Vem står för fraktkostnaden

2021-10-12 i Avtal
FRÅGA |Hej kan en köp och sälj sida på facebook kräva i sina regler att säljaren ska stå för frakten, om det är utanför samhället?
Tim Axell |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns ingenting som rättsligt hindrar köp och sälj-sidor från att kräva att säljaren står för frakten. Däremot skulle köparen och säljaren privat kunna komma överens om att köparen ska stå för frakten eller att fraktkostnaden ska delas. Dock kan detta leda till att köp och sälj-sidan tar bort dig från sidan, då du har brutit mot deras regler.Med andra ord kan man säga att det rör sig om två avtal. Det första avtalet är mellan dig och köp och sälj-sidan där du lovar att gå med på deras villkor i utbyte mot att du får använda deras plattform. Det andra avtalet är ett köpeavtal mellan köparen och säljaren. Det föreligger avtalsfrihet i avtalet mellan köparen och säljaren, men om man i det avtalet inte låter säljaren stå för frakten så innebär det ett avtalsbrott i avtalet mellan dig och köp och sälj-sidan, vilket kan leda till att du tas bort från gruppen.Hoppas du är nöjd med svaret!

Är en smartklocka undantagen ångerrätten med hänsyn till hälso- och hygienskäl?

2021-10-09 i Distansavtal (Internet, telefon m.m.)
FRÅGA |Hej Lawline,Skulle skicka tillbaka en smartklocka enligt ångerrätten. Jag fick svaret att det inte är möjligt då smartklockor går under hygien och kroppsnära produkter.Distans- och hemförsäljningslagen 2005:59, Kap 2,11 §Inte någonstans såg jag praxis för vad som definierar hygien eller kroppsnära produkter, mer än det som näringsidkaren själv skrivit ut som 'exempel'.Finns det rättspraxis, eller en vedertagen definition av vad för produkter som ingår, och isf vilka som skulle ingå?Kan det vara så att näringsidkaren skrivit ut smartklockor som hygienprodukt till det att någon tar upp och prövar det i rätten?Tack på förhand,
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att du vill returnera en smartklocka enligt ångerrätten i distansavtalslagen (2 kap. 10 §), men näringsidkaren nekar detta med hänvisning till undantaget från ångerrätten i 2 kap. 11 § p. 5 distansavtalslagen. Jag utgår från att det är ångerrätten i distansavtalslagen du försöker utnyttja, och inte en ångerrätt som följer av öppet köp eller liknande.Distansavtalslagen är tvingande (1 kap. 4 § distansavtalslagen). Det innebär att om ni har avtalat om något som ger dig sämre villkor än lagen så gäller inte avtalet i det avseendet. Allmänt om undantagetEnligt undantaget gäller inte ångerrätten om köpet avser en vara med bruten försegling som inte lämpligen kan återlämnas på grund av hälso- eller hygienskäl och förseglingen har brutits av konsumenten (2 kap. 11 § p. 5 distansavtalslagen).Det är näringsidkaren som ska bevisa att omständigheter för undantaget föreligger. Undantaget ska tolkas restriktivt, dvs. återhållsamt (EU-domstolens dom mål C-681/17).Precis som du säger så finns det inte mycket praxis att tillgå avseende undantaget, vilket medför gränsdragningssvårigheter. Det är alltså inte alltid helt lätt att veta när man kan/inte kan tillämpa undantaget.För att bedöma ditt fall tänkte jag ge några exempel på när undantaget ansågs vara respektive inte vara tillämpligt, för att sedan göra en specifik bedömning i ditt fall.Undantaget är tillämpligtUndantaget är garanterat tillämpligt vid köp av underkläder där förseglingen är bruten (prop. 2013/14:15 s. 89).Allmänna reklamationsnämnden (ARN) har ansett att undantaget var tillämpligt på in ear-hörlurar som hade använts. Hörlurarna ansåg nämnden inte kunna återlämnas med hänsyn till hygienskäl, då hörlurarna var gjorda för att stoppas in i örongången. ARN ansåg i ett annat fall att undantaget även var tillämpligt på en öppnad parfymflaska.Undantaget är inte tillämpligtEftersom distansavtalslagen härstammar från EU-rätt kan man använda EU domstolens praxis för tolkningen.I ett fall från EU-domstolen hade en konsument köpt en madrass. Madrassen hade en skyddsfilm som konsumenten tagit bort. EU-domstolen ansåg att undantaget inte var tillämpligt på madrasser (EU-domstolens dom mål C-681/17). Domstolen jämförde madrasser med klädesplagg, som man får returnera trots att de har kommit i kontakt med kroppen.EU-domstolen menade att undantaget endast ska vara tillämpligt när varan definitivt inte längre kan säljas av hälsoskydds- eller hygienskäl, på grund av att varan till sin art är sådan att det vore omöjligt eller orimligt svårt för näringsidkaren att sälja varan på nytt utan att äventyra hälsoskydds- eller hygienkrav.Man får alltså titta på om varan kan användas eller säljas på nytt av någon annan efter exempelvis rengöring eller desinfektion. Domstolen menade som sagt att det var möjligt med såväl madrasser som klädesplagg, trots kontakt med kroppen.Är undantaget tillämpligt i ditt fall?Det som talar för att undantaget är tillämpligt i ditt fall är om det skulle vara svårt att rengöra smartklockan, om den exempelvis har använts vid träning eller liknande. Jämfört med kläder bör en smartklocka vara svårare att rengöra. Även fast klockan inte skulle strida mot några hälso- eller hygienkrav kanske dess funktion blivit försämrad på grund av svårigheten att rengöra helt och hållet.Det som talar mot att undantaget är tillämpligt i ditt fall är målet från EU-domstolen ovan, dels med hänsyn till utgången i målet, dels med hänsyn till domstolens uttalanden om undantaget. En smartklocka är visserligen en kroppsnära produkt, men det är kläder och madrasser också; vilka ej omfattas av undantaget. Det är vidare svårt att hävda att en smartklocka definitivt inte längre kan säljas eller användas av annan med hänsyn till hälsa eller hygien (jämför med underkläder ovan). Att det finns en marknad för begagnade smartklockor talar för att det är svårt att hävda undantaget på den grunden. Min bedömning är därför att övervägande skäl talar för att undantaget inte är tillämpligt i ditt fall. På grund av bristande praxis på området går det inte att garantera, men det är enligt min uppfattning den mest rimliga tolkningen av undantaget – att det inte är tillämpligt i ditt fall.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Behöver man gåvobrev när man ger bort lös egendom?

2021-10-01 i Gåva
FRÅGA |Hej,Jag bor i Sverige och skatteskyldig här. Min far vill ge mig en gåva i form av pengar (300 000 kr). Han är ej bosatt i Sverige och är inte skatteksyldig i Sverige. Så det blir överföring till mitt bankkonto från utlandet.Om jag förstår rätt så är gåvor skattefri. Vilka typ av dokument skulle jag behöva för att styrka att pengar är en gåva och inget annat?Tack.
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det stämmer att gåvor sedan flera år är skattefria i Sverige. Det finns faktiskt inga formkrav för gåva av lös egendom (exvis pengar), men eftersom du säger att du vill kunna styrka att det är fråga om gåva, så ska jag ge dig några förslag på hur du kan upprätta ett i bevishänseende starkt gåvobrev/gåvobevis. Jag kommer ge dig några förslag på hur du kan göra, så kan du välja själv vilket som passar er bäst. Om du vill försäkra dig om att gåvans karaktär inte ska ifrågasättas så är det bästa sättet att din far skriver ett kort brev där han anger beloppet av gåvan, att det är en gåva, vem han är och vem han ger gåvan till. Han bör för säkerhets skull även signera och skriva dagens datum samt ort. Eftersom att det inte finns ett krav på att upprätta gåvobrev så kan det räcka med att din far därefter fotar gåvobrevet och mailar det till dig (då har du en digital kopia med exakt tidkod). Det går naturligtvis lika bra att posta gåvobrevet. En annan, liten lättare metod kanske, är att han spelar in en kort liten filmsnutt (det räcker med selfie-kameran på mobilen) där han säger allt jag sagt ovan. Det tredje (och lättaste) sättet är att han, när han överför pengarna, skriver ett meddelande (om det går) som sitter ihop med transaktionen. Det skulle räcka med "gåva till min son/ditt namn". Resten av informationen såsom datum, ort, vem som får och vem som tar emot pengarna, framgår ju av transaktionsuppgifterna. Det här beror på om hans bank tillåter den funktionen. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Det finns som sagt inget krav på att man behöver upprätta gåvobrev i svensk rätt, men det kan vara en klok idé med tanke på att det handlar om mycket pengar. Jag har i alla fall gett dig tre alternativ som du kan använda ifall du vill dokumentera att överföringen är en gåva. Välj det som passar dig och din far bäst, eller välj att köra utan gåvobevis - valet är ditt. Tveka inte på att höra av dig till oss igen om du har fler frågor eller om jag varit otydlig. Lycka till!Vänligen,

Är det olagligt att förbjuda radiospelning på ett koloniområde?

2021-10-01 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Är det lagligt att för bjuda radio på ett koloniområde med bara odlingslotter.
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline!Svaret på frågan kommer att baseras på tolkningen att radion och ljudet från radion utgör ett störningsmoment för andra i koloniområdet. Koloniföreningar hyr ut kolonilotter till enskilda personer och har som hyresägare rätt att ställa upp villkor för hyrestagarens användning av kolonilotten, det följer av den allmänna avtalsfriheten.Att ställa upp villkor för radiospelning på området kommer således inte att vara olagligt eller strida mot någon annan regel.Har det däremot inte upprättats något villkor rörande radiospelning på kolonilotten i hyresavtalet kan det utgöra ett avtalsbrott att senare ställa upp ett förbud, enligt förutsättningsläran. Det skall dock framhävas att förutsättningsläran används restriktivt och det krävs en del vad gäller din förutsättning att radio får spelas, för att ens vara tillämplig.Förutsättningen måste ha varit väsentlig för dig. Det vill säga att egenskapen att kunna spela radio på kolonilotten måste ha varit en väsentlig grund för dig att ingå avtalet. Det ska antas att du inte ingår hyresavtalet om du inte får spela radio på kolonilotten. Vidare måste hyresägaren ha insett denna förutsättning och ändå ingå avtalet med dig. Du får heller inte ha vetskap om att det inte är tillåtet att spela radio på kolonilotten.Förmodligen är det så att förutsättningsläran inte går att applicera på ditt fall, men skulle kunna vara det som eventuellt gör radioförbudet olagligt. Med vänlig hälsning!

Förklaringsmisstag - Vad gäller?

2021-10-11 i Avtal
FRÅGA |Hej, har ett underskrivet avtal med Leaseplan angående privatleasing men de hävdar ond tro och vägrar hålla avtalet. De ringde och meddelade att avtalet var ogiltigt dagen efter att jag fått deras anbud och menar att jag borde ha insett att 6620kr/mån var orimligt när de nu vill ha 8600kr/mån.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL). Din motpart åberopar vad som inom avtalsrätten brukar kallas för förklaringsmisstag, vilket är en ogiltighetsgrund som regleras i 32 § 1 st. AvtL. Där sägs att den som avgivit en viljeförklaring, vilken i följd av felskrivning eller annat misstag å hans sida fått annat innehåll än åsyftat varit, vare icke bunden av viljeförklaringens innehåll, där den, till vilken förklaringen är riktad, insåg (subjektiv bedömning) eller bort inse misstaget (objektiv bedömning). Språkbruket i lagtexten är ålderdomligt, men motsatsvis och något förenklat innebär ovanstående att den som i ett avtal har skrivit fel blir bunden av sin felskrivning om motparten är i god tro. Problemet i den här typen av situationer är att det egentligen inte föreligger någon gemensam partsvilja. Generellt kan sägas att den som gör ett misstag i form av en felskrivning saknar subjektiv vilja att ingå ett avtal i enlighet med förklaringsmisstaget. Inte sällan är det slarv som ligger bakom ett sådant misstag varför den parten inte brukar betraktas som särskilt skyddsvärd. Huvudregeln är således att envar bär risken för sina egna eventuella misstag, jfr Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1991 s. 3. Men viss hänsyn tas även till styrkeförhållandet mellan avtalsparterna och i allmänhet anses en konsument vara mer skyddsvärd än dennes motpart, dvs. näringsidkaren. Din ärendebeskrivning är ganska kort och utan ingående kunskap om alla för ärendet relevanta omständigheter är det svårt att göra en adekvat bedömning, vilket du säkert förstår. Jag vet inte heller vad leasingupplägget avser för typ av objekt. Men såvitt jag kan bedöma åligger det din motpart att föra bevisning om att du förstod eller i vart fall borde ha förstått att det rörde sig om en felskrivning, dvs. att du var i ond tro vid tidpunkten för avtalets ingående. För att kunna utröna om så var fallet tas ofta hänsyn till rådande lokal praxis i den aktuella branschen och andra relevanta jämförelseindex.Just handelsbruk/branschpraxis brukar nämligen ofta nyttjas av domstolar vid avtalstvister. Det innebär att avtalet kommer att ses i ljuset av vad som är vanligt förekommande i en viss bransch, vilket då sker genom att domstolen (eller parterna) inhämtar sakkunnigutlåtanden från olika bransch- och/eller intresseorganisationer. HD har uttalat att det i allmänhet är naturligt att utgå från att avtalsvillkor ska fylla en förnuftig funktion och utgöra en rimlig reglering av parternas intressen, se NJA 2001 s. 750. Att ta hänsyn till vad som är ett vanligt förekommande avtalsinnehåll i branschen kan också objektivt sett sägas ligga i linje med vad parterna vanligtvis har (kan) förvänta sig, jfr NJA 1989 s. 269 där HD tog fasta på vad branschorganisationer uttalat om hur en bestämmelse om borgen normalt sett tillämpades i branschen. Notis: HD styr rättspraxis på det här området och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammanfattningsvis ska traditioner och gängse praxis beaktas när ett avtalsinnehåll ska tolkas och fastställas. Det finns således inget givet svar på vad som gäller i ditt fall, men sannolikt torde det vara din motpart som bör stå risken för den nu uppkomna situationen. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Kan ett gåvobrev innehålla villkor om enskild egendom?

2021-10-06 i Gåva
FRÅGA |Kan ett gåvobrev innehålla att det är enskild egendom
Josefine Ljungberg Palm |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om äktenskap återfinns i äktenskapsbalken. Vid skilsmässa ska egendom fördelas genom bodelning, 9 kap. 1 § första stycket äktenskapsbalken. I en bodelning ska makarnas giftorättsgods delas lika mellan dem, 10 kap. 1 § äktenskapsbalken. Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom, 7 kap. 1 § äktenskapsbalken. Genom gåvobrevet utgör gåvan enskild egendom och kommer inte ingå i en framtida bodelning och inte delas lika mellan makarna, 7 kap. 2 § andra punkten äktenskapsbalken.Viktigt att tänka på är att i gåvobrevet reglera egendom som träder i enskild egendoms ställe. Exempelvis om den enskilda egendomen genom gåvobrevet är pengar och gåvotagaren köper något för pengarna, eller får avkastning genom att investera pengar i aktier som går med vinst, så kommer även denna egendom utgöra enskild egendom.Formkrav för gåvobrev?Genom att upprätta ett gåvobrev med villkor om att gåvan utgör enskild egendom så bevisar det att gåvan är enskild egendom.Det finns inget krav på ett särskilt dokument vid gåva av lös egendom. Lös egendom är bl.a. pengar. Däremot är ett gåvobrev ett passande dokument. Gåvobrevet har inga speciella formkrav och i det kan du exempelvis villkora att gåvan ska utgöra enskild egendom.Formkrav för gåvobrev av fast egendom?Regler gällande fastighetsöverlåtelse återfinns i 4 kap. jordabalken. Här framgår det att reglerna om köp av fast egendom också används när man ska ge fast egendom i gåva.För gåva avseende fast egendom uppställs krav vilka måste uppfyllas för att gåvobrevet ska vara giltigt:- Ett skriftligt avtal ska upprättas- Avtalet ska undertecknas av båda parter, (exempelvis om ni är 2 ägare och en gåvomottagare ska alla 3 underteckna avtalet)- Avtalet ska innehålla en köpeskilling (i ert fall noll kronor då det är en gåva)- Det ska finnas en viljeförklaring, d.v.s. vilja att en överlåtelse ska ske.Därtill måste gåvomottagaren ansöka om lagfart. Detta för att skydda gåvomottagaren från gåvogivarens borgenärer, om någon av er nuvarande ägare skulle bli skuldsatta har ni fast egendom som kan utmätas, men en lagfartsansökan gör att gåvan blir fullbordad.Lagfartsansökan gör ni hos lantmäteriet.Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är standardavtalet en del av anbudet när det är hänvisat till, men inte bifogat?

2021-10-01 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej!Om en leverantör i sitt anbud till mig som konsument hänvisar till en bilaga i detta specifika fall på följande sätt: "Entreprenaden utföres i överensstämmelse med förfrågan, bifogade handlingar och syn på plats den 29/1 och i enlighet med Hantverkarformuläret 17 med nedanstående förutsättningar mot ett uppskattat pris av: PRIS KRONOR: xxx inklusive mervärdesskatt."Bilagan Hantverkformuläret 17 är inte bifogad som bilaga till anbudet.Min fråga: är Bilagan Hantverkformuläret 17 fortfarande gilltig och del av anbudet?
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår det som att du har mottagit ett anbud om entreprenad och undrar om standardavtalet Hantverkarformuläret 17 är en del av anbudet när det är hänvisat till, men inte bifogat. Jag förutsätter att leverantören är näringsidkare.Regler om standardavtals införlivande i anbud/avtal finns inte i någon lag, utan man får snarare utläsa principerna från olika rättsfall och juridisk doktrin.Standardavtalet är en del av anbudetHuvudregeln vid standardavtal – dvs. avtalsvillkor som inte är individuellt framförhandlade – är att de anses vara en del av anbudet/avtalet om de har bringats till motpartens kännedom innan avtalsslutet. Det förutsätts att leverantören vidtagit skäliga åtgärder för att uppmärksamma dig på villkoren. Tyngande, överraskande eller oväntade villkor måste man uppmärksamma motparten särskilt om. Eftersom du är konsument ställs det generellt högre krav på detta.Det krävs emellertid inte att du faktiskt har tagit del av standardavtalet. Det räcker normalt med en tydlig hänvisning till standardavtalet, förutsatt att du utan svårighet kan ta del av det innan avtalsslut. Hantverkarformuläret 17 finns tillgängligt på Konsumentverkets hemsida och fanns lättillgängligt för mig efter en snabb internetsökning.I ditt fall framstår det som att du på ett rimligt sätt informerats om standardavtalet, är medveten om det, samt att villkoren är tillgängliga utan svårighet för dig. Jag gör därför tolkningen att standardavtalet Hantverkarformuläret 17 är en del av anbudet, trots att det inte är bifogat (NJA 2011 s. 600). Accepterar du leverantörens anbud blir alltså standardavtalet en del av ert avtal.Tvingande konsumentlagstiftning ger dig extra säkerhetDet bör även erinras om att konsumenttjänstlagen gäller för tjänster som näringsidkare utför åt konsumenter. Lagen är tvingande, vilket innebär att ni inte kan avtala om villkor som är sämre för dig än vad som anges i lagen (3 § konsumenttjänstlagen). Om det skulle vara så att Hantverkarformuläret 17 ger dig sämre villkor än konsumenttjänstlagen, gäller alltså inte standardavtalet i det avseendet.En ytterligare säkerhet för dig som konsument är att om innebörden av något villkor i Hantverkarformuläret 17 är oklar så ska det tolkas till förmån för dig (10 § lag om avtalsvillkor i konsumentförhållanden).SammanfattningSammanfattningsvis gör jag alltså tolkningen att Hantverkarformuläret 17 är giltigt och en del av anbudet, trots att det inte är bifogat. Skulle det bli tvist om villkoren i standardavtalet finns en del tvingande konsumentlagstiftning som en extra säkerhet för dig.Behöver du ytterligare rådgivning är du varmt välkommen att boka en tid med en av våra erfarna jurister. Du kan boka en tid här, eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt är: 08-533 300 04Öppettider: Måndag-Fredag kl. 10.00-16.00Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan man kräva tillbaka gåvor?

2021-09-30 i Gåva
FRÅGA |Mina barns far, som jag inte längre är gift med, kräver att gåvor de fått skall lämnas tillbaka till honom då de inte längre bor hos honom. Det gäller en spelkonsol som de fick i julklapp samt en epa-traktor som gavs i 15-årspresent. Fordonet betalas och är registrerat på fadern, men brukas av barnet.Kan han kräva tillbaka detta från barnen och vad kan jag göra?
Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler om gåvor återfinns i Gåvolagen. Enligt huvudregeln är gåvor bindande först när de har fullbordats. När en gåva har fullbordats är det inte längre möjligt att ta tillbaka gåvan ( 1 § Gåvolagen). När en gåva anses vara fullbordad beror på vad för typ av gåva det är. Rör det sig om lösöre, dvs. ex. pengar, kläder, en bil etc. räknas den som fullbordad när den har kommit i mottagarens besittning (2 § Gåvolagen). I ert fall rör det sig således om lösöre och eftersom barnen fysiskt har fått gåvorna och även redan hunnit använda dem ett tag, har gåvorna kommit i mottagarens besittning. Fadern till barnen har alltså ingen rätt att kräva tillbaka gåvorna.Jag hoppas detta besvarade din fråga, om inte får du gärna höra av dig till oss igen!