Vad händer om man jobbar samtidigt som man får föräldrapenning?

2021-01-17 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad som händer om man jobbar samtidigt som man får it föräldrapenning. Kan man få fängelse eller blir man bara återbetalningsskyldig?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det korta svaret på din fråga är att det beror på omständigheterna, men man kan både få böter och fängelse samt bli återbetalningsskyldig. FöräldrapenningFöräldrapenning är en familjeförmån man får i syftet att man ska kunna vara hemma med sitt barn istället för att jobba (3 § Föräldraledighetslagen). Rätten till föräldrapenning uppstår när en förälder är hemma med sitt barn och avstår från att jobba (12 kap. 2 § Socialförsäkringsbalken). För att få rätt till föräldrapenning krävs det dessutom att föräldern huvudsakligen vårdar barnet på det sätt som krävs (12 kap. 3 § Socialförsäkringsbalken). Jobba under föräldraledighetenUnder vissa förutsättningar kan man jobba under föräldraledigheten när man mottager föräldrapenning. Dessa är om man inte tar ut hela föräldrapenningen. Exempelvis om man tar ut ¾ föräldrapenning så kan man jobba ¼ av normal arbetstid (12 kap. 9 § Socialförsäkringsbalken). BrottenHar bidrag betalats ut felaktigt kommer man i princip alltid få återbetala detta (108 kap. 2 § Socialförsäkringsbalken). Men finns brottsmisstanke så kan det leda till att man får böter eller fängelse. Försäkringskassan polisanmäler alltid misstanke om brott mot Socialförsäkringsbalken (Försäkringskassans arbete med misstänkta brott 2005, s. 18). Brotten som kan aktualiseras om man jobbar trots att man får föräldrapenning är bedrägeribrott och bidragsbrott. Bedrägeribrott är när man avsiktligt ljuger om omständigheterna för att få bidrag och på så vis en ekonomisk vinning på annans bekostnad (9 kap. 1 § Brottsbalken). Bedrägeribrottet ger fängelse i högst 2 år, men om brottet är milt kan man få böter (9 kap. 1-2 § Brottsbalken). Bidragsbrottet uppstår när man lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden till Försäkringskassan och på så vis får en ekonomisk förmån. Brottet ger fängelse i högst 2 år, en om brottet är milt kan man få böter (1-2 § Bidragsbrottslagen). RådVill du jobba samtidigt som du får föräldrapenning råder jag dig att kontakta Försäkringskassan för att se till att du kan göra detta utan att det blir risk för brott eller att du kommer bli återbetalningsskyldig. Du hittar kontaktuppgifter till Försäkringskassan här. Med vänliga hälsningar,

Hur beräknas sjukpenningen?

2020-12-21 i Försäkringskassan
FRÅGA |Gjorde illa mig på jobbet 6/7-20. Var hemma från jobbet i 4 dagar och sedan började jag min semester. Under den veckan vart jag varslad om uppsägning. Och vart uppsagd den 27/7 - 20.2 mån uppsägningstid + 1 mån avgångsvederlag. Går till läkare 2020-09-08Blir remitterad tillaxelortoped och sjukskriven från 20201007 till 20201107. Nekad sjukpenning, får operationstid 30/10 och blir sjukskriven fram till 20210130. Beviljad sjukpenning från 30 /10 till 10/12/20. Sgi grundad inkomst max. Men ersättning utgår med ca 35 %. Kan detta vara riktigt?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du har blivit beviljad sjukpenning för en kortare period, men ersättningen uppgår endast till 35 % varför du ställer dig tveksam till om beräkningen verkligen är korrekt. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är socialförsäkringsbalken (SFB).Några allmänna hållpunkterDen som arbetar i Sverige är försäkrad för flertalet statliga förmåner, vilket bland annat innefattar sjukpenning (6 kap. 6 § 2 st. 3 p. SFB). Ersättning i form av sjukpenning lämnas till den som drabbats av sjukdom som sätter ned arbetsförmågan med minst en fjärdedel (27 kap. 2 § 1 st. SFB). Ersättningen beräknas sedan utifrån graden av den uteblivna arbetsförmågan, vilket i praktiken betyder att hel sjukpenning erhålles om vederbörande helt saknar arbetsförmåga, tre fjärdedels sjukpenning lämnas om den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med tre fjärdedelar men inte saknas helt, halv sjukpenning lämnas om den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst hälften men inte tre fjärdedelar och så vidare (27 kap. 45 § 1-4 p. SFB). Sjukpenningen lämnas vidare på två olika nivåer, den så kallad normalnivån eller på den så kallade fortsättningsnivån (27 kap. 19 § 1 st. SFB). Givet din ärendebeskrivning är det sjukpenning på normalnivån som aktualiseras i den nu uppkomna situationen och denna lämnas i högst 364 dagar och till de här dagarna räknas även de dagar som du eventuellt tidigare har fått sjuklön (27 kap. 21-22 §§ SFB).Beräkning av sjukpenning på normalnivån, vad gäller för dig?Den sjukpenninggrundande inkomsten motsvarar din årliga inkomst i pengar som du som försäkrad kan antas komma att få för eget arbete antingen som arbetstagare i allmän eller i enskild tjänst, så kallad inkomst av anställning, eller på annan grund, även kallad inkomst av annat förvärvsarbete (25 kap. 2 § SFB). För att den sjukpenninggrundande inkomsten ska kunna fastställas fordras härutöver att din årliga inkomst kommer från Sverige, varat under minst sex månader i följd eller i vart fall varit årligen återkommande och kan antas uppgå till 24 % av innevarande års prisbasbelopp (vilket 2020 är 47 300 kr), vilket jag utgår ifrån att så är fallet (25 kap. 3 § 2 st. SFB).Här ska dock uppmärksammas att det maxbelopp som kan utgöra grunden för vilket sjukpenningen ska baseras på uppgår till 8,0 prisbasbelopp, vilket i år motsvarar 378 400 kr. Det innebär att det vid beräkningen bortses från all eventuell överskjutande inkomst av anställning och annat förvärvsarbete varför intjänad ersättning som överstiger det angivna maxbeloppet enligt ovan inte berättigar till högre sjukpenning (25 kap. 5 § 2 st. SFB). Sjukpenningen på normalnivån uppgår sedan till 80 % av din sjukpenninggrundande inkomst multiplicerat med talet 0,97, vilket blir 77,6 % och utgör det så kallade beräkningsunderlaget (28 kap. 7 § 1 p. SFB) och ska enligt huvudregeln kalenderdagberäknas och blir därför kvoten mellan beräkningsunderlaget och årets 365 dagar (28 kap. 10 § SFB).Enligt egen utsaga uppgår din sjukpenninggrundande inkomst till maxbeloppet varför kalenderdagsberäkningen vid en första anblick torde utmynna i ett belopp om 804 kr per dag (378 400 kr x 0,776 = 293 638 kr // 293 638 kr/365 dagar = 804 kr). Men då ska följande noteras. Det är för mig ovisst hur omfattningen av din nedsatta arbetsförmåga har bedömts av Försäkringskassan och vad som stod i myndighetens slutliga beslut. Det ska vidare uppmärksammas att vid arbetslöshet lämnas endast hel sjukpenning med högst 543 kr om dagen (28 kap. 11 § SFB) och huruvida du är berättigad till hel sjukpenning förtäljer inte din ärendebeskrivning. Däremot berörs du inte av den så kallade minskningsregeln där sjukpenningen kan minskas med visst belopp om den försäkrade uppbär lön under samma period som sjukpenning beviljats eftersom din två månader långa uppsägningstid jämte ditt avgångsvederlag erhölls tidigare under året och innan den nu aktuella sjukskrivningen ägde rum (jfr 28 kap. 19 § SFB). Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammanfattningsvis är det inte helt enkelt att avgöra om beräkningen verkligen är korrekt utförd och om de 35 % i ersättning som du har fått motsvarar den faktiska ersättningen som du har rät till. Det här ett typfall som enligt min mening bör hänskjutas till vår byrå för vidare utredning. Vi kan naturligtvis likaledes vara dig behjälplig med att begära omprövning av Försäkringskassans beslut alternativt med författandet av ett överklagande om så skulle behövas och då agera ombud inför och under en kommande domstolsprocess i förvaltningsrätten (113 kap. 7 och 10 §§ SFB).Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får som sagt mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Barnbidrag och växelvist boende

2020-11-17 i Försäkringskassan
FRÅGA |Jag har en dotter på 9 år. Hennes mamma och jag separerat 7 är sedan. Dottern försöker vi ha varannan vecka, men vi är flexibla ibland att ha henne beroende på jobb situationen. Jag har inte fast anställd och ekonomi blir svårt ibland. Min frågar om man som ensamstående pappa för rätt att få en del av barnbidraget? Eftersom dottern inskrivet hemma hos mamman och hon får hela summan på hennes konto. Det handlar inte om mycket pengar men det skulle hjälpa med busskort och andra utgifter man måste betala. Mvh//
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Jag tolkar din fråga som att du vill få svar på om det finns någon rätt för en förälder som ett barn bor cirka varannan vecka hos att få del av barnbidraget. Jag förutsätter här att ni har gemensam vårdnad om barnet med växelvis boende. Reglerna om barnbidrag finns i bl.a. socialförsäkringsbalken (här). Enligt 16 kap. 5 § socialförsäkringsbalken gäller att när föräldrar har gemensam vårdnad om ett barn lämnas barnbidrag med hälften till vardera föräldern. Anger föräldrarna i en gemensam anmälan till Försäkringskassan vem av dem som ska vara bidragsmottagare lämnas dock barnbidraget till den angivna mottagaren. Om barnet bor varaktigt hos en förälder gäller att boendeföräldern ska få hela bidraget (16 kap. 7 § socialförsäkringsbalken). Om du och mamman har gemensam vårdnad och barnet bor växelvis hos er ska barnbidraget alltså delas mellan er trots att barnet är folkbokförd hos mamman. Vill man ändra mottagare för barnbidraget kan man göra en anmälan till Försäkringskassan. Om föräldrarna är överens kan de göra en gemensam anmälan. Är föräldrarna inte överens kan den som vill få till en ändring göra en anmälan själv. Då måste Försäkringskassan göra en utredning av barnets boende för att ta reda på vem som faktiskt har rätt att få pengarna. Här finns mer information om barnbidrag och att ändra mottagare på barnbidraget.Vänligen,

Får jag arbeta de dagar jag inte tar ut föräldrapenning när jag är föräldraledig?

2020-09-29 i Försäkringskassan
FRÅGA |HejJag är mammaledig tom mars 2019. Min ansökan för föräldrapenning gäller måndag-fredag. Får man jobba lördag och söndag? På samma företag förstås!
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om du tar ut föräldrapenning måndag-fredag och vill arbeta lö-sö på det företag där du redan är anställd så hittar jag inget i lagen som bör hindra dig ifrån att kunna göra det. För att vara helt hundra på vad som gäller i just ditt ärende skulle jag däremot starkt rekommendera dig att kontakta försäkringskassan för att fråga dem vad som gäller i just ditt ärende, så att inga missförstånd uppstår. Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Har man rätt till a-kassa om man har varit sjukskriven över 5 år men med avbrott för några månaders arbetsträning med aktivitetsstöd?

2021-01-14 i Försäkringskassan
FRÅGA |Har jag rätt till a-kassa om jag varit sjukskriven över 5 år men med avbrott för några månaders arbetsträning med aktivitetsstöd?
Pontus Fridén |Hej, tack för förtroendet att besvara din fråga!Nödvändiga förutsättningarDe allmänna förutsättningarna för grundförsäkring är att du är arbetsför och oförhindrad att åta dig arbete under minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar veckan. Därtill måste du vara anmäld hos arbetsförmedlingen och stå till arbetsmarknadens förfogande, 9 § lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF).1.Haft förvärvsarbete i minst 6 månader och utfört arbete under mint 60 timmar per kalendermånad, eller2.Haft förvärvsarbete i minst 420 timmar under en sammanhängande tid av 6 kalendermånader och utfört arbetet under minst 40 timmar under var och en av dessa månader12 § ALF. Noteras kan att lagen tillfälligt ändrats under rådande pandemi till sökandes förmån då man bland annat sänkt kraven punkt 1 från 80 timmar till 60 timmar.Arbetsvillkorets huvudregeln är inte absolut. Begreppet ramtid är avgörande och definieras i 15 a § första stycket ALF. Vissa månader är överhoppningsbara, t.ex. tid då du har varit förhindrad att arbete på grund av styrkt sjukdom, 16 § p.1 ALF. Detsamma gäller för tiden du deltog i arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd 15 b § ALF på villkor att du uppfyllt arbetsvillkoret före deltagandet. Sammantaget innebär det, om du uppfyller kraven i 15 b § ALF, att månaderna före din sjukdom ska räknas in i ramtiden istället och i förekommande fall göra att du uppfyller arbetsvillkoret.Fem års gränsen kan vålla problem för digDet finns dock en yttersta gräns för hur lång tid man får använda överhoppningsventilen. Gränsen är högst fem år enligt 17 a § ALF. Eftersom din sjukskrivningsperiod med avbrott för arbetsträning med aktivitetsstöd överskrider 5 år beror allt på hur tiden innan de åren såg ut, dvs. om du uppfyllde arbetsvillkoret med beaktande av de 12 föregående månaderna dagen du nådde fem år av sjukskrivning/aktivitetsstöd. Är inte arbetsvillkoret då uppfyllt kommer du tyvärr inte beviljas a-kassa.Hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Hur överklagar jag ett förvaltningsbeslut?

2020-12-04 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej,gällande överklagan av Försäkringskassans beslut till förvaltningsrätten för Omvårdnadsbidrag för min 10-åriga son som har ADD samt trotssyndrom.Bör jag anlita en jurist/Advokat eller skall jag göra denna överklagan själv?Om jag skall göra detta själv så vad skall jag tänka på? Kapitel och paragrafer?Tack på förhand.
Mimmi Östling |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Försäkringskassan ska först ompröva beslutetDet framgår inte av din fråga om du har begärt omprövning av beslutet. En överklagan kan nämligen inte ske förrän efter att Försäkringskassan har gjort en omprövning. Försäkringskassan ska ompröva beslutet om det begärs skriftligen av en enskild som beslutet angår (113 kap. 7 § SFB). Det innebär alltså att en omprövning måste ske om du begär det. Eftersom jag inte är säker på om du har begärt omprövning eller inte så kommer jag först att gå igenom vad en omprövning innebär. Därefter går jag in på överklagan och hur det går till. Omprövning av Försäkringskassans beslutEn omprövning kan i princip sägas motsvara ett överklagande. Skillnaden är att omprövning äger rum hos den myndighet som ursprungligen fattade beslutet, vilket i ditt fall är Försäkringskassan. Begäran ska göras inom två månader från den dag då man fick del av beslutet. Ett första krav för att man ska kunna begära en omprövning är att beslutet ska angå en, vilket i ditt fall inte är något problem. Begäran ska vara skriftlig (113 kap. 7 § SFB). Försäkringskassan som myndighet har ett ansvar för att det som handläggs där blir ordentligt utrett. Det innebär att det finns en skyldighet för Försäkringskassan att se till så att de får ett tillräckligt underlag för att kunna göra en prövning. Därmed skulle jag säga att det är fullt möjligt för dig att på egen hand göra en begäran om omprövning. På Försäkringskassans hemsida finns en blankett som man ska fylla i om man vill ompröva ett beslut, se denna länk: https://www.forsakringskassan.se/omfk/dina_rattigheter_och_skyldigheter/om_du_inte_ar_nojd.Överklagan av Försäkringskassans beslut Om det är så att du redan har begärt omprövning och du inte är nöjd med det som Försäkringskassan kommit fram till så kan du vidare med att överklaga till allmän förvaltningsdomstol, vilket är förvaltningsrätten (113 kap. 10 § SFB). En överklagan kan göras fram till två månader efter den dagen då man fick del av omprövningsbeslutet (113 kap. 19 § SFB). En överklagan ska innehålla:- namn,- personnummer,- adress, och- telefonnummer (3 § FPL). I överklagandet ska även anges det beslut som överklagandet gäller, hur du vill att beslutet ska ändras och varför (4 § FPL). Vidare finns det på Försäkringskassans webbplats en tydlig genomgång av vad du ska göra om du vill överklaga beslutet (se länken ovan). Om du vill så kan du anlita ett ombud (48 § FPL). För processen i förvaltningsdomstol är det dock vanligt att en enskild inte har ombud men jag skulle säga att du får känna efter själv hur du vill göra utifrån den information som du fått. Det är svårt för mig att rekommendera det ena eller det andra alternativet. Ett överklagande ska vara ställt till domstolen men ska skickas in till myndigheten, i ditt fall Försäkringskassan. Det som angivit ovan är det som du i stora drag behöver veta för att kunna begära en omprövning av eller överklaga beslutet. Om du har fler frågor gällande detta eller något annat är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!Vänligen,

Behåller jag SGI när jag blivit arbetslös och aktivt söker arbete samt är inskriven hos arbetsförmedlingen?

2020-10-28 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej,Jag avslutat min anställning i juni och därefter direkt skrivit in mig på arbetsförmedlingen samt aktivitetsrapporterat sökta jobb i vanlig ordning. Jag har nu blivit sjukskriven och min handläggare på Försäkringskassan hävdar att jag inte har rätt till SGI och därmed får en betydligt mycket lägre ersättning. Enligt allt vad jag läst omkring att skydda sin SGI vid arbetslöshet, kan detta inte stämma då jag direkt efter min senaste anställning anmält mig som aktivt arbetssökande på arbetsförmedlingen och varit arbetssökande. Vad exakt är det som gäller i mitt fall och har min handläggare gjort fel bedömning i detta? Oerhört tacksam för snabb återkoppling. Tack på förhand!
Mimmi Östling |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att du har, som du skriver, aktivitetsrapporterat varje månad samt varit inskriven hos arbetsförmedlingen under hela den aktuella perioden. SGI-skydd under arbetslöshetDen som är arbetslös har s.k. SGI-skydd. Detta gäller under förutsättning att du står till arbetsmarknadens förfogande m.m. (26 kap. 13 § första stycket socialförsäkringsbalken). För att man ska anses "stå till arbetsmarknadens förfogande" krävs det att man: 1. aktivt söker arbete samt 2. har anmält sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen (3 § förordning om tillämpningen av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenningsgrundande inkomst, du hittar den t.ex. här). Du behåller din SGIEftersom du direkt skrivit in dig hos arbetsförmedlingen och aktivt söker jobb behåller du din SGI. Detta innebär alltså att din handläggare har gjort fel bedömning. Om du har fler frågor är du varmt välkommen att vända dig till Lawline!Med vänliga hälsningar,

Hur påverkas sjukersättning och bostadstillägg av att jag gifter mig?

2020-09-12 i Försäkringskassan
FRÅGA |Jag vill gifta mig med min kille som bor på en annan ort. Jag har förtidspension och bostadstillägg. Vi har varsin bostad och inte delad ekonomi. Får jag behålla min pension och mitt bostadstillägg? Bör jag tänka på något annat ang min ekonomi som skulle kunna påverkas negativt?
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Sammanfattat svar:Jag vill börja med att gratulera till det stundande bröllopet, jag önskar er all lycka!Om ni fortsätter leva som särbos när ni är gifta så bör inte ditt bostadstillägg förändras, dock är det viktigt att du anger till försäkringskassan att ni inte bor tillsammans trots att ni är gifta.Din sjukersättning (som förtidspension numera kallas för) kommer inte heller att förändras baserat på att du gifter dig nu.I övrigt så har jag gjort en lista längre ned i mitt svar med tips angående din ekonomi vid ett giftermål.Lagar jag har använt som grund för mitt svar:Regler om sjukersättning hittar du i socialförsäkringsbalkens 32 kap -37 kap.Regler om bostadstillägg hittar du i Lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl.Regler om äktenskap hittar du i äktenskapsbalken (ÄktB).Regler kring arv och testamente hittar du i ärvdabalken (ÄB).Påverkas ditt bostadstillägg av att du gifter dig:Om du och din kille fortsätter att leva i varsin bostad som särbos så säger huvudregeln att du ska likställas med en ogift person om inte särskilda skäl talar emot detta (5§ lagen om bostadstillägg). Därmed så bör ditt bostadstillägg inte påverkas av att ni gifter er, så länge ni inte då blir sambos. Därav är det av stor vikt att du gör det tydligt för försäkringskassan att ni lever i varsin bostad (så länge det är så) om ni gifter er.Påverkas din sjukersättning av att du gifter dig:Tidigare fanns det regler som tog hänsyn till huruvida personer med sjukersättning var gifta eller ogifta, detta ändrades dock och från och med år 2003 så tas ingen hänsyn till huruvida personen är gift eller ej.Därav är mitt svar beroende av om du påbörjade din förtidspension/sjukersättning före 2003 eller efter 2003. Om du gick i förtidspension före 2003 så gäller nämligen reglerna där försäkringskassan tar hänsyn till huruvida du är gift eller ej.Det innebär att om du gick i förtidspension innan 1 januari 2003 och var ogift då så påverkas inte din sjukersättning av att du gifter dig nu. För det civilstånd du hade då läggs till grund för din sjukersättning (prop. 200/01:96 s.2).Om du gick i förtidspension efter 1 januari 2003 så spelar ditt civilstånd ingen roll alls för nivån på din sjukersättning.Övriga tips kring ekonomi vid giftermål:Bidrag-Om du har andra bidrag av något slag så bör du kolla upp om dessa påverkas av att du gifter digMakars försörjningsplikt-Som gift så har ni försörjningsplikt för varandra (6 kap. 1-2§§ ÄktB). Det innebär att makarna ska bidra till de gemensamma och personliga utgifterna efter egen förmåga. Dessa regler finns för att lagstiftaren vill att de båda makarna ska leva på en likställd ekonomisk standard.Därmed får den make som tjänar mest bidra med en större del till de gemensamma och personliga utgifterna för båda makarna, om den andre makens ekonomi inte räcker till. Det gäller inte bara utgifter för ett gemensamt boende om man har det, utan även utgifter för personliga behov så som till exempel kläder.Det som makarna ska tillgodose genom försörjningsplikten är de grundläggande gemensamma och personliga behoven, det kan inte röra sig om vilka utsvävande utgifter som helst.I första hand ska dock båda makarna ansvara för sina egna personliga behov i den utsträckning det är ekonomiskt möjligt.Om en make försummar sin underhållsskyldighet så kan en domstol ålägga den att betala underhållsbidrag till den andre maken (6 kap. 5§ ÄktB). Det går dock inte att grunda sin talan på underhåll längre tillbaka i tiden än tre år (6 kap. 9§ ÄktB).Skilsmässa och Äktenskapsförord-Om ni skulle skilja er så kommer alla era tillgångar att delas lika enligt huvudregeln (11 kap. 3§ ÄktB), om ni inte har skrivit ett äktenskapsförord där ni har angett att vissa eller alla era tillgångar ska vara enskild egendom (7 kap. 3§ ÄktB). Om någon av er har tillgångar ifrån ett arv kan även dessa vara enskild egendom, ifall den som testamenterade bort tillgångarna angav i testamentet att de skulle vara enskild egendom.Om ni har varit gifta i mindre än fem år vid en skilsmässa så kommer även en viss jämkning ske vid en bodelning, den kallas för giftorättstrappan och då kommer ni inte att dela lika på alla tillgångar, även om äktenskapsförord saknas (12 kap. 1§ ÄktB). Däremot så räknas även år som sambos in i dessa fem år, om ni har levt som sambos innan äktenskapet.Därav kan det vara bra att fundera på om du vill att ni vid en eventuell skilsmässa ska dela lika på de tillgångar som finns eller om du vill skriva ett äktenskapsförord. I ett äktenskapsförord kan du välja att ange att antingen alla dina tillgångar eller vissa som till exempel betyder extra mycket för dig, ska bli enskild egendom. Då kommer de angivna tillgångarna inte att ingå vid en bodelning om ni skiljer er.Arv mellan makar-Som gifta så ärver ni varandra om någon av er går bort, om detta inte är ert önskemål så behöver ni skriva ett testamente för att ändra på detta (3kap. 1§ ÄB). Om någon av er har barn som inte är gemensamma så har dock dessa rätt att få ut sitt arv direkt även om ni är gifta (3 kap. 1§ ÄB).Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!Om du skulle behöva hjälp med att upprätta ett äktenskapsförord eller testamente så har vi en avtalstjänst, som du hittar här.Med vänlig hälsning