Hur överlåter man en stuga genom gåva?

2020-09-23 i Gåva
FRÅGA |HejDet är så att Vår mamma står/äger en sommarstuga som hon nu vill ge oss i gåva, hälften var. Den är alltså skriven på henne men är gift med vår pappa. Nu vill bägge att vi systrar ska få stugan som gåva men hur går vi tillväga då med gåvobrevet? Räcker det att mamma ger oss stugan i gåva 50 % var eller hur gör man?
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att en gåva ska föreligga ska tre kriterier vara uppfyllda:- den ska bygga på frivillighet- det ska finnas en gåvoavsikt- det ska ske en förmögenhetsöverföring från givaren till gåvomottagaren.Utifrån din beskrivning i frågan verkar det som att dessa kriterier är uppfyllda. Det finns dock ytterligare krav för gåvor när det gäller överlåtelse av fastighet. Precis som vid köp av fastighet krävs det vid gåva att det finns ett skriftligt avtal. Gåvan ska dokumenteras av ett gåvobrev som du skriver i frågan, där det tydligt framgår att din mamma överlåter fastigheten. Eftersom att flera personer är mottagare av gåvan måste detta också anges i gåvobrevet samt hur stor andel ni ska få (äga) vardera, alltså 50% vardera om det är mammas avsikt. Vidare ska gåvobrevet undertecknas av både givaren och mottagaren, således av din mamma och av dig och din syster. För att kunna identifiera fastigheten och få lagfart måste man veta vilken fastighet det gäller. Därför måste fastighetens officiella beteckning finnas med i gåvobrevet (och i ansökan om lagfart). Det finns inget krav enligt lag på att gåvobrevet måste bevittnas för att överlåtelsen ska vara giltig, men ofta rekommenderas det ändå att gåvobrevet bevittnas av två personer. Anledningen till detta är att Lantmäteriet (som är inskrivningsmyndighet) kräver att gåvobrevet bevittnas för att lagfartsansökan ska beviljas, och kan annars förklara lagfartsansökan som vilande. Tänk på att ett skriftligt medgivande från gåvogivarens make, alltså er pappa, ska skickas med. Medgivandet kan lämnas i själva gåvohandlingen eller i en separat handling. Jag vet inte om stugan är enskild egendom genom till exempel gåva, testamente eller äktenskapsförord, men skulle den vara det kan istället en kopia av den handlingen skickas in.När gåvobrevet är upprättat och klart enligt kraven ovan ska lagfartsansökan göras med gåvohandlingen i original. Ansökan ska göras inom tre månader från undertecknandet av gåvobrevet och görs som tidigare skrivet hos Lantmäteriet.Jag länkar till Lantmäteriets exempel på gåvobrev här. Tänk på att detta inte är ett komplett gåvobrev utan endast ett exempel på hur ett gåvobrev kan se ut. Ni kan använda det länkade gåvobrevet som en mall, och att ni utformar det så att det passar era förhållanden utifrån kraven jag förklarat ovan.Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här.Vänligen,

Hur behåller vi gården inom släkten?

2020-09-23 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej, min far och hans 2 systrar ärvde en stycke mark, med ett timmerhus och en gammal lada, från deras föräldrar. Värdet på stället är inte så stort ur ekonomiskt / taxeringsvärde men vi alla älskar stället. Vi är nu 9 barnbarn som delar på stället och hittills har det fungerat bra, men vi har ett generationsskifte framför oss, med vuxna barnbarnsbarn, och en lada som behöver en större slant för reparationer. När mina 4 barn ärver, kommer dom att få 1/36 -del var, vilket börjar bli lite löjligt. Jag funderar på bästa sättet att framtids-trygga den som en slags "släktgård" och vilket sätt som blir lämpligast? Förening? Vilken sort? Stiftelse? Idealiskt vore att vi kanske skulle kunna ta ut ett lån i framtiden, för att tex bekosta reparationerna av ladan. Hur löser vi att generationer kan få tillträde och kunna bruka stället utan att oroa oss för framtida arv och enskild egendom vid ev skilsmässor?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningNär två eller fler gemensamt äger en fastighet handlar det om ett s.k. samägande. Bestämmelser om samägande finns i samäganderättslagen. Samäganderättslagen är dock dispositiv och gäller om inte annat är avtalat. Normalt sett innebär det att man skapar ett s.k. samäganderättsavtal enligt vilket man avtalar bort hela eller delar av samäganderättslagen. Samäganderättslagen ger en delägare en rätt att sälja sin andel av fastigheten eller att begära att hela fastigheten säljs på offentlig auktion. Givetvis är detta sådant man vill undvika för att gården ska stanna i släkten.I testamente kan man antingen skriva in vilka villkor som ska gälla, alt. hänvisa till att ett krav för arvet är att mottagaren undertecknar ett samägandeavtal som redan är upprättat mellan de andra delägarna. Vissa villkor bör finnas i gåvobrev eller testamente (t.ex. överlåtelseförbud, hembudsklausul och att egendomen ska vara mottagarens enskilda). ÖverlåtelseförbudÖverlåtelseförbud innebär att arvtagaren inte får sälja sin andel i den samägda fastigheten. Förbudet innebär även att andelen inte kan utmätas för vederbörandes skulder eller ingå i en eventuell konkurs. Fördelen med överlåtelseförbudet är att det hindrar en delägare att sälja sin andel och att gården stannar inom släkten. Nackdelen med ett överlåtelseförbud är att det inte är möjligt att belåna fastigheten. Om man vill belåna fastigheten för att renovera den får man helt enkelt lösa finansiering på annat håll. Anledningen är att när man belånar en fastighet får banken pantbrev i denne. Om lånen inte betalas kan banken begära att fastigheten säljs. Eftersom en försäljning hindras av ett överlåtelseförbud innebär det även att fastigheten inte kan pantsättas för lån.Villkor om enskild egendomYtterligare ett vanligt villkor är att den ärvda egendomen ska utgöra mottagarens enskilda egendom. Att det är mottagarens enskilda egendom innebär att andelen inte ska ingå i bodelning och därmed inte tillfalla någon annan vid en skilsmässa.HembudsklausulEtt alternativ till överlåtelseförbudet är en s.k. hembudsklausul. En hembudsklausul är endast giltig om den stadgas i ett gåvobrev eller testamente (dvs. ej vid försäljning). En hembudsklausul innebär att delägaren är skyldig att erbjuda övriga delägare att köpa andelen till ett visst pris. Endast om dessa säger nej får delägaren sälja andelen till någon annan. Hembudsklausulen är ett bra alternativ till överlåtelseförbudet då det inte skapar något hinder för att belåna fastigheten. Det är en god idé att i förväg skriva in vilket pris delägaren är skyldig att sälja sin andel för (t.ex. ett fast pris eller viss procent av marknadsvärde, taxeringsvärde etc.). Allt för att minska risken för tvister.Min rekommendation är att delägarna upprättar ett samägandeavtal som avtalar bort samäganderättslagen och stadgar vad som ska gälla istället. Den som testamenterar sin andel av fastigheten bör i testamentet uppge att arvet ska utgöra mottagarens enskilda egendom och även ett överlåtelseförbud eller en hembudsklausul. Vad som är mest lämpligt i ert fall kan jag tyvärr inte göra någon bedömning av i nuläget. Det kan även vara en god idé att skriva ett förvaltningsavtal mellan delägarna avseende när vem får vara i fastigheten och hur underhåll av densamma ska ske.När det gäller föreningar och stiftelser är dessa upplägg i regel betydligt mer avancerade och kan även i vissa fall vara mindre fördelaktiga ur skattesynpunkt. Det torde i sig inte finnas något hinder mot att överlåta fastigheten till en ekonomisk förening. Däremot är reglerna om ekonomiska föreningar ganska strikta (styrelse, revisor m.m.). Ett alternativ är eventuellt att ha ett samägande för fastigheten enligt ovan förklarat men att separat ha en ekonomisk förening som har till syfte att förvalta fastigheten och att alla delägare av fastigheten är medlemmar i föreningen.Tyvärr kan jag inte inom expresstjänsten utreda för- och nackdelar med en ekonomisk förening eller bildandet av en stiftelse. Det helt klart vanligaste är ett samägande av fastigheten, att delägarna testamenterar sina andelar som enskild egendom med eventuella villkor samt att det finns ett samägandeavtal mellan delägarna. För det fall att ni vill ha en djupare utredning eller behöver hjälp med upprättande av avtal (testamente, samägandeavtal m.m.) kan en av våra jurister vara behjälpliga. Om detta är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad händer när endast en part vill sälja en samägd bostadsrätt?

2020-09-22 i Samägandeavtal
FRÅGA |Köpt bostadsrätt tillsammans (50/50 ägande) för 5 veckor sedan, men önskar nu gå skilda vägar p g a misshandelsfall. Samboavtal finns eftersom ena parten gick in med 900 tkr medan den andra parten la 200 tkr. Hur går man tillväga om ena parten motsätter sig försäljning?
Ebba Meyer-Lie |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du undrar om det är möjligt med tvångsförsäljning om ena parten i ett samägande motsätter sig en försäljning av den samägda egendomen.Lagen om samäganderätt (SamägL) reglerar situationen då två personer gemensamt äger egendom. Denna lag är dispositiv vilket betyder att parterna själva kan avtala bort lagens regler. I de fall som parterna inte avtalat om en uppkommen situation, t.ex. försäljning av egendomen, gäller samäganderättslagen. Det fortsatta svaret utgår från att ni i ert samboavtal inte har avtalat om hur ni vill hantera en framtida försäljning eller hur man hanterar en situation då en part vill sälja och den andra inte. Hur den fördelningen av köpeskillingen vid en försäljning av bostadsrätten sedan blir kan jag inte svara på utan mer information om den ekonomiska biten. Därför kommer jag inte att gå in mer på den frågan.Tvångsförsäljning Huvudregeln är att en åtgärd som rör den gemensamma egendomen som helhet kräver samtliga parters samtycke, 2 § SamägL. Varje delägare har dock rätt att vända sig till tingsrätten för att ansöka om att egendomen skall utbjudas till gemensam försäljning på offentlig auktion, 6 § SamägL. Försäljningen kommer då handhas av en god man vilken utses av rätten. Att sälja sin bostadsrätt på offentlig aktion kan ibland leda till att egendomen säljs för lägre pris än vad som annars varigt möjligt. Ni som delägare kan dock begränsa er möjliga förslust genom att sätta en undre gräns för vilken den gode mannen får sälja egendomen för, 8, 9 §§ SamägL.Undantag för tvångsförsäljningEn tvångsförsäljning är inte möjlig om den part som motsätter sig försäljning visar synnerliga skäl för att inte sälja egendomen. Vad synnerliga skäl är får avgöras från fall till fall. Enligt praxis avser "synnerliga skäl" undantagssituationer och har i praxis har rekvisitet tolkats strängt. Det har i praxis uttalats att synnerliga skäl för att skjuta upp försäljningen kan finnas om det exempelvis är ett särskilt dåligt konjunkturläge eller finns andra förhållanden som skulle göra försäljningen förlustbringande (NJA 1974 s. 490). Det går inte att avgöra utifrån din fråga om den andre parten i ditt fall har sådana synnerliga skäl.I ditt fallDet bästa för dig och din partner, både tidsmässigt och ekonomiskt, skulle vara att ni kom överens om en gemensam lösning på hur förvaltningen av bostadsrätten ska skötas. Vägrar din partner att gå med på att sälja bostadsrätten eller på att köpa ut din del kan du ändå kan se till att lägenheten blir såld genom en tvångsförsäljning. Du bör alltså i sådana fall vända dig till tingsrätten och ansöka om försäljning av den gemensamma egendomen.Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!

Muntligt avtal?

2020-09-22 i Muntliga avtal
FRÅGA |Hej!Är en muntlig överenskommelse ett muntligt avtal? Om någon kommer med ett anbud, muntligt, och ena parten säger inte svara direkt utan mer indirekt som ett "jaja de blir bra" men har sågat en del i den muntliga överenskommelsen. Räknas detta som muntligt avtal? Räknas detta som en accept för anbudet?Ha de bra!
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar det som att den svarande parten inte fullständigt instämt i det muntliga anbudet. Din fråga aktualiserar reglerna i avtalslagen.Huvudregeln är att ett antagande svar på ett anbud är bindande och innebär att ett avtal sluts (1 kap 1 § avtalslagen). Ett svar som innehåller att anbudet antas, men som på grund av till exempel ett tillägg eller en inskränkning inte överensstämmer helt med anbudet, gäller dock som ett avslag i förening med ett nytt anbud (1 kap 6 § avtalslagen). Utgångspunkten vid anbud som görs muntligen utan att anstånd med svaret medgivits, är att dessa måste antas omedelbart för att ett avtal ska anses ha kommit till stånd (1 kap 3 § andra stycket avtalslagen).Mot bakgrund av informationen jag har i ditt fall bedömer jag att ett giltigt avtal inte kommit till stånd. Detta främst då ingen ren accept lämnats. Det faktum att den svarande parten svarat "jaja de blir bra" i kombination med att ha "sågat en del i den muntliga överenskommelsen" är att anse som en oren accept. En sådan gäller enligt 1 kap 6 § avtalslagen som ett avslag på det ursprungliga anbudet, men utgör samtidigt ett nytt anbud till den ursprunglige anbudsgivaren.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Tvingad att ingå avtal mot sin vilja

2020-09-23 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |hej, jag har blivit tvungen att ingå ett avtal mot min vilja blivit hotad med att personen kommer gå till mina föräldrar och berätta för dem den grejen (det är inte olagligt det jag håller på med) om jag inte ingår avtalet. Efter en månads tid berättade jag för köparen då han inte hade någon aning om vad hans kompis gjort mot mig men han vill fortfarande inte att köpet skall återgå. Vad skall jag göra
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tänkte börja med att kortfattat gå igenom olika bestämmelser som kan vara relevanta för ditt fall. I slutet av svaret hittar du en sammanfattning och lite tips för hur du kan gå till väga. Avtalslagen (AvtL) är tillämplig på din situation. Avtal som ingåtts under tvång är ogiltiga under vissa förutsättningar. Om du är under 18 årFör det första vill jag påpeka att omyndiga, alltså personer under 18 år, inte kan ingå i avtal för egen räkning (9 kap. 1 § föräldrabalken). Det spelar ingen roll om motparten (den som den omyndige sluter avtal med) tror att den omyndige är myndig, avtalet blir ogiltigt oavsett. Om du är under 18 år så är detta avtalet ogiltigt och köpet ska återgå. Lindrigt och grovt tvångInom juridiken skiljer man på grovt tvång och lindrigt tvång (28 § och 29 § AvtL). Grovt tvång är av allvarligare art, exempelvis att man tvingas ingå avtal under pistolhot. Grovt tvång är inte tillämplig på din situation.Lindrigt tvång kan däremot vara aktuellt utifrån omständigheterna i ditt fall. När man utsätts för lindrigt tvång så har man möjlighet att välja att ingå i avtalet eller inte, även om båda valen är "dåliga". För att det ska anses vara lindrigt tvång måste det föreligga orsakssamband mellan rättshandlingen och tvånget. Om man aldrig skulle ha ingått i avtalet om man inte blev tvingad till det så föreligger det orsakssamband.God troOm köparen var i god tro angående det lindriga tvånget, det vill säga köparen inte visste om att du blev tvingad till att ingå i avtalet, är avtalet tyvärr giltigt. I ditt fall säger köparen att hen inte hade kunskap om missförhållandet. Om du inte har något som visar på att han borde ha insett att du blev tvingad så kan det därför bli svårt att hävda att köpet ska återgå på grund av lindrigt tvång.36 § AvtLDet kan krävas en del för att tillämpa lindrigt tvång och ibland kan det därför vara lättare att använda sig av generalklausulen 36 § AvtL. Enligt denna paragraf kan ett avtal vara oskäligt på grund av omständigheter vid avtalets ingående. Eftersom du blev mer eller mindre tvingad att ingå i avtalet så kan detta vara en sådan oskälig omständighet. Om avtalet anses vara oskäligt enligt denna paragraf så kan köpet återgå eller jämkas. Slutsats och sammanfattningDet är svårt för mig att säga exakt vad du bör göra eftersom jag inte vet tillräckligt mycket om situationen, men nedanför har jag sammanställt några förslag som förhoppningsvis kan vara till hjälp.-Om du är under 18 år är avtalet ogiltigt och köpet ska återgå. Om motparten vägrar kan du stämma hen, mer information om det kan du hitta här.-Om du har utsatts för lindrigt tvång och köparen visste om att du blev tvingad så ska köpet återgå. Om motparten vägrar kan du stämma hen, mer information om det kan du hitta här.-Om du har utsatts för tvång kan du också under vissa förutsättningar ha rätt till ersättning från den som utförde tvånget för den skada du har lidit. -Det kan också vara brottsligt att utsätta en annan person för tvång och utpressning. Om du har blivit utsatt för brott kan du göra en polisanmälan, mer information om det kan du hitta här. Om du har blivit utsatt för brott så kan du få brottsskadeersättning via Brottsoffermyndigheten. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist- Boka tid med en jurist, https://lawline.se/boka.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.

Måste jag betala tillbaka handpenning om köparen ångrar sig?

2020-09-23 i Anbud och accept
FRÅGA |Jag har sålt en kattunge via blocket. och i annonsen skrev jag att handpenning på 1000 kr betalas men vid ånger återbetalas dom inte.Nu kräver köparen som dragit sig ur handpenningen tillbaka.jag är privat person och inget tingnings avtal skrevs.Med vänlig hälsning L
Natasha Fathifard |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du skriver att du nämnt i annonsen att handpenning inte betalas tillbaka vid ånger. Om köparen redan erlagt handpenningen, får du därför behålla handpenningen trots att köparen inte längre är intresserad, se NJA 1974 s 526 punkterna 17-20. Handpenning fungerar som en säkerhet för att köpet ska genomföras. Om köparen i samband med erläggningen av handpenningen anger sina krav och du där och då accepterar det, men senare inte kan fullfölja vad du lovat, är du skyldig att betala tillbaka handpenningen enligt 36 § Avtalslagen.Men det låter dock som att ni inte varit överens om något särskilt gällande handpenningen, därför är det din annons som gäller d.v.s. köparen har ej rätt till återbetalning av handpenning.Hoppas du har fått svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Går det att ändra ett anbud muntligt?

2020-09-22 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej, jag lämnade ett anbud till en vägförening.Vi hade träffats och pratat om flera åtgärder som skulle utföras.Två dagar innan vi skulle utföra jobbet upptäcker jag till min förskräckelse att i anbudet ären del inte upptaget, jag ringer då omedelbart till kontaktpersonen och talar omvad som inte är med på anbudet och kostnaden som då tillkommer.Han svarar då mig ordagrant, " det är sånt som kan hända, men det ordnar sig".Vi utför jobbet, skickar faktura, men nu ringer han och säjer att den summan godkänner han inte, för den står inte med i anbudet. Han säjer också att, "nu har du lärt dig nånting", samt att han inte kunde godkänna detta utan att det skulle gå igenom styrelsen. Den enda kontakt jag har är med honom, eftersom han har haft den uppgiften från deras sida.Om det skulle då gått rätt till anser jag att han skulle sagt det då, när jag ringde, så vi inte hade dragit igång arbetet utan att ha reviderat anbudet först? Annars har han väl accepterat det, eller?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du lämnat ett anbud till en vägförening som godtagits. Två dagar innan du skulle utföra arbetet noterade du att du missat en del i anbudet. Du ringde föreningens kontaktperson och informerade om vad den nya kostnaden skulle bli. Vederbörande svarade att det var sådant som händer och att det skulle ordna sig. Efter utfört arbete och fakturering kontaktas ni med beskedet att fakturan inte godkänns då slutsumman är högre än i anbudet. Kontaktpersonen säger även att "nu har du lärt dig nånting" och att han inte kunde godkänna ändringen utan styrelsebeslut. Du anser att han skulle sagt det redan när du ringde att merkostnaden inte godkändes.När ett anbud lämnas är man som anbudsgivare ensidigt bunden av det givna anbudet. När motparten accepterar anbudet blir även vederbörande bunden. Ett avtal har kommit till stånd (jfr 1 § avtalslagen). Som jag förstår tvistas det inte om att ni ingått ett avtal, däremot tvistas det om avtalets innehåll (i förevarande fall summan). Som utgångspunkt var du bunden av det anbud du gav din motpart, även om det var lägre än vad du tänkt dig. Det är dock möjligt att i efterhand ändra vad man kommit överens om. Så är fullt möjligt genom att t.ex. kontakta motparten som du gjorde och att den går med på ändringen av vad ni kommit överens om. Muntliga avtal är lika giltiga som skriftliga sådana, men svårare att bevisa (mer om detta nedan).Om ni inte kan komma överens om hur mycket din motpart ska betala kan du bli tvungen att vända dig till domstol för att få fastställt hur mycket ni kommit överens om. Det skriftliga anbudet du givit är ett enkelt bevismedel för att visa den avtalade kostnaden. Det är däremot betydligt svårare att bevisa den muntliga ändringen. Om du väljer att gå till domstol och hävdar att den överenskomna summan är högre än vad som står i anbudet har du bevisbördan för att föreningen genom sin kontaktperson gått med på en högre summa. Det är inte tillräckligt att säga det utan du måste ha möjlighet att bevisa det. Bevisning kan ske t.ex. genom att du haft vittnen närvarande som hört det, om samtalet är inspelat, eventuell mailkorrespondens om det efteråt etc.Som svar på din fråga är det fullt möjligt att ändra ert avtal genom en muntlig överenskommelse. Så förstår jag det som att ni enligt dig gjort. Det blir dock svårt för dig att bevisa det i domstol.Om du vill gå vidare med ärendet är ett alternativ att anlita en juristbyrå som företräder dig. Juristen kan som ombud för dig sända din motpart ett kravbrev med förhoppning om att vederbörande väljer att betala. Om så inte sker, får du ta beslut om huruvida du vill driva ärendet till domstol. Om du vill ha hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

​Finns det preskription på att ett gåvobrev pekar ut egendom som enskild?

2020-09-20 i Gåva
FRÅGA |Hej igen!Jag var nog inte tillräckligt tydlig. Jag och min halvbror fick huset som en gåva. Stod också i gåvobrevet att gåvan skall vara för mottagarna enskild egendom och skall ej ingå i gemensam egendom.Finns ingen preskriptionstid i ett sådant här fall?Mvh
Emil Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Finns det preskription på att ett gåvobrev pekar ut egendom som enskild?Jag kan börja med att tillägga att jag inte ser din ursprungliga fråga utan kommer därför endast besvara din följdfråga som du ställt. Jag tolkar din fråga som att du undrar huruvida det finns preskription på att ett gåvobrev säger att egendomen ska vara enskild. Om du mottagit en gåva där ett gåvobrev utfärdats som pekar ut gåvan som enskild egendom. Det föreligger ingen preskriptionstid på enskild egendom. Syftet med det är att viljan hos en givare ska respekteras. Har tredje man ställt upp villkor om att egendomen ska vara enskild, och inte förenat det med ett villkor som stadgar att egendomen får göras till giftorättsgods, så respekteras denna vilja. Hoppas du fått svar på din fråga!