Skriva på med hand på penna

2021-03-01 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej.Jag undrar om jag som make får hjälpa min fru med hand på penna vid en underskrift som gäller henne. Hon kan inte själv skriva pga funktionsnedsättning ( ej talbar) och Förlamning.
Emma Nilsson |Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Man kan som en tillfällig lösning låta en person skriva på en underskrift med hjälp av att en person håller handen på pennan. Man skriver då vid sidan av underskriften "MHPP" eller "Med hand på penna". Detta visar alltså att personen som har skrivit under har varit närvarande och accepterat att någon annan har skrivit hans/hennes namn på det aktuella dokumentet/avtalet.Metoden utgör dock gammal praxis och accepteras inte idag av alla. Vissa banker t.ex. accepterar det inte. Beroende på vad det är ni ska skriva på kan det alltså vara bra att kolla upp att den, vars papper ni ska skriva på, accepterar metoden.I längden kan det vara bra att ansöka om en god man hos tingsrätten. Denna person kommer då utföra uppgifter åt din maka (11 kap 4 § Föräldrabalken).Hoppas du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Fullbordad gåva och krav om att få tillbaka den

2021-02-28 i Gåva
FRÅGA |Hej, jag sitter i en jobbig sits med ett hotfullt ex som terroriserar mig via mejl då jag blockat honom på allt annat. Såhär ligger det till;Han köpte en tv till mig i julklapp som jag genast försökte få honom att lämna tillbaka alternativt låta mig få swisha för. Han vägrade båda alternativen och sa att jag skulle se det här som en gåva.Nu ca 3 månader senare kräver han att få tillbaka tvn alternativt pengarna. Han hotar med kronofogden och säger sig ha pratat med en jurist som är villig att ta detta till domstol.Hur stor är chansen för honom att vinna när det står ord mot ord? Jag har kvitto, kartong osv men har raderat alla sms när det tog slut.Har han rätt att kräva tillbaka en gåva?
Kajsa Svensson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Jag förstår din fråga som att du vill veta hur det fungerar med gåvor mellan personer som inte är gifta. När jag besvarar din fråga så kommer jag att använda mig av Gåvolagen, GåvoL.GåvorJag sa ovan att din fråga rör två personer som inte är gifta, detta är viktigt eftersom gåvor mellan makar funkar på ett lite annat sätt än mellan personer som bara är tillsammans. Om gåvan har fullbordats så är den din och personen som har gett dig gåvan har inte laglig rätt att få tillbaka den så länge du inte vill ge tillbaka den. Det framgår indirekt av lagen (1 § GåvoL). En utfästelse om att ge en gåva ger inte en person rätt att kräva den. Det innebär att om ditt ex hade lovat att ge dig en tv men inte gjort det så hade du inte haft rätt att kräva den. Har han däremot gett den till dig och besittningen, alltså innehavet, har övergått till dig så är gåvan fullbordad och den är din.BevisningAtt du har kvitto och kartong talar för att du har fått tv:n då de dels följer med köpet och kvittot är nödvändigt vid ev. reklamation eller för att hävda andra former av rättigheter som följer med köpet.Det är oturligt att du har raderat er skriftliga konversation och jag är osäker om det går att återskapa dem, men det kanske går. Som du säger blir det lite ord mot ord men om du har tv:n och han inte hävdar att du stulit den utan att det är en gåva han vill ha tillbaka så har han inte rätt till den.Är du däremot osäker, speciellt om han kontaktat en jurist, så föreslår jag att om han tar det vidare så gör du det samma. Ett förlag är att kontakta våra jurister på Lawlines hemsida som man kan boka en tid med för att utveckla detta och utreda vidare vad som hänt och vad han sagt och gör för att se vad du kan ge för svar.SammanfattningEn fullbordad gåva mellan personer som inte är gifta går inte att kräva tillbaka om personen som fått den inte vill ge tillbaka den. Man har inte laglig rätt till en gåva man gett till någon annan. Kontakta en jurist om ditt ex vill ta det vidare och han har anlitat en jurist då det kan vara skönt att någon vidare utreder situationen och kan förklara för dig vad hans jurist säger.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Tvångsinlösen av samägd fastighet

2021-02-28 i Samägandeavtal
FRÅGA |HejMin granne äger en fastighet, bostadshus med tomt på landsbygden. Hon ägde den tillsammans med sin sambo, 50/50. För några år sedan dog hennes sambo plötsligt. Hans del ärvdes av hans mor och syster i Finland. Min granne står för alla kostnader efter dödsfallet, fastigheten är belånad.Nu vill hon sälja fastigheten men arvingarna i Finland säger nej. Dom har erbjudit henne att lösa in deras del för en fantasisumma. Hon är inte intresserad av att behålla fastigheten utan vill bli av med den.Hur ska hon agera? Kan hon tvinga fram en försäljning? Med mäklare eller auktion?
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att din granne önskar att frånträda sin andel av en samägd fastighen men att de andra delägarna vägrar. Nu undrar ni huruvida hon har en möjlighet att få till en försäljning av fastigheten även fast detta förhållande gäller.I hennes situation så blir lagen om samäganderätt (SamägL) tillämplig. SamägL behandlar situationer då två eller flera äger andelar av en fastighet, vilket verkar den situationen som din granne befinner sig i just nu.Tvångsinlösen av en andel av en fastighetHuvudregeln som gäller vid samägd egendom är att alla beslut som handlar om förvaltning av egendomen ska beslutas i samförstånd (2 § SamägL). Utifrån uppgifterna du har lämnat så framstår det som att delägarna är oeniga när det gäller hur din granne (en av delägarna) vill göra med sin andel (1/2) av fastigheten. Hon önskar att sälja den, men de andra delägarna vägrar detta.Om delägarna inte lyckas komma överens om hur fastigheten ska förvaltas, så kan faktiskt en delägare framtvinga en försäljning av fastigheten på offentlig auktion (6 § SamägL). Detta kan din granne få till genom att ansöka om en sådan hos en domstol. Processen innebär att domstolen (tingsrätten) utser en god man som tar hand om försäljningen av fastigheten (9 § st. 2 SamägL).Tvångsinlösande av en delägare kan alltså ske fastän samtycke från de andra delägarna saknas. Det finns däremot ett undantag till denna möjlighet. Undantaget gäller ifall det finns synnerliga skäl som talar mot att en försäljning kan ske. Detta är dock ett väldigt högt satt rekvisit och det krävs typiskt sett mycket för att anse att synnerliga skäl föreligger.Eftersom jag inte vet orsaken bakom att de andra två delägarna vägrar att tillåta ett tvångsinlösande så kan jag inte med säkerhet uttala mig kring möjligheten för de andra delägarna att aktualisera undantaget. Däremot så kan jag konstatera att det typiskt sett krävs mycket för att anse att synnerliga skäl föreligger, så att jag tänker utgå från att de två andra delägarna inte uppfyller kravet.Vi vet alltså att din granne har en möjlighet att kräva en försäljning på offentlig auktion, men till vilket pris kommer fastigheten kunna säljas? Enligt 9 § SamägL så kan vardera delägaren vid domstol yrka på ett visst belopp som försäljningen minst måste uppgå till. Detta kan förmodligen försvåra din grannes möjlighet att få fastigheten såld snabbt, men viktigt att påpeka är att det inte får vara en sådan fantasisumma som de andra delägarna har nämnt tidigare. Vid yrkande av alldeles för stora minimibelopp kommer förmodligen ett lägre och realistiskt pris att sättas av domstolen.HandlingsplanEnligt mig så kan din granne yrka hos en domstol att en försäljning på offentlig auktion ska ske enligt 6 § SamägL. Det skulle vara en god idé att få en mäklare att kolla på fastigheten och uppskatta värdet av den. Denna uppgift skulle kunna läggas fram till domstolen för att fastställa ett rimligt minimibelopp. Med ett realistiskt minimibelopp ökar möjligheterna för att någon väljer att köpa fastigheten, så att din granne kan bli kvitt fastigheten.Om din granne önskar att få ytterligare hjälp så kan hon vända sig till en av våra jurister genom att boka en tid för juridisk rådgivning.Hoppas att ni har fått svar på er fråga,Med vänlig hälsning,

Säga upp gymabonnemang

2021-02-27 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej Lawline! Jag tecknade för en månad sedan ett gymkort (på gymmet, inte via internet) Jag klev mer eller mindre in och frågade om priser och den information jag fick var att det skulle kosta en viss summa i månaden och dras via autogiro. Jag fick ingen info om uppsägningstid eller bindningstid, dum och naiv som jag var så frågade jag inte heller då jag tog för givet att dom skulle säga det i så fall. Nu sitter jag här med 12-månads bindningstid. Jag har inte skrivit på något avtal med företaget utan har bara blivit registrerad i deras system. Jag undrar då, har jag rätt att häva detta? Jag har kontaktat företaget i fråga men dom hänvisar till deras hemsida där detta ska stå vid köp av gymkort men jag har ju inte köpt mitt gymkort via internet.
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta hur man kan bryta ett avtal ensidigt för en av parterna i avtalet. Bestämmelser härom finns i avtalslagen (AvtL).Förklara ett avtal ogiltigt - Ogiltighetsgrunderna framkommer i 28-36 § AvL. Ett avtal kan ogiltigförklaras om den som ingått det utförts för s.k. råntvång. För rånvtvång krävs ett starkt hot eller våld mot personen (jfr 28 § AvtL). Ytterligare en ogiltighetsgrund är lindrigt tvång, innebärande att tvånget måste ha orsakat rättshandlingen (ingåendet av avtalet) och hotet måste vara rättsstridigt. Ett exempel på lindrigt tvång är om man blivit utsatt för utpressning för att ingå ett avtal (jfr 29 § AvtL). Det finns därutöver även bestämmelser om svek (30 § AvtL), ocker (31 § AvtL) och felskrivning (32 § AvtL). För ogiltighetsgrunder finns 36 § AvtL, den s.k. generalklausulen. Bestämmelsen innebär att ett avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Vad innebär detta för dig - Utgångspunkten för avtal är att avtal ska hållas, men det finns som sagt i vissa fall möjlighet att bryta ingångna avtal. Så som jag förstår situationen bör det vara som sådant att när du skaffade gymkortet i själva gymmet bör du ha godkänt något skriftligt, muntligt eller digital som utgör avtalet för gymkort. Detta, godkännande av registrering bör anses som ingått avtal, och kan avbrytas enligt villkoren presenterade ovan. Om inget sådant förhållande föreligger som motiverar att bryta avtal, är därför avtalet giltigt i sin helhet. Om avtalet då är giltig, måste du dessvärre följfulla det fram tills du kan säga upp avtalet, enligt överenskomna villkor. I just din situation skulle jag ändå säga att 36 § AvtL blir aktuellt för din del du vissa delar av avtalet inte har presenterats för dig, som är av sådan relevans att du kanske inte skulle ha ingått avtalet om du vetat om denna information. Detta är dock osäkert till viss del, jag har ingen möjlighet att göra en bedömning exakt i din situation men jag hänvisar dig mer än gärna vidare till våra jurister här på Lawline som vidare kan utreda din situation! Hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh

För lång bindningstid hos ett gym?

2021-03-01 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga gällande uppsägning av avtal på en träningsanläggning. I januari 2019 skrev jag på ett avtal med en bindningstid på 24 månader som började gälla i mars 2019. Jag har inte tränat på anläggningen sen i april förra året och jag kommer inte börja träna där igen då jag är föräldraledig. Jag har tänkt att jag skulle vara tvungen att fortsätta betala tills bindningstiden går ut. Dock har jag nu fått höra att träningsanläggningar inte får ha bindningstider längre än 12 månader enligt Konsumentverket och en dom som kom 2018, är detta riktigt? När jag mailade företaget och frågade när jag kunde säga upp avtalet hävdar företaget att jag är bunden och måste fortsätta betala tills dess att bindningstiden går ut i mars 2022.Vad är det som gäller? Har jag laglig rätt att säga upp avtalet när det gått 12 månader, alltså innan bindningstiden gått ut? Eller har företaget laglig rätt att kräva att jag är bunden i 24 månader?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att kunna besvara din fråga ska vi kika i avtalslagen (AvtL).Som utgångspunkt gäller avtalsfrihet i Sverige. Det innebär att det står parterna fritt att bestämma viken uppsägningstid som ska gälla. Svensk avtalsrätt präglas därutöver av principen om att avtal ska hållas. Som utgångspunkt gäller därmed att man är bunden av villkoren som stadgas i avtalet. Det finns dock lagregler som gör det möjligt att jämka (dvs sätta ner) avtalsvillkor som är oskäliga (36 § AvtL). Man skulle därmed med stöd av denna paragraf kunna sätta ner bindningstiden. Precis som du säger finns det avgöranden som meddelat att en bindningstid på ett gym över 12 månader är oskäligt och därför har jämkats i de specifika fallen.Patent- och marknadsdomstolen har i mål PMT 5750-17 meddelat att ett gym inte får använda avtalsvillkor som innebär en bindningstid om mer än tolv månader. Det ska dock göras en helhetsbedömning med hänsyn till pris och övriga omständigheter för att avgöra om det rör sig om ett oskäligt villkor i just ditt fall.Det har också varit uppe ett liknande ärende i ARN (allmänna reklaimationsnämnden) 2018 där nämnden beslutade att en bindningstid om tre månader var oskäligt med hänvisning till 36 § AvtL. Nämnden beslutade att tolv månader var skäligt och hänvisade i sin bedömning också till målet ovan från patent- och marknadsdomstolen.Avslutning och rådDet finns alltså fall som har behandlat frågan om bindningstiden på ett gym är skäligt eller inte. Två avgöranden har meddelat att en bindningstid över 12 månader varit oskäliga. Det finns därmed skäl att anta att en rimlig bindningstid även i ditt fall skulle vara 12 månader. Bindningstiden kan därmed troligtvis jämkas.Jag skulle råda dig att återigen kontakta gymmet för att se om de är villiga att gå med på ditt krav. Om inte kan du göra en anmälan till ARN som kan behandla ditt ärende. Det kan dock ta lite tid att få sitt ärende handlagt hos ARN.Hoppas du har fått svar på din fråga och lycka till!Med vänliga hälsningar,

Samäganderättsavtal

2021-02-28 i Samägandeavtal
FRÅGA |Jag och min sambo har köpt ett fritidshus. Vi står som ägare 50% var och gemensamt på lånet. Jag har betalat in 400000kr kontant och min sambo 0kr. Vad behöver vi skriva för avtal?Hälsningar Helena
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I ditt fall kan det vara lämpligt att skriva ett samäganderättsavtal enligt samäganderättslagen. Det råder stor avtalsfrihet på området så ni är praktiskt taget fria att komma överens hur ni önskar att reglera äganderätt, förvaltning eller vad som helst som berör fritidshuset.Om du önskar få hjälp med att skriva ett uttömande samäganderättsavtal hjälper vi dig gärna. Boka en tid via denna länken: https://lawline.se/boka Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Är moderna kommunikationsmedel likställda med muntliga anbud eller ''brev och chatt?

2021-02-28 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej, I 3 § avtalslagen stadgas ju den legala acceptfristen för muntligt anbud och för anbud via telegram och brev. Finns det något NJA-referat som används som praxis gällande acceptfristen för de mer moderna kommunikationsmedlen t.ex. e-post, chatt, sms m.m.? Om inte hur ska man tänka kring det?Tack på förhand!
Atefa Jafary |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det inte har avtalats om bestämd acceptfrist finns hjälpbestämmelser i avtalslagenFör det fall det inte föreligger en bestämd acceptfrist mellan parterna finns hjälpregler i avtalslagen precis som du har skrivit. När det gäller muntliga anbud ska de omedelbart accepteras för att ett bindande avtal ska uppkomma (3 § andra stycket avtalslagen). För anbud som å andra sidan ges i brev eller telegram gäller den legala acceptfristen där anbudsgivaren är ensidigt bunden av sitt anbud under denna frist (3 § första stycket avtalslagen). Rättsläget är oklart huruvida moderna kommunikationsmedel ska likställas med muntliga anbud eller med ''brev och telegram''När avtalslagen skrevs fanns inte chatt, e-post och andra elektroniska kommunikationsmedel. Det är emellertid osäkert om de moderna kommunikationsmedlen ska likställas med ''brev och telegram'' eller med muntliga anbud. Det finns inte stöd i praxis och förbarbetstuttalandena. Dock är det sannolikt att e-postmeddelanden är likställda med brev, trots att e-postmeddelanden är konstruerade med mindre grad av eftertanke än gammaldags bev. Osäkerheten är större när det gäller olika former av chatt-kommunikation. Ändamålet bakom den legala acceptfristen är att ge anbudsmottagaren skälig acceptfrist, detta utan att begränsa anbudsgivarens handlingsalternativ under lång tid. Den stämning som råder vid chatt-kommunikation påminner om muntlig kommunikation och av den anledningen är det rimligt att anbud vid chatt-kommunikation måste accepteras omedelbart, på liknande sätt som muntliga anbud enligt 3 § andra stycket avtalslagen (Ramberg, Jan m.fl., Allmän avtalsrätt, 11 u., Norstedts juridik, Stockholm, 2019, s. 101-102). Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga till oss på Lawline!Vänligen,

Är det tillåtet att spela på någon annans spelkonto?

2021-02-27 i Avtal
FRÅGA |Hej! Min kompis vill spela på sport via mitt spelkonto! Är det olagligt eller kan det eventuellt bara bryta mot spelbolagets användarvillkor?
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett spelkonto på en bettingsajt är endast tänkt för personligt bruk. I spelbolagens avtal framgår det att man inte får använda kontot till fördel för tredje part, s.k. "tredjepartsbetting", vilket detta kan falla in under. Det kan således bryta mot spelbolagets användarvillkor - vilket jag rekommenderar att du läser för att säkerställa om så är fallet. Med vänliga hälsningar,