Hur tolkar man avtal när parterna inte är överrens om innehållet?

2019-06-19 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag och min kurskamrat har tillsammans skrivit ett examensarbete denna vår för en myndighet. Vi skrev båda under ett varsitt kontrakt i början av arbetet om att där det bland annat stod vilket arvode vi skulle erhålla efter godkänt examensarbete. I kontraktet står det följande (Jag har bytt ut myndighetsnamnet till enbart "myndigheten"): "Examensarbetaren nedan har åtagit sig att skriva ett examensarbete enligt bilagda projektförslag (se bilaga 1). Efter att examensarbetet godkänts av examinatorn och myndigheten (handledare och ämnesgranskare på myndigheten) kommer ett arvode om 20 000 SEK att utbetalas till examensarbetaren.Detta avtal har upprättas i två likalydande exemplar, varav parterna (Myndigheten och Examensarbetaren) har tagit var sitt. Myndighetens exemplar skickas inskannad till Studentgruppen(student@blablabla.se).Nu när arbetet är godkänt och arvodet ska betalas ut påstår det att det är 20.000 SEK att dela på och inte per examensarbetare. Men när vi läser kontraktet så anser vi att det framgår det att det är per examensarbetare, eftersom vi har två separata kontrakt med samma formulering. Hur kan man ställa sig till detta? Har vi någon rättighet att få 20.000 utbetalat var?Vänliga hälsningar
Nicolas Kitzler |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Frågan du ställer rör s.k. avtalstolkning. Huvudregeln inom svensk rätt är avtalsfrihet vilket innebär att parterna i princip kan avtala om vad som helst och hur de vill. Eftersom det inte finns några formkrav för hur ett avtal kan slutas (med vissa undantag vid t.ex. fastighetsköp) medför detta att det inte automatiskt är det som står i avtalet som gäller. Man utgår bland annat från parternas gemensamma vilja vid själva slutandet av avtalet. I ert fall är det tvetydigt vad ni har kommit överens om. Domstolen tillämpar därför ett antal tolkningsprinciper för att komma fram till vad ni egentligen har avtalat om. Några olika tolkningsmodellerDen Gemensamma PartsviljanDen första tolkningsmodellen är den gemensamma partsviljan som nämnts ovan. Man utgår helt enkelt efter vad ni subjektivt ville avtala om vid tillfället för avtalets slutande. Denna gemensamma vilja har som regel företräde framför vad som står i avtalet. Observera att det är den gemensamma viljan som är relevant, vilket kan vara svårt att bevisa i efterhand.FörklaringsmodellenEn annan tolkningsmodell är Förklaringsmodellen. Modellen bygger på en tillämpning av 32 § första stycket Avtalslagen (AvtalsL) motsatsvis och innebär att den part som har gett en viljeförklaring i ett skrivet avtal, som på grund av en felskrivning eller annat misstag fått ett annat innehåll än hen har syftat på, blir bunden av viljeförklaringens innehåll om den som förklaringen är riktad mot inte insåg eller borde ha insett misstaget. Det blir alltså fråga om att avtalet är giltigt, så som det uttrycks i avtalet, om mottagaren är i god tro.CulpamodellenDet finns även en modell som anger att om parten borde ha insett att den andre var ovetande om att texten betydde något annat, står denne risken för sin oaktsamhet att inte meddela den andre parten om det rätta förhållandet.Avtalstextens lydelseAvtalstexten är såklart av stor praktisk betydelse eftersom den presumeras återge parternas viljor, se Högsta Domstolens resonemang i målen NJA 1959 A 41, NJA 1940 s. 179 och NJA 1986 s. 366. Det skrivna avtalet utgör bevis för vad som anses vara avtalat. Man brukar säga att man tar hänsyn till meningsuppbyggnader och allmänt språkbruk. Experter på området brukar ange att oklar text ska tolkas så som en utomstående betraktare skulle tolka budskapet i texten.Finns det inget material som styrker parternas gemensamma avsikter, eller något som styrker vad den ena parten har eller inte har uppfattat vid slutandet av avtalet kan domstolen vara helt hänvisad till vad som står i avtalet. Ert fallEftersom myndigheten har använt ordet "examensarbetar(en)" i singular flera gånger i avtalet (lydelsen) samt har skickat det till er båda separat, talar mycket för att det rör sig om två separata arvoden och att ni båda har rätt till 20 000 kr som arvode för ert arbete. Skulle myndigheten kunna bevisa att det var deras och er "gemensamma vilja" att avtala om ett gemensamt arvode från början, så borde de ändå ha insett att mottagaren, det vill säga ni, uppfattade det som att ni hade rätt till varsitt arvode när ni fick avtalen skickade till er. Summa summarum så finns det mycket som tyder på att ni skulle kunna ha rätt till 20 000 kr i arvode vardera. Sammanfattningsvis har ni således rätt till 20 000 kr var. Det enklaste sättet att få ut era pengar är att vända er till Kronofogdemyndigheten och sen i nästa led till Tingsrätten. Ni hittar mer information om det på Kronofogdens hemsida! Hoppas detta svar gav er lite vägledning och lycka till!Med vänlig hälsning,

Kan man nekas tillträde till en pub baserat på utseende?

2019-02-14 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hejsan!Att neka någon anställning på grund av tatueringar är inte förbjudet enligt diskrimineringslagen. Men hur är det egentligen med offentliga evenemang? Kan man neka någon att till exempel komma in i en pub på grund av ens tatueringar?
Nicolas Kitzler |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad som utgör diskriminering enligt diskrimineringslagenEnligt diskrimineringslagen är det grunderna kön, könsöverskridande identitet, sexuell läggning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning samt ålder som utgör de s.k. diskrimineringsgrunderna. Som du säger kan en person nekas anställning på grund av något som faller utanför dessa diskrimineringsgrunder. På samma sätt kan en person som säljer varor och tjänster till allmänheten, t.ex. en pub, inte anklagas för diskriminering i lagens mening på grund av att de nekar tillträde till en person baserat på tatueringar, eftersom det inte utgör en sådan diskrimineringsgrund som återfinns i lagen. Detsamma gäller för offentliga evenemang. Detta framgår av definitionerna av diskrimineringsgrunderna i 4 § Diskrimineringslagen samt regleringen kring varor och tjänster i 12 § Diskrimineringslagen. Eftersom tatueringar normalt sett inte gör anspråk på vare sig kön, könsöverskridande identitet, sexuell läggning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller ålder så utgör det inte diskriminering att neka någon tillträde till en pub baserat på tatueringarna.I motsats till vad många tror kan alltså en pub neka en person tillträde på grund av utseende, så länge det inte går att knyta till någon av de ovan nämnda diskrimineringsgrunderna. Hoppas att svaret var till hjälp! Med vänliga hälsningar

Kan omyndiga ingå ett avtal om friskrivning från skadestånd?

2019-03-31 i Omyndiga
FRÅGA |Hej!Snabb fråga. Vi ska anordna en aktivitet i sommar, bumperball. Man hoppar in i en stor plastboll och spelar fotboll. Vi har tänkt anordna detta på en camping där gäster kan komma och spela.Det finns en viss skaderisk i denna aktivitet även om den är låg.Det kommer vara ungdomar under 18 år som provar denna aktivitet. Vi vill att alla ska skriva under ett kontrakt/avtal där vi som arrangör inte tar något som helst ansvar för eventuella skador.Kan vi göra detta med personer som ej är myndiga, dvs under 18 år?
Nicolas Kitzler |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Friskrivning från skadeståndsansvarTill att börja med kan det finnas begränsningar i vilka skador man kan friskriva sig ifrån. Man brukar tala om att skador som uppkommer från grov vårdslöshet inte går att friskriva sig ifrån, även fast det står med i avtalet, med hänvisningar till bland annat 36 § Avtalslagen om oskäliga avtalsvillkor.I ert fall, enligt min uppfattning, borde det dock gå att friskriva sig från de flesta skador som kan uppkomma inom ramen för aktiviteten så länge ni inte lämnar till exempel gropar i marken eller tillhandahåller felaktig utrustning. Kan omyndiga ingå avtal? När det kommer till omyndigas möjlighet att ingå avtalsförbindelser hittar ni reglerna här i Föräldrabalken. Huvudregeln är att omyndiga inte kan ingå avtal, och att endast förmyndares samtycke medför att ett barn inte sedan kan frånträda avtalet. Inga av undantagen är tillämpliga i det här fallet, eftersom det handlar om en friskrivning från skadestånd. Jag råder er att begära ett skriftlig intyg från en förmyndare så att barnet får ingå detta avtal eller en förmyndares underskrift, för att minimera risken att betala skadestånd. Med vänlig hälsning,