Vad krävs för att man ska ha rätt till en studietids-SGI?

2021-09-20 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej, jag studerar och jobbar på sidan av studierna. När jag ansökte om tillfällig föräldrapenning samt föräldrapenning fick jag avslag. Försäkringskassans motivering är att jag inte har kvalificerat mig för en SGI innan påbörjade studier och således inte har rätt till en studietids-SGI då jag inte har en vilande SGI. Jag själv förstår inte hur FK kan komma fram till den slutsatsen baserat på det som står i lagen. Därmed vänder jag mig till er med kunskap inom området med frågan vad är kvalifikationerna för att man ska ha rätt till en studietids-SGI?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad det är som krävs för att man ska ha rätt till en studietids-SGI. Regler om detta finns i socialförsäkringsbalken (SFB) och det är denna lag jag kommer att använda mig av när jag besvarar din fråga. Vad är SGI?SGI står för sjukpenninggrundande inkomst. Det är ett belopp som räknas fram av Försäkringskassan och ligger till grund för hur mycket pengar man kan få om man exempelvis blir sjuk eller ska vara föräldraledig. Utan en SGI kan man bli utan ersättning eller få mindre pengar. SGI:n baseras på den årliga inkomst som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete. Denna inkomst kan vara antingen av anställning eller av annat förvärvsarbete (25 kap. 2 § SFB). Detta innebär att om man slutar att arbeta under en viss period, kommer denna SGI att ligga på noll. För att SGI ska kunna fastställas för en person krävs det att hen är försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Vidare krävs det att den försäkrades årliga inkomst kommer från arbete i Sverige, som kan antas vara under minst sex månader i följd eller vara årligen återkommande och att inkomsten kan antas uppgå till minst 24 % av prisbasbeloppet (25 kap. 3 § SFB). Vad krävs för att bli kvalificerad för studietids-SGI?Under studierna kommer SGI:n alltså att vara vilande och den försäkrade kan då inte få någon sjukpenning eller föräldrapenning grundad på den vilande SGI:n innan studierna avslutats. Vid sjukdom under studietiden kan den studerande dock få sjukpenning eller föräldrapenning baserat på det arbete som sker vid sidan av studierna, vilket kallas för studietids-SGI (26 kap. 19 § SFB). De krav som ställs för att kvalificeras för studietids-SGI finns reglerade i 26 kap. 11 § SFB. Enligt denna paragraf gäller SGI-skydd under den tid då den försäkrade bedriver studier om hen får studiestöd enligt studiestödslagen. En annan situation då SGI-skyddet gäller, är om den försäkrade utan att få studiestöd bedriver studier på minst halvtid vid en utbildning som studiemedel generellt kan lämnas för enligt studiestödslagen och studierna bedrivs på eftergymnasial nivå eller bedrivs från och med det andra kalenderhalvåret då den försäkrade fyller 20 år (26 kap. 11 § SFB). SammanfattningSGI står för sjukpenninggrundande inkomst och ligger till grund för hur mycket en försäkrad kan få i sjuk- eller föräldrapenning. SGI:n baseras på den årliga inkomst som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete, vilket innebär att om den försäkrade slutar arbeta under en viss period, till exempel för att studera, kommer SGI:n att bli vilande fram tills att studierna avslutas. Det finns dock en möjlighet att få sjuk- eller föräldrapenning baserat på det arbete som sker vid sidan av studierna, så kallat studietids-SGI. För att kvalificeras för studietids-SGI måste den försäkrade antingen uppbära studiestöd enligt studiestödslagen, alternativt studera på minst halvtid vid en utbildning som studiemedel generellt kan lämnas för samtidigt som dessa studier bedrivs på eftergymnasial nivå eller bedrivs från och med det andra kalenderhalvåret då den försäkrade fyller 20 år. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Med Vänliga Hälsningar,

Sjukpenning vid pension

2021-07-31 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej jag är pensionär sedan 21/1-21 men skulle arbetat hos min senaste arbetsgivare 2dagar i veckan under perioden 1/4 tom 30/9. Jag blev sjuk i slutet av April och har inte kunnat jobba sedan dess, undrar om jag har rätt till sjukpenning.
Roman Szuter |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga handlar i huvudsak om du har rätt till sjukpenning trots att du är pensionär. Du skulle arbeta 2 dagar i veckan från den 1 april till den 30 september 2021 men du blev sjuk i slutet av april. Jag kommer börja med att redogöra för vilka krav som måste vara uppfyllda för att man ska ha rätt till sjukpenning och därefter kommer jag att förklara hur pension kan påverka denna rätt. Krav för sjukpenningBestämmelserna om sjukpenning finns i socialförsäkringsbalken (SFB). För att du ska ha rätt till sjukpenning krävs att du på grund av sjukdom har en nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel (27 kap. 2 § SFB). För sjukpenning krävs dessutom att du har en så kallad sjukpenninggrundande inkomst (SGI). För att kvalificera dig för SGI måste din årliga inkomst:1. komma från arbete i Sverige,2. komma från arbete som kan antas vara under minst sex månader i följd eller vara årligen återkommande, och3. antas uppgå till minst 24 procent av prisbasbeloppet (cirka 11 400 kr). (25 kap. 3 § SFB) Försäkringskassan kommer att avgöra om du uppfyller det första kravet, det vill säga om du har en nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Du kan emellertid bedöma själv om du kvalificerar dig för SGI. Jag kan nämna att du har tur att ditt jobb sträcker sig från den 1 april till den 30 september eftersom du precis uppfyller det andra kravet för SGI, det vill säga att arbetet kan antas vara under minst sex månader. Pensionens inverkan på sjukpenningPension utgör inte något hinder för rätten till sjukpenning. Det finns däremot regler för hur länge man kan få sjukpenning beroende på hur gammal man är. Om du har fått sjukpenning för 180 dagar från ingången av den månad som du har fyllt 65 år har Försäkringskassan rätt att besluta att sjukpenning inte längre ska utbetalas och om du har fyllt 70 år får sjukpenning lämnas i högst 180 dagar (27 kap. 36-37 § SFB). Jag hoppas det svarar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Hur mycket förmögenhet får jag ha om jag har bostadsbidrag

2021-06-25 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hur mycket pengar får jag ha på banken o ändå ha rätt till bostadsbidrag?Mvh
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt 97 kap. 6 § Socialförsäkringsbalken så skall 15 % av förmögenhet över 100 000 kr tas med i underlaget för den så kallade bidragsgrundande inkomsten. Den påverkar i sin tur beräkningen av storleken på bostadsbidraget. Om den bidragsgrundande inkomsten är hög kan bostadsbidraget sättas ner eller inte utgå alls. Svaret är alltså att en förmögenhet som är under 100 000 kr påverkar inte beräkningen. Tänk att det gäller all förmögenhet, exempelvis fastighet, inte bara pengar på banken.

Har jag rätt till sjukpenning även om jag endast är timanställd?

2021-05-05 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej. En fråga angående försäkringskassan. Jag har varit sjukskriven för en nackskada sedan mitten av januari men jag får ingen sjukpenning av FK. De anser att jag är arbetslös eftersom jag har en timanställning och därför inte har rätt till ersättning. Jag har själv valt denna anställningsform och jag har de senaste 6 åren jobbat ca 70%. Hade jag haft en fast anställning hade jag fått ersättning i åtminstone 180 dagar. Se; Rehabiliteringskedjan (forsakringskassan.se) Dom har inga synpunkter på att jag inte kan utföra mitt nuvarande jobb (busschaufför) men anser att jag kan ta ett annat jobb. Vilket varken läkaren eller jag anser att jag kan.Så frågan är: Har FK rätt att anse mig som arbetslös trots att jag har anställningskontrakt och en arbetshistorik som timanställd sedan 6 år.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDet du beskriver är tyvärr vad som gäller enligt gällande rätt. Om du hade haft en anställning (inte timanställning), hade du under första 90 dagarna haft rätt till sjukpenning om du inte kan utföra ditt vanliga arbete (eller annat tillfälligt arbete hos arbetsgivaren). Nästkommande 90 dagar hade du haft rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare. Efter 180 dagar hade du haft rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Precis som du själv hänvisar till är detta vad som brukar benämnas rehabiliteringskedjan.Är man däremot timanställd utan några inbokade pass nekas man i regel sjukpenning. Problemet uppstår eftersom Försäkringskassan betraktar dig som timanställd, utan inbokade pass, som arbetslös från första sjukdagen. Det innebär att din arbetsförmåga prövas mot "normalt förekommande arbeten", dvs. alla arbeten på hela arbetsmarknaden. Tyvärr spelar det inte någon roll att du och din läkare tycker annorlunda.Det beskrivna är något som har uppmärksammats i bland annat statliga utredningar. I kommittéutredningen En sjukförsäkring anpassad efter individen (SOU 2020:26). I utredningen föreslogs bland annat att en försäkrad som är behovsanställd ska få sin arbetsförmåga bedömd mot behovsanställningen om det kan antas att hen skulle ha arbetat om hen inte hade varit sjuk. Det föreslogs i utredningen att bedömningen av arbetsförmågan mot behovsanställningen ska göras till den dag då den försäkrade haft nedsatt arbetsförmåga i 90 dagar. Det föreslagna skyddet är således inte lika starkt som för den som har en fast anställning, däremot starkare än vad det är i nuläget.Tyvärr har det som föreslogs i ovan nämnda utredning (överlämnades till regeringen den 29 april 2020) ännu ej utmynnat i någon förändring av regelverket. Därför gäller fortfarande det inledningsvis beskrivna; som timanställd räknas du som arbetslös sett till att det inte finns något inplanerat arbete. Även om du varit timanställd de senaste sex åren.Om något är oklart eller du behöver vidare hjälp från en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig för ett kostnadsförslag. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Skydda SGI vid arbetslöshet och graviditet

2021-08-24 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej! Jag är gravid och bf är 15 mars 2022. Jag har just nu en tillsvidareanställning som påbörjades 2 februari i år. Jag kommer troligtvis behöva säga upo mig från den sista januari 2022 pga av flytt. Jag blir då ev arbetslös fram till förlossningen. Kommer min SGI påverkas av detta? Läste någonstans att man är skyddad i 3 månader men också att man då måste anmäla sig hos arbetsförmedlingen. Vad stämmer?
Julia Hellquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du har helt rätt i att den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) är skyddad i tre månader efter att du blivit arbetslös, oavsett om du själv sagt upp dig eller blivit arbetslös. Under dessa månader bibehåller du alltså samma nivå på din SGI som när du var anställd. Det går dock att skydda sin SGI även efter dessa tre månader genom att anmäla sig till Arbetsförmedlingen som arbetssökande och aktivt söka jobb, vilket framgår av 26 kap. 13 § socialförsäkringsbalken (SFB). I ditt fall kommer det inte vara något alternativ eftersom du tre månader efter att du avslutat din anställning kommer att ha fått barn och istället vara föräldraledig. Men eftersom du är gravid är din SGI skyddad de sex sista månaderna innan BF om du väljer att avsluta din anställning, 26 kap. 14 § SFB. Detta förutsätter dock att du arbetat stadigvarande de sex sista månaderna innan du väljer att avsluta ditt arbete, vilket stämmer i ditt fall. Din SGI blir därmed skyddad när du säger upp dig på grund av din graviditet. När barnet sedan föds och du tar ut föräldrapenning skyddas SGI:n av föräldrapenningen tills dess att barnet fyller ett år, 26 kap. 15 § SFB.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Avskrivningsärende hos kammarrätten avseende socialförsäkring

2021-07-09 i Försäkringskassan
FRÅGA |Försäkringskassan har avregistrerat mig från Socialförsäkring : öjag överklagat beslutet hos förvaltningsrätten och därefter hos kamarrätten och yrkat att jag forsätter berättig till sjukersättning eftersom jag inte har flyttat från Sverige.Kammarrätten säger så " Försäkringskassan har den10 juni 2020 fatt ett slutligt beslut angående rätt till sjukersättning . Det slutligt beslut ersätter det interimistiska beslutet från 24 april 2020. Klagandes överklagande har därmed förlorat sin betydelse .Något befogat intresse för honom att , trots detta, få en sakprövning finns inte och målet ska därför skrivas avVad betyder det ? Och varför "förlorat sin betydelse ? " varför vill de bifogat intresse för sakprövning? Och vad betyder " intresse här " ? Och vad betyder " målet ska skrivas av " ? Kammarätten adderar :K"kammarrätten meddelar prövningstillstånd . Kammarrätten skriver av målet " och vad betyder det ?Och vilka åtgärder kan man göra emt sådant beslut ? Och hur kommer att kosta att gå vidare ? Finns någon rätthjälp i det här fallet ? Tack
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilken lag gäller?Regler om processen i allmän förvaltningsdomstol regleras främst i förvaltningsprocesslagen (FPL) men också i förvaltningslagen (FL).ÖverklagandeEtt beslut av Försäkringskassan överklagas till allmän förvaltningsdomstol (40 § FL). Ett beslut överklagas till första instans, vilket är Förvaltningsrätten. Därefter överklagas förvaltningsrättens beslut till kammarrätten (33 § FPL). För att överklaga förvaltningsrättens beslut till kammarrätten krävs prövningstillstånd (40 § FL och 34 a § FPL). I detta fall har du fått meddelat prövningstillstånd. Kammarrätten kan därför ta ställning i ärendet.Avskrivning av ärendeI detta fall har Kammarrätten avskrivit ärendet. Någon sakprövning i frågan har alltså inte gjorts. Kammarrätten skiljer sig från ärendet genom att avskriva det. Ett ärende kan till exempel avskrivas om sökanden tagit tillbaka sin ansökan. Ett ärende kan också avskrivs om nya omständigheter har inträffat som gör att t.ex. en ansökan inte längre är aktuell. I detta fall verkar Kammarrätten avskrivit ärendet på grund av att det saknas skäl att pröva saken på grund av att Försäkringskassan har fattat ett slutligt beslut den 10 juni 2020 som ska gälla i stället för det interimistiska beslutet från 24 april 2020. Att klagandes överklagande har förlorat sin betydelse tolkar jag som att yrkandet inte längre är aktuellt på grund av det nya beslutet den 10 juni. Det finns ingen anledning att pröva saken. Med anledning av Försäkringskassans slutliga beslut finns det inte längre någon faktisk önskan hos klaganden att avgöra ärendet. Kammarrätten beslutar att inte pröva sakfrågan.Åtgärder och ytterligare rådgivningDet är möjligt att överklaga kammarrättens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen. Det kräver dock prövningstillstånd. Det är ytterst ovanligt att Högsta förvaltningsdomstolen tar upp mål till prövning. Endast om frågan är av vikt för ledning av rättstillämpningen eller om det finns synnerliga skäl kommer Högsta förvaltningsdomstolen att pröva saken (36 § FPL). Om något behöver förtydligas eller om du är intresserad av ytterligare hjälp från en av våra duktiga jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås på mathias.nilsson@lawline.se.Hoppas att du fick svar på din fråga! Skicka gärna in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Med vänlig hälsning,

Skadeståndsansvar för ej utbetalad barnpension

2021-05-28 i Försäkringskassan
FRÅGA |Barnpension och efterlevandestöd i efterskott.Min far gick bort 1997 när jag var 13år och lämnade ingenting till sina 3st söner (13, 12 och 7).Nu 24år senare får jag reda på att det finns någonting som heter barnpension där man som barn under 18år kan få utbetalt ifall ens förälder dör.Jag har ringt till Pensionsmyndigheten och frågat hur det kan vara möjligt att jag inte fick ta del av detta. Som svar säger de att det är för sent att ansöka men lämnar inga referenser till krav om ansökan.Stämmer det att det va ansökningskrav för barn?Jag har kollat igenom lagen så mycket jag kunnat och hittar ingenting om ansökningskrav och rent logiskt låter det helt befängt att ställa dessa krav på potentiellt föräldralösa barn.Vad kan jag göra?
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Du verkar intresserad av motiven bakom detta så därför gör jag en liten omväg om det är så att du själv vill läsa lite ytterligare, t ex om hur lagstiftaren resonerat. För att få reda på huruvida du och dina syskon skulle varit berättigade till barnpension måste man kontrollera vad för regler som gällde då det begav sig. Idag finns bestämmelserna om barnpension i socialförsäkringsbalken, närmare bestämt i 77 och 78 kap. Angående ansökningar så finns bestämmelser om detta i 110 kap. 4 § i samma lag. Före det att reglerna inkorporerades i socialförsäkringsbalken fanns en särskild lag för barnpension och efterlevandepension (Lag (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn) som infördes år 2000. I förarbetena till den lagen (prop. 1999/2000:91 se särskilt s. 99-116 och s. 251-257.) tog man upp vad för regler som gällde tidigare enligt lagen (1962:381 om allmän försäkring), alltså under den tidsperiod som du och dina syskon omfattades av. Ersättningen var delad i två delar. En del var barnpension från folkpensioneringen och en del var barnpension från tilläggspensionering. Barnpensionen efter en avliden förälder som utgavs var beräknad på folkpensioneringen med en grundnivå om 25% av det då gällande prisbasbeloppet (ungefär 762 kr/månad år 2000). Pensionen skulle dock som minst uppgå till 40% av det då gällande prisbasbeloppet (ungefär 1220 kr/månad år 2000) när man lade ihop folkpensionen och tilläggspensionen. Om en efterlevande make fanns kvar och erhöll änkepension så påverkade det beloppet oavsett om de var gifta när fadern gick bort. Förutsättningen var dock att barnet i fråga och modern stadigvarande bodde tillsammans. Om det fanns flera barn som var berättigade till barnpension från tilläggspensioneringen ökade den procentuella andelen på båda delarna med 10% för varje barn. Den sammanlagda summan skulle sedan delas lika mellan barnen. Det fanns även en begränsningsregel som sade att barnpensionen från tilläggspensionen inte fick överstiga den avlidnes uträknade egenpension. Så i viss mån var även taket på hur högt belopp barnen kunde få ut kopplat till hur den avlidne förälderns pension såg ut. I och med införandet av lagen år 2000 gjordes inga större förändringar vad gällde vilka som var berättigade till barnpension. Vi kan därför slå fast att ni troligtvis hade rätt till barnpension enligt det ovan skrivna men hur ersättningen skulle ha sett ut för er personligen har jag svårt att svara på eftersom exempelvis änkepension kan ha utgått för er mamma som skulle kunna påverkat. Precis som du nämnde i din fråga så betalades inte barnpension ut om inte någon ansökte om det. Ansökan skulle göras till den allmänna försäkringskassan. Det fanns ingen skyldighet för en myndighet att betala ut statligt stöd om inte en ansökan inkom. Detta är den gällande regeln även idag och den såg likadan ut då det var aktuellt för er. Detta beror på att det är en huvudprincip inom förvaltningsrätten som juridiskt område och gäller för alla former av förvaltningsrättsliga beslut. Man ansöker alltid om en förmån fast vi kanske inte alltid tänker oss att det är så. Körkort, licenser, försörjningsstöd, sjukpenning, ja alla former av statliga stöd måste ansökas om för att myndigheten ska kunna pröva om ersättning ska utgå. Staten betalar inte ut ett öre den inte måste så att säga… Det går heller inte att kräva detta i efterhand eftersom det stöd som ska utbetalas är villkorat av att man är i en viss ålder.Eftersom ni såvitt jag kan förstå det hade en vårdnadshavare kvar så skulle ansökan gjorts av den som hade vårdnaden om er och kunde hjälpa er, eftersom ni var så små, men för eran räkning. Självfallet hade ni inte kunnat axla detta ansvar ensamma, i synnerhet inte när ni förlorat en förälder. I de fall ett barn skulle blivit helt föräldralös så hade en vårdnadshavare ordnats och under tiden skulle kanske en förvaltare skött de ekonomiska angelägenheterna och tillvaratagit barnets rätt till arv och andra ersättningar som denna. Om en vårdnadshavare till er hade hört av sig till myndigheten och bett om råd och hjälp i frågan hade de haft skyldighet att hjälpa till med ansökan. Så till din egentliga fråga. Finns det något att göra åt detta? Finns det någonstans ni skulle kunna vända er med exempelvis ett skadeståndsanspråk för den missade barnpensionen? Det enkla svaret är tyvärr nej. En ansökan skulle ha gjorts å era vägnar men vem bar ansvaret för att så skulle skett? Myndigheten hade inget ansvar för att se till att en ansökan inkom eftersom de inte jobbar med uppsökande verksamhet utan enbart prövar de som ansöker om en förmån. Nästa inblandade som kommer i åtanke är i så fall er kvarvarande vårdnadshavare. Lagen som skulle bli tillämplig är skadeståndslagen. Förutsättningarna är dock sådana att det är person- och sakskador som täcks av skadeståndsskyldigheten. Några personskador eller sakskador finns inte i ert fall. Om pengarna hade utbetalts och den kvarvarande vårdnadshavaren hade förskingrat pengarna så hade en skadeståndsskyldighet kunnat uppkomma men inte i detta fall när det inte går att påvisa en person- eller sakskada. Det är förhoppningsvis så att en kvarvarande vårdnadshavare inte medvetet undanhållit möjligheterna till en barnpension för er, utan förmodligen missat att agera av okunskap. I juridisk mening finns ingen skadeståndsskyldighet för en sådan situation. Jag hoppas att du fått svar på din fråga, även om det var ett tråkigt besked att lämna till dig. Om du har följdfrågor eller behöver ytterligare kontakt når du mig på annasara.jarius@lawline.se. Med vänlig hälsning,

Återkrav på sjukersättning - Kan Försäkringskassan ta ut ränta på ett sådant belopp?

2021-05-01 i Försäkringskassan
FRÅGA |Har fått ett återkrav från Försäkringskassan. Arbetade 50 % och sjukersättning 50 %. Nu har dom sagt att jag hade en större arbetsförmåga eftersom jag var god man åt några ungdomar. Så från 50 % så ska jag jag bara få 25 % sjukersättning. Dom har gått tillbaka från och med 2010 och fram till 2016 då jag blev pensionär. Blev därför återbetalningsskyldig på 232 159 kronor som sedan efter dom i förvaltningsrätten sänktes till 180 688 kronor. Jag gjorde upp en avbetalningsplan direkt och skulle betala 300 kronor per månad. Nu är det bara så att dom lägger på ränta så jag blir bara skyldig mer och mer. På denna månads avbetalning så var räntan över 11 000 kronor. Det står ingenting om någon ränta på dom papper som jag fått från Fk. Jag har sökt hos skatteförvaltningen att få tillbaka den skatt som jag betalat på pengar som jag inte fått men dom tog direkt bort dom två första åren för det hade gått för lång tid. Jag räknar inte god man uppdrag som arbete.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du har tidigare blivit beviljad en sjukersättning om 50 %. Till följd av ett tidigare uppdrag som god man har du, gentemot Försäkringskassan, blivit återbetalningsskyldig med ett visst belopp. Efter en process i förvaltningsrätten jämkades skulden varpå en amorteringsplan upprättades. På Försäkringskassans fordran belöper en ränta vilken du, såvitt jag förstår, upplever som oskälig. Du undrar därför vad som gäller i det här avseendet och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga följer enligt nedan.Räntelagen (RL).Socialförsäkringsbalen (SFB).Glädjande är att du också har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar.Återkrav, vad gäller?Enligt 37 kap. 14 § 1 st. SFB ska skillnaden betalas ut om den slutliga sjukersättningen bestäms till högre belopp än den som för samma år har betalats ut i preliminär sjukersättning. Och bestäms den slutliga sjukersättningen till lägre belopp än den som för samma år har betalats ut i preliminär ersättning ska skillnaden betalas tillbaka enligt bestämmelserna i 108 kap. SFB. Enligt huvudregeln ska Försäkringskassan besluta om återbetalning om den enskilde som har fått ersättningen har orsakat att denna har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp genom att 1. Lämna oriktiga uppgifter eller 2. Underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet, 108 kap. 2 § 1 st. SFB. Men när det gäller just sjukersättning har myndigheten rätt att besluta om återbetalning alldeles oavsett vem som bär ansvaret för den felaktiga utbetalningen, vilket innebär att även om felet skulle ligga hos Försäkringskassan, och inte den enskilde, kan beslut om återbetalning fattas, 108 kap. 9 § 2 st. SFB. Om särskilda skäl föreligger kan Försäkringskassan emellertid besluta om hel eller delvis eftergift, 108 kap. 11 § SFB, och vid bedömningen av om sådana särskilda skäl kan åberopas ska en samlad bedömning göras av vilken förmåga den försäkrade har att kunna betala tillbaka ersättningen, 108 kap. 12 § SFB. I den förevarande situationen verkar dock felet, om än något ofrivilligt, ligga hos dig och dina ursprungligen lämnade uppgifter. Problemet är bara att om du medvetet eller av oaktsamhet (vårdslöshet) har lämnat felaktiga uppgifter får kravet enligt på återbetalning inte efterges, 108 kap. 13 § SFB. Det nyss anförda och ditt agerande, det vill säga oaktsamheten, torde vara anledningen till återbetalningsskyldigheten, dock med ett jämkat belopp, fastställdes av förvaltningsrätten.Den yrkade räntan, vad gäller?Du uppger att det i den dokumentation som finns inte kan skönjas någon räntesats. Om avtal inte har träffats om att ränta ska utgå har borgenären normalt sett inte rätt kräva ränta av motparten under förutsättning att denne betalar i tid (borgenär = fordringsägare, icke att förväxla med rättsfiguren borgensman, vilken är en garant och således någonting helt annat), 2 § 1 st. RL. Räntelagen är en allmän lag som är dispositiv, vilket innebär att reglerna om betalningsvillkor gäller om ingenting annat är avtalat mellan parterna. Vid en första anblick kan man därför tro att Försäkringskassan inte skulle ha rätt att ta ut någon ränta på din skuld eftersom någon sådan inte har nämnts under dina samtal med myndigheten. Men socialförsäkringsbalken innehåller också bestämmelser om ränta och den lagstiftningen är en så kallad speciallag i förhållande räntelagen och enligt principen om lex specialis går speciallag före vanlig lag. Och i 108 kap. 15 § 1 st. 1 p. SFB sägs att den som är återbetalningsskyldig ska betala ränta på det återkrävda beloppet om Försäkringskassan avseende det återkrävda beloppet har träffat avtal med den enskilde om en avbetalningsplan. I lagrummets andra stycke uttalas vidare att räntan ska beräknas från den dag då avtalet om avbetalningsplanen träffades. Räntan ska sedan tas ut efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter, 108 kap. 16 § SFB, och den statliga utlåningsräntan är idag fastställd till 0,10 %. Det korta svaret på din faktiska fråga lyder följaktligen att Försäkringskassan har rätt att ta ut ränta enligt lag vid krav på återbetalning av sjukersättning när en avbetalningsplan har upprättats och detta trots att räntan inte är "avtalad". I undantagsfall, om det finns särskilda skäl, får dock Försäkringskassan efterge kravet på ränta och dröjsmålsränta, 108 kap. 21 § SFB (jfr även 8 § RL). Om några sådana skäl kan göras gällande i ditt fall är för mig ovisst varför den frågan behandlas lämpligast under vårt kommande telefonsamtal.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering av ärendet bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på måndag den 3/5 kl 14.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,