Får ett gift par vara vittne till gåvobrev?

2020-09-28 i Gåva
FRÅGA |hej undrar om vittnen till gåvobrev får vara ett gift par?
Sanna Wall |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att hänvisa till Jordabalk (1970:994), nedan kallad JB, och till Lag (1946:805) med särskilda bestämmelser angående vittne vid vissa rättshandlingar. Eftersom det inte framgår av din fråga vilken typ av gåva det gäller så kommer jag gå igenom både vad som gäller generellt för gåvor och vad som gäller vid gåva av fastighet. Generellt vid gåvor Utgångspunkten gällande gåvor är att det inte behövs något gåvobrev om det inte uttryckligen står i lagen att det behövs för att gåvan ska vara giltig. En gåva är alltså oftast giltig så fort den överlämnas till gåvotagaren och därmed giltig utan ett gåvobrev. Det kan dock vara bra att ha ett gåvobrev om det skulle uppstå en tvist gällande gåvan, t.ex. om gåvan har ägt rum eller inte, under vilka förutsättningar den har ägt rum eller om någon vill ogiltigförklara gåvan osv. I sådana fall kan det vara bra att ha ett gåvobrev som bevisning och skulle det då även finnas vittnen till gåvobrevet så finns möjligheten att kalla dem som vittnen till en eventuell domstolsprövning. Det finns inga krav på att det ska finnas vittnen till gåvobrevet om ett sådant upprättas, därmed finns det inte heller några krav på att, i de fall man använder sig av vittnen, vittnena inte får vara ett gift par. Gåva av fastighetGåva av fastighet är exempel på en sådan gåva som kräver gåvobrev. Det finns dock inga krav på vittnen vid ett sådant gåvobrev (4 kapitlet 1 § och 29 § JB). Däremot ska lagfart sökas tre månader efter upprättandet av gåvobrevet (20 kapitlet 2 § JB) och vid en sådan ansökan så ska underskriften bevittnas av två vittnen (20 kapitlet 7 § första punkten JB). Inte heller här finns det dock någon bestämmelse som säger att vittnena inte får vara ett gift par. I Lag om särskilda bestämmelser angående vittne vid vissa rättshandlingar framgår det endast att ett vittne inte får vara under 15 år, att vittnet måste ha insikt om vad hen bevittnar och förstå betydelsen av det och att vittnet inte får vara den person som är mottagaren av gåvan. Sammanfattning Vid de flesta gåvor så behövs inga vittnen för att gåvan ska vara giltig. Om man ändå använder sig av vittnen så finns det inga regler som säger att vittnena inte får vara ett gift par. Svaret på din fråga är alltså ja, ett gift par får vara vittnen till ett gåvobrev. Hoppas du fått svar på din fråga! Har du fler frågor är du välkommen att ställa dem till oss på Lawline. Mvh

Rätten att återkräva egendom som bestulits och därefter hamnat i ny ägares hand.

2020-09-27 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag undrar jag bodde på ett så kallat familjehem när jag var ung min familjehems pappa stal då min epa traktor från mig och nu när jag har blivit vuxen och jag hittade nuvarande ägaren till min epa traktor kan jag kräva tillbaka den av den nya ägaren då? För jag kunde inget göra när jag var 15-16år när min familjehems pappa (fosterpappa) stal den för mig och sålde den mot min vilja då
Pontus Fridén |Hej!Din fråga angår egentligen två områden; dels den straffrättsliga aspekten i form av stöld och dels den civilrättsliga i fråga om godtrosförvärv (sakrätt). Jag kommer inte närmare berör den straffrättsliga frågan eftersom du främst är intresserad av att återfå besittningen över epa-trakorn, kommer jag inte närmare beröra den straffrättsliga frågan utan nöjer mig med att det för utvecklingen av resonemanget, hyptotetiskt konstatera att du blivit bestulen på din epa-traktor. Om det har gått tio år eller mer sedan epa-traktorn överläts till nuvarande ägareSituationen regleras i lag (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre (GFL). Lagen gäller förvärv i god tro av rätt till lösöre (exv. Epa-traktor), 1 § GFL. Utifrån din fråga antar jag att viss tid har förflutit sedan stölden begicks. I 4 § GFL står det att den förvärvat och innehaft lösöret i tio år (dvs. köp, byte eller gåva) från en person som varken var ägare eller behörig att förfoga över den (exv. Någon som genom stöld tillskansat sig lösöret) får äganderätt på grund av hävd.Äganderätten tillfaller inte nuvarande ägare om han eller hon bort insåg alt. bort misstänkt att överlåtaren saknat rätt att förfoga över egendomen. Kraven är synnerligen stränga, vid minsta avvikelse bör i princip en misstänksamhet anläggas. Rekvisiten gäller bland annat tid, plats och pris, likaså givetvis köparens kunskap om säljarens person och bakgrund jfr 2 § andra stycket GFL. Om det inte har gått tio år sedan epa-traktorn överläts till nuvarande ägare.Består din rätt till egendomen även om den nuvarande ägaren anses ha varit i god tro i enlighet med 2 § på grund av att du frånhänts epa-traktorn genom uppräknat brott i 3 § GFL jfr "olovligen tagit den". En parantes är att den nuvarande ägaren då får vända sig till säljaren med ersättningskrav på köpeskillingen. Dina utsikter förbättras således avsevärt om det inte har gått tio år sedan epa-traktorn överläts till nuvarande ägaren, din äganderätt är ju i så fall intakt.SammanfattningsvisTio år eller mer har gått- Har du förlorat äganderätten genom hävd kan du mot lösen återfå egendomen 5 § första stycket GFL, priset bestäms enligt 6 § GFL (marknadspris). Mindre än tio år har gått- Du kan med stöd av 3 § GFL kräva din egendom åter, troligtvis under förutsättning att du kan styrka ditt tidigare ägarskapÖvrigt- Kvarstår någon oklarhet i svaret kan du kommentera mitt svar så reder vi ut det.- Behöver du du vidare hjälp att få rättsligt genomslag med ditt anspråk kan du kontakta någon av Lawlines jurister https://lawline.se/contactHälsningar,

Gåva bort en större summa pengar

2020-09-27 i Gåva
FRÅGA |Hej! Har en fråga hoppas att jag får svar.Min syster fyller år om några månader 18år Hon hade alltid önskemål och köpa sig ett hus i Sverige. Vi är en familj som har kommit överens ca 20-25st som vill swisha/överföra henne lite pengar på hennes födelsedag utan att hon vet ca 10-15.000kr var. Alltså som födelsedagspresent att hon ska köpa sig ett hus. Det blir ca 370-400.000kr samman lagt av alla som swishar/överför både från Sverige och utlandet (Polen.Tänkte fråga om det blir okej? Får hon inga problem för det? Något man ska veta? Tacksam för svar
Edessa Barmousa Altun |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Numera är gåvoskatten i Sverige borttagen, vilket innebär att gåvor är helt skattefria enligt 8 kap. 2 § Inkomstskattelagen. Din fråga handlar om gåva av lös egendom (pengar), som regleras i Lag angående vissa utfästelser om gåva (GåvoL). För att en gåva ska vara fullbordad krävs det att gåvan har kommit i mottagarens besittning i enlighet med 2 § GåvoL. Det förutsätter således att pengarna har överförts till er syster. Gåvan kräver inget gåvobrev, men det kan vara bra att ha det som ett bevis på gåvan. Däremot bör en vara uppmärksam att för att en gåva av denna summa ska anses utgöra en gåva krävs det att vissa förutsättningar är uppfyllda:- Gåvoavsikt från givaren till mottagaren- frivillighet och- förmögenhetsöverföring Om dessa förutsättningar är uppfyllda är summan att anse som en gåva och då föreligger inga hinder för henne att motta gåvan.Eftersom en gåva kännetecknas av att det sker genom en frivillig värdeöverföring med gåvoavsikt, är det således viktigt att tänka på vad ert krav kan innebära för mottagaren. Gällande gåvoavsikt menas det att värdeöverföringen sker enbart för att gynna mottagaren. Vidare vill jag uppmärksamma er att ert eventuella krav, att hon ska köpa ett hus för pengarna, kan anse utgöra en förutsättning för henne att motta summan. Detta kan alltså ur ett skatterättsligt hänseende, innebära att gåvan kan anses utgöra en tjänsteinkomst om kravet på frivillighet bryts på något sätt. Det görs exempelvis för att belöna mottagaren för prestationer denne utfört kan det istället ses som skattepliktiga tjänsteinkomster, såsom att bidra med flytt eller som i ert fall, att även ni som släktingar ska kunna nyttja huset.För att detta ska kunna anses utgöra en gåva är det viktigt att det är klart och tydligt att gåvan endast kommer att gynna er syster och ingen annan av er. Skulle det vara så att någon av er gåvogivare främjas av "gåvan", kommer hon att bli beskattad i inkomstlagen tjänst, eftersom detta då anses utgöra en tjänst. Begreppet "tjänsteinkomst" är väldigt extensivt och innefattar alla slags tjänsten som en "gåvomottagare" mottar för att nyttja "gåvogivarens" ställning. Sammanfattningsvis vill jag bara konstatera att jag inte ser några hinder till varför ni inte kan uppfylla kraven som gäller för gåvor baserat frågans ordalydelse. Dock vill jag bara betona vikten av att ingen gåvogivare på något sätt främjas av denna gåva eftersom det inte längre då rör sig om en gåva, utan en tjänsteinkomst som er syster då kommer behöva beskattas enligt. Det framgår dock av frågan, enligt din mening (dock inte för resterande släktingar) att ni ger pengarna till henne för att nyttja henne, därför anser jag att förutsättningarna för gåva är uppfyllt.Vänligen,

Gåva eller lån och hur man får tillbaka pengarna

2020-09-24 i Gåva
FRÅGA |Hej. Jag har en fråga angående swich.Lån via swich är väl fortfarande ett lån? Spelar det någon roll om man kanske ska ha skrivit jag älskar dig som meddelande på swich? Och hur ska man gå till väga för att kunna få tillbaka det man har överfört till den andras konto? Tack på förhand.
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. I detta sammanhang brukar man prata om bevisbörda, alltså vem ska bevisa vad. Utgångspunkten är att du ska bevisa att överföringen skett, vilket inte är särskilt svårt eftersom du använt swish. Typiskt sett hävdar sedan den som överfört pengarna att det var lån och den som mottagit pengarna att det var en gåva. I det fallet måste mottagaren bevisa att det var en gåva. Se rättsfallet NJA 2014 s. 364.Att du skrivit "jag älskar dig" skulle i sådan situation kunna tyda på gåva. Det har också säkert betydelse vilken typ av relation ni har till varandra. En närmare relation kan eventuellt tyda på gåva.Nu till frågan om hur du ska få tillbaka pengarna. Har ni inte avtalat om när personen i fråga ska betala tillbaka lånet så gäller att personen ska betala tillbaka när du begär det (5 § Skuldebrevslagen). Om personen då vägrar att betala så kan du efter 30 dagar kräva dröjsmålsränta som är 8 % plus referensräntan som är 0 % just nu (se 4 och 6 § Räntelagen). Dessutom kan du begära hjälp från Kronofogdemyndigheten genom att ansöka om ett så kallat betalningsföreläggande. Då hjälper kronofogden dig att få in pengarna. Tänk på att det kostar pengar att ansöka, minst 300 kr. Om personen ändå inte vill betala kan det gå till domstol och då tillkommer fler avgifter.Hoppas du är nöjd med svaret.

Får mitt barns mamma göra bankärenden utan mitt samtycke?

2020-09-27 i Muntliga avtal
FRÅGA |Hej, Jag är separerad från min dotters mamma och vi har båda vårdnaden om henne. Nu har jag upptäckt att min dotters mamma utför bankärenden och beställer tjänster till min dotter utan mitt samtycke. Hon har meddelat banken att jag har gett henne en muntlig fullmakt, vilket inte stämmer. Hon har valt att inte ens ta upp frågan med mig. Får hon rent juridiskt göra så här? Begår hon brott och i så fall vilket?
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!En bra utgångspunkt att ha till varför många åtgärder som man vill genomföra för sitt barn kräver båda vårdnadshavarnas samtycke, är att vårdnadshavarna har rätt och skyldighet att bestämma i personliga och betydelsefulla frågor för barnet (föräldrabalken 6 kap. 11 § och 13 §).I vanliga fall behöver inte båda vårdnadshavarna vara på plats hos banken för att exempelvis skaffa konto, bankkort etc. till sina barn. Om endast den ena vårdnadshavaren är på plats, skickar banken hem papper till den frånvarande vårdnadshavaren på vad som har gjorts hos banken. Den frånvarande vårdnadshavaren har därefter möjlighet att kontakta banken om denne inte skulle samtycka till det som har gjorts.För att skaffa olika tjänster hos banken till sitt barn räcker det med ett s.k. muntligt avtal enligt 10 § avtalslagen (AvtL). Det muntliga avtalet är en osjälvständig fullmakt, vilket innebär att den inte kan uppvisas för tredje man (banken). Men om den ena vårdnadshavaren exempelvis för över pengar från din dotters konto till sig själv, krävs en undertecknad föräldrafullmakt som du som fullmaktsgivare måste skriva under. Föräldrafullmakten är skriftlig och måste därför visas upp för banken innan en sådan överföring hos banken.Utifrån det du har skrivit verkar det inte finnas något brott som din dotters mamma begått, utan snarare ett fel från bankens sida som inte informerat dig om dessa bankärenden som gjorts utan ditt samtycke.Min rekommendation är att du kontaktar banken och meddelar att du inte fått någon information om dessa bankärenden och att du inte ger ditt samtycke till dessa. Därefter är banken skyldig att ta bort exempelvis tjänster som dotterns mamma skaffat utan ditt samtycke.Återkom gärna om du har ytterligare frågor!Med vänlig hälsning,

Samägande av fastighet mellan fysisk och juridisk person

2020-09-27 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej, jag undrar om det är möjligt för en fysisk person att samäga en fastighet tillsammans med en juridisk person (Ett aktiebolag)? Tack
Ellen Lagnéus |Tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline.Om man förvärvar en fastighet måste man ansöka om lagfart, och lagfart kan endast beviljas fysiska eller juridiska personer (20 kap. 1 § jordabalken). Som utgångspunkt kan alltså både fysiska och juridiska personer äga en fastighet.Om en fastighet ägs av två eller flera delägare kan det regleras genom samäganderättslagen. Om det är två samägare blir utgångspunkten att man äger hälften var av fastigheten, ifall inget annat kan visas (1 § SamL). Hoppas du fått svar på din fråga, och annars är du varmt välkommen att ställa en ny!Vänliga hälsningar,

Är det möjligt att skattefritt överlåta hälften av en bostadsrätt till sin sambo?

2020-09-24 i Gåva
FRÅGA |HejÄr sambo sen ett år.Min sambo flyttade in i den bostadsrätt jag redan ägde.Hon är medlåntagare men har ingen del i ägandet .Min fråga är nu om jag av kärlek kan ge henne 50% av ägandet som gåva utan att betala skatt för det? Samt stämmer det att de 700.000 kr som jag lade som insats när jag köpte lägenheten är helt mina vid en eventuell seperation även om jag ger bort 50% av ägandet i detta läge? Mvh Andreas
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du äger en bostadsrätt (notera att en bostadsrätt egentligen ägs av bostadsrättsföreningen och i själva verket utgör en upplåtelse på obestämd tid till vilken det är knutet ett andelstal i föreningen och ett visst förmögenhetsvärde som bostadsrättshavaren fritt kan överlåta). Du förfogade vidare över bostaden innan din sambo flyttade in hos dig, men hon uppträder däremot som medlåntagare i det ifrågavarande bolåneavtalet. Du undrar nu huruvida du med skattebefriande verkan kan överlåta en andel motsvarande halva bostadsrätten till din sambo samt vad skulle hända med de 700 tkr som du sköt till i samband med köpet av bostadsrätten om ni mot förmodan i framtiden skulle gå isär. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.Bostadsrättslagen (BRL).Inkomstskattelagen (IL).Lagen om samäganderätt (samäganderättslagen, SamL).Dina frågor är ganska korta och relativt snävt ställda varför den fortsatta framställningen inte kommer att bli särskilt lång och jag misstänker vidare att du inte heller är särskilt intresserad av någon längre utläggning.Din första fråga - Äger du rätt att skattefritt överlåta hälften av bostadsrätten till din sambo?Det korta svaret lyder: Ja, du kan genom ett gåvomoment skänka halva bostadsrätten till din sambo utan att överlåtelsen (hennes förvärv) i sig utlöser någon beskattning, varken för dig eller för henne, vilket framgår av 8 kap. 2 § IL. Det ska dock tilläggas att din sambo i enlighet med den så kallade kontinuitetsprincipen kommer att träda i din skattemässiga ställning varför hennes omkostnadsbelopp enligt 44 kap. 14 § IL kommer att motsvara halva det omkostnadsbelopp som du själv skulle ha haft om (när) du hade sålt (säljer) bostadsrätten, vilket stadgas i 44 kap. 21 § IL. Med andra går det inte att genom en fullbordad gåva undkomma den kapitalvinstbeskattning som kommer att aktualiseras i samband en eventuell framtida avyttring av bostadsrätten, se 44 kap. 13 § IL. Vidare bör följande noteras. Ett gåvobrev fordras för att du ska kunna skriva över halva bostadsrätten på din sambo och härutöver behöver vissa formkrav iakttas för att handlingen ska vara rättsligt bindande. Förutom andelens storlek (50 %) samt vilket objekt som åsyftas (angivande av adress samt lägenhetsnummer) måste gåvobrevet vara skriftligt, undertecknat och innehålla en uttrycklig viljeförklaring ifrån dig i egenskap av gåvogivare, vilket sägs i 6 kap. 4 § 1 st. BRL. Härutöver krävs att gåvan (andelsöverlåtelsen) också registreras hos bostadsrättsföreningen (indirekt hos styrelsen) för att denna ska anses fullbordad, vilket har kommit till uttryck i rättspraxis (tidigare domstolsavgöranden), se bland annat Högsta domstolens (HD) dom i NJA 1993 s. 560. Märk väl att din sambo likaledes måste ansöka om medlemskap i bostadsrättsföreningen. Ett för henne beviljat inträde liksom iakttagande av formkraven enligt ovan utgör två grundläggande förutsättningar för att andelsöverlåtelsen ska betraktas som giltig, se 6 kap. 5 § 1 och 3 st. BRL.Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Din andra fråga - Vad händer med ditt insatskapital om 700 tkr i händelse av en separation?När överlåtelsen av halva din bostadsrätt är fullbordad äger ni denna med så kallad samäganderätt, vilket i praktiken innebär att ni, för att använda ett något ålderdomligt uttryckssätt, tar (äger) lika stora lotter (andelar) i det samfällda godset (bostadsrätten), om ingenting annat framgår av omständigheter i övrigt, vilket i sin tur går att utläsa i 1 § SamL. Annorlunda uttryckt: Bostadsrätten och den förtjänst som eventuellt görs på denna vid en försäljning ska hälftendelas mellan er eftersom lägenheten då kommer att vara gemensamt ägd. Skulle ditt insatskapital vara förbehållet dig faller ju hela syftet med den ovannämnda gåvoavsikten. Det går naturligtvis att i ett samboavtal alternativt i ett äganderättsavtal ge dig separationsrätt till det aktuella penningbeloppet genom att göra detta din enskilda egendom. Men då framstår som sagt hela ditt upplägg avseende andelsöverlåtelsen i form av en gåva som tämligen överflödig.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande anföras. Det står dig fritt att överlåta (skriva över) halva bostadsrätten på din sambo och någon beskattning i samband med gåvans fullbordande utlöses ej. Det nu sagda är dock villkorat med att rekvisiten för gåvobrevet uppfylls liksom att kravet på registreringen hos styrelsen iakttas. Däremot torde du gå miste om dina 700 tkr vid en eventuell framtida separation och detta mot bakgrund av att äganderätten till hälften av objektet har överförts på din sambo, vilket helt enkelt betyder att denne äger rätt till halva förtjänsten vid en avyttring.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar. Förslagsvis anlitas någon sakkunnig person (jurist) för upprättandet av all välbehövlig dokumentation. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Bundenhet - Fullmakt - VD:s behörighet i aktiebolag - Vad gäller?

2020-09-24 i Avtal
FRÅGA |Hejsan, jag har ett eget företag som utför konsulttjänster - ledningsgrupps-utveckling, medarbetar workshops, coaching upplägg, etc. Jag inledde att samarbete med en kund under 2018-. Efter vår uppföljning av det första året så började jag ha en dialog med bolagets dåvarande VD att fortsätta vårt arbete under 2019,. Jag skickade en offert inklusive en handlingsplan för genomförande den 16/12 2018 att leverera ytterligare konsulttjänster under hela 2019. Denna accepterades.av dåvarande VD både muntligt och i mail form - bla har jag mali-konversationer där vi blir överens om vilka dagar som konsulttjänsterna under 2019 skulle genomföras. Därefter genomförde vi det vi kom överens - fakturan för de första 6 månaderna skickades efter halva året och betalades, alltså vi agerade i enlighet med det vi kom överens om. I slutet av sommaren signalerade dåvarande VD att han ville ta en paus och flytta fram resterande arbete eftersom kunden hade lönsamhetsproblem, jag förstod anledningen och vi fortsatte att stämma av regelbundet med en tydlig riktning att återuppta vårt arbete under 2020. Bolaget har sedan i somras en ny VD som inte vill kännas vid detta och hävdar att vi arbetat på anropsbasis hela tiden. Jag hävdar att vi agerat utifrån ett konkludent handlande och har för avsikt att skicka en slutfaktura till kunden. Hur ser ni på detta?
Jacob Björnberg |UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du driver en näringsverksamhet i någon slags bolagsform ("jag har ett eget företag"), vilket således torde innebära att den ifrågavarande verksamheten utgör en egen juridisk person (nedan kallad bolaget). Under 2018 inleddes ett samarbete med en av bolagets dåvarande uppdragsgivare (nedan kallad kunden), ett samarbete som såvitt jag förstår intensifierades något inför 2019. Precis innan det då förestående årsskiftet offererades kunden ett nytt affärsförslag med en tillhörande handlingsplan som sedermera accepterades av VD:n och detta såväl muntligt som per e-post. Därefter påbörjades bolagets försäljning av konsulttjänsterna i enlighet med den överenskommelse som hade träffats på basis av den aktuella offerten. Dokumentation avseende det nu sagda finns för övrigt i ditt förvar. På grund av diverse lönsamhetsproblem hos kunden pausades temporärt bolagets utförande av de tjänster som följde av uppdragsavtalet och planerades att kunna återupptas vid ett senare tillfälle. Sedan i somras företräds dock kunden av en ny VD som inte verkar ha för avsikt att hedra den överenskommelse som tidigare slöts mellan dennes organisation och ditt bolag. Slutfakturan har ännu inte gått i väg och du undrar därför huruvida kunden verkligen äger rätt att frånträda avtalet och hur vi ser på den nu uppkomna situationen. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.Aktiebolagslagen (ABL).Lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL). Allmänna avtalsrättsliga principer jämte viss relevant rättspraxis (tidigare domstolsavgöranden) kan naturligtvis också få stor betydelse för den rättsliga bedömningen.Du har även beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna (liksom om avtalsinnehållet) för att kunna ge ett någorlunda träffsäkert svar. I synnerhet i den här typen av avtalsrättsliga ärenden. Den fortsatta framställningen kommer därför att bli något generell till sin karaktär och utgångspunkten nedan är att kunden utgör ett aktiebolag.Några allmänna avtalsrättsliga hållpunkterInledningsvis förtjänas det att säga att avtalsfriheten är tämligen långtgående i Sverige. I vissa i lag angivna situationer kan det dock föreligga en så kallad kontraheringsplikt (tvång att avtala) och ohederliga avtal eller avtal om att begå brott kan i regel inte civilrättsligt genomdrivas i domstol (pactum turpe). Men i mångt och mycket är det parterna själva som dikterar villkoren för avtalet och när ett sådant överhuvudtaget ska träffas varför det som har manifesterats i detta utgör grunden för den rättsliga bedömningen. Inom den allmänna avtalsrätten är löftesprincipen starkt är förankrad och dessutom lagstadgad. Bindande avtal kommer till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av båda parter, vilket sägs i 1 § AvtL. Därefter gäller i princip den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas) och det ska normalt sett mycket till för att någon av avtalsparterna ska kunna sätta den ovannämnda löftesprincipen ur spel. För avtal av den typ som nu är i fråga föreligger det vidare inga formkrav varför sådana kan ingås både muntligt, skriftligt och konkludent. Den sistnämnda varianten betyder underförstått eller genom parternas ageranden, vilket du i princip redan själv har påpekat ovan. Det kan därför konstateras att formen för det ifrågavarande avtalsslutet (den muntliga accepten från kundens förra VD i förening med vissa erhållna godkännanden på mail) inte på något sätt torde utgöra ett hinder för uppkomsten av en giltig bundenhet. Utifrån din ärendebeskrivning är det däremot inte helt tydligt om en anbuds- och acceptutväxling har skett på grundval av några uttryckliga avtalsvillkor, varken under det samarbete som ägde rum 2018 eller i samband med den offert som skickades inför räkenskapsåret 2019. En handlingsplan bifogades förvisso, men exakt vad denna innehöll är för mig ovisst. Detsamma gäller offerten. Att VD:n accepterade ett fortsatt samarbete framstår naturligtvis som otvetydigt, men hur regleringen av era (eller formellt sett bolagens) respektive förehavanden gentemot varandra mer i detalj ser ut och om ni (bolagen) tidigare har handlat utifrån (och följt) vissa underförstådda överenskommelser behöver också bringas viss klarhet i. Din inbokade telefonuppföljning är därför ett utomordentligt välkommet inslag och ett viktigt komplement härvidlag.Kan kunden frånträda avtalet på grund av ändrade förhållanden (exempelvis på grund av lönsamhetsproblem)?Det korta svaret och huvudregeln torde lyda: Nej, det är inte möjligt. Att den framtida händelseutvecklingen eventuellt skulle kunna bli oförmånlig är någonting som avtalsparterna i princip själva behöver stå risken för. Ändamålet bakom detta är att säkerställa att kraven på förutsägbarhet och viss stadga i alla avtalsförhållanden upprätthålls och det här synsättet har även kommit till uttryck i rättspraxis. I Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1985 s. 178 uttalade domstolen att en avtalspart regelmässigt måste bära risken för att dennes förutsättningar gällande avtalet kan komma att bli felaktiga. Det nyss anförda ligger också delvis i linje med regeln om förklaringsmisstag enligt 32 § AvtL, vilken applicerat på den förevarande situationen kan tolkas som att den som misstar sig om händelseutvecklingen helt enkelt ensamt får svara för detta när motparten är i god tro. Det ska emellertid noteras att det stundtals kan göras undantag från det nu sagda, men det förutsätter bland annat att avtalsbalansen väsentligen har rubbats och att denna är ett direkt resultat av en händelse som orsakats utom den så kallade kontrollsfären (exempelvis när avtalets fullgörelse hindras under en längre period till följd av en strejk, ett myndighetsingripande, en naturkatastrof, ett krig och/eller annat dylikt). I sådana situationer kan naturligtvis ett avtal komma att jämkas, antingen delvis eller i sin helhet. Men även i mindre allvarliga sammanhang kan avtal eller enskilda avtalsvillkor som framstår som oskäliga jämkas eller helt ogiltigförklaras genom den så kallade stora generalklausulen i 36 § AvtL. Men återigen, här fordras ytterligare relevanta upplysningar om den ursprungliga överenskommelse som slöts någon gång under 2018 samt om den offert jämte den handlingsplan som sändes till bolagets uppdragsgivare strax innan jul samma år.Skulle kunden möjligen kunna åberopa något form kompetensöverskridande från den förra VD:n i samband med avtalssluten och därmed hävda att man inte ens från början har varit rättsligt bunden?Märk väl att det egentligen inte finns något entydigt svar i det här avseendet eftersom mycket av den rättsliga bedömningen är avhängig hur sedvänjan i branschen ser ut för just den här typen bolagen och i synnerhet gällande kunden och dennes verksamhet. Enligt 8 kap. 29 § ABL begränsas VD:s beslutanderätt till den löpande förvaltningen och därmed löpande rättshandlingar. Med detta avses bolagets drift, det vill säga rutinärenden eller åtgärder av ordinär och återkommande karaktär, se 8 kap. 36 § ABL. Flagranta problem om hur detta ska tolkas kan bli uppenbara eftersom ett ärende som betraktas som rutinmässigt i en organisation givetvis kan framstå som helt verksamhetsfrämmande i en annan. Det torde med andra ord framstå som klart att bolagets storlek liksom verksamhetens art kommer att utgöra två avgörande faktorer. I två äldre rättsfall och i ett något senare avgörande har HD prövat just var gränsen går för VD:s kompetens (behörighet) och huruvida vissa då vidtagna åtgärder har ansetts ligga utanför den löpande förvaltningen;I NJA 1958 s. 186 hade en VD i ett medelstort biografbolag träffat ett femårsavtal med en filmdistributör, vilket ansågs ligga utanför dennes behörighet. I domskälen betonades tidsfaktorn som utslagsgivande.I NJA 1968 s. 375 hade en VD i ett medelstort fastighetsbolag muntligen träffat ett avtal med en löptid på 25 år avseende uthyrning av näringslokaler, vilket också ansågs ligga utanför behörigheten. I domen anförda HD att såväl beloppets storlek som formen för avtalsslutet kraftigt avvek från vad som tidigare hade varit brukligt.Och i NJA 1995 s. 437 menade HD att en VD för en fondkommissionär hade överskridit den löpande förvaltningen genom att muntligen avtala om ett köp av en aktiepost till värde av 22 miljoner kronor.Jag är naturligtvis fullt medveten om att detta egentligen inte var någonting som efterfrågades inom ramen för din ärendebeskrivning. Men när juridiska personer vill komma ur tidigare ingångna avtal brukar man inte sällan försöka argumentera för att den person, som för organisationens räkning och i samband med en avtalsförhandling, rättshandlade på ett sätt som låg utanför dennes behörighet. Mot den bakgrunden kan ditt bolag komma att behöva ta höjd för den här sortens sakinvändningar. Fullmaktsläran inom den allmänna avtalsrätten stipulerar nämligen att behörighetsöverskridanden hos mellanmannen/fullmäktigen (typ en VD) när denne rättshandlar i förhållande till tredje man (exempelvis ditt bolag) inte leder till bundenhet för huvudmannen (i det här fallet kunden) och detta oaktat tredje mannens eventuella goda tro (god tro kan endast åberopas vid mellanmannens befogenhetsöverskridanden, ej vid dennes behörighetsövertramp), se den allmänna regeln om ställningsfullmakter i 10 § 2 st. AvtL. Motsatsvis kan (ska) du självfallet på grundval av just fullmaktsläran försöka insistera att det förhåller sig på ett diametralt annat sätt. Annorlunda uttryckt: Att den förra VD:n helt enkelt höll sig inom sin behörighet vid tidpunkten för det första avtalsslutet och därmed band kunden vid de förpliktelser som följer av det aktuella uppdragsavtalet. Men huruvida så verkligen är fallet kan jag av förklarliga skäl inte med säkerhet fastslå i skrivande stund.Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande anföras. Vid en första anblick finns det enligt min mening ändå en del som talar för att du äger rätt att genomdriva affären och kräva fullgörelse av din motpart. Att någon slags bundenhet råder mellan denne och ditt bolag förefaller vara odiskutabelt varför ett rättsligt bindande avtal också torde vara ett faktum. Men att utröna och försöka fastställa det faktiska avtalsinnehållet med tillhörande förpliktelser för vardera parten kan däremot komma att föranleda vissa smärre problem. Och hur den ovan refererade rättspraxisen gällande behörighetsöverskridanden ska tillämpas på just ditt ärende låter jag tillsvidare vara osagt.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på måndag den 28/9 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,