med tillägget "uppsats". Då hittar man ofta uppsatser från lärosäten som studenter skrivit om ämnet. Dessa kan ge bra grundläggande information om ämnet du vill ha information om. Ofta är de rättsfallsbaserade och sammanfattar dessa på ett lättförståeligt sätt.Slutligen kan det alltid vara bra att köpa en lärobok om ämnet. Där finns oftast de viktigaste rättsfallen på området samlade. Många läroböcker går att hitta på bibliotek. Många bibliotek beställer även in läroböcker om man frågar dem. MVH,

Bristfällig sjukvård - vad ska man göra?

2020-07-28 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej, jag har under lång tid inte erhållit efterfrågad vård och har pga. den uteblivna vården fått stora skador som gör att jag nu näst intill sitter i rullstol och inte klarar av mina vardagliga sysslor. Jag erhåller inte heller idag någon hjälp med något vilket är ett måste för att klara vardagen. Hur gör man nu och får man inom vården jobba på detta sättet dvs. neka någon all form av vård och orsaka att patienten blir svårt sjuk med bestående handikapp för resten av livet. Detta enbart med anledning av bemötandet från vården .
Jonathan Lengyel |Hej, tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Krav på svensk hälso- och sjukvårdEnligt 5 kapitlet 1 § hälso- och sjukvårdslagen ska hälso- och sjukvårdsverksamhet bedrivas så att kravet på god vård uppfylls. Detta innebär att vården särskilt ska:-vara av god kvalitet med en god hygienisk standard,-tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet,-bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,-främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, och-vara lätt tillgänglig.Utan närmare insikt i vad som hänt i just din situation så verkar det inte som att vården uppfyllt dessa krav eftersom du åsamkats stora skador på grund av utebliven vård. Här nedan kommer jag därför redogöra för hur du kan gå vidare.Kontakta sjukvårdsinrättningen/läkaren du varit i kontakt medFörst och främst bör du skriftligen kontakta läkaren eller den sjukvårdsinrättning som du varit i kontakt med och uppmärksamma dem på det som har hänt och gått fel. De är skyldiga att ta emot dina synpunkter och även ge svar på dessa. Om det är så att du vill ha stöd med att framföra dina synpunkter så kan patientnämnden i ditt landsting/region hjälpa dig med detta. Här kan du hitta vilken patientnämnd du i sådana fall ska vända dig till.Gör en anmälan till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO)Hos IVO kan man anmäla allvarliga händelser inom vården, och allvarliga händelser är sådana som till exempel orsakat bestående skador eller ett ökat vårdbehov. Du kan gå in på IVO:s hemsida (som du hittar här) för att göra en sådan anmälan.Rätt till ersättning?Du kan ha rätt till ersättning för den skada du lidit på grund av bristerna i vården. Rätten till ersättning regleras i patientskadelagen. För att du ska ha rätt till ersättning krävs det att skadan uppkommit i samband med sjukvården och att skadan uppkommit på grund av någon/några av punkterna som räknas upp i 6 § PSL; dessa kan du hitta här. Om förutsättningar enligt 6 § föreligger har du rätt till patientskadeersättning.För att kräva ersättning för skadan som uppstått på grund av bristerna i vården bör du göra en anmälan hos Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF); det kan du göra här.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan vårdnadshavare vara skriven på annan adress än deras barn?

2020-07-28 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga. Jag o mina två barn är skrivna på en lägenhet. Jag hyr idag en lägenhet. Skulle vilja ha kvar den men skriva mej på en annan adress, går det?Mina barn ska bo kvar i lägenheten. De är inte 18 år ännu.Tacksam för svar.Mvh
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar din fråga som att du önskar att skriva dig på en annan bostad än den du hyr för tillfället. Vidare förstår jag det som att dina minderåriga barn ska fortsatt vara skrivna på den lägenheten du hyr, det vill säga en annan bostad än den du är skriven på. Inledningsvis ska du vara skriven på den adress du har din normala dygnsvila på. Dina barn kan inte vara skrivna på annan adress än deras vårdnadshavare. Vidare är det lämpligt att du och dina barn är skrivna på samma adress då vissa hemförsäkringsvillkor kräver att familjemedlemmar är skrivna på samma adress för hemförsäkringen att omfatta även familjemedlemmar. Det kan vara brottsligt att skriva sig på en adress där man inte tillbringar sin dygnsvila (42 § folkbokföringslag). Hoppas du fick svar på din fråga, MVH