Vad gör jag om försäkringskassan drar in min sjukpenning?

2020-02-03 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej,Jag har varit arbetslös och under tiden så fick jag en operation i högra handen där handen skar upp på två olika ställen. Dels för karpaltulnnel och dels för triggerfinner. Jag fick många stygn i handen och läkaren sa att jag skulle vila och kunde använda handen efter sjuksskrivningen den 4 januari. Operationen gjordes den 24 november. Jag sjukskrev mig och fick besked efter sjukskrivningen att jan inte skulle få sjukpenning då läkaren hade sagt till försäkringskassan att jag kunde ta lättare arbete och var därav inte berättigad till sjukskrivning. Detta var inte vad läkaren sagt till mig vid operationen, då var det viktigt med vilan handen.. Detta kom dels efter sjukskrivningen och sen kan jag fråga mig vad för jobb man kan ta med högra handen i bandage när jag dessutom är högerhänt. Vad gäller ? Skulle jag ha fortsatt sökt arbete och varit arbetslös trots att jag inte kunde ta arbete? Eller har jag rätt att få sjukpenning och hur ska man gå tillväga för att överklaga detta på rätt sätt? Jag har fått ett arbete där jag kunde börja direkt efter sjukskrivningen vilket jag har gjort, men jag fick inte jobba under sjukskrivningen då företaget inte ville ta den risk som det kan innebära att anställa och låta en som är sjukskriven arbeta.Tacksam för förklaring och råd i detta.Med vänlig hälsning S
Binh Tran |Hejsan! Jag tolkar att din fråga är om du kommer att få sjukpenning de 4 dagar in på januari. Det förefaller i de omständigheter som du har skrivit att du har fått sjukpenning från den 24 november till den 31 december men inte fått sjukpenning för de 4 sista dagarna i januari. Du har därmed efter 4 januari börjat jobba igen. Aktuell lag: Socialförsäkringsbalken.Grunden för rätten till sjukpenning är att du har en sjukdom/skada som sätter ned din arbetsförmåga enligt 27kap 2§ SFB. Som bevismedel ska ett sjukintyg komma in, har du ett sjukintyg som står att du har förlorad arbetsförmåga så ska du få sjukpenning från försäkringskassan, 27 kap 25§ SFB. För att ändra sjukpenningsdatumet så måste det finnas ett nytt läkarintyg vilket det förefaller inte finnas i detta fall. Som sjukperiod, alltså den perioden du har rätt till sjukpenning, kan härledas till den tid det står i sjukintyget. Det förefaller märkligt att försäkringskassan skulle neka dig sjukpenning de fyra sista dagarna i januari (1 januari till 4 januari) då du enligt socialförsäkringsbalken har rätt till detta och att enligt sjukintyget står att du ska få det. Du kan överklaga detta beslut, det står hur du ska gå tillväga i deras beslut att inte ge dig sjukpenning hur du ska överklaga. Sannolikt så kommer det endast ge en rättelse, alltså att de "rättar" ett uppenbart fel enligt 113 kap 3§ SFB. Annars så omprövar de hela beslutet, alltså att de ser över alla omständigheter i målet och anledningen till deras beslut. Om detta inte ändras så kan du överklaga till förvaltningsrätten (domstol) vilket också bör stå längst ner i deras beslut. *** Jag vill även tillägga med denna ändring att du överklagar till försäkringskassan direkt, antingen genom mejl eller brev, de ska senare göra en rättelse eller en omprövning, om du vill bestrida deras omprövning av ärendet så ska du fortsätta att överklaga till försäkringskassan. Försäkringskassan kommer efter denna överklagan att överlämna ärendet till domstolen. Innan du överklagar detta så rekommenderar jag att du tittar på dina utbetalningar som du har fått från försäkringskassan och dubbelkollar att hela perioden inte redan är betalt. Har du några funderingar eller är det några oklarheter i mitt svar så får du gärna höra av dig till Binh.Tran@lawline.se så ska jag försöka förtydliga detta. Med vänliga hälsningar

Gäller SGI-skyddad tid mellan jobb?

2019-12-08 i Försäkringskassan
FRÅGA |Jobbar som bemanningssjuksköterska med tidsbestämda uppdrag . Nu är uppdrag slut utan tänker vara ledig tills januari . Bör jag anmäla mig till arbetsförmedlingen direkt för att behålla min SGI , om det ev inte blir något nytt uppdrag i januari. Eller kan jag avvakta till januari då jag vet mera och anmäla mig då?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga regleras i socialförsäkringsbalken (SFB). De tänkbara skyddstiderna du kan hamna under är kortare avbrott av förvärvsarbete och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Vid kortare period än 3 månader behåller du din SGI (26 kap. 18 § SFB). Således kan du vara trygg tre månader efter du avslutade ditt kontrakt. Det mer långvariga skyddet får du genom att skriva dig hos arbetsförmedlingen och att stå till arbetsmarknadens förfogande (26 kap. 13 § SFB). Det kan innebära att om arbetsförmedlingen hittar lämpligt arbete till dig som du anses kvalificerad för måste du anta dig detta. Annars riskerar du att förlora ditt skydd. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Kan jag få sjuklön under min tjänstledighet?

2019-12-06 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej! Jag sökte tjänstledig för nästa vecka alltså från 9/12 till 13/12. Jag blev sjuk 5/12 och gick till läkare och blev sjukskriven från 5 till och med den 13 december. Har jag rätt till sjuklön från min arbetsgivare? Fast hon säger att jag har inte rätt till det??!!
Karolina Sundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om sjuklön finns i Lag (1991:1047) om sjuklön.Sjuklön kan du få av din arbetsgivare de första 14 dagarna då du är sjuk och inte kan arbeta på grund av sjukdomen (7 §). Enligt Försäkringskassan (se här) kan den som är tjänstledig utan lön inte få sjuklön. Det betyder att du bara kan få sjuklön för de dagar då du skulle ha jobbat, dvs. den 5/12 till och med den 8/12. Hade du däremot tagit semester hade det varit möjligt att få sjuklön även för dagarna då du är ledig. Då kan man begära att ens sjukdagar inte ska räknas som semesterdagar.Hoppas du fick svar på din fråga!

Vad kan man göra om Försäkringskassan dröjer med att besluta i ett ärende?

2019-11-28 i Försäkringskassan
FRÅGA |Handläggare på Försäkringskassan gör inte färdigt mitt beslut.
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga aktualiserar reglerna i förvaltningslagen (FL). Om en myndighet bedömer att avgörandet i ett ärende som har inletts av en enskild part kommer att bli väsentligt försenat, ska myndigheten meddela parten om detta. I meddelandet ska myndigheten förklara anledningen till förseningen (11 § FL).Om ett ärende som har inletts av en enskild part inte har avgjorts av myndigheten senast inom sex månader, får parten skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Myndigheten ska då inom fyra veckor från den dag som begäran kom in, antingen avgöra ärendet eller avslå begäran. Om myndigheten avslår begäran om att ärendet ska avgöras får den enskilde överklaga detta beslut till behörig domstol. En begäran om att ärendet ska avgöras får endast göras vid ett tillfälle under ärendets handläggning (12 § FL).Försäkringskassan är en myndighet. Om avgörandet kommer bli väsentligt försenat ska du som regel informeras om detta enligt 11 § FL, ifall det var du som inledde ärendet. Om det var du som inledde ärendet och försäkringskassan inte fattar beslut inom sex månader, får du skriftligen begära att ärendet ska avgöras. Då ska försäkringskassan inom fyra veckor från den dag som begäran kom in till myndigheten antingen avgöra ärendet eller avslå begäran.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hindrar gåva bostadsbidrag?

2020-01-15 i Försäkringskassan
FRÅGA |Om jag vill ge min dotter en gåva med gåvobrev påverkas hennes bostadsbidrag då gåvan gäller pengar?
Adam Novak |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Gåvor räknas inte in i den inkomst som läggs till grund för bostadsbidrag. Gåvan i sig kommer inte orsaka problem med bostadsbidragets summa. Alla de inräknade inkomster finns i Socialförsäkringsbalken (97 kap 2 § SFB).Är gåvan mycket stor kommer den dock leda till minskat bostadsbidrag indirekt. Om den bidragstagande har en större förmögenhet än 100 000 kr kommer 15% av den delen av förmögenheten som överstiger 100 000 kr räknas som inkomst (97 kap 6 § SFB). Detta leder till minskade bidrag.Nedkortat kan jag svara så här: Gåvan kommer leda till minskade bostadsbidrag om gåvan ökar mottagarens förmögenhet till över 100 000 kr.Jag hoppas du har fått den information du sökerMed vänlig hälsning,

Kan jag överpröva beslut som meddelats av försäkringskassan?

2019-12-08 i Försäkringskassan
FRÅGA |Kan jag kräva pengar från försäkringskassan? Jag bröt handleden rejält för 10 år sen detta år, har än idag grova problem med smärtor och rörelser, försökte få försäkringspengar för 2 år sen men det blev avslag, varför?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline Din fråga regleras i socialförsäkringsbalken (SFB). Beslut som försäkringskassan fattar kan överklagas till allmän förvaltningsdomstolen (113 kap. 10 § SFB). Således måste du innan ha begärt omprövning av beslutet enligt 113 kap. 7 § SFB. Talan om omprövning måste ha väckts inom 2 månader från att beslutet har meddelats (113 kap. 19 § SFB). SlutsatsTyvärr kan inte ersättning för samma ärende sökas två gånger utan att man begär omprövning eller prövning i förvaltningsdomstol. I ditt fall har du tyvärr försuttit tiden för rätt att väcka sådan talan. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Sparande och sjukersättning - påverkar de varandra?

2019-12-03 i Försäkringskassan
FRÅGA |Får man spara pengar inom ISK konto trots att man har sjukersättning?
Adam Novak |Hej!Tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga.I din fråga ställer du fråga om sjukersättning. Denna kan ofta blandas ihop med sjukpenning. Jag kommer i mitt svar snudda vid sjukpenning för att skillnaden mellan dem ska framgå. I mitt svar kommer jag vidare att förutsätta att du har bott i Sverige hela ditt liv.Jag kommer i mitt svar gå igenom hur vad som ger rätt till sjukersättning samt ersättningsnivåer. Om du är bara intresserad av ett kort svar är det följande: Sjukersättningen och sparandet påverkar inte varandra i annat än att sparandet kan ge upphov till inkomster som ersättningsnivån kan beräknas på.Vad ger en rätt till sjukersättning?Sjukersättningen är till för att de som inte kommer, pga. sjukdom eller skada, kunna arbeta inom överskådlig framtid ska ha en inkomst i alla fall. Den skiljer sig från sjukpenningen i det avseendet, eftersom sjukpenningen inte är en lösning som är menad att vara på plats mer än en begränsad period. Reglerna som reglerar detta finns i Socialförsäkringsbalken(SFB)Kraven för sjukersättning är nedsatt arbetsförmåga (33 kap 5 § SFB), det går inte att återfå arbetsförmågan (33 kap 6 § SFB), och att nedsättningen kan antas bestå i minst ett år (33 kap 7§). Själva utbetalningarna skapas alltså inte hinder för av privat sparande.Hur mycket får man?Den frågan som naturligt följer av detta är huruvida de utbetalda summorna kan ändras pga. sparande.Summan som betalas kan fås som inkomstbaserad eller garantiersättning.Inkomstbaserad ersättningInkomstersättning är till för den som haft en inkomst upp till innan arbetsförmågan försämrades. Denna beräknas med hjälp av en sk. ramtid. Ramtiden kan vara högst 8 år och lägst 5 år (34 kap 3 § SFB) beroende på ens ålder vid tidpunkten för nedsättningen av arbetsförmågan. Om man haft en inkomst innan beräknas genomsnitten av de tre bästa åren och används som sk. antagandeinkomst (34 kap 9 § SFB). Man får sedan 64,7% av denna i sjukersättning (34 kap 13 § SFB). Om man har sjukersättning för partiell nedsättning delas summan ytterligare för att reflektera detta (34 kap 14 § SFB).I din inkomst räknas eventuella kapitalvinster, utdelningar etc. in.GarantiersättningGarantiersättning har den som inte får inkomstbaserad ersättning och en särskilt beräknad försäkringstid(35 kap 2 § SFB). Denna ersättning är lägre än den inkomstbaserade. Ersättningnivån varierar beroende på om man fyllt 30 eller inte. Över 30 är full ersättning 2.53 prisbasbelopp (35 kap 18 § SFB). Detta är fn. 117 645 kr/år, men kommer bli 119 669 kr/år för 2020.Under 30 års ålder trappas beloppet ned vid 30, 29, 27, 25, 23 och 21 års ålder. Vid dessa åldrar är i samma ordning ersättningen 2.48, 2.43, 2.38, 2.33, 2.28 och 2.23 prisbasbelopp. Prisbasbeloppet för 2019 är 46 500 och kommer att höjas till 47 400 under 2020 för att reflektera inflation och andra förändringar i levnadskostnader.SlutsatsPrivat sparande i ISK påverkar bara din sjukersättning i den mån avkastningen den ger upphov till utgör din inkomst. Du får därför inte en lägre ersättning, eller mindre rätt till ersättning bara för att du väljer att spara dem privat.Jag hoppas du har fått svar på din fråga, och vänder dig till oss även i framtidenMed vänlig hälsning

Har man som enskild en skyldighet att läsa igenom myndigheters besked?

2019-11-08 i Försäkringskassan
FRÅGA |Fråga om felutbetald föräldrapenning. Citerar ur beskedet från a-kassan : "som enskild person har man skyldighet att läsa de besked man får från FK om utbetalningar." Är det korrekt, eller är det handläggarens personliga åsikt?
Isabelle Sewelén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du fått felaktig utbetalning från Försäkringskassan beträffande föräldrapenning och även blivit informerad om den felaktiga utbetalningen. Du undrar nu om beskedet, snarare texten, från A-kassan som du citerade är korrekt i sig eller om det är handläggarens egen åsikt.Det framgår dock inte av uppgifterna du lämnar i frågan om du från början fick ersättning från Försäkringskassan, och sedan från A-kassan, eller enbart från Försäkringskassan.Är man skyldig att läsa myndighetsbeslut? Som enskild har man en skyldighet att läsa igenom de besked man får från myndigheter. Särskilt om det avser en felaktig ersättning som har betalas ut från Försäkringskassan.Om du inte läser igenom beskeden i dess helhet blir det dessutom svårt för dig att sätta dig in i vad som gäller."Är det korrekt, eller är det handläggarens personliga åsikt? "Texten du citerade är högst sannolikt inte din handläggarens personliga åsikt. De som handlägger ärenden får inte vara godtyckliga i vid beslutsfattandet. Det innebär att det inte får fatta beslut om besked utan sakliga skäl, det vill säga utan stöd i lag eller annan förordning. Tvärtom är man skyldig, innan beslut om besked fattas, följa regelverket - lagen. Det som A-kassan citerade i brev till dig är korrekt; som enskild har du en skyldighet, och förväntas alltså att läsa igenom de besked som lämnas av myndigheter. Däribland de besked Försäkringskassan lämnar. Särskilt om det gäller en felaktig utbetalning som Försäkringskassan vill att man ska betala tillbaka.RekommendationJag skulle råda dig att ta kontakt med de berörda myndigheterna, det vill säga såväl Försäkringskassan som A-kassan, för att reda ut vad som nu gäller i ditt enskilda fall. De kan bäst svara på dina vidare frågor om vad du eventuellt behöver göra, samt klargöra vad som gäller framöver i ditt fall. Hoppas du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen! Vänligen,