Ärver make enskild egendom?

2021-11-30 i Enskild egendom
FRÅGA |Om man har skrivit ett äktenskapsförord, och att man inte skriver ett testamente. Vad händer med de pengarna som ses som enskild egendom enligt äktenskapsförordet (tre barn inom äktenskapet). Får den efterlevande maken alla pengar eller får barnen pengarna direkt?
Sophia Engdahl |Jag förstår din fråga som att du undrar över vem som ärver enskild egendom om en gift person avlider och det finns gemensamma barn i äktenskapet. Reglerna om bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB) och reglerna om arv i ärvdabalken (ÄB).Vad är enskild egendom?I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom är alltså egendom som undantas från makarnas giftorättsgods och inte blir en del av bodelningen. Egendom kan bli enskild bland annat om det följer av ett äktenskapsförord eller om ena maken fått en gåva eller ett arv med förbehåll om att egendomen ska vara enskild (7 kap. 2 § ÄktB).Bodelning när en av makarna dörEtt äktenskap anses upplöst när någon av makarna dör (1 kap. 5 § ÄktB). En bodelning mellan makarna ska då förrättas innan ett arvskifte kan ske (9 kap. 1 § ÄktB och 23 kap. 1 § ÄB). Bodelningen ska då förrättas mellan den efterlevande maken på ena sidan och den dödes arvingar och eventuella universella tentamenstagare på den andra (9 kap. 5 § ÄktB), det vill säga den avlidens dödsbo (18 kap. 1 § ÄB).En bodelning kommer alltså ske mellan den avlidnas dödsbo och den efterlevande maken, där den enskilda egendomen undantas. Först när bodelningen har förrättats kan arvet efter den avlidne fördelas. Den avlidnes kvarlåtenskap består då i egendomen från bodelningen + den enskilda egendom som undantagits från bodelningen. Det är detta som kommer utgöra arvet efter den avlidne.Vem ärver?Om den som avlidit inte skrivit ett testamente är det den avlidnes närmaste släkt som ska ärva. Hur arvet fördelas regleras i olika arvsklasser och det är den första arvsklassen som i första hand ska ärva den avlidne. Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Efterlevande makes arvsrätt går dock före gemensamma barns arvsrätt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Gemensamma barns arvsrätt aktualiseras alltså först då även den efterlevande maken gått bort (3 kap. 2 § ÄB). De får då en så kallad efterarvsrätt. Efterlevande maken ärver egendomen med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att maken under sin livstid inte genom testamente eller förmånstagarförordnande får förordna över pengarna eller skänka bort en stor del av arvet som gåva, men i övrigt är fri att disponera över egendomen som denne önskar.Eftersom den avlidnes kvarlåtenskap består både i egendomen från bodelningen + den enskilda egendomen som undantagits från bodelningen, är det detta maken kommer ärva. Skillnaden blir att sådan egendom denne erhållit genom bodelning har hen full äganderätt till, medan egendom denne ärver har hen fri förfoganderätt över, då det egentligen är barnens arv som förvaltas.SammanfattningOm make med enskild egendom skulle avlida först kommer en bodelning ske mellan den efterlevande maken och den avlidnas dödsbo innan arvet efter den avlidna ska fördelas. Den enskilda egendomen kommer inte ingå i bodelningen. Det är dödsboets egendom efter bodelning + den enskilda egendomen som utgör den avlidnes kvarlåtenskap. Efterlevande makes arv går före gemensamma barns arvsrätt. Den efterlevande maken kommer därför ärva den avlidnes giftorättsgods och dennes enskilda egendom med fri förfoganderätt, och deras gemensamma barn får en efterarvsrätt som aktualiseras då den efterlevande maken avlider.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Testamente för sambor + kan man ärva skulder?

2021-09-29 i Sambo
FRÅGA |Hej! Jag är sambo och undrar nu om vi ska skriva både samboavtal och testamente. Villan vi bor i äger min sambo ensam, jag har flyttat in långt senare än när han köpte den. Vi har båda varsina två barn sedan tidigare. Min sambo säger att han vill att jag ska kunna bo kvar ifall han avlider före mig. Han skulle i sådana fall därför vilja att villan tillfaller mig och hans båda barn i lika delar. Tilläggas ska också att jag ensam har blancolån på ca 200000 kronor som jag ensam avbetalar. Hur ska det skrivas om jag avlider, kan han bli betalningsskyldig för det lånet? Tacksam för svar
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över: (1) Hur du och din sambo kan göra för att din sambos fastighet, för den händelse din sambo avlider före dig, ska tillfalla dig och hans två barn, och (2) om din sambo kan bli betalningsskyldig för ditt lån om du skulle avlida först. Samborelationer regleras i sambolagen (SamboL) och arvsrätt regleras i ärvdabalken (ÄB)Testamente och samboavtalI ett samboavtal kan man avtala om vad som ska ske vid en eventuell bodelning. Man kan exempelvis avtala bort vissa av sambolagens regler eller avtala om att viss egendom ska tillfalla den ena eller andra sambon. Här finns alltså en möjlighet att avtala om vem en bostad ska tillfalla. Sambor ärver inte varandra enligt svensk arvsrätt. För att de ska göra det krävs att de upprättar ett testamente. Testatorn är vid upprättande av ett testamente fri att förordna över sin kvarlåtenskap som denne önskar. Det finns dock vissa begränsningar i förhållande till den avlidnes barn, de är nämligen berättigade till något som kallas laglott. Denna rätt kan inte testamenteras bort. När någon avlider ska dennes barn ärva var sin lika stor del av den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta är deras arvslott. Du skriver att din sambo har två barn. Deras arvslott är alltså hälften av din sambos kvarlåtenskap var. Laglotten utgörs av hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB), det vill säga för din sambos barn en fjärdedel av hans kvarlåtenskap var. Sammantaget har din sambo alltså möjlighet att som mest förordna över hälften av sin kvarlåtenskap fritt. Så länge värdet av den del av fastigheten ni vill ska tillfalla dig faller inom detta belopp finns det inget hinder mot att upprätta ett testamente med denna innebörd.Jag förstår din fråga som att ni främst är intresserade av att trygga ditt boende för den händelse att din sambo avlider före dig. Jag skulle då råda er att prioritera att upprätta ett testamente då detta ger ett bättre skydd om din sambo skulle avlida, eftersom ett testamente tydligt ger uttryck för den avlidnes slutliga vilja.Vad händer med en skuld om en sambo avlider?Om den avlidne har skulder ska dessa i första hand betalas genom tillgångarna i dödsboet. Om tillgångarna i dödsboet inte skulle räcka för att betala av skulderna avskrivs skulden. Arvingar, sambo, make eller någon annan blir alltså inte betalningsskyldig för skulden.SammanfattningJag skulle råda dig och din sambo att upprätta ett testamente då detta vid ett arvskifte ger starkast skydd. Din sambo är fri att förordna över hälften av sin kvarlåtenskap som han önskar genom ett testamente utan hinder av dina barns laglott. Så länge värdet av den delen av fastigheten som ni önskar ska tillfalla dig inte är mer än hälften av din sambos totala kvarlåtenskap finns inget hinder mot att upprätta ett sådant testamente. Vad gäller den skuld du har genom ditt blancolån kommer den, om du skulle avlida, i första hand att betalas med de tillgångar som finns i ditt dödsbo. Skulle tillgångarna inte räcka för att betala skulden fullt ut kommer resten av lånet avskrivas. Ingen kommer alltså ärva din skuld.Om du skulle vilja ha hjälp att upprätta ett testamente kan du komma kontakt med våra jurister här.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Vad händer med enskild egendom om ena maken dör?

2021-09-24 i Enskild egendom
FRÅGA |Vad händer med en enskild egendom om någon dör. Ärver maka/make eller särkullbarnet denna.? Finns inga egna barn
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över vad som händer med enskild egendom om en gift person dör och det inte finns några gemensamma barn. Reglerna om bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB) och reglerna om arv i ärvdabalken (ÄB).Vad är enskild egendom?I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom är alltså egendom som undantas från makarnas giftorättsgods och inte blir en del av bodelningen. Egendom kan bli enskild bland annat om det följer av ett äktenskapsförord eller om ena maken fått en gåva eller ett arv med förbehåll om att egendomen ska vara enskild (7 kap. 2 § ÄktB).Bodelning när en av makarna dörEtt äktenskap anses upplöst när någon av makarna dör (1 kap. 5 § ÄktB). En bodelning mellan makarna ska då förrättas innan ett arvskifte kan ske (9 kap. 1 § ÄktB och 23 kap. 1 § ÄB). Bodelningen ska då förrättas mellan den efterlevande maken på ena sidan och den dödes arvingar och eventuella universella tentamenstagare på den andra (9 kap. 5 § ÄktB), det vill säga den avlidens dödsbo (18 kap. 1 § ÄB).En bodelning kommer alltså ske mellan den avlidnas dödsbo och den efterlevande maken, där den enskilda egendomen undantas. Först när bodelningen har förrättats kan arvet efter den avlidne fördelas. Den avlidnes kvarlåtenskap består då i egendomen från bodelningen + den enskilda egendom som undantagits från bodelningen. Det är detta som kommer utgöra arvet efter den avlidne.Vem ärver?ArvsklassernaOm den som avlidit inte skrivit ett testamente är det den avlidnes närmaste släkt som ska ärva. Hur arvet fördelas regleras i olika arvsklasser och det är den första arvsklassen som i första hand ska ärva den avlidne. Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Du skriver att det här inte finns några bröstarvingar (det vill säga egna eller adopterade barn), och arvet går då istället vidare till den andra arvsklassen, som består av arvlåtarens föräldrar, och om dessa är avlidna, den avlidnes syskon (2 kap. 2 § ÄB). Det framgår inte av din fråga om det finns några föräldrar eller syskon vid livet. Om det inte skulle göra det går arvet istället vidare till den tredje arvsklassen som i första hand består av mor- och farföräldrar (2 kap. 3 § första stycket). Om en far- eller morförälder är avliden delar istället den dödes barn dennes lott (2 kap. 3 § andra stycket), det vill säga arvlåtarens mostrar och morbröder eller fastrar och farbröder. För kusiner finns en begränsning i istadarätten och de omfattas inte av denna. Om den avlidne endast efterlämnar kusiner eller kusinbarn som släktingar kommer arvet alltså istället tillfalla allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § ÄB). Det framgår inte av din fråga vilka av makens anhöriga som är i livet, men jag hoppas att du utifrån redogörelsen ovan kan avgöra vem som skulle ärva.Ärver efterlevande make utan gemensamma barn?De släktingar som inte nämns i någon arvsklass ärver inte den avlidne (2 kap. 4 § ÄB). Den avlidnes make nämns inte i någon arvsklass och får alltså inte, om inte makarna har gemensamma barn ihop, ärva den avlidne. Du skriver att det här inte fanns några gemensamma barn, och den efterlevande maken kommer alltså inte ärva den avlidne. Inte heller kommer den efterlevande makens särkullbarn ärva den avlidne (2 kap. 4 § ÄB).Om man vill att den efterlevande maken, eller den efterlevande makens särkullbarn, ska ärva måste det upprättas ett testamente. Skulle man upprätta ett testamente till förmån för den efterlevande maken där den denne ärver även vad som var enskild egendom för den avlidne, finns det en möjlighet att även särkullbarnet får ta del av denna enskilda egendom. Detta förutsatt att den enskilda egendomen finns kvar även då den efterlevande maken sedermera dör och dennes arv ska fördelas, eftersom den första avlidna makens enskilda egendom då blivit en del av den efterlevande makens kvarlåtenskap.SammanfattningOm make med enskild egendom skulle avlida först kommer en bodelning ske mellan den efterlevande maken och den avlidnas dödsbo innan arvet efter den avlidna ska fördelas. Den enskilda egendomen kommer inte ingå i bodelningen. Det är dödsboets egendom efter bodelning + den enskilda egendomen som utgör den avlidnes kvarlåtenskap. Denna kvarlåtenskap kommer, om makarna inte har gemensamma barn, inte tillfalla den efterlevande maken. Vill man att egendom ska tillfalla den efterlevande maken måste ett testamente till förmån för denne upprättas. Den efterlevande makens särkullbarn ärver inte på något sätt den avlidne, annat än att egendom den efterlevande maken ärvt genom testamente kan tillfalla särkullbarnet när den efterlevande maken sedermera avlider, förutsatt att egendomen då finns kvar bland den efterlevande makens egendom.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Räknas en överstrykning av ett namn i ett testamente som en återkallelse?

2021-07-07 i Testamente
FRÅGA |Min moster har skrivit 4 personer som ska ärva i ett testamente. Nu har hon strukit 2 personer i testamentet med en penna och nu undrar jag om testamentet är giltigt? Det stämmer ju inte överens med kopian som advokaten har.
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om en överstrykning av en testamentstagares namn med penna i ett testamente kan anses som återkallelse av den delen av testamentet, eller om det ursprungliga testamentet trots överstrykningen gäller när en kopia av det ursprungliga testamentet också finns hos en advokatbyrå. Reglerna om arvsrätt finns i ärvdabalken, fortsättningsvis kallad ÄB.Om en testator på något sätt otvetydigt givit tillkänna att ett testamente inte längre var uttryck för hans eller hennes yttersta vilja är testamentet utan verkan (10 kap. 5 § första stycket ÄB). Ett exempel på en sådan handling kan vara att testatorn förstört testamentet eller gjort en överstrykning i det. En återkallelse av ett testamente eller en del av ett testamente kan alltså ske formlöst, men det krävs att en tydlig viljeyttring ägt rum från testatorns sida som visar att testamentet inte längre ska gälla.I NJA 1948 s. 768 hade en testator på en av två kopior av ett testamente strukit över en av två testamentstagare. Den ena kopian var skriven på tjockt papper (helark) och den andra på tunt papper (sammanfogade halvark). Överstrykningen hade skett i kopian som var skriven på tjockt papper. HD ansåg att själva strykningen var en giltig återkallelse av testamentet, och den delen av testamentet som avsåg den testamentstagarens rätt att ärva förklarades därför vara utan verkan. I ett annat fall, NJA 1963 s. 512, var ett testamente också upprättat i två exemplar varav ett av dem framstod som huvudexemplar då det hade lämnats kvar på en juridisk byrå. En överstrykning hade gjorts i det exemplar som inte fanns på byrån. HD ansåg i detta fall att överstrykningen inte var en giltig återkallelse. Testatorn i fallet hade dock uttryckligen uttalat att syftet med att förvara ett exemplar av testamentet hos en byrå var att skydda testamentet mot obehöriga åtaganden från testamentstagarna. Han hade även cirka två månader före sin död påtalat för den testamentstagare som sedan blev struken ur testamentet att ett testamente till hennes förmån förvarades på byrån. HD ansåg därför att även om överstrykningen i testamentet antogs vara gjort av testatorn kunde det inte anses att hans förordnade till förmån för den testamentstagare som sedan blev struken inte längre var uttryck för hans yttersta vilja.Att avgöra huruvida ett testamente eller delar av ett testamente giltigt återkallats eller ej kan vara en svår tolkningsfråga. Som du ser ovan i rättsfallen kan omständigheterna kring testamentets upprättande och återkallelsen ha stor betydelse, och jag kan därför tyvärr inte utan att närmare känna till omständigheterna ge något definitivt svar på om det här rör sig om en giltig återkallelse eller ej. Generellt sett kan dock sägas att en överstrykning i ett testamente normalt anses vara ett uttryck för testatorns vilja och innebär att testamentet anses återkallat. Avgörande är dock i slutänden vad som bedöms vara testatorns yttersta vilja.Jag hoppas att du fått lite vägledning kring din fråga!Med vänlig hälsning

Har ett halvsyskon rätt till efterarv?

2021-11-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Hur ser arvsordning ut när make avlider inga barn finns i äktenskapet, däremot finns det en halvbror till den avlidne maken och 2 halvsyskonbarn. Inget giltigt testamente finns, då originalet förkommit (kopior finns). Ärver makan till att börja med med fri förfogande rätt eller med full förfogande rätt ?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över: (1) Om en kopia på ett testamente kan anses som giltigt, (2) Om en halvbror har rätt till efterarv efter sin bror om broderns maka ärvt sin man, (3) Huruvida makan i så fall ärver sin man med fri förfoganderätt. Reglerna om arvsrätt finns i ärvdabalken, fortsättningsvis kallad ÄB.Kopia av ett testamenteFör att ett testamente ska anses giltigt krävs normalt att det är ett original. I vissa fall kan dock även kopior av ett testamente anses giltiga. För att upprätta ett giltigt testamente krävs att det upprättas skriftligt med två vittnen närvarande (10 kap. 1 § ÄB). En kopia av ett sådant testamente som uppfyller formkraven kan i vissa fall anses giltigt, om det inte finns skäl att anta att kopians innehåll inte skulle överensstämma med originalhandlingen. I NJA 1977 s. 168 godtogs exempelvis en kopia av ett testamente. Det rörde sig då om en fotokopia av ett testamente som ansågs giltig då det inte kunde antas att kopian inte överensstämde med originalhandlingen.Om inget giltigt testamente finnsHuruvida en kopia av ett testamente kan anses giltig eller ej beror alltså på hur väl kopian anses överensstämma med originalet. Nedan kommer jag redogöra för hur arvet kommer fördelas om kopiorna av testamentet inte anses giltiga.Om arvlåtaren vid sin bortgång var gift så ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Detta gäller även om makarna inte haft några gemensamma barn. När den efterlevande maken sedermera avlider, och någon bröstarvinge, förälder, syskon eller syskonbarn till den först avlidne maken är vid livet har de dock rätt till hälften av den efterlevande makens bo (3 kap. 2 § ÄB). De har alltså en så kallad efterarvsrätt.Du skriver att det här finns en halvbror till den avlidne samt att denne har två barn. Att det rör sig om ett halvsyskon och inte ett helsyskon saknar i detta avseende betydelse. För att halvbrodern ska ha rätt till efterarv är en förutsättning att den avlidnes föräldrar inte är vid livet. Som jag förstår din fråga är så inte fallet. Makan kommer alltså ärva den avlidnes kvarlåtenskap, men den avlidnes halvbror har en rätt till efterarv när makan sedermera avlider. Skulle halvbrodern då inte vara vid livet har dennes barn istället en sådan rätt.Fri förfoganderättNär någon annan har rätt till efterarv ärver den efterlevande maken egendomen med fri förfoganderätt. Det innebär att maken under sin livstid inte genom testamente eller förmånstagarförordnande får förordna över egendomen eller skänka bort en stor del av arvet som gåva. I övrigt är denne dock fri att disponera över egendomen som denne önskar. Det stämmer alltså att makan kommer ärva egendomen med fri förfoganderätt eftersom mannens halvbror har rätt till efterarv efter sin bror.SammanfattningEn kopia av ett testamente kan under vissa förutsättningar anses giltigt om det kan antas att dess innehåll överensstämmer med originalhandlingen. Skulle ett testamente inte vara upprättat ärver mannens fru egendomen med fri förfoganderätt, och mannens halvbror, eller dennes barn om halvbrodern inte är vid livet, har rätt till hälften av den efterlevande makens bo i efterarv då denne sedermera avlider.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Vad skiljer särkullbarns arvsrätt från gemensamma barns arvsrätt?

2021-09-29 i Särkullbarn
FRÅGA |Är särkulle barn efter min biologiska pappa o han var gift o hade 3 barn tillsammans med henne. Är det giftorättsgodset man ska dela på o hur mycket av det har jag rätt till?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över hur särkullsbarns arvsrätt ser ut. Reglerna om arvsrätt finns i ärvdabalken (ÄB) och reglerna om bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB).Vad skiljer särkullbarns arvsrätt från gemensamma barns arvsrätt?Med vilken andel ärver särkullbarn förälders kvarlåtenskap?Om den som avlidit inte skrivit ett testamente är det den avlidnes närmaste släkt som ska ärva. Hur arvet fördelas regleras i olika arvsklasser och det är den första arvsklassen som i första hand ska ärva den avlidne. Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Barnen ska då ärva var sin lika stor del från den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta är vad som kallas arvslott. Du skriver att du har tre halvsyskon på din fars sida. Förutsatt att din far inte har fler barn så är vardera barns arvslott en fjärdedel av er fars kvarlåtenskap och det är alltså det du kommer ärva.Särkullbarns arvsrätt och gemensamma barns arvsrättOm arvlåtaren vid dödsfallet var gift går dock efterlevande makens arvsrätt går före gemensamma barns arvsrätt (3 kap. 1 § första stycket ÄB).Gemensamma barns arvsrätt aktualiseras alltså först då även den efterlevande maken gått bort (3 kap. 2 § ÄB). De får då en så kallad efterarvsrätt. Vad gäller särkullbarn har de dock rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Särkullbarn kan även välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken, och får i så fall ut sitt arv som efterarv när den efterlevande maken avlider (3 kap. 9 § ÄB).Det framgår inte av din fråga huruvida din fars fru är i livet eller inte. Om hon är det kommer dina syskon, som är gemensamma barn mellan din far och hans fru, inte få ut sitt arv med en gång utan får en efterarvsrätt som aktualiseras först då din fars fru avlider. Du som särkullbarn har dock rätt att få ut ditt arv omgående.Vilken egendom ingår i arvet?När ett äktenskap upplöses genom dödsfall ska en bodelning förrättas (1 kap. 5 §och 9 kap. 1 § första stycket ÄktB). I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom blir enskild bland annat om det följer av ett äktenskapsförord eller om ena maken fått en gåva eller ett arv med förbehåll om att egendomen ska vara enskild (7 kap. 2 § ÄktB). Dödsbodelägare är den avlidnes arvingar. Eftersom du är arvinge efter din far är du även dödsbodelägare.Det är tillgångarna efter bodelningen som utgör den avlidnes kvarlåtenskap och som sedan fördelas mellan arvtagarna. Giftorättsgodset som du skriver om ska alltså först fördelas mellan din fars dödsbo och din fars fru (förutsatt att hon fortsatt är i livet). Den egendom som efter fördelningen tillfaller din fars dödsbo är hans kvarlåtenskap, och det är alltså den egendomen du kommer ärva honom ur.SammanfattningDen avlidnes bröstarvingar ärver den avlidne med varsin lika stor andel var. Förutsatt att din far hade fyra barn ärver ni alltså honom med en lika stor andel av hans kvarlåtenskap var, det vill säga en fjärdedel. Dina syskon som är gemensamma barn mellan din far och hans fru kommer dock (om din fars fru fortsatt är i livet) inte få ärva sina andelar med en gång utan får istället en efterarvsrätt som aktualiseras då din fars fru avlider. Du som är särkullbarn har dock rätt att få ut ditt arv omgående.Det du kommer erhålla ditt arv ur är inte giftorättsgodset. Din fars fru och din fars totala giftorättsgods fördelas under bodelningen (vanligtvis genom likadelning). Det är den andel av det totala giftorättsgodset din fars dödsbo erhåller efter genomförd bodelning som kommer bli hans kvarlåtenskap som du kommer ärva honom ur.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Kan man ärva någon som intagit en roll som farförälder men inte är biologisk släkt?

2021-08-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej. Det är så att jag och min syster hade en farmor som levde med en man i över 40 år som vi kallade farfar. Pappa som var enda barnet men inte barn till farfar utan bara farmors är död sedan 30 år tillbaka. Nu har farfar dött och inget testamente finns alltså dog farmor innan farfar. Har jag och min syster någon rätt till arv ? Tilläggas är att farfar och farmor har ägor i Serbien och Frankrike alltså ej här i Sverige .
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om du och din syster har rätt att ärva en man som intagit en roll som er farfar, men som ni inte har något faktiskt släktband till. Reglerna om arvsrätt finns i Ärvdabalken, fortsättningsvis ÄktB.Hur arv fördelas om testamente inte upprättatsOm den som avlidit inte skrivit ett testamente är det den avlidnes närmaste släkt som ska ärva. Hur arvet fördelas regleras i olika arvsklasser och det är den första arvsklassen som i första hand ska ärva den avlidne. Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Detta är vad som kallas arvslott och ärvs av arvlåtarens bröstarvingar. Bröstarvingar är arvlåtarens biologiska eller adopterade barn.Om en arvtagare har dött ska dennes barn träda i dennes ställe enligt något som kallas istadarätten (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). De släktingar som inte nämns i någon arvsklass ärver inte den avlidne (2 kap. 4 § ÄB).Ert fallEftersom er far inte var biologisk eller adopterad son till mannen som varit som er farfar var er far inte bröstarvinge till er farfar. Istadarätten blir då inte heller aktuell för efterlevande barn till er far. Om inget testamente var upprättat saknar alltså du och din syster tyvärr arvsrätt efter mannen som intagit en roll som er farfar.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Ärver särkullbarn sin styvförälder?

2021-05-25 i Efterarv
FRÅGA |Hej! Mina föräldrar har två gemensamma barn, jag och min syster. Därutöver har pappa ett särkullbarn. Nu har mamma avlidit. Hur kan vi förhindra att mammas tillgångar inte blir en del i särkullbarnets laglott den dagen pappa går bort?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över hur det kommer bli med arvet efter din mor då din far avlider, samt om ditt halvsyskon på din fars sida kommer få ta del av arvet efter din mor. Reglerna om arvsrätt finns i ärvdabalken, fortsättningsvis kallas ÄB.Det framgår inte av din fråga huruvida dina föräldrar var gifta eller ej, men som din fråga är formulerad förefaller det som att så var fallet och att din far fått sitta kvar i vad som brukar kallas "orubbat bo". Jag kommer dock nedan redogöra både för vad som gäller om dina föräldrar var gifta och om de inte var det.Om dina föräldrar var giftaOm den avlidne vid dödsfallet var gift går efterlevande makens arvsrätt går före gemensamma barns arvsrätt (3 kap. 1 § första stycket ÄB).Gemensamma barns arvsrätt aktualiseras alltså först då även den efterlevande maken gått bort (3 kap. 2 § ÄB). Den efterlevande maken ärver då egendomen med fri förfoganderätt och de gemensamma barnen får en så kallad efterarvsrätt. Om din mor och far var gifta skulle alltså du och din syster få ert arv från er mor i form av en sådan efterarvsrätt då din far avlider.Efterarvet ska realiseras innan den efterlevande makens kvarlåtenskap ska fördelas. Hur stort efterarvet ska vara beräknas genom en kvot som räknas fram efter bodelningen mellan den avlidna makens dödsbo och den efterlevande maken. Kvoten får man fram genom att ställa arvet efter den avlidna maken som den efterlevande maken ska erhålla med fri förfoganderätt i relation till den efterlevande makens förmögenhet. När den efterlevande maken avlider används denna kvot för att avgöra hur mycket av dennes kvarlåtenskap som ska erhållas som efterarv efter den först avlidne maken.Beräkningen ser ut som följande:Kvoten= arvet efter den först avlidna maken /(den efterlevande makens egendom efter bodelning + arvet efter den först avlidna maken)Ex: De gemensamma barnen ska få 100 000 kr i arv efter sin mor, men makens arvsrätt går före. Maken har efter bodelning 150 000 kr i tillgångar. Efterarvets andel av makens tillgångar är då: 100 000 / (150 000 + 100 000) = 0,4 = 40 %De gemensamma barnen ska då när den efterlevande maken avlider som efterarv efter sin mor få ut 40 % av faderns tillgångar. Om faderns egendom ökar eller minskar innan han avlider ökar och minskar alltså även efterarvet i motsvarande mån.Det efterarv du och din syster har rätt till efter er mor, som er far har ärvt med fri förfoganderätt i egenskap av efterlevande make, ska alltså fördelas innan din fars arv fördelas. Efterarvet efter er mor kommer inte ditt halvsyskon få tal del av. Det är bara din fars egna arv, viket utgörs av vad som kvarstår efter efterarvet delats ut till dig och din syster, som hans särkullbarn kommer få ärva ur. Om er far inte har upprättat något testamente kommer hans kvarlåtenskap fördelas jämt mellan hans bröstarvingar (2 kap. 1 § andra stycket ÄB), och du, din syster och ert halvsyskon kommer alltså ärva en tredjedel av hans kvarlåtenskap var.Om dina föräldrar inte var giftaOm din mor inte upprättat ett testamenteOm dina föräldrar inte var gifta och din mor inte upprättat något testamente har din far inte någon lagstadgad rätt att ärva din mor, utan det är då du och din syster som ska ärva hela hennes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Du och din syster som är din mors bröstarvingar ärver då var sin lika stor del av hennes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta är vad som kallas arvslott. Eftersom din fars särkullbarn inte är en bröstarvinge till din mor ärver hen i detta scenario inte din mor alls.Om din mor har upprättat ett testamente till förmån för er farUtifrån din fråga låter det som att din far kommer ärva er mor innan ni ärver. För relationer där parterna ej är gifta finns ingen rätt för efterlevande partner att "sitta kvar i orubbat bo". För att din far i så fall ska få ärva din mor krävs att din mor upprättat ett testamente till förmån för din far. Din mor har rätt att förordna över sin kvarlåtenskap genom ett testamente, men det finns vissa begränsningar i denna rätt. Barn till den avlidne är nämligen berättigade till något som kallas laglott. Barnens laglott utgörs av halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Eftersom du och din syster är din mors enda bröstarvingar motsvarar er arvslott hälften av er mors kvarlåtenskap och er laglott således en fjärdedel av er mors kvarlåtenskap.Om det är så att er mor upprättat ett testamente till förmån för er far så att han ärver hela hennes kvarlåtenskap har du och din syster möjlighet att påkalla jämkning av testamentet inom sex månader från att ni fått ta del av det för att begära ut er laglott (7 kap. 3 § ÄB). Om ni gör detta kommer ert halvsyskon inte kunna ta del av era laglotter, utan de utgör ert arv från er mor. Resterande del av kvarlåtenskapen har er mor dock haft frihet att förordna över och kommer tillfalla er far. Någon efterarvsrätt finns inte om parterna inte är gifta. När er far avlider kommer arvet efter honom, inklusive vad han ärvt från er mor, fördelas mellan hans bröstarvingar, det vill säga även med ert halvsyskon. Skulle ni vilja förhindra detta skulle din far behöva upprätta ett testamente som säger att du och din syster ska ärva den delen av kvarlåtenskapen. Ett sådant testamente är dock bara giltigt i den mån det inte inskränker på ert halvsyskons rätt till laglott efter er far.SammanfattningOm din mor var gift med din far: Fördelningen av efterarvet efter din mor sker separat mellan dig och din syster som var hennes bröstarvingar och kommer ej tillfalla ert halvsyskon. Efterarvets storlek beräknas med hjälp av en kvotsats. När efterarvet efter din mor fördelats kvarstår vad som utgör din fars kvarlåtenskap. När din far avlider ska detta fördelas jämt mellan dig och dina syskon, om han inte upprättat ett testamente som säger något annat.Om din mor inte var gift med din far: Om inget testamente var upprättat ärver du och din syster hela din mors kvarlåtenskap direkt. Om ett testamente till förmån för din far var upprättat finns ingen efterarvsrätt för er utan även ert halvsyskon kommer ärva ur er fars kvarlåtenskap när han avlider, där alltså även arvet från er mor ingår. För att undvika detta kan ni jämka testamentet och begära ut era laglotter. Er far kan även upprätta ett testamente till förmån för dig och din syster, så länge det inte inskränker på hans särkullbarns laglott.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning