Vem ansvarar för att betala ut underhållsstöd för barn som bor växelvist hos en?

2018-09-22 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej. Jag har låg inkomst (11000kr /år). Jag har ett barn som är 3 år och han bor växelvist hos mig och sin pappa. 18 dagar hos mig och resten hos sin pappa. Mitt barn är folkbokförd hos mig och både hans pappa och jag har gemensam vårdnad om honom. Jag betalar 4000kr i månad för hyran. Min ex har också låg inkomst. Nya lagen som kom i mars 2018 säger att man inte får underhållsstöd längre och att istället får man ett bidrag inom bostadsbidraget. Jag sökte bostadsbidrag och jag får 1300kr i månaden. Jag frågade de om underhållsbidraget inom bostadsbidraget och de sa att jag måst söka ekonomisk bistånd istället. Jag kontaktade socialaförvaltningen och de sa tt jag måste söka underhållsstöd från försäkringskassan. Min fråga är om jag har rätt till någon bidrag/ stöd? Är det socialaförvaltningen som ska hjälpa mig ekonomisk eller försäkringskassan? Kan jag överklaga bådas beslut? Vad är mina rättigheter som ensamstående med låg inkomst? Tack så mycket
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Har du rätt till något bidrag?Du har rätt till bostadsbidrag om du bland annat är låginkomsttagare, har ett barn och dessutom betalar mer än 1 400 kr i månaden för hyra (97 kap. 18 § socialförsäkringsbalken). Storleken på denna del av bidraget utgår främst från vad du tjänar (95 kap. 3 § socialförsäkringsbalken). Kommer din årliga inkomst upp i en specifik summa kommer till exempel en del av bostadsbidraget dras av, men enligt de uppgifter du framfört blir inte detta aktuellt i ditt fall då du uppger att du tjänar 11 000 per år (97 kap. 15 § socialförsäkringsbalken). Du har utöver detta även rätt till särskilt bidrag för barn som bor växelvis hos dig på 1 300 kr inom ramen för bostadsbidraget (97 kap. 22a § socialförsäkringsbalken). I det här fallet så kommer beräkningen antagligen se ut ungefär som följande:1. 4 000 - 1 400 = 2 600. 50 % av 2 600 = 1 300. (97 kap. 18 § socialförsäkringsbalken)2. + 1 300 kr i form av särskilda bidraget (97 kap. 22a § socialförsäkringsbalken).= 2 600 kr totalt. Vem ska du vända dig till för att få bostadsbidrag?Bostadsbidrag får du från Försäkringskassan. Det är alltså dem du ska vända dig till, både för att få ut bostadsbidrag och det förr så kallade underhållsstödet som man får i form av "särskilt bidrag" inom ramen för bostadsbidraget.Du kan dock även ansöka om ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) hos socialtjänsten i din kommun.Det rör sig alltså om två olika former av bidrag, och handläggs av olika myndigheter, som du kan få tillsammans.Du kan överklaga båda beslutenBåde beslut om försörjningsstöd och bostadsbidrag kan överklagas. Hur detta går till bifogas i det beslut du får av myndigheterna i ditt ärende, om du inte fått ett skriftligt beslut kan du begära ett. Du kan även läsa på Försäkringskassans hemsida om överklagande.SammanfattningUnderhållsstödet för växelvis boende har bakats in i bostadsbidraget och kallas numera "särskilt bidrag". Den utgår från en fast summa, medan det övriga bostadsbidraget räknas ut utifrån din inkomst. Enligt de uppgifter du gett mig så gör jag beräkningen att du har rätt till ungefär 2 600 kr i bostadsbidrag totalt (fler faktorer kan dock inverka på summan). Det är Försäkringskassan som handlägger ärenden om bostadsbidrag. Utöver bostadsbidrag kan du även som låginkomsttagare ha rätt till försörjningsstöd, vilket du får utav socialtjänsten. Om du inte får det bostadsbidrag eller försörjningsstöd du anser att du har rätt till kan du överklaga, och då får en domstol pröva vad du har rätt till.Vänligen

Hur påverkas eventuell föräldrapenning vid byte av jobb?

2018-08-31 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej! Jag har jobbar i dagsläget på en tillsvidare anställning med drygt 26-28 tusen kr i bruttolön. Jag har blivit beviljad av min arbetsgivare att ta tjänsteledigt för att testa på ett annat yrke under minst ett halvår. Där har jag fått en visstidsanställning på 90%, men chans till förlängning, muntligt sagt. Med en grundlön på 20,400kr i brutto, varav ca 18,500kr då på 90%.Kontrakten är påskrivna och detta är verkligen något jag vill testa. Samtidigt önskar jag och min sambo att bli gravida. Hur kommer detta påverka min föräldrapenning om jag blir gravid under visstidsanställningen, och kanske ev kommer fortsätta jobba där? Jag börjar på nya jobbet om 2 veckor from idag.
Alex Skepastianos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Föräldrapenning regleras i Socialförsäkringsbalk (2010:110). 12 kap. ställer upp grundläggande villkor och bestämmelser för rätten till föräldrapenning. Föräldrapenning kan lämnas på tre olika nivåer: sjukpenningnivå, grundnivå samt lägstanivå. Sjukpenningnivå är antagligen den nivå vi i dagligt talar syftar på när vi pratar om föräldrapenning. Den beräknas på ett underlag som utgör 80 % av din sjukpenninggrundande inkomst (SGI), multiplicerat med 0.97. Frågan här är alltså hur din nya lön kommer att påverka din sjukpenninggrundande inkomst och därmed föräldrapenningen. En lägre lön leder normalt till en lägre SGI. Det finns dock vissa skydd i lagen som gör att man får behålla sitt SGI från tidigare, t.ex. om man börjar studera på heltid, dessutom har man ett så kallat efterskydd på tre månader. Det är lite klurigt att beräkna om man inte har alla uppgifter och jag rekommenderar därför att du testar t.ex. försäkringskassans guide och uträkning som du hittar här. Hoppas att du fick din hjälp du behövde och tveka inte att höra av dig igen om du har några funderingar!Vänligen,

Om man får sjukersättning, kan man då prova på att arbeta utan att bli av med den?

2018-08-27 i Försäkringskassan
FRÅGA |Om man har sjukpension? ? Kan man prova o jobba utan att bli av med den? Mvh
Fuad Heydarov |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om hur det blir när en person vill prova på att jobba (förvärvsarbeta), och hur det då fungerar med sjukpensionen (sjukersättningen), om denne får ha den kvar eller ej. Svaret på din fråga finns att hitta i socialförsäkringsbalken (SFB), och då främst i 36:e kapitlet. Det som man måste göra om man vill prova på att förvärvsarbeta, och om man samtidigt erhåller sjukersättning, är att man måste ansöka om vilande ersättning hos Försäkringskassan (SFB 36 kap. 10 §). Först och främst är det bra att veta att man måste ha haft erhållen sjukersättning i minst ett år för att man ska kunna förvärvsarbeta med vilande sjukersättning. En person kan få vilande sjukersättning i högst 2 år (SFB 36 kap. 14 §). Det som händer när du ansöker om vilande ersättning och ditt beslut bifalles, dvs att du får rätt till vilande ersättning, är helt enkelt att din sjukersättning tillfälligt inte betalas ut till dig, men du har fortfarande rätt till den (SFB 36 kap. 11 §). Skulle man inte klara av att förvärvsarbeta så får man givetvis tillbaka ersättningen, men detta sker också efter en ansökan.Beroende på hur mycket en person arbetar, så förklaras storleken på den vilande ersättningen baserat på det (SFB 36 kap. 12 §). För att underlätta detta så ska jag illustrera med ett exempel nedan.Exempel:A får sjukersättning för att denne fått en handskada, och ansöker efter 13 månader om vilande ersättning hos Försäkringskassan för att denne vill prova på att arbeta igen. A planerar att jobba 75 % med ett arbete som kräver användande av händerna, därför beslutar Försäkringskassan att 75 % av A:s sjukersättning ska förklaras vilande.Så för att sammanfatta, så kan man prova på att jobba trots att man erhåller sjukersättning, en ansökan till FK måste bara skickas in i sådana fall. Glöm ej att man måste ha erhållit sjukersättningen i minst 12 månader innan det går att ansöka om vilandeförklaring av ersättningen. Blanketter för att ansöka om vilandeförklaring av ersättning hittar du här och upphävande av vilandeförklaring av ersättning hittar du här.Hoppas att du fick svar på din fråga och tveka inte att höra av dig igen,Med vänliga hälsningar,

Hur länge kan Försäkringskassan återkräva bostadsbidrag?

2018-07-26 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hur länge får försäkringskassan återkräva ett felaktigt bostads bidrag?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det är bestämmelserna om preskription som avgör hur långt tillbaka i tiden Försäkringskassan kan återkräva ett felaktigt bostadsbidrag. Reglerna för preskription finns i preskriptionslagen (PreskrL). Lagen gäller i fråga om preskription av skulder om det inte finns annan lag som stadgar annat (1 § PreskrL). Det finns ingen separat lag avseende preskription av bostadsbidrag varför preskriptionslagen blir aktuell.En fordran preskriberas tio år efter tillkomsten om inte preskriptionen avbryts innan (2 § första stycket PreskrL). I fråga om bostadsbidrag är utgångspunkten för preskriptionstiden när den felaktiga utbetalningen gjordes (jfr prop. 1979/80:119 s. 89). Ett beslut om återkrav från Försäkringskassan räknas som ett preskriptionsavbrott.Som svar på din fråga innebär det att Försäkringskassan kan återkräva felaktigt utbetalt bostadsbidrag tio år tillbaka i tiden. Har det gått mer än tio år från att den felaktiga utbetalningen gjordes är skulden preskriberad och kan inte återkrävas. När Försäkringskassan väl återkrävt bostadsbidraget har det skett ett preskriptionsavbrott och en ny tid om tio år börjar löpa (jfr 6 § PreskrL).Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Återbetalning av bostadsbidrag och dröjsmålsränta

2018-09-16 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hur kan försäkringskassan ta ut ränta för den tid jag ska återbetala en skuld till dem - skuld jag inte haft någon vetskap om. För mycket bostadsbidrag har betalats ut till mig under 2008 & 2009. Detta upptäckte jag nu under 2018, jag har försökt få en avbetalningsplan, men mitt bud var för lågt. Han som ringde var inte otrevlig men ändå svår att förstå (språkmässigt). När vi pratat klart hade summan blivit 250 kr/mån + 15 kr för avi som skickas ut. Inget om att kunna betala med e-faktura eller autogiro. Den första skulden t o m i år är 10 280 kr, nu med alla utgifter och räntan blir det 11 025 kr. Jag känner en hopplöshet och frustration inför detta. Ska jag straffas med ränta också när det gått över 10 år sedan det första "felet" startade. När jag inte har vetat om det och de säger att de väntat på svar från mig, så undrar jag.Kan du ge mig ett råd hur ska jag gå tillväga med detta - är det rätt att de tar ut ränta.HälsningarLedsen pensionär
Greta Apelman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Skuld till FörsäkringskassanOm en har fått för mycket pengar av Försäkringskassan kan man bli skyldig att betala tillbaka dem. Det gäller oavsett vem som är skyldig för den felaktiga utbetalningen. En utredning görs i vilket fall av Försäkringskassan för att säkerställa att personen verkligen är återbetalningsskyldig.Om Försäkringskassan kommer fram till att man är återbetalningsskyldig ska man ges en möjlighet att lämna synpunkter innan beslut fattas. Det är antagligen det Försäkringskassan väntade på att höra från dig. Om beslut ändå fattas om återbetalning bestäms ett slutdatum för återbetalningen, dvs. en förfallodag. Om skulden inte är betald på förfallodagen så ska dröjsmålsränta tas ut på beloppet enligt lag (se 108 kap. 19 § socialförsäkringsbalken och 2 § räntelagen).AvbetalningsplanFörsäkringskassan kan göra upp en plan med den återbetalningsskyldige om hur avbetalningen ska läggas upp. Så länge avbetalningsplanen gäller så betalar man en lägre ränta än dröjsmålsräntan som annars skulle betalas. Om man ansöker om avbetalningsplan före förfallodagen slipper man betala uppläggningsavgift för avbetalningsplanen.Att betala av skuldenDet är möjligt att inbetalningen sker genom att avdrag görs från en annan ersättning man får från Försäkringskassan. Om man inte har någon annan ersättning från Försäkringskassan så skickar de ut ett inbetalningskort. Tyvärr går det inte att betala via autogiro eller e-faktura.Om man inte betalar tillbaka pengarna senast på förfallodagen sickas en påminnelse och dröjsmålsränta tillkommer. Om påminnelsen inte betalas skickas ett inkassokrav vilket är bilagt med en extra avgift. Därefter kan en ansökan från om utmätning skickas till Kronofogden. Jag vill understryka att man inte vill ha en skuld hos Kronofogden. Speciellt för bostadsbidragDitt bostadsbidrag baserades på de förväntade inkomster du angav vid ansökan för bidraget. Om dina inkomster var högre än vad du angav kan det vara orsaken till att du nu behöver betala tillbaka en del av bostadsbidraget. Om det finns särskilda skäl kan Försäkringskassan i undantagsfall besluta om att du slipper betala tillbaka det du blivit skyldig. Exempel på särskilda skäl ska ha stått i ett brev som Försäkringskassan ska ha skickat till dig gällande återbetalningskravet. En ansökan om undantag pga. särskilda skäl måste dock skickas in genom en viss tid (antagligen inom tre veckor). UndantagCondictio indebiti är en rättslig princip som betyder att betalningar som skett av misstag skall betalas tillbaka. Regeln är inte stadgad i lag men återfinns i praxis. Det finns undantag från regeln, t.ex. om mottagaren av utbetalningen har varit i god tro. Med god tro menas att mottagaren inte upptäckte felet eller haft skäl att misstänka att betalningen varit felaktig och inrättat sig efter betalningen. Omständigheter till dennes fördel är om det gått lång tid sedan utbetalningen och om det inte är ett särskilt stort belopp. Om det varit så att du vid en titt på utbetalningarna under 2008 och 2009 sett att det inte stämt överens med summan i beslutet om bostadsbidraget kan du inte anses ha varit i god tro. Principen är dock definitivt något du kan hävda vid en överklagan och vända till din fördel.Du ska även se över preskriptionstiden som är 10 år på en sådan här fordran (2 § preskriptionslagen). Det kan vara så att du inte är återbetalningsskyldig för en del av skulden om det har gått tio år sedan den utbetalningen. Kolla datumet för de utbetalningar Försäkringskassan vill göra gällande som felaktiga. Det kan vara bra att får ett utdrag från banken på insättningarna från den tiden och jämföra med beslutet från Försäkringskassan från de åren också. Omprövning och överklaganOm du är missnöjd med Försäkringskassans beslut om återbetalning kan du begära att de omprövar beslutet. Även om du vill begära omprövning av beslutet ska du betala skulden fram tills att de kommit fram till ett nytt beslut eller avslagit begäran. Skulle beslutet ändras efter omprövningen så får du tillbaka de pengar du betalat in. För att begära omprövning av beslutet ska du skriv ett brev där du berättar vilket beslut det gäller, hur du vill att beslutet ska ändras och varför, dvs. Ange argument för din sak. Skriv också ditt namn, personnummer, adress och telefonnummer. Om du anlitar ett ombud ska du ange ombudets namn, adress och telefonnummer. Brevet måste inkomma till Försäkringskassan senast två månader från den dag du fick beslutet. Om du är missnöjd med omprövningen kan du överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Du skriver du en överklagan likande ovan, adresserad till förvaltningsrätten, med även den lämnas in till Försäkringskassan som sedan ska skicka vidare den till förvaltningsrätten. Överklagan ska inkomma till Försäkringskassan inom tre veckor från att du fick ta del av beslutet (40 § och 43 § förvaltningslagen.)Om du även blir missnöjd med förvaltningsrättens beslut kan du överklaga till kammarrätten. I sista hand till Högsta förvaltningsdomstolen. Jag vill uppmärksamma dig på att överklaganden kan ta lång tid och vara kostsamt, speciellt i domstol. Men om det inte har gått två månader sedan du fick ta del av beslutet kan det absolut vara värt att begära en omprövning av beslutet hos Försäkringskassan. SammanfattningFörsäkringskassan har rätt att ta ut en dröjsmålsränta då förfallodagen för återbetalningen passerats. Jag håller med om att det är konstigt att det inte går att betala via autogiro eller e-faktura och att man själv då måste stå för inbetalningskortet varje månad. Dina val för att undkomma detta är inte många. Då du inte har möjlighet att betala av hela skulden direkt kommer ränta och kostnad för inbetalningskortet göra att skulden blir lite större för varje månad. Det du kan göra är att begära omprövning av beslutet och se över de utbetalningar du fick så att du inte betalar en skuld som delvis är preskriberad.Om du skulle ha några fler frågor är du välkommen att höra av dig till Lawline igen!Vänligen

Försäkringskassan har gett mig avslag två gånger - ska jag anlita en jurist för att veta hur jag ska gå vidare?

2018-08-28 i Försäkringskassan
FRÅGA |Jag har många neuropsykiatriska diagnoser som gör att jag inte kan arbeta mer än 50%, varken nu eller i framtiden. Jag har ansökt om sjukersättning av Försäkringskassan på dom 50% jag aldrig kommer kunna arbeta och fått avslag två gånger utan egentlig förklaring. Fastän det står på mitt läkarutlåtande klart och tydligt att mina kraftiga psykiska funktionshinder är kroniska och uttryckligen att jag aldrig kommer att kunna arbeta mer än 50% varken nu eller i framtiden. Jag uppfyller villkoren för sjukersättning och får ändå avslag så jag funderar på att skaffa en advokat/jurist som kan lagen och vet hur jag ska gå vidare. Borde jag göra det eller hur ska jag göra?
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du ska börja med att begära omprövning enligt 113 kap. 7 § socialförsäkringsbalken, vilket innebär att Försäkringskassan själva prövar beslutet på nytt med hänsyn till dina synpunkter och invändningar. Hur du begär en omprövning finns att läsa på försäkringskassans hemsida. Först därefter kan du överklaga beslutet (113 kap. 10 § socialförsäkringsbalken). Hur exakt ett överklagande ska gå till får man mer information om när man fått omprövningsbeslutet, men kort sagt ska du skriftligen redogöra för vilket beslut det rör sig om och varför du vill överklaga. Försäkringskassan kommer sedan själva att överlämna överklagandet till en förvaltningsdomstol. Huruvida du borde skaffa en advokat är först och främst upp till dig. Normalt behövs det dock inte när man överklagar sådana här beslut, utan meningen är att man ska klara sig utan ett ombud också. Att en jurist skulle känna till lagen bättre är visserligen sant, men som sagt är det inte avgörande för hur det kommer gå i förvaltningsrätten. Det räcker helt enkelt med att du redogör noga för varför du anser att beslutet är felaktigt och vilka omständigheter du åberopar. Jag skulle därför inte rekommendera att anlita en jurist med tanke på att de kostnader det medför inte står i proportion till den ringa fördel som det eventuellt kan medföra i en domstolsprocess.Jag kan däremot hänvisa dig till de paragrafer som är relevanta i i ditt fall, om du nu känner att en viss juridisk kunskap vore fördelaktigt när du ska skriva ditt överklagande. Det är 33 kap. socialförsäkringsbalken, och då först och främst 2 §, 5 §, 6 §, 7 §, 10 § och 11 §. Vänligen

Kan jag ansöka om sjukpenning igen om jag har fått ett avslagsbeslut?

2018-08-10 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej jag har gått över tider med ett överklagande och en omprövning.jag har varit sjukskriven på 100% sedan d23 jan 2018 men fick avslag och gjorde en omprövning som också blev avslagen.D jag fick en ny läkare och hon skrev ett nytt läkarintyg D 5 juni och fick godkännande av försäkringskassan.hur gör jag en ansökan från D 23 januari -4 juni.tack på förhand.
Louise Bergstrand |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det fick du ett beslut där försäkringskassan avslog din ansökan om sjukpenning för perioden 23 januari - 4 juni. När du sedan fick ytterligare ett avslag efter att en omprövning hade gjorts överklagade du inte det beslutet inom den tid du hade på dig. Jag förstår det också som att du vill ansöka om sjukpenning för samma tidsperiod som du ansökte om första gången.Utifrån dessa förutsättningar kommer jag gå igenom vad som gäller för ansökan om sjukpenning när du redan har fått ett avslag. Du kan ansöka om sjukpenning igen eftersom du aldrig överklagade beslutetEftersom du har fått ett beslut som inte är gynnande för dig så kan du ansöka om sjukpenning igen. Anledningen till att du kan ansöka om sjukpenning för samma tidsperiod igen är att du aldrig överklagade beslutet. Om du hade överklagat beslutet till förvaltningsrätten och du hade fått avslag i en dom så hade den domen gjort att du inte hade kunnat ansöka för samma tidsperiod igen. Detta eftersom en dom i ett socialförsäkringsmål får en sådan effekt att man inte kan ansöka om samma sak en gång till hos försäkringskassan. Jag nämner detta eftersom det är viktigt att skilja på om beslutet har omprövats eller överklagats. Eftersom du skriver att beslutet omprövades men inte överklagades kan du alltså ansöka om sjukpenning igen. Ett beslut som innebär ett avslag kommer aldrig hindra dig från att ansöka om sjukpenningen en gång till. När du ansöker om sjukpenning gör du på samma sätt som första gången du ansökte. Information om hur du ansöker hittar du här.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Du är välkommen att ställa en till fråga här om du har fler frågor eller om det kvarstår några oklarheter.Med vänliga hälsningar,

Hur ser ersättningen ut vid sjukskrivning?

2018-07-22 i Försäkringskassan
FRÅGA |Om man har varit sjukskriven i snart 8 månader. Vad säger lagen om ersättningen ?
Henrik Åkesson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att besvara din fråga med hjälp av reglerna i socialförsäkringsbalken (SFB). Eftersom jag inte har någon närmare information om hur din arbetssituation sett ut innan du blev sjukskriven så kommer mitt svar vara mer allmänt om ersättning på grund av sjukdom. Detta är ett relativt komplicerat ämne men jag kommer att göra mitt bästa för att förklara själva systemet. För en kort sammanfattning hänvisar jag dig till rubriken "Slutsats". Allmänt om sjukpenningSjukpenning betalas ut av Försäkringskassan (SFB 2 kap. 2 § första stycket). Den som arbetar i Sverige är försäkrad för sjukpenning (SFB 6 kap. 6 § tredje punkten). Du har då rätt till sjukpenning om du är drabbad av en sjukdom som sätter ner din arbetsförmåga med minst en fjärdedel (SFB 27 kap. 2 §). När du helt saknar arbetsförmåga får du hel sjukpenning, när arbetsförmågan är nedsatt med minst tre fjärdedelar får du tre fjärdedelars sjukpenning o.s.v. (SFB 27 kap. 45 §). Bedömning av nedsatt arbetsförmågaVid denna bedömning ska det beaktas om du inte kan utföra ditt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som din arbetsgivare tillfälligt erbjuder dig på grund av din sjukdom (SFB 27 kap. 46 §). Eftersom du varit sjukskriven i ca 240 dagar (räknat med 8 månader med 30 dagar vardera) har du kommit över 180 dagar, då det görs en särskild bedömning. Det ska då även beaktas, om det inte finns särskilda skäl mot det eller i annat fall kan anses oskäligt, om du har en förmåga att du kan försörja dig själv genom arbete som är normalt förekommande få arbetsmarknaden eller om det finns annat lämpligt arbete som är tillgängligt för dig (SFB 27 kap. 48 §). Har du en sådan förmåga har du inte längre rätt till sjukpenning. Om du skulle vara sjukskriven i mer än 365 dagar ska det alltid beaktas om du har en sådan förmåga som att försörja dig själv som jag beskrivit i stycket ovan, om det inte kan anses oskäligt (SFB 27 kap. 49 §). Olika nivåer av sjukpenningSjukpenning kan lämnas på normalnivån eller fortsättningsnivån (SFB 27 kap. 19 §). Sjukpenning normalnivån lämnas högst i 364 dagar (SFB 27 kap. 21 §). I dessa dagar räknas de dagar du tidigare fått sjuklön av din arbetsgivare (SFB 27 kap. 22 § andra stycket). Efter dessa dagar lämnas sjukpenning på fortsättningsnivån (SFB 27 kap. 24 §). Beräkning av sjukpenning på normalnivån och fortsättningsnivånSjukpenningen baseras på den årliga inkomst som du kan antas komma att få för eget arbete (SFB 25 kap. 2 §). I ditt fall kommer det förmodligen bli din tidigare årsinkomst innan du blev sjukskriven, dock till ett maxbelopp av 364 000 kr (SFB 25 kap. 5 § andra stycket). Sjukpenning på normalnivån är 77,6 % av din årliga inkomst (SFB 28 kap. 7 § 1 p.) och sjukpenningen på fortsättningsnivån är 72,75 % av din årliga inkomst (SFB 28 kap. 7 § 2 p.). Räknar vi med att du har en årlig inkomst på 100 000 kr kommer alltså normalnivån vara 77 600 kr och sjukpenningen på fortsättningsnivån kommer att vara 72 750 kr. Sjukpenningen ska enligt huvudregeln kalenderdagsberäknas (SFB 28 kap. 4 §). Detta innebär att summan vi får från antingen normalnivån eller fortsättningsnivån dividerat med 365 dagar (SFB 28 kap. 10 §). Med en årsinkomst på 100 000 kr är lämnas alltså sjukpenningen på normalnivån med 213 kr per dag och sjukpenning på fortsättningsnivån med 199 kr per dag. Det är även värt att poängtera att om du är arbetslös lämnas sjukpenningen med högst 543 kr per dag (SFB 28 kap. 11 §). SlutsatsErsättningen som du får är alltså sjukpenning och denna är baserad på din tidigare årsinkomst. Eftersom du varit sjukskriven i 8 månader kommer du att få sjukpenning på normalnivån fram till det att du fått sjukpenning i 364 dagar, därefter kommer du att få sjukpenning på fortsättningsnivån. För ett exempel på hur stor summan blir hänvisar jag dig till rubriken "beräkning av sjukpenning på normalnivån och fortsättningsnivån" ovan. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma! Med vänliga hälsningar