Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).Utgångspunkten är att allt giftorättsgods delas lika vid en bodelningOm din make avlider före dig sker först en bodelning och sedan en arvsutdelning. När du och din make ingick ett äktenskap förvandlades all er egendom till giftorättsgods om ni inte har upprättat något äktenskapsförord (7 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgodset kommer som huvudregel att delas lika mellan dig och din make vid exempelvis dödsfall (10 kap. 1 § ÄktB, 11 kap. 3 § andra meningen ÄktB). Det innebär att värdet på all era tillgångar, inklusive egendom som gemensam bostad och bil osv, kommer att delas lika mellan er. Att ägodelar står i din eller din makes namn spelar därför ingen större roll. Din makes kvarlåtenskap ska dock tillfalla dig också om han inte skulle ha en egen son (3 kap. 1 § första stycket ÄB).Din makes son har rätt till din makes tillgångar vid hans avlidandeDin makes son från ett tidigare förhållande är ett s.k, särkullsbarn. Ett särkullsbarn har möjligheten att begära ut dennes berättigade arv när dennes förälder avlider. Det innebär att din makes son kan din makes tillgångar vid tidpunkten av hans bortfall. Din makes son kan dock avstå sin rätt till kvarlåtenskapen (3 kap. 1§ första stycket ÄB, 3 kap. 9 § ÄB). Du får då fri förfoganderätt till hans del av arvet. Avslutningsvis sker först en bodelning mellan dig och din make och sedan sker en arvsutdelning av din makes kvarlåtenskap. Vid en bodelning är huvudregeln att ni delar lika på tillgångarna. Din makes son, om han nu är enda barnet som din make har, ärver det som är kvar av din makes kvarlåtenskap efter bodelningen. Din makes son kan välja att avstå från sitt arv till din fördel. Det är inte bättre eller enklare om ägodelarna står i ditt namn eftersom det rör sig om giftorättsgods, dvs gemensam egendom.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB).Testatorns vilja ska respekteras i möjligaste månEn grundläggande regel i testamentsrätt är att testatorns vilja, sambons vilja i detta fall, ska respekteras i möjligaste mån (11 kap. 1 § första stycket ÄB). Utgångspunkten är således att man kan testamentera sina tillgångar fritt, med viss inskränkning. Eftersom sambon inte har några egna barn eller gemensamma barn med sin trolovande så finns det inte heller någon risk för att testamentet skulle inskränka på sambons barns rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av den arvedel som barnet skulle haft rätt till utan testamente (7 kap. 1 § ÄB).Testamentet måste vara undertecknat och bevittnas av två vittnen för att det ska ha giltig verkanDet finns olika formkrav på ett testamente för att det ska ha rättslig verkan. Ett testamente ska bland annat vara skriftligt och vara underskrivet den vars egendom testamentet avser (10 kap. 1 § ÄB). En annan förutsättning för ett giltigt testamente är att två vittnen samtidigt ska vittna när testamentet skrivs under (10 kap. 1 § ÄB). Det finns dock begränsningar på vilka vittnen som tillåts vara vittnen för att testamentet ska ha rättslig verkan. Vittnena får inte vara en sambo, maka, en förälder eller ett barn, syskon eller ha liknande släktskap med testamentsgivaren. Bonussonen får inte heller vittna eftersom han anges som testamentstagare (10 kap. 4 § andra stycket ÄB). Man kan exempelvis välja två vänner, grannar eller arbetskollegor som vittnen. Det krävs att vittnena ska underteckna testamentet för att styrka sina vittnesmål (10 kap. 1 § ÄB). Vittnena ska även anteckna sina yrken och hemvister (10 kap. 2 § första stycket ÄB).Sammanfattningsvis ska det inte vara några problem för en sambo att testamentera sin andel i en gemensam fastighet till sin bonusson, så länge formkravet för testamentet är uppfyllda.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du och din sambo vill ärva av varandra och att barnen ska få ärva från respektive när både du och din sambo avlidit. Jag utgår från att ni inte har något testamente. Det innebär att arvsrättsliga regler i ärvdabalken (ÄB) blir tillämpliga.Sambor har ej legal arvsrätt och måste därför skriva ett testamente för att den kvarlevande sambon ska få ärva egendom av den avlidne sambonI svensk rätt saknar sambor legal arvsrätt. För att ärva från den andre krävs det att du och din sambo upprättar varsitt testamente där ni tydligt anger att den kvarlevande sambon ska ärva den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfogande rätt. Att få ärva egendom med fri förfogande rätt innebär att man inte får testamentera över den kvotdel som senare ska tillkomma efterarvingarna (den avlidnes särkullsbarn i detta fall). I testamentet kan man även ange att särkullbarnet ska få ta del av sitt arv när den efterlevande sambon avlider.Testamentet måste vara undertecknat och bevittnas av två vittnen för att det ska ha giltig verkanDet finns olika formkrav på ett testamente för att det ska ha rättslig verkan. Ett testamente ska upprättas skriftligt och vara underskrivet den vars egendom testamentet avser (10 kap. 1 § ÄB). Det krävs även att två personer samtidigt ska vittna när testamentet skrivs under. Det finns begränsningar på vilka vittnen som tillåts vittne för att testamentet ska ha rättslig verkan. Vittnena får inte vara en sambo, maka, en förälder eller ett barn, syskon eller ha liknande släktskap med testamentsgivaren. Man kan exempelvis välja två vänner, grannar eller arbetskollegor som vittnen. Det krävs att vittnena ska underteckna testamentet för att styrka sina vittnesmål (10 kap. 1 § ÄB). Vittnena ska även anteckna sina yrken och hemvister (10 kap. 2 § första stycket ÄB).Ditt barn kan begära en del utav ditt arv fastän du testamenterat bort din förmögenhetDet finns dock en risk att den avlidnes särkullsbarn ändrar sig och vill ta ut sitt arv direkt. Ett barn (den avlidnes bröstarvinge) har alltid rätt till en s.k. laglott. Laglotten är hälften av den arvedel som barnet skulle haft rätt till utan testamente (7 kap. 1 § ÄB). Eftersom det endast är fråga om ett barn på varsin sida, så skulle barnet ha ärvt 100% av förälderns kvarlåtenskap om det inte förelåg ett testamente. Vid upprättande av ett testamente kan barnet begära hälften av den delen, alltså 50 % av den avlidne förälderns förmögenhet.Det krävs dock ett att särkullbarnet aktivt begär jämkning av testamentet för att denne ska få ut sitt arv (7 kap. 3 § första stycket ÄB). Detta är alltså inget problem om barnen inte vill ta del av sin laglott förens både du och din sambo avlidit.Avslutningsvis saknar sambor legal arvsrätt i Sverige. Det innebär att både du och din sambo bör upprätta varsitt testamente där ni tydligt anger att ni ärver efter varandra. Det finns dock en risk att den avlidnes särkullsbarn ändrar sig angående att avvakta med sitt arv. Särkullsbarnet kan då aktivt begära ut sin laglott, dvs hälften av det den hade ärv om ett testamente inte fanns, från den kvarlevande sambon.Det finns olika formkrav som måste uppfyllas för att ett testamente ska ha giltig verkan så det är viktigt att upprättandet sker på ett korrekt sätt. Vi på lawline upprättar testamenten för ett fast pris! Ni kan få juridisk hjälp genom att skicka in er information via länken så kontaktar vi dig: https://lawline.se/fixed_priceJag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB).I Sverige har vi en arvsrättslig princip som kallas för Istadarätten. Principen innebär att om en arvinge avlider så träder dennes avkomlingar i den avlidnas ställe vad gäller rätten till arv (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). I ditt fall betyder det att barnen till det avlidna syskonet träder in i syskonets ställe och ska dela lika på dennes arv.Detta gäller rätten till arv och inte nödvändigtvis förskott på arv i form av gåva. När föräldrarna är vid liv kan de själva bestämma vilka syskon som ska få ta del av gåvan. Det arvlåtaren, föräldrarna, ger en bröstarvinge, syskonen, när de varit vid liv ska avräknas som förskott på dennes arv, om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett (6 kap. 1 § första stycket ÄB). När föräldrarna avlidit kommer gåvans värde att läggas till på kvarlåtenskapens värde vid beräkningen av arvslotter om ena syskonet fått mer än det andra (6 kap. 5 § ÄB). Den som erhållit en större del av gåvan får därefter avräkna gåvans värde från sin arvslott så att varje gren får lika mycket. Att varje arvsgren får lika stor del av arvet bygger på Stirpalgrundsatsen. Sammanfattningsvis är det den avlidnes avkomlingar som träder in i dennes ställe gällande rätt till arv. De syskonen eller de syskons barnen som inte får ta del av gåvan när föräldrarna är vid liv kommer att kompenseras när arv delas ut.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,