Återkrav på sjukersättning - Kan Försäkringskassan ta ut ränta på ett sådant belopp?

Har fått ett återkrav från Försäkringskassan. Arbetade 50 % och sjukersättning 50 %. Nu har dom sagt att jag hade en större arbetsförmåga eftersom jag var god man åt några ungdomar. Så från 50 % så ska jag jag bara få 25 % sjukersättning. Dom har gått tillbaka från och med 2010 och fram till 2016 då jag blev pensionär. Blev därför återbetalningsskyldig på 232 159 kronor som sedan efter dom i förvaltningsrätten sänktes till 180 688 kronor. Jag gjorde upp en avbetalningsplan direkt och skulle betala 300 kronor per månad. Nu är det bara så att dom lägger på ränta så jag blir bara skyldig mer och mer. På denna månads avbetalning så var räntan över 11 000 kronor. Det står ingenting om någon ränta på dom papper som jag fått från Fk. Jag har sökt hos skatteförvaltningen att få tillbaka den skatt som jag betalat på pengar som jag inte fått men dom tog direkt bort dom två första åren för det hade gått för lång tid. Jag räknar inte god man uppdrag som arbete.

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,

UTREDNING

Jag tolkar ditt ärende enligt följande. Du har tidigare blivit beviljad en sjukersättning om 50 %. Till följd av ett tidigare uppdrag som god man har du, gentemot Försäkringskassan, blivit återbetalningsskyldig med ett visst belopp. Efter en process i förvaltningsrätten jämkades skulden varpå en amorteringsplan upprättades. På Försäkringskassans fordran belöper en ränta vilken du, såvitt jag förstår, upplever som oskälig. Du undrar därför vad som gäller i det här avseendet och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga följer enligt nedan.

Räntelagen (RL).

Socialförsäkringsbalen (SFB).

Glädjande är att du också har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar.

Återkrav, vad gäller?

Enligt 37 kap. 14 § 1 st. SFB ska skillnaden betalas ut om den slutliga sjukersättningen bestäms till högre belopp än den som för samma år har betalats ut i preliminär sjukersättning. Och bestäms den slutliga sjukersättningen till lägre belopp än den som för samma år har betalats ut i preliminär ersättning ska skillnaden betalas tillbaka enligt bestämmelserna i 108 kap. SFB. Enligt huvudregeln ska Försäkringskassan besluta om återbetalning om den enskilde som har fått ersättningen har orsakat att denna har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp genom att 1. Lämna oriktiga uppgifter eller 2. Underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet, 108 kap. 2 § 1 st. SFB. Men när det gäller just sjukersättning har myndigheten rätt att besluta om återbetalning alldeles oavsett vem som bär ansvaret för den felaktiga utbetalningen, vilket innebär att även om felet skulle ligga hos Försäkringskassan, och inte den enskilde, kan beslut om återbetalning fattas, 108 kap. 9 § 2 st. SFB. Om särskilda skäl föreligger kan Försäkringskassan emellertid besluta om hel eller delvis eftergift, 108 kap. 11 § SFB, och vid bedömningen av om sådana särskilda skäl kan åberopas ska en samlad bedömning göras av vilken förmåga den försäkrade har att kunna betala tillbaka ersättningen, 108 kap. 12 § SFB. I den förevarande situationen verkar dock felet, om än något ofrivilligt, ligga hos dig och dina ursprungligen lämnade uppgifter. Problemet är bara att om du medvetet eller av oaktsamhet (vårdslöshet) har lämnat felaktiga uppgifter får kravet enligt på återbetalning inte efterges, 108 kap. 13 § SFB. Det nyss anförda och ditt agerande, det vill säga oaktsamheten, torde vara anledningen till återbetalningsskyldigheten, dock med ett jämkat belopp, fastställdes av förvaltningsrätten.

Den yrkade räntan, vad gäller?

Du uppger att det i den dokumentation som finns inte kan skönjas någon räntesats. Om avtal inte har träffats om att ränta ska utgå har borgenären normalt sett inte rätt kräva ränta av motparten under förutsättning att denne betalar i tid (borgenär = fordringsägare, icke att förväxla med rättsfiguren borgensman, vilken är en garant och således någonting helt annat), 2 § 1 st. RL. Räntelagen är en allmän lag som är dispositiv, vilket innebär att reglerna om betalningsvillkor gäller om ingenting annat är avtalat mellan parterna. Vid en första anblick kan man därför tro att Försäkringskassan inte skulle ha rätt att ta ut någon ränta på din skuld eftersom någon sådan inte har nämnts under dina samtal med myndigheten. Men socialförsäkringsbalken innehåller också bestämmelser om ränta och den lagstiftningen är en så kallad speciallag i förhållande räntelagen och enligt principen om lex specialis går speciallag före vanlig lag. Och i 108 kap. 15 § 1 st. 1 p. SFB sägs att den som är återbetalningsskyldig ska betala ränta på det återkrävda beloppet om Försäkringskassan avseende det återkrävda beloppet har träffat avtal med den enskilde om en avbetalningsplan. I lagrummets andra stycke uttalas vidare att räntan ska beräknas från den dag då avtalet om avbetalningsplanen träffades. Räntan ska sedan tas ut efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter, 108 kap. 16 § SFB, och den statliga utlåningsräntan är idag fastställd till 0,10 %. Det korta svaret på din faktiska fråga lyder följaktligen att Försäkringskassan har rätt att ta ut ränta enligt lag vid krav på återbetalning av sjukersättning när en avbetalningsplan har upprättats och detta trots att räntan inte är "avtalad". I undantagsfall, om det finns särskilda skäl, får dock Försäkringskassan efterge kravet på ränta och dröjsmålsränta, 108 kap. 21 § SFB (jfr även 8 § RL). Om några sådana skäl kan göras gällande i ditt fall är för mig ovisst varför den frågan behandlas lämpligast under vårt kommande telefonsamtal.

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.

Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering av ärendet bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på måndag den 3/5 kl 14.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,

Jacob BjörnbergRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Offentlig rätt och Försäkringskassan? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo