Skuldebrev till sambo gällande bostadsköp

2020-09-30 i Skuldebrev
FRÅGA |Hej,Jag och min sambo har köpt ett hus. Hela vår kontantinsats på 700.000 kr står min sambo för då hon gjort en vinst i sin tidigare bostadsrätt. Nu vill vi skriva en revers som försäkrar henne om att hon får tillbaka sin kontantinsats innan vi delar på eventuell vinst eller förlust vid försäljning av vårt nya hus.Hur ska en sådan revers se ut? Skriver man den på hela beloppet eller endast på hälften, 350.000 kr? Vi står båda som 50% ägare till vårt nya hus.
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lag:Skuldebrev regleras i lagen om skuldebrev, och samboskap regleras i sambolagen.Skuldebrevet:I skuldebrevet som du och din sambo vill upprätta bör det stå att du är skyldig henne 350 000 kr, då de andra 350 000 kr utgör hennes del av kontantinsatsen. Ett skuldebrev har inte några formkrav enligt lagen för att vara giltigt. Ni kan alltså utforma skuldebrevet enligt de villkor ni vill. Tips på vad som bör stå med är bland annat:- Borgenärens (din sambo) och gäldenärens (du) namn, personnummer, folkbokföringsadress.- Summan på skulden, samt datumet den uppstod.- Hur avbetalning av skulden ska ske (dvs om det ska ske), och om ränta ska tillämpas.- När skulden ska vara betald, och vad som händer om skulden inte betalas.Samboavtal:Då ni flyttar in i huset tillsammans i syfte att bo där gemensamt så aktualiseras SamboL. Om ni inte vill att till exempel bodelning ska ske enligt SamboL regler så måste ni upprätta ett samboavtal mellan er.Lawline erbjuder fast pris för att upprätta både skuldebrev och samboavtal digitalt. Genom att använda våra mallar så missar ni inte något viktigt som ska stå med. Klicka här för att läsa mer om tjänsterna. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Måste jag betala gåvoskatt?

2020-09-30 i Gåva
FRÅGA |Hej!Jag får 300-400 000 kronor i gåva av min moster till insats på en bostadsrätt, måste jag betala en gåvoskatt på det?Med vänliga hälsningar
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!I Sverige avskaffades gåvoskatten år 2005, vilket innebär att du inte behöver skatta på dessa pengar.Önskar dig en fin dag!Med vänlig hälsning,

vad händer när avtal på bestämd tid inte sägs upp och det inte avtalats något om förlängning av avtalet?

2020-09-29 i Avtal
FRÅGA |HejHar en fråga gällande ett hyreskontrakt på en frisörstol.Frågan gäller om jag har något kontrakt då kontraktstiden redan passerat ett år och jag har inte skrivit på för ett nytt år. Set står ingenstans att det sker per automatik nytt år?Eller har jag 3 månaders uppsägning eller kan jag bara avsluta med omedelbart mitt kontrakt?Ett utdrag från kontraktet1. Hyrestol/rumStol /rum uthyres till hyrestagare på heltid/deltid till en överenskommet belopp av 9999kr per månad2. AvtalsperiodAvtalsperioden är ett år från här angivet datum 2019-06-01. Hyresbeloppet kan omförhandlas vid varje hyresperiod slut.3. Uppsägningstid Uppsägningstiden är 3 mån innan kontraktets förlängning.
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att hyra ut en stol på en salong innebär många gånger att personen som hyr är egenföretagare och alltså inte arbetstagare på salongen. I en sådan situation blir inga arbetsrättsliga regleringar är tillämpliga. Att hyra ut en stol innebär att man upplåter en nyttjanderätt på salongen. Denna nyttjanderätt regleras av avtalet mellan salongens ägare och personen som hyr stolen.Nyttjanderätt av lös egendom: Att vara inhyrd på en salong när man själv är egenföretagare brukar inom juridiken räknas som att salongens ägare upplåtit en nyttjanderätt till en frisör, om att nyttja en del av salongen i sin egen verksamhet. Vad gäller denna form av nyttjanderätter, dvs. nyttjanderätt till lös egendom, finns idag ingen rättslig reglering. Detta innebär att man måste gå till ert avtal för att kunna avgöra frågan om avtalets uppsägning. Det blir alltså här fråga om ett fall av avtalstolkning.Hur sker avtalstolkning?Hur ett avtal ska eller kan tolkas är omöjligt att ge ett kort och koncist svar på. Det är i slutänden domstolen som avgör vilken metod som ska användas. Vid en tvist kan dock parterna lägga fram argument, som talar för eller emot, att en eller flera metoder och regler ska användas. Domstolen har använt många olika tolkningsmetoder när den ska tolka avtal. Utöver olika metoder för avtalstolkning har domstolen utvecklat flera tolkningsregler i rättspraxis. Här nedan följer grundläggande tolkningsmetoder som kan användas i ditt fall:- Språkinriktad tolkning – är precis vad det låter som, avtalet tolkas efter sin ordalydelse och den språkliga innebörden. - Teologisk tolkning – innebär att avtalet tolkas mot bakgrund av avtalets ändamål. Här försöker man identifiera avtalets ändamål och därefter se om det är möjligt att uppnå ändamålet utifrån hur avtalsinnehållet är utformat.- Branschinriktad tolkning – innebär att avtalet tolkas utifrån de vedertagna branschnormer som finns. - Norminriktad tolkning – innebär om avtalet inte har behandlat vissa frågor eller villkor försöker man fylla ut avtalet med normer. - Systeminriktad tolkning – innebär att en avtalsbestämmelse, som ingår i ett strukturerat avtal, tolkas mot bakgrund av andra avtalsbestämmelser som på något sätt är sammankopplade med varandra. - Oklarhetsregeln – innebär att den som sett till att en viss formulering eller ett visst villkor tagits med i avtalet också ansvarar för den delen. Är det oklart hur en del av avtalet ska uppfattas så tolkas den delen till den ansvariges nackdel.- Minimiregeln – innebär att en oklar avtalsbestämmelse ska tolkas på det sättet som innebär minsta betungande resultatet för den förpliktigade, dvs. den som är skyldig prestera p.g.a. den aktuella bestämmelsen.Hur ska ditt avtal tolkas?Utifrån den information jag har är min bedömning att ditt avtal ska tolkas på så sätt att avtalet löpte på bestämd tid under ett år, och när avtalet inte sades upp förlängdes avtalet ytterligare ett år. Att jag bedömer att avtalet skall tolkas på detta sätt beror framför allt på en språklig och ändamålsenlig tolkning av avtalet. Att uppsägningstiden är tre månader "innan kontraktets förlängning" och att hyresbeloppet kan omförhandlas vid "varje hyresperiods slut" samt att "avtalsperioden är ett år" tyder alla på att syftet med avtalet var att avtalet skulle sägas upp för att upphöra gälla och att avtalet annars förlängs med en ny avtalsperiod.Det går eventuellt också att tolka avtalet på så sätt att avtalet anses förlängt på obestämd tid. Det som tyder på detta är bland annat oklarhetsregeln och minimiregeln eftersom denna tolkning är mindre betungande för dig. En annan omständighet som kan tyda på att avtalet skall tolkas på detta sätt är att 12 kap. jordabalk, även kallad hyreslagen, stadgar att ett hyresavtal, som är ingånget på bestämd tid, anses förlängt på obestämd tid (se 3 § 3 stycket hyreslagen) när avtalet saknar bestämmelser om verkan av utebliven uppsägning. Hyreslagen är inte tillämplig i ditt fall men kan eventuellt användas som tolkningshjälp för att visa på normer. Denna tolkning av avtalet förfaller dock mindre naturligt än ovanstående. Sammanfattning och handlingsplan:Sammanfattningsvis är det avtalet som ska läggas till grund för din situation eftersom det inte finns några tillämpliga lagregler. För att bedöma situationen måste därmed en avtalstolkning ske. Hur avtal ska tolkas bedöms av domstolen i varje enskilt fall. Min bedömning utifrån den information jag har är att avtalet bör tolkas på så sätt att avtalet, när det inte sades upp vid avtalstidens slut förlängdes på ytterligare ett år. Detta skulle innebära att avtalet löper till 2021-06-01 och att avtalet ska sägas upp tre månader innan detta datum för att upphöra. Att uppmärksamma är dock att domstolen kan komma fram till en annan tolkning vid en bedömning av alla omständigheter i fallet. Jag rekommenderar att du först och främst försöker komma överens med ägaren av salongen. Hör med ägaren hur han eller hon har tänkt att avtalet ska gälla. Eventuellt kan ni komma fram till en lösning som passar er båda där ni slipper gå till domstol. Om ni inte kommer överens om en lösning rekommenderar jag att du anlitar en jurist som kan analysera avtalet åt dig samt driva tvisten i domstol. Vill ha stöd och råd från någon av Lawlines professionella jurister kan du kontakta mig för ändamålet på elise.sohlberg@lawline.se.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Efterskänkande av skuldebrev

2020-09-29 i Skuldebrev
FRÅGA |Jag har fått låna 300 tusen kronor av min farfar (4 år sedan). Vi upprättade ett skuldbrev utan ränta eller dylikt. Nu har han tyvärr fått sin dödsdom och han vill därmed ge mig denna summa. Utan att riva skuldbrevet, kan han skriva ett gåvobrev, efterskänka eller testamentera detta? Så skulden till kommande dödsbo "avskrivs"? Finns de någon "färdig mall" som vi kan köpa? Han vill dessvärre inte nämna detta till sina barn innan han lämnar utan vill ha så mycket frid som de kan bli, hans sista tid. Väldigt tacksam för svar.
Isak Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Jag beklagar beskedet om din farfar men ska försöka hjälpa dig så gott jag kan.Som jag förstår din fråga handlar den om hur pengarna du hittills har lånat av din farfar kan omvandlas till en gåva, så att du inte ska bli skyldig att betala tillbaka till dödsboet när han väl gått bort. Vad gäller skuldebrevet du och din farfar upprättade låter det utifrån det du skriver som att det är fråga om ett enkelt skuldebrev, dvs. att det är upprättat mellan dig och din farfar personligen och inte huvudsakligen tänkt att överlåtas vidare. Jag baserar mitt svar på det. Det finns flera sätt ni kan göra det du efterfrågar, men den lösning som sannolikt är enklast och effektivast är att din farfar efterskänker sin fordran enligt skuldebrevet. Jag går här under igenom både det och lite andra saker du och ni behöver ta i beaktande.Efterskänkande av enkla skuldebrevHuvudregeln för att en skuld enligt ett enkelt skuldebrev ska upphöra är, som du är inne på, att skuldebrevet görs obrukbart eller ges tillbaka till den som utfärdade det. Det är ni som jag förstår inte intresserade av. Det finns i gåvolagen också en bestämmelse om att en fordran enligt ett skuldebrev kan efterskänkas och där är kraven lite lägre ställda (3 § tredje stycket gåvolagen). Det finns ingen regel som anger att efterskänkandet måste ha en viss form eller innehåll, men i domstolarnas praxis har det angetts att det bevisvärderingsmässigt måste stå klart att den som efterskänkt skulden haft för avsikt att göra just det (NJA 1987 s. 40). Med andra ord så måste gåvoavsikten måste vara klarlagd. I princip räcker det därmed med att din farfar säger att han efterskänker skuldebrevet, men för att du senare ska kunna hävda att så skett gentemot andra som också skulle kunna ha något anspråk på pengarna behöver du kunna bevisa det. T. ex. kunde ni ta hjälp av två vittnen (som inte får vara dina närmaste släktingar eller partner) som får vara med när han gör sin gåvoförklaring. Skulle han dessutom utfärda ett gåvobrev som bevittnades och undertecknades med datum- och ortsangivelse och därefter överlämnades till dig, så har du ett fullgott skydd mot att behöva betala tillbaka pengarna.Utöver detta finns också möjligheten att skriva ett nytt skuldebrev som ger dig en motsvarande fordran på din farfar samt möjligheten för din farfar att genom testamente efterskänka skuldebrevet eller ge dig motsvarande summa i arv. Bägge dessa tillvägagångssätt skulle dock innebära att du behöver engagera dig i en kvittningsprocess med din farfars övriga arvtagare, och därför rekommenderar jag i första hand att han genom gåvobrev efterskänker skuldebrevet i vittnens närvaro. LaglottenDet finns dock en ytterligare regel som kan komma att spela in på er situation, beroende på din farfars förmögenhetsförhållanden i övrigt. Det handlar om den laglott som alla hans bröstarvingar har rätt till (7 kap. 1 § ärvdabalken). Vad laglottsregeln säger är att testamenten och sådanan gåvor som kan jämställas med testamenten inte mer än till hälften får inskränka vad som skulle ha ärvts om inget testamente skrivits eller sådan gåva getts (7 kap. 4 § ärvdabalken). En sådan gåva anses kunna jämställas med ett testamente om den har samma syfte, dvs. att i samband med arvlåtarens bortgång reglera fördelningen av dennes förmögenhet. I ditt fall skulle ett efterskänkande av skuldebrevet med allra största sannolikhet komma att betraktas som en sådan gåva. Detsamma gäller om ni upprättar ett nytt motstående skuldebrev eller om han skriver ett testamente. Detta blir dock endast aktuellt om han försöker ge bort mer än hälften av summan av alla typer av tillgångar han har vid tillfället för sin död. Skulle det vara så att han har ytterligare tillgångar på minst 300 000 kr eller mer kommer detta alltså inte bli aktuellt. - Exempel 1: Skulle han ha mindre än 300 000 kr kvar i övriga tillgångar, låt säga 100 000 kr som räkneexempel, så kommer de 300 000 kr först behöva räknas in i det arv som ska fördelas enligt laglottsregeln. Gåvor och testamenten får då som sagt inte inskränka den förmögenhet som skall fördelas mellan bröstarvingarna till mer än hälften, dvs. 300 000 + 100 000 = 400 000 kr. 400 000 / 2 = 200 000 kr, som alltså blir den summa som inte får inskränkas genom testamente eller gåva i det här räkneexemplet. I så fall kommer du endast kunna hävda rätten till 200 000 kr av de 300 000 kr som din farfar genom efterskänkandet gett dig. - Exempel 2: Skulle han som ett annat räkneexempel ha 0 kr i övriga tillgångar kommer du enligt samma uträkningsmall alltså få behålla 300 000 / 2 = 150 000 kr.Bröstarvingar och förskottsarvSkulle det vara så att din far inte längre är i livet innebär det också att du är bröstarvinge till din farfar och ska vara med och dela på det övriga arvet efter honom. Där är huvudregeln att varje gren, alltså varje barn (eller barns barn om barnen är döda), ska få lika stor del av arvet. Den delen kallas för arvslotten. Om ett barn är dött och efterlämnar två barn, så får de då dela lika på sin förälders lott. Är du ensamt barn till din far ska du alltså få hela hans del. Om din farfar efterskänkt skuldebrevet så kommer det att betraktas som ett förskottsarv som dras av från den summan du har rätt till enligt arvslotten. Om du i din fars ställe blivit bröstarvinge innebär det också att du är dödsbodelägare och ska kallas till förrättandet av bouppteckningen (20 kap. 2 § ärvdabalken)SammanfattningsvisBeroende på din farfars övriga förmögenhet kan du endera ha goda möjligheter att få behålla de 300 000 kr eller så kommer du få behålla en mindre del av summan. Är du dessutom bröstarvinge, dvs. om du trätt i din fars ställe som arvtagare, kan situationen bli att du ärver ytterligare en del av din farfars kvarlåtenskap om pengarna räcker till det. Alldeles oavsett hur det är med dessa saker bör ni förstås upprätta ett gåvobrev där din farfar efterskänker skulden enligt det tidigare skuldebrevet. Vi har ingen färdig mall att köpa för efterskänkandet av ett skuldebrev, men vill du att vi upprättar en sådan åt dig så kan du maila mig på isak.bergstrom@lawline.se så återkommer vi med ett prisförslag.Hoppas det var svar på din fråga. Med vänlig hälsning.

Vilket belopp gäller? Bör beloppet avrundas?

2020-09-30 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej, jag har ett kontrakt på en camping där slutsumman är 19900 SEKDetta skall enligt kontrakt betalas i omgångar där totalbeloppet blir just 19900 SEKVi har även kunnat välja månadsbetalning med 1659 SEK/månaden vilket blir 19908 SEKSkall inte campingen avrunda neråt till 1658 SEK då 19900/12=1658,33I kontraktet står det att vid månadsbetalning är beloppet 1658SEK och totalbeloppet 19900SEKJag läste lagen: https://lagen.nu/1970:1029"om ej annat är uttryckligen överenskommet eller eljest får anses avtalat."Menas det att campingen kan ta ut en månadsbetalning om 1659 SEK då det står i kontraktet?
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Jag är inte helt säker på om jag förstått dig rätt här. Menar du att det står i kontraktet att månadsbetalningen ligger på 1659 kr, så är det det som gäller.Det är alltså det som står i kontraktet som gäller i första hand. Det kan vara så att ni kommit överens om 1658 kr muntligt eller på annat sätt och i sådana fall gäller den överenskommelsen framför det belopp som står i kontraktet. Men har ni inte kommit överens om detta så är det det som står i kontraktet som gäller enligt 1 § avtalslagen.Den lagen du hänvisat till gäller om ni inte har kommit överens om något exakt pris. Men i och med att det finns ett avtal emellan er, så gäller det beloppet som står i kontraktet. Det innebär att campingen kan ta betalt 1659 kr per månad.Återkom gärna om du har ytterligare funderingar!Med vänlig hälsning,

Upprätta en framtidsfullmakt

2020-09-30 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Min mor har ej telefon med bank-id. Hur ordnar vi en framtidsfullmakt utan att det ska kosta 3000- som det gör hos företag X?
Madelen Henriksson |Hej, tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga!För att kunna svara på din fråga så kommer vi behöva titta i Lagen om framtidsfullmakter. Jag förstår det som att du enbart undrar hur ni kan ordna en framtidsfullmakt. Först kommer jag reda ut vad som krävs för att en framtidsfullmakt ska vara giltig för att därefter ge några förslag på hur ni kan gå till väga för att upprätta en framtidsfullmakt. Formkrav och upprättandet av en fullmakt När man ska upprätta en framtidsfullmakt så är det vissa formkrav som måste vara uppfyllda. Man måste vara över 18 år och ha förmåga att ha hand om sina angelägenheter (3 § lag om framtidsfullmakter), framtidsfullmakten ska vara skriftlig (4 § stycke 1 lag om framtidsfullmakt). Vidare ska två vittnen närvara samtidigt när fullmaktsgivaren skriver under den. Vittnena ska känna till att det rör sig om en framtidsfullmakt för att sedan själva underteckna handlingen. Vad gäller vittnena och kraven på dem så hänvisas man till ärvdabalkens reglering. Vittnena får bland annat inte vara jäviga, innebärande att de själva inte får ha något personligt intresse av framtidsfullmakten, exempelvis så får inte ni som har fullmakt åt er mor själva vara vittnen. Vittnena får exempelvis inte heller vara under 15 år (4 § lag om framtidsfullmakt).Vissa saker behöver framgå i en framtidsfullmakt. Det som ska framgå är att det rör sig om en framtidsfullmakt, vem eller vilka som är fullmaktshavare, vilka angelägenheter fullmakten omfattar och vilka övriga villkor som gäller (5 § lag om framtidsfullmakt).Såvida de formella kraven för framtidsfullmakten är uppfyllda så är den giltig. Ni kan därför själva välja ett upprätta en framtidsfullmakt utan att behöva betala 3000 kronor hos X. När framtidsfullmakten börjar gällaFramtidsfullmakten börjar gälla då kraven i 3 och 4 § är uppfyllda och er mors situation är sådan att hon inte själv har förmågan att ta hand om angelägenheterna som fullmakten avser (9 § lag om framtidsfullmakt). Det är den som får fullmakten av er mor som bestämmer när fullmakten börjar gälla. SammanfattningDet är möjligt att själva upprätta en framtidsfullmakt. Såvida de formella kraven är uppfyllda så kommer den att vara giltig. Framtidsfullmakten ska inte registreras någonstans. För att inte själva behöva upprätta avtalet helt utan någon direkt vägledning så skulle jag råda er att använda er av en mall, exempelvis vår avtalsrobot. Detta för att vara säkra på att framtidsfullmakten kommer uppfylla de olika formkraven och således vara giltig. Hoppas att svaret har varit till hjälp för dig, annars är du alltid välkomna att skicka in en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

Samäganderätt - Kostnader och försäljning

2020-09-29 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej!Jag frågar mest mot bakgrund av att jag har noll koll, och det gäller juridik vid fastigheter/ägarskap etc.Jag och mina 3 bröder äger tillsammans ett fritidshus i Värmland, som min farbror har och fortfarande använder som bostad. Inga problem, utöver att det var lite tjafs hit och dit genom åren angående kostnader för underhåll.Mina äldre bröder har i många år betalat mycket pengar i underhåll, samt försäkring - något dom inte längre vill göra. Min farbror har ingen hemförsäkring på huset och vill inte skaffa eller betala för det heller.Bröderna som har lagt ut pengar i olika form och syfte har noterat detta noga, och pratar om att det är summor de vill få ut genom en eventuell framtida försäljning.Jag står ganska mycket utanför konflikterna om pengar, men jag hade gärna behållit huset inför framtiden när jag får egna barn och kanske vill visa dom Värmland där jag är delvis uppväxt. Att sälja är inget jag är direkt intresserad av och jag är rädd att bli överkörd av mina bröder.Hur fungerar det om de skulle vilja sälja men inte jag? Måste jag betala dom något då för att få behålla huset? Och kan dom, ifall en försäljning skulle ske, kräva ersättning för sina utlägg under åren?Mvh
My Öhman |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När flera personer tillsammans äger en fastighet gäller i första hand samäganderättsavtal, om något sådant finns. I andra hand gäller Lag om samäganderätt. Inledningsvis vill jag belysa att vilken typ av nyttjanderätt till fastigheten som din farbror har kan ha betydelse för hur situationen kan sluta. Det kan vara fråga om hyresrätt, arrende, nyttjanderätt av fastighet eller nyttjanderätt på grund av klausul i testamente. I vissa av fallen kan det vara svårt att avhysa farbrorn från fastigheten, men då din fråga främst inte rör scenariot att farbrorn måste flytta kommer jag inte att behandla just den situationen mer ingående. Är du intresserad av att veta mer får du gärna ställa en ny fråga med mer utvecklade omständigheter om just det förhållandet. Kostnader som rör fastigheten Huvudregeln säger att underhållskostnader som rör den samägda fastigheten fördelas lika mellan ägarna (15 § Lag om samäganderätt). En förutsättning är dock att alla ägare har samtyckt till åtgärden, med undantag för sådant underhåll som är akut, exempelvis en vattenläcka (2 § Lag om samäganderätt). Mindre brådskande åtgärder som exempelvis att måla om kräver alltså att de andra ägarna samtyckt till för att de ska vara skyldiga att stå för sin del av kostnaden. Har du inte samtyckt till åtgärder är du inte skyldig att ersätta dina bröder för kostnaderna för dessa. För de kostnader du möjligtvis är skyldig att ersätta gäller att de preskriberas efter 10 år ( 2 § Preskriptionslagen). Kostnader som hänför sig längre tillbaka än 10 år kan du alltså inte bli skyldig att ersätta. Kan fastigheten säljas?För att en fastighet ska kunna säljas i sin helhet krävs i regel samtliga ägares samtycke (2 § Samäganderättslagen).Vill en ägare emellertid sälja av eller ge bort sin del av fastigheten så får denne göra det, delen kan då säljas till en annan delägare eller en utomstående. Andra delägare har alltså ingen förköpsrätt utan delen av fastigheten kan säljas till vem som helst.Om man vid ett fall av samäganderätt inte kan komma överens om att köpa ut varandra och man kanske vill äga fastigheten själv kvarstår att ansöka till tingsrätten om försäljning på offentlig auktion (6 § Lag om samäganderätt). Det räcker med att en av delägarna skickar in en sådan ansökan. Det högsta budet vinner om ni inte är ense om en annan köpare (12 § 2 stycket Lag om samäganderätt). Ni delar då på kostnader för försäljningen utefter storleken på er andel i fastigheten (15 § Lag om samäganderätt). Sammanfattningsvis kan du möjligtvis få stå för kostnader som uppstått under de senaste 10 åren och som antingen ha varit akuta eller som du annars samtyckt till. Vidare har dina bröder rätt att sälja sina delar om de vill det, är de schyssta låter de dig lösa ut dem, annars får delen säljas till vem som helst. Låter de dig inte lösa ut deras delar kan du påkalla offentlig auktion och därigenom buda hem huset. I en auktionssituation är nackdelen att priset kan bli väldigt högt då budgivning sker där alla får delta. Av den anledningen och för framtida relationers skull kan ni diskutera möjligheter att lösa ut sinsemellan, för vilket pris bestämmer ni själva. Observera att dessa regler gäller under förutsättning att det inte finns ett samäganderättsavtal som reglerar frågorna! Hoppas att du har fått svar på din fråga och lycka till. Hälsningar,

Vem ansvarar för varan vid en retur?

2020-09-28 i Distansavtal (Internet, telefon m.m.)
FRÅGA |Hej för drygt 3 veckor sen lämnade vi in ett paket som skulle returneras till företaget på vårt lokala postombud, vi fick returkvitto/sedel, men trotts detta menar nu företaget att dom ej mottagit returen. Transportör menar även att paketet ej fanns att spåra och ombudet påstår sig inte gjort något fel. Nu kräver företaget att vi ska betala för en vara vi skickat i retur. Vem är det som ska stå till rätta här? Vårat ansvar som konsument bör ju sluta när vi lämnar in paketet och får ett kvitto på det ?Uppskattar ett snabbt svar
Lucas Rasmusson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar att din fråga handlar om risken för varan vid transport. Då du är konsument och köpte varan på nätet blir Lag om distansavtal utanför affärslokaler (distansavtalslagen) aktuell. Det finns inga särskilda regleringar i distansavtalslagen när det kommer till vem som står för risken för varan vid transport på grund av utnyttjad ångerrätt. Dock enligt den allmänna reklamationsnämnden (ARN) så har företaget ansvaret för varan under transporten när en konsument brukar sin ångerrätt. Det betyder att om det skulle hända något med varan så ansvarar företaget för det, om de inte kan bevisa du har varit vårdslös (exempel otillräcklig paketering eller feladressering). Det betyder att de måste bevisa att felet (att varan försvann) ligger hos dig och inte hos dem. Om transportören inte har anmärkt på varken adresseringen eller paketeringen kan du argumentera om att du inte har varit vårdslös.SlutsatsFöretaget ansvarar för varan vid transport på grund av konsuments ångerrätt. För att risken skulle ligga på dig som konsument måste företaget bevisa att du har varit vårdslös. Sedan om det skulle vara att ni inte kommer överens om en lösning kan du vända till ARN där de kan pröva din tvist kostnadsfritt.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Med vänliga hälsningar,