Har jag rätt till sjukpenning även om jag endast är timanställd?

2021-05-05 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej. En fråga angående försäkringskassan. Jag har varit sjukskriven för en nackskada sedan mitten av januari men jag får ingen sjukpenning av FK. De anser att jag är arbetslös eftersom jag har en timanställning och därför inte har rätt till ersättning. Jag har själv valt denna anställningsform och jag har de senaste 6 åren jobbat ca 70%. Hade jag haft en fast anställning hade jag fått ersättning i åtminstone 180 dagar. Se; Rehabiliteringskedjan (forsakringskassan.se) Dom har inga synpunkter på att jag inte kan utföra mitt nuvarande jobb (busschaufför) men anser att jag kan ta ett annat jobb. Vilket varken läkaren eller jag anser att jag kan.Så frågan är: Har FK rätt att anse mig som arbetslös trots att jag har anställningskontrakt och en arbetshistorik som timanställd sedan 6 år.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDet du beskriver är tyvärr vad som gäller enligt gällande rätt. Om du hade haft en anställning (inte timanställning), hade du under första 90 dagarna haft rätt till sjukpenning om du inte kan utföra ditt vanliga arbete (eller annat tillfälligt arbete hos arbetsgivaren). Nästkommande 90 dagar hade du haft rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare. Efter 180 dagar hade du haft rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Precis som du själv hänvisar till är detta vad som brukar benämnas rehabiliteringskedjan.Är man däremot timanställd utan några inbokade pass nekas man i regel sjukpenning. Problemet uppstår eftersom Försäkringskassan betraktar dig som timanställd, utan inbokade pass, som arbetslös från första sjukdagen. Det innebär att din arbetsförmåga prövas mot "normalt förekommande arbeten", dvs. alla arbeten på hela arbetsmarknaden. Tyvärr spelar det inte någon roll att du och din läkare tycker annorlunda.Det beskrivna är något som har uppmärksammats i bland annat statliga utredningar. I kommittéutredningen En sjukförsäkring anpassad efter individen (SOU 2020:26). I utredningen föreslogs bland annat att en försäkrad som är behovsanställd ska få sin arbetsförmåga bedömd mot behovsanställningen om det kan antas att hen skulle ha arbetat om hen inte hade varit sjuk. Det föreslogs i utredningen att bedömningen av arbetsförmågan mot behovsanställningen ska göras till den dag då den försäkrade haft nedsatt arbetsförmåga i 90 dagar. Det föreslagna skyddet är således inte lika starkt som för den som har en fast anställning, däremot starkare än vad det är i nuläget.Tyvärr har det som föreslogs i ovan nämnda utredning (överlämnades till regeringen den 29 april 2020) ännu ej utmynnat i någon förändring av regelverket. Därför gäller fortfarande det inledningsvis beskrivna; som timanställd räknas du som arbetslös sett till att det inte finns något inplanerat arbete. Även om du varit timanställd de senaste sex åren.Om något är oklart eller du behöver vidare hjälp från en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig för ett kostnadsförslag. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur kan man angripa ett betungande myndighetsbeslut där ärendehandläggaren har ljugit i ärendet?

2021-04-16 i Försäkringskassan
FRÅGA |En handläggare på försäkringskassan har i mitt ärende ljugit, nedtecknat uppgifter felaktigt mm trots upprepade försök att ändra har handläggaren inte ändrat. Mitt ärende har nu avgjorts till min nackdel. Tyvärr så kommer ju inget ske om man överklagar beslut.Kan man privat stämma en handläggare för att denna ljuger i underlag. Tar medicinska beslut som går emot mer än 10 läkare och psykologer. Påstår saker i underlaget som går emot allmän information som finns på 1177 vårdguiden?
Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad tråkigt att du har upplevt dig orättvist behandlad av din ärendehandläggare. Jag uppfattar inte riktigt på vilket sätt denne har ljugit i ditt ärende, men det spelar ingen större roll för min bedömning. Har en myndighetsperson ljugit under ett ärende kan denne ha gjort sig skyldig till tjänstefel, ett brott som du hittar i 20 kap. 1 § brottsbalken. Upplever du att detta är fallet så ska du göra en polisanmälan, dock kan det bli svårt att hitta tillräcklig bevisning gällande att denne avsiktligen lämnat felaktiga uppgifter för att åtal ska komma att väckas. Det som i stället blir aktuellt är antingen att du kräver att försäkringskassan rättar misstaget enligt 38 § förvaltningslagen (FL) då beslutet enligt dina uppgifter är grundade på klart felaktigt faktaunderlag, eller att överklaga beslutet till närmsta förvaltningsrätt enligt bestämmelserna i 40-45 §§ FL. Alla förvaltningsmyndigheter ska följa objektivitetsprincipen och grunda sina beslut på sakligt korrekta omständigheter enligt 5 § FL, du har därmed, enligt min bedömning och de omständigheter du själv angivit, goda möjligheter att angripa beslutet. Du har även möjlighet att rapportera detta till Justitieombudsmannen, där kritik kan riktas mot både myndigheten och myndighetspersonen.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Ansöka om sjukpenning på fortsättningsnivå

2021-04-06 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej, Jag har snart varit sjukskriven i 365 d och fått sjukpenning från Försäkringskassan hela tiden. Jobbar nu 50%, vilket jag är lycklig för. Vården har tolkat det som att det är Covid 19 som är grunden till mitt mående och på läkarintyget står det nu att tidpunkt återgång till nuvarande sysselsättning är oklar. Jag blir bättre men det går frustrerande långsamt. Jag behöver nu ansöka om fortsatt sjukpenning, vad är viktigt för mig att tänka på när jag gör ansökan?
Julia-Saga Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lag Sjukpenning regleras i socialförsäkringsbalken, som jag nedan kommer förkorta som SFB. Sjukpenning Sjukpenning är en ersättning som betalas ut av Försäkringskassan (2 kap. 2 § första stycket SFB). Om man arbetar i Sverige så har man även en försäkring för sjukpenning och därmed rätt till sjukpenning om man är drabbad av en sjukdom som sätter ner arbetsförmågan med minst en fjärdedel (27 kap. 2 § SFB). Sjukpenning utgår enligt olika förmånsnivåer beroende på om den försäkrade helt saknar arbetsförmåga eller kan arbeta till viss del (27 kap. 45 § SFB). I ditt fall verkar det som att du kan arbeta till 50 %, och således verkar din arbetsförmåga vara nedsatt med hälften vilket ger dig rätt till halv sjukpenning (27 kap. 45 § 3 punkten SFB). Nedsatt arbetsförmåga För att avgöra sjukpenningens förmånsnivå görs alltså en bedömning av den nedsatta arbetsförmågan. Vid bedömningen ska det beaktas om du inte kan utföra ditt ordinarie arbete eller något annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt kan erbjuda på grund av sjukdomen (27 kap. 46 § SFB). Eftersom du har varit sjukskriven i mer än 180 dagar, och snart i mer än 365 dagar, så görs en speciell bedömning. Det ska då även beaktas om du har en sådan förmåga att försörja dig själv genom arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller om det finns något annat lämpligt arbete som är tillgängligt för dig (27 kap. 48 § SFB). Om du skulle ha en sådan förmåga att försörja dig själv så har du alltså inte längre rätt till sjukpenning (27 kap. 48 och 49 § SFB). Sjukpenning på olika nivåer Precis som du har identifierat så kan sjukpenning utdelas på normalnivå eller fortsättningsnivå (27 kap. 19 § SFB). På normalnivå utgår ersättning i högst 364 dagar, och i dessa inräknas den tidigare sjuklön som du har fått av din arbetsgivare (27 kap. 21 § och 27 kap 22 § andra stycket SFB). Efter dessa dagar utgår sjukpenning på fortsattnivå. Om den försäkrade har en allvarlig sjukdom kan sjukpenning fortsatt utgå på normalnivån efter den maximala tiden är uppnådd (27 kap. 23 § SFB). Vad som i detta sammanhang räknas som allvarlig sjukdom finns beskrivet i Socialstyrelsens kriterier för allvarlig sjukdom, och går att finna här. Det är dock svåra kriterier att nå upp till, och utan mer ingående information angående din sjukdom så drar jag slutsatsen att det inte blir aktuellt i ditt fall. Ansöka om sjukpenning på fortsättningsnivåAnsökan om sjukpenning på fortsättningsnivå görs i princip på samma sätt som du har ansökt om sjukpenning på normalnivå tidigare. Det är som alltid bra att vara noggrann och att se till så att alla läkarintyg bifogas vid ansökan eftersom du måste styrka att din arbetsförmåga är fortsatt nedsatt och att du inte har förmåga att ta något annat "vanligt förekommande" eller annat lämpligt arbete som finns tillgängligt för dig.Sammanfattning Efter 364 dagar utgår sjukpenning på så kallad fortsättningsnivå (och i undantagsfall på fortsatt normalnivå). För att sjukpenning då ska utgå så krävs det att du saknar förmåga att försörja dig själv genom ett arbete som är vanligt förekommande på arbetsmarknaden eller annars lämpligt. Angående vad du bör tänka på när du ansöker om fortsatt sjukpenning så är det just att styrka att du inte har någon sådan förmåga. Var därför noggrann med att bifoga fullständiga läkarintyg och eventuellt andra bilagor som styrker detta i din ansökan. Skulle du behöva mer hjälp så kan jag varmt rekommendera dig att ta kontakt med en av våra duktiga jurister på Lawlines juristbyrå. Skulle du vara intresserad av detta eller har några funderingar kring mitt svar så är du välkommen att kontakta mig på Julia-saga.herhold@lawline.se, så hjälper jag dig vidare därifrån. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till!Med vänlig hälsning,

Förlorar jag bostadsbidraget om jag tar in en inneboende utan inkomst?

2021-03-25 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej om jag äger en villa och har bostadsbidrag tappar jag då detta om min bror ska flytta in? Han har ingen inkomst och är pensionär!
Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om bostadsstöd finns reglerat i Socialförsäkringsbalken (SFB).Om bostadsbidragBostadsbidrag kan betalas ut till personer som bor med barn (barnfamiljer) eller personer under 29 år (96 kap. 2 § SFB). Om en person har rätt till bostadsbidrag och hur mycket beror på faktorer som: Inkomst, hur många barn som bor hemma, bostadsytan och vad bostaden kostar (se 95 kap. 3 § SFB). Påverkas ditt bostadsbidrag av att du tar in en inneboende?Som nämnt ovan beräknas summan av ditt bostadsbidrag samt rätten till bidraget utifrån olika omständigheter. Om det flyttar in ytterligare en person kommer bostadsbidraget behövas räknas om. Om du bor i en stor villa med ensam inkomst i hushållet, finns övervägande möjlighet att du ändå kommer få ha kvar ditt bostadsbidrag skulle jag tro. Däremot kanske summan sänks, utifrån en beräkning att fler personer ska "ekonomiskt dela" på hyran. Jag kan inte ge ett mer konkret svar då jag inte har all information om din situation. Men på Försäkringskassans hemsida här går det att läsa mer om vilken summa som är gräns för att ha rätt till bidrag, samt att det går att fylla i sin inkomst/ bostadsytan/ hur många personer och få en beräkning av preliminärt bostadsbidrag! Mitt bästa tips är också att höra av dig direkt till Försäkringskassan för att fråga om de kan ge ett mer konkret svar utifrån dina omständigheter. Jag hoppas att detta gav svar på din fundering! Med vänliga hälsningar,

Återkrav på sjukersättning - Kan Försäkringskassan ta ut ränta på ett sådant belopp?

2021-05-01 i Försäkringskassan
FRÅGA |Har fått ett återkrav från Försäkringskassan. Arbetade 50 % och sjukersättning 50 %. Nu har dom sagt att jag hade en större arbetsförmåga eftersom jag var god man åt några ungdomar. Så från 50 % så ska jag jag bara få 25 % sjukersättning. Dom har gått tillbaka från och med 2010 och fram till 2016 då jag blev pensionär. Blev därför återbetalningsskyldig på 232 159 kronor som sedan efter dom i förvaltningsrätten sänktes till 180 688 kronor. Jag gjorde upp en avbetalningsplan direkt och skulle betala 300 kronor per månad. Nu är det bara så att dom lägger på ränta så jag blir bara skyldig mer och mer. På denna månads avbetalning så var räntan över 11 000 kronor. Det står ingenting om någon ränta på dom papper som jag fått från Fk. Jag har sökt hos skatteförvaltningen att få tillbaka den skatt som jag betalat på pengar som jag inte fått men dom tog direkt bort dom två första åren för det hade gått för lång tid. Jag räknar inte god man uppdrag som arbete.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du har tidigare blivit beviljad en sjukersättning om 50 %. Till följd av ett tidigare uppdrag som god man har du, gentemot Försäkringskassan, blivit återbetalningsskyldig med ett visst belopp. Efter en process i förvaltningsrätten jämkades skulden varpå en amorteringsplan upprättades. På Försäkringskassans fordran belöper en ränta vilken du, såvitt jag förstår, upplever som oskälig. Du undrar därför vad som gäller i det här avseendet och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga följer enligt nedan.Räntelagen (RL).Socialförsäkringsbalen (SFB).Glädjande är att du också har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar.Återkrav, vad gäller?Enligt 37 kap. 14 § 1 st. SFB ska skillnaden betalas ut om den slutliga sjukersättningen bestäms till högre belopp än den som för samma år har betalats ut i preliminär sjukersättning. Och bestäms den slutliga sjukersättningen till lägre belopp än den som för samma år har betalats ut i preliminär ersättning ska skillnaden betalas tillbaka enligt bestämmelserna i 108 kap. SFB. Enligt huvudregeln ska Försäkringskassan besluta om återbetalning om den enskilde som har fått ersättningen har orsakat att denna har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp genom att 1. Lämna oriktiga uppgifter eller 2. Underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet, 108 kap. 2 § 1 st. SFB. Men när det gäller just sjukersättning har myndigheten rätt att besluta om återbetalning alldeles oavsett vem som bär ansvaret för den felaktiga utbetalningen, vilket innebär att även om felet skulle ligga hos Försäkringskassan, och inte den enskilde, kan beslut om återbetalning fattas, 108 kap. 9 § 2 st. SFB. Om särskilda skäl föreligger kan Försäkringskassan emellertid besluta om hel eller delvis eftergift, 108 kap. 11 § SFB, och vid bedömningen av om sådana särskilda skäl kan åberopas ska en samlad bedömning göras av vilken förmåga den försäkrade har att kunna betala tillbaka ersättningen, 108 kap. 12 § SFB. I den förevarande situationen verkar dock felet, om än något ofrivilligt, ligga hos dig och dina ursprungligen lämnade uppgifter. Problemet är bara att om du medvetet eller av oaktsamhet (vårdslöshet) har lämnat felaktiga uppgifter får kravet enligt på återbetalning inte efterges, 108 kap. 13 § SFB. Det nyss anförda och ditt agerande, det vill säga oaktsamheten, torde vara anledningen till återbetalningsskyldigheten, dock med ett jämkat belopp, fastställdes av förvaltningsrätten.Den yrkade räntan, vad gäller?Du uppger att det i den dokumentation som finns inte kan skönjas någon räntesats. Om avtal inte har träffats om att ränta ska utgå har borgenären normalt sett inte rätt kräva ränta av motparten under förutsättning att denne betalar i tid (borgenär = fordringsägare, icke att förväxla med rättsfiguren borgensman, vilken är en garant och således någonting helt annat), 2 § 1 st. RL. Räntelagen är en allmän lag som är dispositiv, vilket innebär att reglerna om betalningsvillkor gäller om ingenting annat är avtalat mellan parterna. Vid en första anblick kan man därför tro att Försäkringskassan inte skulle ha rätt att ta ut någon ränta på din skuld eftersom någon sådan inte har nämnts under dina samtal med myndigheten. Men socialförsäkringsbalken innehåller också bestämmelser om ränta och den lagstiftningen är en så kallad speciallag i förhållande räntelagen och enligt principen om lex specialis går speciallag före vanlig lag. Och i 108 kap. 15 § 1 st. 1 p. SFB sägs att den som är återbetalningsskyldig ska betala ränta på det återkrävda beloppet om Försäkringskassan avseende det återkrävda beloppet har träffat avtal med den enskilde om en avbetalningsplan. I lagrummets andra stycke uttalas vidare att räntan ska beräknas från den dag då avtalet om avbetalningsplanen träffades. Räntan ska sedan tas ut efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter, 108 kap. 16 § SFB, och den statliga utlåningsräntan är idag fastställd till 0,10 %. Det korta svaret på din faktiska fråga lyder följaktligen att Försäkringskassan har rätt att ta ut ränta enligt lag vid krav på återbetalning av sjukersättning när en avbetalningsplan har upprättats och detta trots att räntan inte är "avtalad". I undantagsfall, om det finns särskilda skäl, får dock Försäkringskassan efterge kravet på ränta och dröjsmålsränta, 108 kap. 21 § SFB (jfr även 8 § RL). Om några sådana skäl kan göras gällande i ditt fall är för mig ovisst varför den frågan behandlas lämpligast under vårt kommande telefonsamtal.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering av ärendet bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på måndag den 3/5 kl 14.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Kan Försäkringskassan begära ut bankuppgifter?

2021-04-12 i Försäkringskassan
FRÅGA |Om man t.ex väntar på att få ett beslut om bostadstillägg och aktivitetsersättning, har försäkringskassan då rätt att utan min vetskap kontrollera exakt vad som finns på mitt privatkonto och sparkonto på banken?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den här typen av frågor regleras av Socialförsäkringsbalken (SFB).InledningJag uppfattar att din fråga är om Försäkringskassan har rätt att kontrollera en persons bankuppgifter i samband med en ansökan om bostadstillägg och aktivitetsersättning utan att personen är medveten om detta.Har Försäkringskassan rätt att begära ut bankuppgifter?Banker och andra penninginrättningar ska på begäran lämna uppgifter till Försäkringskassan. Uppgifterna ska avse en namngiven person och handla om förhållanden som är av betydelse i ärenden som bland annat rör bostadsbidrag och bostadstillägg (110 kap. 33 § och 31 § SFB). Det betyder därför att Försäkringskassan har rätt att begära ut bankuppgifter för att kunna tillämpa Socialförsäkringsbalken.Den enskilde har även en skyldighet att lämna uppgifter som är av betydelse för bedömningen av frågan om ersättning eller i övrigt för tillämpningen av Socialförsäkringsbalken (110 kap. 13 § 2 st. SFB).AvslutningsvisFörsäkringskassan får lov att begära ut bankuppgifter i ditt fall då ärendet rör bostadstillägg. Däremot finns det inget lagstöd för Försäkringskassan att begära ut bankuppgifter angående aktivitetsersättningen. Enligt lag har en person som ansöker om en förmån en uppgiftsskyldighet. Denna uppgiftsskyldighet kan bland annat röra ekonomiska förhållanden. Jag förstår att det kan kännas olustigt att Försäkringskassan gör detta utan din vetskap. Det jag kan konstatera är att Försäkringskassan har en möjlighet att göra det enligt lag och att det finns en uppgiftsskyldighet för den enskilde att lämna sådana uppgifter.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Omprövning av vårdbidrag

2021-03-29 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej!Jag har ansökt om vårdbidrag åt min son och jag fick ett beslut som jag tycker det är felaktigt beslut. Vem kan jag vända mig till?Jag vill överklaga.Kan ni gärna hjälpa till?MVH
Philip Stocker |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Försäkringskassan utgår från de uppgifter som du har lämnat i ansökan när de ska fatta sitt beslut om vårdbidrag och dess storlek. I ditt fall anser du att beslutet är felaktigt, du kan således skriva till Försäkringskassan och begära omprövning. Försäkringskassan kommer då titta på nytt eventuellt underlag och gammalt som redan finns i ärendet och göra en ny prövning. Länken för begäran om omprövning finns här. Försäkringskassan måste dock få in din begäran inom två månader från den dag du tagit del av beslutet. Om Försäkringskassan står fast vid sitt beslut kan du överklaga det ytterligare till förvaltningsrätten. Om du vill överklaga omprövningsbeslutet ska du skriva ett brev där du anger vilket beslut det gäller, hur du vill att beslutet ändras och varför. Ange också ditt namn, personnummer, adress och telefonnummer. Sedan skickar du överklagandet till omrpövningsenheten, adressen framkommer i omprövningsbeslutet. Om du har fler frågor eller något var otydligt, är du välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen. Det finns även möjlighet att boka tid hos någon av våra jurister på lawline.se/boka.Med vänlig hälsning,

Försäkringskassan kräver återbetalning av bostadsbidrag

2021-03-12 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej.Om man blivit återbetallningsskydlig på bostadsbidrag som betalats ut i två år då hushållets inkomst ändrades när makan fått ett jobb och den som får ersättningen handlat i god tro då Han ej kan prata eller skriva på svenska inte haft nån chans att upptäcka detta I tid. När man gör en omprövning anses detta som särskilda skäl för att slippa betalning. Belopp att återbetala 30 000.
Jack Wali |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Jag tolkar din fråga som att du blivit återbetalningsskyldig på grund av att du fått för mycket pengar och att du undrar om du med åberopande av "särskilda skäl" kan slippa att behöva betala.Regler om bostadsbidrag finns i Socialförsäkringsbalken (SFB). Vad är skillnaden mellan ett preliminärt belopp och ett slutligt belopp?Det hela kanske inte kommer som en större chock för dig då det belopp som Försäkringskassan betalar ut i bostadsbidrag alltid är ett preliminärt belopp (SFB 95:4). I din ansökan har du uppskattat hur mycket du kommer tjäna och det är bland annat denna som ligger till grund för hur mycket pengar som Försäkringskassan slutligen betalar ut. I din ansökan försäkrade du dessutom att uppgifterna som du uppgett stämmer och att du kommer anmäla ändrade förhållanden som påverkar storleken på bidraget till just Försäkringskassan (SFB 110: 46). En sådan anmälan ska göras så snabbt som du fått kännedom om förhållandet, till exempel som i ditt fall att din make fått jobb, och allra senast efter 14 dagar (SFB 110: 47).Det slutliga beloppet fastställs först retroaktivt, alltså i efterhand. Det görs på grundval av framförallt vad du faktiskt tjänade (SFB 95:4). Har handläggaren på myndigheten uppdagat att du fått för mycket betalt och beloppet överstiger 1200 kronor, vilket det tyvärr gör med råge i ditt fall, krävs du tillbaka på mellanskillnaden (SFB 98:6). Utöver mellanskillnaden kommer du, tyvärr, även behöva betala ett så kallat tillägg och en avgift (SFB 98:7).Kan du undgå betalningsskyldighet på grund av "särskilda skäl"?Det är Försäkringskassan, alltså samma myndighet som utbetalat bidraget till dig, som beslutar om återbetalningsskyldighet. Detta har de gjort på grundval av, vad det verkar som, att du underlåtit att fullgöra din uppgifts- eller anmälningsskyldighet (SFB 108:2). Ett sådant förhållande som man kan vara skyldig att lämna uppgift om och som kan tjäna som exempel igen är det jag nämnde tidigare, nämligen att din make fått jobb och att hans inkomst förändrats. Någon anmälan tycks du dock, tyvärr, inte ha gjort.Försäkringskassan kan dock, som du själv verkar ha kunskap om, helt eller delvis efterge krav på betalning om det finns "särskilda skäl" (SFB 108:11). Detta gäller dock inte i ditt fall då det får antas att du brustit i din anmälningsskyldighet (SFB 108:14).Det finns dock en annan möjlig lösning och det är om du "skäligen" inte borde ha insett att en sådan anmälan skulle göras (SFB 108:14).Att din make vare sig kan prata eller skriva på svenska är något som kanske skulle kunna falla in under det sistnämnda. Det väcker dock frågor om vem som faktiskt ansökte om bostadsbidraget i första skedet och hur detta kunde gå till om det inte var någon som i viss mån också kunde prata och förstå svenska.Jag rekommenderar dig att ta kontakt med handläggaren på Försäkringskassan och i så fall redogöra för de exakta omständigheterna mycket närmre än vad du gör i frågan. 30 000 är mycket pengar att betala tillbaka i en klumpsumma för många och därför kan det vara värt att tillägga att det säkerligen går att upprätta ett avtal om avbetalningsplan med myndigheten. Mitt råd är som sagt att kontakta handläggaren på myndigheten, antingen via samtal eller ett brev.Skulle du bli missnöjd eller ha synpunkter på Försäkringskassans beslut kan du begära att de gör en omprövning. Skulle du inte vinna framgång här heller kan du överklaga beslutet till förvaltningsrätten, men så långt hoppas jag inte att det ska behöva gå.Om du har fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline med en ny fråga.Varmaste hälsningar,