Oren accept

2020-04-29 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej!Vi blev erbjudna att låna en båt mellan maj - september.Lånet skulle vara 0 kronor mot att jag betalade kajplatsen. Kontraktet var utskrivet på dator och påskrivet när jag fick det och jag skrev under det också. Eftersom tidpunkten för kajplatsen inte var specificerad så lade jag även till en * efter "står för kostnaderna för kajplatsen och specificerade det med en handskriven text "Avser perioden maj - juli".Min fråga är om båtägaren kan nu backa från avtalet på grund av det handskrivna tillägget? Kan det i vissa fall ses som en oren accept och avtal har aldrig kommit tillstånd på grund av att det är att ses som ett nytt anbud?
Sohail Niknejad |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Avtalslagen och oren acceptSvaret på din fråga hittar man i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen). Enligt avtalslagen bygger avtal på en modell av anbud och accept. Det innebär att avtal uppstår genom att en part kommer med ett anbud som motparten då får acceptera om denne vill att ett avtal ska bildas. Vad gäller s.k. oren accept så regleras det i 6 § avtalslagen. Svar som innehåller att anbudet accepteras men som p.g.a. förändringar inte överensstämmer med anbudet räknas som ett nytt anbud istället. Det betyder att en oren accept är ett avslag på det ursprungliga anbudet och samtidigt ett nytt bindande anbud från den som svarat.Eftersom det i ditt fall varit ett anbud på maj – september som du senare ändrade till maj – juli räknas ditt svar som en oren accept. Det betyder precis som du gissade att båtägaren har rätt att neka det nya anbudet. Skulle båtägaren acceptera det nya anbudet är utgångspunkten att det är maj – juli som gäller mellan er.Med vänliga hälsningar,

Vad gäller vid löfte om återbetalning när näringsidkaren i efterhand godtyckligt uppställer nya villkor för den ifrågavarande återbetalningen?

2020-04-26 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag köpte en omplaceringshund via en organisation för 8 månader sedan. Tyvärr kunde vi inte ha kvar henne nu p.ga Coronakrisen och enligt organisationen och kontraktet så var vi tvungna att omplacera via dem. Vi lämnade över henne till organisationen och både muntligt och i ett meddelande sa dem att de betalar tillbaka mig 3900kr så fort de hittat en ny familj och dem har fått betalat (inga nya avtal skrevs). De hittar en ny familj, skriver avtal med familjen, de betalar och hunden skrivs över på dem. Jag ber om att få mina pengar och ett dygn senare säger organisationen att en 2 veckors prövotid ska gå och lämnar inte nya ägaren tillbaka hunden så får jag mina pengar, lämnar de tillbaka hunden ska de få tillbaka sina pengar först men jag får vänta på ytterligare en ny familj, ytterligare en prövotid och eventuellt om allt går bra få mona pengar då. Organisationen hade inte nämnt något om en prövotid till mig när jag frågat om hur allt skulle gå till innan de omplacerade henne. Dessutom hade jag inte velat lämna iväg vår hund på prov då hon redan haft flera hem och lider av grov separationsångest. Känns som jag blivit totalt blåst? Kan jag kräva betalning genast? Hunden står tyvärr inte på mig längre och rättsligt äger ju nya provfamiljen henne så tekniskt borde jag få mina pengar redan nu och inte efter prövotiden? Organisationen har ju både skrivit och muntligt sagt att jag skulle få mina pengar så fort de hittat en ny familj och fått betalt.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline, UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du har efter åtta månader och i enlighet med det ifrågavarande avtalet valt att lämna tillbaka en omplaceringshund till samma organisation som från början förmedlade köpet. Genom ett muntligt och ett skriftligt meddelande har du blivit lovad att få tillbaka pengarna så fort en ny familj hade hittats åt hunden, vilket nu har skett. Återbetalningen uteblev dock och anledning till detta var ett ytterligare uppställt villkor i vilket organisationen nu förbehåller sig rätten att hålla inne dina pengar tills en prövotid om två veckor hos den nya familjen har löpt ut. Du undrar därför huruvida du omedelbart kan kräva att få pengarna tillbaka. Tillämplig lagstiftning på det här området är:Skuldebrevslagen (SkrbL).Lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden (avtalsvillkorslagen, AVLK).Lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL). Jag kommer i den fortsatta framställningen att utgå från att du har agerat i egenskap av konsument (fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet) och att din motpart, organisationen, är en juridisk person eller i vart fall någon fysisk person som bedriver näringsverksamhet (2 § AVLK). Avtalet och den separata överenskommelsenInledningsvis förtjänas det att sägas att det som har manifesterats i kontraktet utgör grunden för den rättsliga bedömningen. Men utifrån din ärendebeskrivning verkar dock det aktuella avtalet sakna en tydlig reglering för vad som ska gälla för parterna vid återlämning av hund samt hur och när återbetalning ska ske. För annars menar jag att den separata överenskommelsen som träffades muntligt avseende din återbetalning framstår som ganska överflödig. Oaktat detta kan följande konstateras. I botten för den så kallade allmänna avtalsrätten är löftesprincipen starkt är förankrad och dessutom lagstadgad. Bindande avtal kommer till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av båda parter (1 § AvtL). Därefter gäller i stort sett den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas). Givet att det ursprungliga kontraktet är oreglerat i just den här frågan är det enligt min mening den separata överenskommelsen som istället blir avgörande för tolkningen av rätten till återbetalning enligt vad som sades muntligt och genom det erhållna meddelandet. Och såvitt jag förstår äger du enligt det avgivna löftet (anbudet) en ovillkorade rätt att få tillbaka dina pengar så fort en ny familj har hittats. Så redan på basis av avtalslagens inledande bestämmelse (1 § AvtL) torde du kunna kräva pengarna tillbaka.När i tiden ska återbetalningen ske?Mot bakgrund av det ovan anförda står det för mig hyfsat klart att du har en fordran om 3 900 kr på organisationen i fråga och att denna har en skuld till dig på ett belopp som motsvarar din fordran. Det nu sagda brukar betraktas som en enkel fordring och för sådana blir skuldebrevslagens regler delvis analogt tillämpliga trots att något formellt skuldebrev inte finns. Om ingenting sades (avtalades) vid fordringens uppkomst beträffande förfallodag, alltså i samband med att den separata överenskommelsen slöts, är gäldenären (den skuldsatte) skyldig att betala vid anfordran, när borgenären (fordringsägaren) så kräver (5 § SkrbL). Förenklat uttryckt: Organisationen är skyldig att ombesörja återbetalningen så fort du framställer ett sådant krav. Det nya avtalsvillkoret avseende prövotidenPå det här området gäller den så kallade oklarhetsregeln, vilken kommer till uttryck i avtalsvillkorslagen (10 § AVLK). Den innebär att avtalsvillkor som framstår som oklara och inte har varit föremål för en individuell förhandling (vilket är fallet här) blir vid en eventuell tvist tolkade till förmån för konsumenten. Även oskäliga avtalsvillkor som har bestämts på förhand och trots att dessa eventuellt skulle ha godkänts av dig kan i efterhand komma att jämkas eller helt ogiltigförklaras om dessa skulle strida mot god sed eller resultera i en betydande obalans till nackdel för dig som konsument (11 § AVLK). Som jag förstår det har förbehållet om den två veckor långa prövotiden varken framgått av kontraktet eller den separata överenskommelsen. Om organisationen mot förmodan skulle åberopa att prövotiden är något sorts standardvillkor eller att denna kanske utgör en lokal sedvänja i branschen menar jag att den typen av argumentation inte får någon bäring på den rättsliga bedömningen i ett konsumentförhållande. Du ska medvetandegöras om alla de villkor som följer av avtalet och organisationen i egenskap av näringsidkare äger inte rätt att godtyckligt stipulera nya avtalsvillkor, vilken det även finns stöd för i rättspraxis (tidigare domstolsavgöranden). I rättsfallet NJA 2011 s. 600, som egentligen rörde helt andra sakomständigheter, uttalade Högsta domstolen ungefär följande, vilket otvetydigt är applicerbart på just ditt ärende. Standardvillkor måste komma till motpartens kännedom före avtalsslutet för att bli en del av avtalet. För alla avtalsvillkor som en konsument inte har getts möjlighet att påverka uppställs det höga krav på att näringsidkaren vidtar skäliga åtgärder för att uppmärksamma konsumenten om dessa. Framförallt om det kan finnas bestämmelser i ett avtal som objektivt sett skulle kunna framstå som överraskande eller särskilt betungade. Notis: Högsta domstolen (HD) styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HD så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa. Sammanfattning och ytterligare rådgivningEnligt allmänna avtalsrättsliga principer är parterna bundna av de förpliktelser som har manifesterats i avtalet. Den separata överenskommelsen får här ligga till grund för den rättsliga bedömningen och enligt denna har du rätt att få tillbaka pengarna under förutsättning att en ny familj hittas åt hunden. Så har nu skett och mot bakgrund av avsaknaden av en bestämd förfallodag för den fordring som har uppstått menar jag att du när som helst kan kräva att få tillbaka dina pengar. Och det nya avtalsvillkoret om den aktuella prövotiden bedömer jag slutligen som en ren nullitet (obetydlighet, en icke-fråga). Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan. Vänligen,

Rätt att kräva tillbaka gåvor?

2020-04-25 i Gåva
FRÅGA |Vi har fått små gåvor av min svägerska inget som är mycket värt samt en tusenlapp. Vad gäller i det fallet, nu kräver de tillbaka allt de givit oss
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I mitt svar kommer jag tillämpa de regler som finns i gåvolagen (GåvoL). Vad krävs för att något ska vara en gåva?För att en gåva ska föreligga i juridisk mening krävs det till att börja med att det har skett en förmögenhetsöverföring. Överföringen av pengarna ska även vara frivillig, vilket innebär att överföringen inte får ha skett på grund av tvång eller utpressning eller liknande. Till sist ska det även föreligga gåvoavsikt hos gåvogivaren, dvs att det inte är ett lån exempelvis.Har gåvogivaren rätt att ta tillbaka gåvan?En gåva fullbordas när den kommer i gåvotagarens besittning, enligt 2 § GåvoL. Det innebär i ert fall att gåvan blev fullbordad när ni fick sakerna och tusenlappen.Kriterierna på fullbordad gåva verkar i ert fall vara uppfyllda och när en gåva är fullbordad har gåvogivaren normalt ingen rätt att ta tillbaka gåvan. Man kan ha rätt att ta tillbaka en gåva men det förutsätter att det har avtalats om en sådan rätt innan gåvan fullbordades. Jag utgår ifrån att ni inte har avtalat om annat då det inte framgår i din fråga, och därför har din svägerska ingen rätt att ta tillbaka gåvorna. Såvida din svägerska överlämnat sakerna och tusenlappen frivilligt så har äganderätten övergått till er över, vilket innebär att givaren inte kan ta tillbaka något. Däremot kan din svägerska hävda att det aldrig var gåvor utan ett lån och att du därför är återbetalningsskyldig. En muntlig överenskommelse om ett lån är lika giltig som en skriftlig sådan. Skulle din svägerska försöka hävda att det rört sig om ett lån och i slutändan stämma dig så är det din svägerska som har en skyldighet att bevisa att det faktiskt rörde sig om ett lån och inte en gåva. Muntliga avtal är av förklarliga skäl mycket svårare att bevisa än skriftliga sådana.Jag hoppas du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Bankfullmakt

2020-04-25 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej,Jag har bankfullmakt för min far som är dement.Han har en del pengar.Jag har ett syskon,systerJag har tagit ut en del pengar till mig och min syster 50/50 för att täcka diverse utgifter som vi har för fars saker och hus.Är det ok?
Rahime Duman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår inte av din fråga vad för behörighet som du har som fullmaktstagare. För att en bankfullmakt brukar vanligtvis bestå av flera olika alternativ som fullmaktsgivaren (din far) kan kryssa i. I de alternativen framgår det vad för behörighet som fullmaktsgivaren vill att fullmaktstagaren ska ha, som exempelvis 'göra stående överföring mellan mina egna konton'. Om det skulle vara så att din far som är fullmaktsgivare har kryssat i den rutan, innebär det att du som fullmaktstagare får endast göra stående överföring mellan egna konton och inget annat. Min rekommendationDet är viktigt att du läser vad som står i fullmakten. Alternativt kan du ringa till den banken som din far är kund hos och frågar dem om vad för rättshandlingar som du och din syster får ingå som fullmaktstagare. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Om du är fortfarande osäker på om du har gjort rätt eller fel är mitt råd att du pratar med Lawlines jurister som kommer att hjälpa dig otroligt bra! Vänligen,

Kan man avboka en festlokal med hänvisning till covid-19 och få tillbaka förskottsbetalningen?

2020-04-28 i Avtal
FRÅGA |Hej!Vi hade planerat att gifta oss i sommar men på grund utav Corona kommer vi att skjuta på bröllopet till nästa sommar. Vi har redan betalt in ett förskott på 15 000:- till festlokalen. Har vi rätt att få tillbaka dom pengarna eller räknas det som en avbokning?Stort tack i förhand!
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om avtal finns i avtalslagen (AvtL). Din fråga handlar om rätten att få tillbaka en förskottsbetalning för en festlokal med hänvisning till den pågående Covid-19 pandemin eller om situationen ska behandlas som en vanlig avbokning. Jag vill poängtera att mitt svar kan ändras beroende på hur avtalet och dess villkor ser ut och att regeringen kan komma med nya restriktioner. Kan man avboka en festlokal med hänvisning till covid-19 och få tillbaka en eventuell förskottsbetalning?Principen att avtal ska hållas är en grundläggande princip inom avtalsrätten. När en part i ett avtal väljer att inte prestera enligt avtalet kan den andra parten ha rätt till skadestånd på grund av kontraktsbrott. I ett avtal finns det ofta reglerat vad som händer om en part inte fullföljer avtalet eller väljer att avboka.Principen om att avtal ska hållas är inte absolut. Undantag är exempelvis om ett avtalsvillkor är oskäligt (36 § avtalslagen) eller om det föreligger force majeure. Ett avtalsvillkor kan jämkas om oförutsedda händelser medför att de ursprungliga avtalsvillkoren blir oskäliga. En jämkning kan innebära att avtalsprestationerna, t.ex. avbokningskostnaden, kan sättas ned.Force majeure däremot är en ansvarsfrihetsgrund som kan åberopas av en avtalspart som inte kan fullfölja sina åtaganden enligt avtalet på grund av extraordinära och svårförutsedda händelser. Avtalsparten är således befriad från att fullfölja sin del av avtalet om en sådan situation råder. I avtal brukar force majeure-klausuler ingå som reglerar situationen i händelse av force majeure.I Sverige finns det inga lagregler kring force majeure. Om det inte finns en force majeure-klausul i avtalet är rättsläget är därför oklart.Den 27 mars 2020 tog regeringen beslut om att förbjuda allmänna sammankomster och offentliga tillställningar för över 50 personer (Förordning (2020:114) om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar). Förbudet omfattar till exempel konserter, demonstrationer, idrottsevenemang, marknader och mässor. Ett bröllop är en privat tillställning och omfattas således inte av förbudet. Min bedömning är att man inte kan hänvisa till regeringens beslut och åberopa att det föreligger en extraordinär omständighet, det vill säga force majeure, för att inte prestera enligt avtalet. Om regeringen förbjuder privata tillställningar ser jag dock en möjlighet att kunna åberopa force majeure.RekommendationJag rekommenderar er att kolla igenom avtalet och dess avbokningsregler. Avbokningsreglerna kan likställas med avtalets hantering av kontraktsbrott. Det går att med stöd av 36 § avtalslagen argumentera för att kostnaderna för avbokning kan sättas ner på grund av pandemin om villkoren framstår som oskäliga. Att de framstår som oskäliga kan vara att företaget i fråga inte haft några utgifter eller investeringar kopplade till avtalet. Jag rekommenderar er därför att kontakta er avtalspart om ni anser att avbokningskostnaderna är oskäliga. På grund av att regeringen inte har förbjudit privata sammankomster så går det inte att hänvisa till regeringens beslut för att använda force majeure som en ansvarsfrihetsgrund.Avslutningsvis vill jag beklaga att Covid-19 har ställt till det för era planer och jag önskar att ni får ert drömbröllop nästa sommar.Vänligen,

Framtidsfullmakt som komplement till generalfullmakt

2020-04-26 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Kan en fullmaktsgivare utfärda både en generalfullmakt och en framtidsfullmakt till en anhörig, för att täcka in olika situationer som kan uppkomma?
Anton Blomqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Fullmaktsgivaren (den som utfärdar fullmakten) kan utfärda en generalfullmakt och en framtidsfullmakt till en fullmäktige (den som har fullmakten). Dessa fullmakter kan komplettera varandra precis som du säger genom att täcka in olika situationer som kan uppkomma.Innebörden av generalfullmaktGeneralfullmakten är en fullmakt som ger fullmäktigen samma förmåga som fullmaktsgivaren att handla rättsligt. Det fullmaktsgivaren kan göra kan fullmäktigen göra (2 kap. 10 § första stycket Avtalslagen).Innebörden av framtidsfullmaktFramtidsfullmakten är en fullmakt som ger fullmäktigen befogenhet att handla rättsligt för fullmaktsgivaren när fullmaktsgivaren inte längre har kapacitet till det, t.ex. på grund av sjukdom (1 § lag om framtidsfullmakter).Framtidsfullmakt som komplement till generalfullmaktNär fullmaktsgivaren inte längre kan ingå avtal är generalfullmakten värdelös. Fullmäktigen kan ju nämligen göra det som fullmaktsgivaren kan göra. Det här betyder att fullmäktigen inte längre har förmågan att ingå avtal. Här fungerar framtidsfullmakten som ett komplement till generalfullmakten genom att ge fullmäktigen möjlighet att ingå avtal när fullmaktsgivaren inte själv är kapabel till det.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Kan man frångå ett muntligt avtal?

2020-04-25 i Rättsverkningar vid avtalsbrott
FRÅGA |Har anlitat en båtmäklare för försäljning av min båt med ett muntligt avtal. Kan jag bryta det muntliga avtalet om jag ångrar mig då jag inte "trivs" riktigt ok med honom. Kan han i så fall ta ut någon kostnad?Mvh
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Muntliga avtalAvtal behöver inte ha någon särskild form eller innehåll för att vara giltiga. Det räcker med "anbud och accept" (1 kap. 1 § avtalslagen). Det innebär att den ena parten föreslår avtalsvillkor, och om den andra parten godkänner dem har ett bindande avtal upprättats. Både skriftliga och muntliga avtal är alltså giltiga. Det kan dock vara svårare för parter att bevisa vad avtalet faktiskt omfattar om det är muntligt. Att frångå ett muntligt avtal utan motpartens godkännande innebär att man begår ett avtalsbrott. Påföljder vid avtabrottDet finns fem påföljder vid avtalsbrott. Huvudregeln är den part som blivit utsatt för skadan av avtalsbrottet får välja påföljd. Den första påföljden är innehållande, vilket innebär att den part som blivit drabbad av avtalsbrottet kan välja att inte heller utföra sin del av avtalet. Den andra påföljden är rätten till fullgörelse. Det betyder att den part som blivit drabbad av avtalsbrottet kan kräva att den andre parten gör den prestation som avtalats om. Den tredje påföljden är hävning. Hävning betyder att avtalet upphör att gälla. För att hävning ska kunna användas krävs det att avtalsbrottet är väsentligt, och för att avgöra det krävs en helhetsbedömning av samtliga omständigheter. Den fjärde påföljden är prisavdrag. Prisavdraget ska vara skillnaden mellan värdet av den avtalade prestationen och den faktiska prestationen i och med avtalsbrottet. Den femte och sista påföljden är skadestånd. Skadestånd kan utgå om det part som blivit utsatt för avtalsbrottet har lidit någon form av skada. Skadeståndet ska täcka skadans storlek. Påföljden skadestånd kan kombineras med de fyra andra. SammanfattningMuntliga avtal ska hållas på samma sätt som skriftliga. Fullföljer man inte sin del i ett muntligt avtal begår man ett avtalsbrott. Vid avtalsbrott kan någon av påföljderna ovan aktualiseras. Det du kan göra är att ta kontakt med mäklaren och säga att du vill avsluta samarbetet. Oftast går det att komma fram till en lösning tillsammans, och är båda parter överens kan ett avtal frånträdas riskfritt. Med vänliga hälsningar,

Kan en fullmakt återkallas av dödsboet trots oenighet?

2020-04-25 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Kan en gällande fullmakt återkallas av vilken dödsbodelägare som helst även när dödsboet inte är enigt? Till saken hör att fullmaktshavaren är också en delägare i dödsboet och har inte gett sitt samtycke.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningEn fullmakt är som utgångspunkt giltig även efter fullmaktsgivarens död (21 § avtalslagen). HD har i ett nyligen avhandlat rättsfall ("Fullmaktsgivarens död", Högsta domstolens dom den 9 april 2020, mål nr T 6146-18) uttalat att utgångspunkten gäller för alla fullmakter (generalfullmakter, framtidsfullmakter m.m.). HD uttalade i samma dom att ett dödsbo däremot alltid har möjlighet att återkalla en fullmakt. Om dödsbodelägarna inte kan enas om en sådan åtgärd, kan rätten på begäran av dödsbodelägare förordna en boutredningsman. En begäran om förordnande om boutredningsman kan även ske interimistiskt (dvs. direkt fram till ett slutligt beslut tas).Utgångspunkten är således att dödsbodelägarna ska vara överens vad gäller allt, det ska ske s.k. samförvaltning av dödsboet (jfr 18 kap. 1 § ärvdabalken). Jag kan inte finna något juridiskt stöd för att det finns möjlighet att undanta den av dödsbodelägarna det finns en fullmakt utställd till i beslutet. Däremot kan det givetvis argumenteras om lämpligheten i att den som har fullmakten utställd till sig och är dödsbodelägare ska ha möjlighet att hindra en återkallelse. Som svar på din fråga kan inte en dödsbodelägare ensidigt besluta om återkallelse av fullmakten. Utgångspunkten är att alla dödsbodelägare ska vara överens om återkallelsen.Min rekommendation om ni inte kan komma överens i dödsboet och någon av er vill att en fullmakt återkallas är att vederbörande begär att en boutredningsman utses. Boutredningsmannen tar då över dödsbodelägarnas uppgift om förvaltning av dödsboet och har även en möjlighet att bestämma att fullmakten ska återkallas (19 kap. 1 § och 10-12 § ärvdabalken).Om du behöver hjälp av en av våra jurister i ärendet är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,