Sofia Granberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer först att gå igenom vad som är Folkhälsomyndighetens rekommendationer, och sedan vad en sådan rekommendation innebär.Rekommendation till människor som är 70+I dagsläget uppmanar Folkhälsomyndigheten personer över 70 år att begränsa sina nära kontakter med andra så långt som möjligt de kommande veckorna. De rekommenderar även att man stannar hemma så mycket så möjligt. Detta gäller även om man är frisk. Enligt dessa rekommendationer bör alltså dina föräldrar inte träffa barnen. Råden i sin helhet kan man läsa på Folkhälsomyndighetens hemsida: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/d/du-som-ar-70-ar-eller-aldre/Vad innebär en rekommendation?Eftersom rekommendationer inte är lagar eller förordningar innehåller de ingen påföljd. Man kan alltså inte bli straffad för att man inte följer dem. Istället är det upp till var och en att ta till sig rekommendationerna och följa dem i möjligaste mån. Det innebär att man som 70+ bör begränsa sina sociala kontakter, men om man väljer att inte följa rådet får det inga rättsliga konsekvenser. Det är det egna ansvaret som styr. SammanfattningSom svar på din fråga stämmer det att dina föräldrar inte bör träffa barnen enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Det är dock just en rekommendation, och inget förbud. De får fortfarande träffa barnen, det är tillåtet rent rättsligt och bryter inte mot någon lag. Jag tycker att ni bör hålla er uppdaterade, och noga se över de råd som finns och i möjligaste mån försöka följa dem - det handlar ändå om er egen och andras säkerhet. Oavsett hur ni väljer att göra är det i vart fall inte möjligt för din exman att bestämma att dina föräldrar inte får träffa barnen. Det är deras beslut och deras egna ansvar att avgöra.Hoppas du fick svar på din fråga!

André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att bevara din fråga kommer jag översiktligt redogöra för vilka skyddsgrunder som finns idag, jag kommer fördjupa mig lite i det exemplet du tar upp. Jag kommer inte belysa de övriga grunderna för uppehållstillstånd så som arbete, studier eller anhöriginvandring. Din fråga regleras i utlänningslagen (UtlL) och Lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (BegrL). Vilka statusar och skyddsgrunder finns det i Sverige?Den som önskar att söka uppehållstillstånd genom asyl i Sverige måste erhålla status som antingen: FlyktingAlternativt skyddsbehövandeÖvrigt skyddsbehövande - denna status tillämpas inte för tillfället och man kan inte beviljas uppehållstillstånd på denna grund (3 § BegrL)Vilka förutsättningar måste vara uppfyllda för att erhålla flyktingstatus? - 4 kapitlet 1 § UtlLEn flykting är någon som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att personen känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp. Dessutom krävs att personen inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd. De orden jag kursiverat är så kallad rekvisit och det är här själva bedömningen lägger störst vikt, jag ska gå igenom de översiktligt nedan. Medborgarskapet och välgrundad fruktanDen som tagit sig till Sverige och nu sökt asyl är naturligtvis utanför det land som personen är medborgare i. Det krävs inte att man är medborgare i ett annat land, man erkänner även statslösa personer som befinner sig utanför deras vanliga vistelseort som berättigade att söka asyl. Välgrundad fruktan är en individuell bedömning av personens upplevelse, man bedömer alltså alla människors fall självständigt från varandra. Det är de förhållande som råder vid beslutstillfället som ligger till grund för beslutet. Bedömningen är framåtblickande vilket innebär att man med hjälp av objektiva, sakliga påvisbara fakta sammantaget med subjektiva berättelser från sökande själv ska fastställa om personen riskerar att utsättas för den fruktade faran vid ett återvändande till hemlandet. Något som talar starkt för att någon känner välgrundad fruktan är om personen tidigare blivit utsatt för förföljelse i hemlandet (jfr MIG 2007:16). Slutsatsen är att det är ett relativt högt ställt krav och det är sökande som ska bevisa i viss uträckning för att denne känner välgrundad fruktan. Bevisvärderingen i asylärenden är invecklade och inget jag närmare kommer gå in på här. Förföljelse och möjligheten att begagna sig hemlandets skydd Förföljelse begreppet är inte helt definierat utan utvecklas konstant av UNHCR, praxis och andra internationella konventioner (ex ICCPR, ICESCR). Man anser idag att det är allmänt vedertaget att förföljelse måste innebära en väsentlig kränkning av de mänskliga rättigheterna. Övergreppen, eller de befarade övergreppen måste vara allvarliga i sin natur och ha skett vid upprepade tillfällen. I 1980 års utlänningslag definierades förföljelse som något som riktar sig mot utlänningens liv eller frihet eller som annars är av svår beskaffenhet. Sammantaget ska man säga att personen ska riskera att diskrimineras eller trakasseras återkommande i hemlandet, det kan ske genom att man nekas sjukvård pga att man har en viss religion eller att man utsätts för psykiskt eller fysiskt våld.När man talar om att kunna begagna sig sitt hemlandsskydd talar man i själva verket om det så kallad internflyktsalternativet. Det innebär att om det inom hemlandet finns regioner eller områden som sökande kan söka ett effektivt skydd i ska de i första hand försöka söka fristad där. Vid bedömningen av om skydd erbjuds beaktas endast skydd som ges av staten eller av parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium. Det ska vara rimligt och säkert för sökande att kunna ta sig dit. Därutöver ska det finnas realistiska möjligheter till försörjning och förutsättningar att leva på ett sätt som inte innebär onödigt lidande eller umbäranden. Om du önskar att fördjupa dig i den bedömningen har MIG 2009:4 beskrivit denna delen av prövningen. Vilka är skyddsgrunderna?Skyddsgrunderna är kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp. Den förföljelse vi talade om ovan måste vara på grund av att personen omfattas av dessa kategorierna.Med tanke på ditt exempel kan vi kika lite närmre på skyddsgrunden kön. Förföljelse som har sin grund i den utsattes könstillhörighet är könsrelaterad förföljelse. Förarbetena ger några exempel på könsspecifik förföljelse är könsstympning, tvångssterilisering, tvångsabort och våldtäkt. Könsrelaterad förföljelse är inte begränsat till dessa kategorier utan en person, som riskerar att bli utsatt för förföljelse av enskilda på grund av kön eller sexuell läggning, och vägras skydd i hemlandet som en uppenbar följd av rådande könsmaktsstruktur, dvs. politiska, sociala, religiösa eller kulturella strukturer, kan vara att betrakta som flykting. Vad innebär det att beviljas uppehållstillstånd som flykting?Den som erhåller statusförklaring som flykting enl. 4 kapitlet 1 § UtlL beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd i tre år (5 kapitlet 1 § UtlL, 5 § BegrL).Vad innebär alternativt skyddsbehövande? - 4 kapitlet 2 § UtlLDen andra skyddsstatusen är alternativt skyddsbehövande. Bedömningen bygger i stort sett på samma komponenter som för flykting men med några undantag. Istället för välgrundad fruktan samt att förföljelsen härrör från någon av de skyddsgrunderna som gällde för flykting (kön, religion etc) krävs för att erhålla status som alternativt skyddsbehövande att man har grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt, och inte kan begagna sig hemlandets skydd. Nedan redogör jag översiktligt för de rekvisit som skiljer sig från flyktingstatusen.Grundad anledning och skyddsgrunderna för alternativt skyddsbehövandeDetta rekvisitet erbjuder en bevislättnad från det som gäller för flyktingar (jfr välgrundad) (prop. 2009/10:31 s. 119). Risken måste vara riktad mot sökande personligen och det måste finnas en sannolikhet i att personen riskerar att utsättas för sådan behandling. Det kan alltså inte enbart innebära en teoretisk eller enbart en misstanke om risken. Skyddsgrunden tortyr avser vad som framkommer av art 3 europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) samt artikel 15 i EU:s skyddsgrundsdirektiv definierar tortyr som handlingar som medfört smärta eller svårt lidande, fysiskt eller psykiskt, som medvetet tillfogas någon i syfte att framtvinga en bekännelse eller att straffa någon för en gärning som vederbörande misstänks ha begått. Smärtan eller lidandet måste ha förorsakats av en offentlig tjänsteman eller någon annan person som agerar företrädare för det allmänna. Enligt Europadomstolen för mänskliga rättigheters praxis måste behandlingen uppvisa en minimigrad av svårighetsgrad och har förorsakats avsiktligt. Den andra delen av skyddsgrunderna behandlar väpnade konflikter och andra svåra motsättningar. Med andra svåra motsättningar avses politisk instabilitet eller att staten inte kan garantera opartiska rättegångar eller annars upprätthålla ett demokratiskt och rättssäkert system och att man till följd av detta riskerar att utsättas för omänsklig behandling eller tortyr. I övrigt gäller samma krav som för flykting enligt 4 kapitlet 1 § UtlL. Vad innebär det att beviljas uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande?Den som erhåller statusförklaring som alternativt skyddsbehövande enl. 4 kapitlet 2 § UtlL beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd i tretton månader (5 kapitlet 1 § UtlL, 5 § fjärde stycket BegrL).Allmänt om barn - personer under arton år (1 kap. 2 § UtlL)Inom svensk migrationsrätt tillämpas principen om barnets bästa (1 kap. 10 § UtlL). Denna principen är väldigt flytande och det finns ingen fast definition. Generellt kan man säga att vid prövning av de olika statusarna ska man beakta hur ett barn förhåller sig till den hotbilden som presenteras (MIG 2017:6 och MIG 2018:6), i övrigt bedöms de med samma utgångspunkter som för vuxna. En överblick över ditt exempelFlickan är ett barn i utlänningslagens mening, således ska detta beaktas i bedömningen. Hon riskerar att giftas bort mot sin vilja, detta skulle kunna vara könsrelaterad förföljelse. Utifrån de omständigheter du tar upp kan jag inte bedöma hur hennes internflyktsalternativ ser ut eller om hon kan begagna sig skydd i hemlandet. Jag känner inte heller till vilka bevis hon kan presentera för att styrka sina påståenden. Barnäktenskap är något som fördöms av internationella konventioner såsom EKMR. Sammanfattningsvis kan jag inte svara på Om hon kommer erhålla någon status, men utifrån det du beskriver Kan hon vara kvalificerad som både flykting och alternativt skyddsbehövande. AvslutningsvisVill jag bara poängtera att prövningen av asylärenden är invecklad och präglad av många olika moment som är svåra att redogöra för inom ramen för gratis rådgivning. Jag har enbart redogjort ytterst översiktligt för vad som gäller för flykting- och alternativt skyddsbehövande status.Mycket av det jag redogjort för kan även läsas mer djupgående från Migrationsverket och UNHCRs avhandling här: https://www.unhcr.org/neu/wp-content/uploads/sites/15/2017/03/Kvalitet-i-svensk-asylpr%C3%B6vning.-En-studie-av-Migrationsverkets-utredning-av-och-beslut-om-internationellt-skydd.pdfOm du önskar att få en grundligare bedömning av ditt ärende eller hjälp med asylprocess är du varmt välkommen att kontakta någon av våra verksamma jurister här: https://lawline.se/bokaHoppas du fick svar på din fråga,MVH

Emlika Magnusson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om när en polis får begära att du visar din legitimation finns i 14 § Polislagen. Där anges att polisen har en rätt att begära att få se din legitimation om det finns särskild anledning att anta att du är efterspanad eller efterlyst för ett brott. Om du i sådana fall vägrar att legitimera dig har polisen rätt att omhänderta dig för identifiering. För att polisen ska ha rätt att kräva att få se din legitimation krävs stöd i lag. Polisen har alltså inte rätt att begära att du visar din legitimation om det saknas lagstöd. Lagstöd saknas i detta fall om polisen inte har särskild anledning att anta att du är efterspanad eller efterlyst för ett brott.Vänliga hälsningar,

Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag tolkar det du har skrivit som att du undrar följande:- Vad händer om en person, som har blivit utvisad från Sverige på grund av brott, återvänder till landet efter att utvisningen har verkställts?- Kan personen dömas till fängelse för att ha återvänt i strid med utvisningsbeslutet?Jag kommer att hänvisa till utlänningslagen (UtlL) och brottsbalken (BrB) i mitt svar.Personen begår ett nytt brott om hen återvänder i strid med ett gällande återreseförbudPersonen kommer att begå ett nytt brott om hen medvetet återvänder till Sverige, trots att hens utvisning har blivit verkställd (20 kap. 2 § första stycket UtlL). En förutsättning för det är dock att personens återreseförbud fortfarande gäller. Varje domstolsbeslut om utvisning ska innehålla ett sådant återreseförbud för den dömda personen (8 a kap. 8 § UtlL). I allvarliga fall kan förbudet gälla utan någon tidsbegränsning. Som utgångspunkt är det dock tidsbegränsat. Det innebär att personen kan få lov att återvända till Sverige om hen har fått ett tidsbegränsat återreseförbud och tidsbegränsningen har löpt ut. Då begår personen inte något nytt brott genom sitt återvändande.Personen kan dömas till fängelse för sitt brottsliga återvändandePersonen kan i teorin dömas till fängelse för sitt brottsliga återvändande till Sverige, eftersom fängelse ingår i brottets straffskala (20 kap. 2 § första stycket UtlL). Straffskalan för det aktuella brottet utgår från böter och sträcker sig till högst ett år i fängelse. Domstolarna ska undvika att döma människor till fängelse så långt som det är möjligt, så det kan tänkas att personen istället döms till böter, villkorlig dom eller skyddstillsyn (30 kap. 4 § första stycket BrB). Det faktum att personen har begått ett brott tidigare ökar dock sannolikheten för att domstolen i slutändan beslutar om ett fängelsestraff (30 kap. 4 § andra stycket BrB). Inget brott om personen återvänder för att söka skyddPersonen kommer inte anses ha begått något brott om hen återvänder till Sverige på grund av att hen är att se som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande (20 kap. 2 § andra stycket UtlL).SammanfattningPersonen som tidigare har blivit utvisad kommer att begå ett nytt brott om hen återvänder till Sverige i strid med sitt återreseförbud. Det kan tänkas att personen blir dömd till fängelse på grund av sitt brottsliga återvändande, eftersom hen har begått ett brott förut. I annat fall kan personen komma att dömas till böter, villkorlig dom eller skyddstillsyn.Personens återvändande kommer inte att anses brottsligt om hen söker skydd i Sverige som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att svara på din fråga tänker jag gå igenom ett par scenarion där det juridiskt kan tänkas sig vara "förmånligare" att vara syster till någon och hur du kan uppnå motsvarande effekt på ett legalt sätt. Inledningsvis kan konstateras att det inte på något juridiskt sätt finns en möjlighet att ändra någons "familjestatus" i förhållande till någon annan familjemedlem på det sättet du beskriver. Vilka legala skäl kan det finnas till att vilja erhålla status som syster i förhållande till annan familjemedlem?Det finns några olika scenarion då det kan vara av betydelse att stå särskilt nära en annan person juridiskt. Exempelvis har vi den legala arvsordningen (2 kap. Äktenskapsbalken) inom svensk rätt som inte erkänner kusiner som arvsberättigade. Det kan även finnas bolagsrättsliga anledningar som kräver att man beaktar att någon är ett syskon exempelvis om man önskar att betala ut ett närståendelån inom ett aktiebolag (21 kapitlet 1 och 2 § tredje stycket Aktiebolagslagen). Det hela beror lite på vad man har för syfte med att vilja titulera sig som "syster". Om det handlar om att man vill reglera arv kan man förordna detta genom testamente. Om det handlar om att man vill ha ett särskilt "skyddande" uppdrag kan man ansöka om god manskap eller förmyndarskap. För barn gäller dock att föräldrarna i första hand är förmyndare och har det yttersta ansvaret för sina barn (6 kapitlet 2 § Föräldrabalken). SlutsatsDen svenska rätten är inte särskilt bunden till de olika "syskonstatusarna" inom familjen. Rent juridiskt finns det alltså ingen särskild anledning att konvertera en kusin till en syster. Alla tänkbara "fördelar" en syster kan ha gentemot ett barn juridiskt kan man, beroende på situation, reglera genom ex testamente, avtal eller genom att ansöka om särskilda uppdrag. Om du önskar gå vidare med ditt ärende är du varmt välkommen att kontakta någon av våra verksamma jurister här: https://lawline.se/boka Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Frågor om uppehållstillstånd regleras i utlänningslagen (UtlL) och sedan 2016 även delvis i lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (BegrL). Det finns inget som hindrar att din fru ansöker om anknytning till erat barn. Migrationsverket får i ett sådant fall bevilja uppehållstillstånd till henne förutsatt att hon också sammanbor med ert barn, vilket det verkar som att hon gör (se vidare 5 kap. 3 a § första stycket tredje punkten UtlL). I ett fall som erat finns dock ingen presumtion för att hon kommer få uppehållstillstånd, utan migrationsverket får bevilja henne det.Huvudregeln vid ansökan om uppehållstillstånd är att det ska sökas och beviljas innan den enskilde reser in till Sverige (se 5 kap. 18 § första stycket UtlL). Detta ger alltså för handen att din fru skulle vara tvungen att lämna Sverige för att sedan ansöka om uppehållstillstånd genom anknytning till ert barn. Det finns dock undantag från denna huvudregel. Aktuell undantagsbestämmelse i ert fall kan vara den i 5 kap. 18 § andra stycket femte punkten UtlL. Där framgår att om personen har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan kräva att personen reser till ett annat land för att ge in ansökan där, behöver personen inte heller göra detta. Det är möjligt att Migrationsverket skulle finna det oskäligt att din fru skulle behöva lämna sitt i princip nyfödda barn för att åka utomlands för att lämna in sin ansökan. Kravet på stark anknytning är förmodligen uppfyllt mellan din fru och erat barn.Huvudregeln vid uppehållstillstånd genom anknytning är att det så kallade försörjningskravet måste vara uppfyllt, detta gäller även om anknytningspersonen är svensk medborgare (se 9 § BegrL). Försörjningskravet gäller dock inte om anknytningspersonen är ett barn (se 10 § första stycket BegrL). Svaret i denna del är alltså att något försörjningskrav inte behöver vara uppfyllt om din fru åberopar anknytning till erat barn.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Rätten till bistånd regleras i socialtjänstlagen (SoL), närmare bestämt 4 kap. 1 § SoL. Det finns två olika typer av bistånd; försörjningsstöd och bistånd för sin livsföring i övrigt. Att få hjälp i form av hemtjänst faller in under bistånd för livsföringen i övrigt.En grundförutsättning för att kunna få bistånd är att man inte själv kan tillgodose sina behov, och inte heller kan få dem tillgodosedda på något annat sätt (se vidare 4 kap. 1 § första stycket SoL). En individuell behovsprövning ska härvid göras där den enskildas samlade situation beaktas. Vidare framgår det av förarbetena till lagen att när det är fråga om andra insatser än ekonomiska, som i ditt fall, ska det utöver en helhetsbedömning av den enskildes förhållanden göras en bedömning av vilka insatser som kan anses behövliga och skäliga för att ge personen en möjlighet att på egen hand klara sin livsföring (se vidare prop. 1979/80:1 s. 526).Vid prövningar om bistånd för livsföringen i övrigt får dock ingen hänsyn tas till den enskildes ekonomiska förhållanden (se 4 kap. 1 § tredje stycket SoL).Sammanfattningsvis krävs det alltså inte att den enskilde uppnått en viss ålder eller dylikt, även sådana faktorer kan tänkas påverka den helhetsbedömning som ska göras. Avgörande i bedömningen är istället om den enskilde kan få sina behov tillgodosedda på något annat sätt. Observera här att det inte är frågan om den enskilde faktiskt får sina behov tillgodosedda, utan om personen kan få det. Exakt hur denna bedömning görs från fall till fall kan jag emellertid inte svara på utan det blir en bedömning för kommunens socialnämnd.Om du skulle vilja ha hjälp av någon av våra verksamma jurister i ärendet kan du får det här.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Emil Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline! Hur förändras lagar? Lagar stiftas av riksdagen som är Sveriges högsta beslutsfattande organ och reglerna kring detta regleras främst i regeringsformen (RF). För att en lag ska röstas igenom av riksdagen krävs att minst hälften av riksdagens ledamöter som avlägger röst, röstar för förslaget (4 kap. 7 § RF). Förslag om ändring eller förslag till ny lag kan lämnas av regeringen eller enskilda riksdagsledamöter (4 kap. 4 § RF). Förslag som lämnas av regeringen kallas propositioner och förslag från riksdagsledamöter kallas motioner. Som enskild medborgare kan du inte lämna varken motioner eller propositioner. Vill du förändra en lag så råder jag dig därför att du vänder dig till en lokal riksdagsledamot som har möjlighet att lämna in en motion som då kan leda till en eventuell lagändring av LSS. Hoppas du fått svar på din fråga!