Är ett muntligt avtal lika bindande som ett skriftligt avtal?

2020-09-07 i Avtal
FRÅGA |HejJag har en hund tillsammans med mitt ex som jag har tagit hand om sedan uppbrottet för ca 2 år sedan. Vi står båda som ägare på kontraktet från uppfödaren men hade ett muntligt avtal om att skulle det ta slut så skulle jag ta hunden. Jag har stått för majoriteten av utgifterna, dock ej alla. Försäkringen står på honom samt att han har betalat sporadiskt under åren för vissa saker, ex halva månadsavgiften för hunddagiset m.m. Han har hittills inte indikerat att han vill ha hunden själv men säger att han vill ha mer tid med hunden när han får ordning på sitt liv. Jag pratade med några jurist-vänner som tryckte starkt på att jag skulle få det i skrift att jag var ensam ägare om han skulle vilja något i framtiden. Pratade med honom om detta med det vägrade han. Blev då nojig om att han skulle i framtiden vilja dela mer på hunden. Undrar därför om och isåfall hur jag skulle gå tillväga för att bli ensam hundägare? Kan jag ta det till domstol?
Line Skaugrud Landevik |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lag för din frågaJag tolkar det som att din fråga gäller om ert muntliga avtal, gällande vem som ska ta hunden vid ett uppbrott, är gällande eller ej. Du undrar även om du kan ta hjälp av en domstol att fatta beslut om vem som äger hunden. Därför kommer jag huvudsakligen använda mig av avtalslagen (nedan förkortad AvtL) samt rättegångsbalken (nedan förkortad RB).Vilket av avtalen gäller?Av omständigheterna nämner du att du och ditt ex gemensamt står som ägare till hunden på kontraktet från uppfödaren. Du nämner även att du och ditt ex i ett muntligt avtal kommit överens om att du ska ta hunden om det skulle ta slut mellan er. I ert fall rör det sig därför om:1. ett köpeavtal, och2. ett framtida överlåtelseavtal för att undvika en framtida tvist.Det som inledningsvis kan sägas rent generellt för alla typer av avtal är principen om avtalsbundenhet (pacta sunt servanda) som säger att avtal ska hållas. Denna princip är starkt knuten till tanken om avtalsfrihet.Ett avtal ingås genom att den ena parten kommer med ett anbud (förslag) och den andra personen med en accept (godkännande) (1 § stycke 1 AvtL). Det finns inget som säger att ett avtal måste vara skriftligt, utan ett avtal kan även upprättas på andra sätt, däribland muntligen. Ett muntligt avtal är lika bindande som ett skriftligt avtal. Huvudregeln för samtliga avtal, oberoende av hur de upprättats, är därför att de ska hållas och vara bindande för samtliga parter som ingått avtalet. Observera dock att vissa avtal måste ingås skriftligen för att de ska gälla och detta gäller bland annat fastighetsköp.Jag tolkar det som att ert köpeavtal avseende kontraktet från uppfödaren är upprättat skriftligen, vilket gör det väsentligt mycket enklare att bevisa än ert muntliga överlåtelseavtal. Muntliga avtal är generellt sett svårare att bevisa, varför du fått råd av dina vänner som är jurister att få samma överenskommelse nedskriven och undertecknad av ditt ex. Detta är däremot något som är svårt att göra i efterhand, i synnerhet efter att en relation har tagit slut och de inblandade kan ha ändrade åsikter.Det som kan sägas är att du och ditt ex framtida överlåtelseavtal ska gälla och är bindande. Det är däremot svårbevisat eftersom det just har upprättats muntligen. Du som påstår att ett muntligt avtal föreligger bär bevisbördan för att så även är fallet. Lyckas du bevisa detta slutar det skriftliga avtalets rättsverkan att gälla, med andra ord så blir det ogiltigt.Få hjälp av domstol att fastställa vem som äger hundenDet råder onekligen oenighet om vem av er som äger hunden efter ert uppbrott. En hund är i juridisk mening att bedöma som lös egendom. Eftersom det råder oenighet om vem av er som äger hunden (och därigenom ska ha hand om den) så kan man väcka en fastställelsetalan vid en tingsrätt (13 kap. 2 § stycke 1 RB). Genom en fastställelsetalan fastställer domstolen ett rättsförhållande mellan parterna, dvs hur någonting är, vilket kan ske genom att t.ex. fastställa vem som har bättre rätt till en egendom.Tar tingsrätten upp din fråga är det därefter upp till domstolen att avgöra vem som har äganderätt till hunden (fastställa ägandeskapet). Det blir därefter upp till dig och ditt ex att presentera bevis för era respektive påståenden som tingsrätten sedan kommer använda i sitt avgörande. Domstolen kommer inledningsvis sannolikt försöka få er att förlikas, dvs förmå er att lösa er tvist utan en huvudförhandling och dom. Kan du och ditt ex inte förlikas kommer frågan förmodligen tas upp vid en huvudförhandling istället.En fastställelsetalan ska väckas genom att du skickar in en stämningsansökan till tingsrätten (13 kap. 4 § stycke 1 RB). Den domstol du ska väcka din talan vid är rätten i den ort där svaranden (ditt ex) har sitt hemvist, dvs på den ort där han har sin boplats (10 kap. 1 § stycke 1 RB). Stämningsansökan ska vara skriftlig (42 kap. 1 § RB).SammanfattningFör att svara på din fråga gällande hur du kan gå tillväga för att bli ensam ägare till hunden, är mitt tips i första hand att försöka få er muntliga överenskommelse nedskriven och undertecknad av er båda. Fungerar inte detta skulle jag råda dig att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten för att förmå domstolen att besluta i saken. Det är upp till dig och ditt ex att presentera relevant bevisning för er respektive sida, där det skriftliga ägarkontraktet från uppfödaren kan väga tungt just för att det är skriftligt. Att bevisa att ett muntligt avtal föreligger är dessvärre svårare. Det du kan använda som bevisning skulle kunna vara kvitton på utgifterna som hunden kostar dig i månaden. Dessa skulle kunna bevisa din starka inblandning och ditt alldagliga omhändertagande av hunden.Det kan vara klurigt att skriva en stämningsansökan på egen hand då det finns ett antal punkter som måste finnas med i ansökan för att den ska ses som giltig (42 kap. 2 § RB). Jag skulle därför råda dig att ta juridisk hjälp om du känner att det är något du vill ta vidare till domstol. För att få hjälp med ditt ärende av någon av våra jurister kan du enklast kontakta oss på:- Telefon: 08-533 300 04 (mån-fre kl 10-16)- Mejl: info@lawline.seJag hoppas du fick svar på din fråga och får önska dig ett stort lycka till!Med vänlig hälsning,

Bevisbördan för att en gåva inte är ett penninglån

2020-09-04 i Gåva
FRÅGA |Hej,Jag undrar hur den senare dom i HD står sig mot tidigare domar gällande lån Vs gåva och bevisbörda?Ni har tidigare gett svar genom dessa två ärenden, samt ändrat svar om bevisbörda i två andra.Svaren att läsa blir motsägelsefulla, eller skiljer de sig åt endast i det fall där parterna är sambo?Tacksam för ett förtydligande.https://lawline.se/answers/vem-har-bevisbordan-for-att-en-gava-inte-ar-ett-penninglanhttps://lawline.se/answers/vad-kan-jag-gora-nar-lantagaren-pastar-att-utlanade-pengar-egentligen-var-gavorhttps://lawline.se/answers/vem-har-bevisbordan-for-om-penningoverforing-i-samboforhallande-utgor-gava-eller-lanhttps://lawline.se/answers/bevisbordans-placering-vid-gava
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I NJA 2014 s. 364 har det konstaterats att när det gäller gåva är huvudregeln att den som kräver betalning på grund av ett påstått penninglån har att styrka sitt påstående. När det däremot är uppenbart att ett visst belopp har förts över från en person till en annan, men att parterna är oense om överföringens innebörd är det mottagaren som har bevisbördan.I NJA 2019 s. 23 utredde Högsta domstolen om den ovannämnda bevisbörderegeln också gäller när det står klart att ett visst belopp har förts över inom ett samboförhållande. Här har Högsta domstolen frångått huvudregeln som nämndes inledningsvis och istället konstaterat att bevisbördan ligger på den som påstår att det är fråga om en fordran på grund av till exempel investering i den andra sambons egendom. Anledningen till att det ser annorlunda ut gällande sambor är för att sambor lever i en mer ekonomisk gemenskap som normalt innefattar ett mycket stort antal ekonomiska händelser. Dessutom har sambon som tillskjuter medel till den andre vanligen inte någon tydlig benefik avsikt, det vill säga en tydlig vilja att ge bort och att någon motprestation inte förekommer. Därför är det inte nödvändigtvis fråga om ett påstående om lån som står emot ett påstående om gåva.I NJA 2017 s. 1094 ansågs bevisbördan ligga på den som överförde pengarna eftersom denne hade störst möjlighet att säkra bevisning. Bevisbörderegln som konstaterades i NJA 2014 s. 364 ansågs inte tillämplig när ett påstående om försträckning står emot ett påstående om betalning. Notera dock att här gällde frågan ett påstående om betalning för aktier och inte ett påstående om gåva.Bevisbörderegeln som konstaterades i NJA 2014 s. 364 kommer inte att tillämpas lika flitigt på grund av de relativt nya rättsfallen NJA 2017 s. 1094 och NJA 2019 s. 22 där HD kastat om bevisbördan när det är fråga om påstående om lån kontra ett påstående om "betalning" eller "överföringar inom ett samboförhållande".En diskussion om problematiken gällande dessa tre rättsfall har förts i Svensk Juristtidning som du hittar här. I artikeln nämns till exempel att det blir svårt för domstolarna att avgöra i vilken situation som vilken regel ska tillämpas. Utifrån dessa tre rättsfall framstår det som att HD inte väljer att lägga bevisbördan på den som påstår att det är fråga om ett lån, när svaranden påstår att överföringen var en "gåva". Problematik uppstår dock eftersom att bevisbördan blir annorlunda beroende på vad svaranden invänder.Det är svårt att ge ett enkelt svar på din fråga, men jag hoppas att du förstår förhållandet mellan rättsfallen bättre!Med vänlig hälsning,

Ska fodervärden eller ägaren betala om hästen bli halt?

2020-09-01 i Avtal
FRÅGA |Hej. I avtalet för ponnyn vi är fodervärdar åt står det. "Fodervärden står ej för skador som visar sig vara "gammal skada"/förslitningsskada, såsom kotledsinflammationer som uppkommer pga ryggproblem med nacke eller rygg eller knäproblem, pålagringar eller lösa benbitar som upptäcks under kontraktstiden."Nu är ponnyn halt pga meniskskada och artros i ena bakknät. Uppkom ej från ridolycka utan plötsligt. Vem skall betala för behandling? Mvh Undrande
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Till att börja med är det bra att veta att det inte finns någon lag som reglerar fodervärd till häst. Utgångspunkten är alltså att det är vad som står i avtalet som gäller. Jag tolkar det som att du undrar om det är ni som fodervärdar eller ponnyns ägare som ska betala för skadorna som har uppkommit. Du beskriver att ponnyn är halt på grund av artros i ena knäet samt en meniskskada, och det rör sig med andra ord om två knäskador. Enligt fodervärdsavtalet står det uttryckligen att ni som fodervärdar inte ska stå för skador som uppkommer på grund av knäproblem. Utgångspunkten är alltså att ni inte behöver betala för behandlingen. I avtalet står också att detta endast gäller gamla skador som upptäcks under kontraktstiden. Det som är avgörande är alltså om ni kan visa att skadorna inte har uppkommit under tiden ni har varit fodervärdar. Det enklaste är att låta en veterinär göra en bedömning för att på så vis kunna få ett intyg på att skadorna inte är nya. SammanfattningOm ni kan visa att skadorna beror på förslitning och/eller fanns där redan innan ni blev fodervärdar ska ägaren till ponnyn enligt avtalet stå för behandlingen. Om det däremot visar sig att skadorna är nya måste ni själva betala för behandlingen. Bedömningen av om skadorna är gamla eller nya borde lättast kunna göras av en veterinär. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Hur länge gäller ett samägandeavtal?

2020-09-01 i Samägandeavtal
FRÅGA |Jag har ett samägande avtal med min syster där vi äger 50% var. Delägarna skall solidariskt bidraga till kostnaderna för fastighetens vård och underhåll.Avtalet är registrerat av en advokatbyrå. Under åren 1999 - 2018 så har jag stått för alla kostnader. ca 1.100.000 kr. inklusive fastighetsskatt.Min syster har inte betalt några kostnader eller hjälpt till med driftenUnder 1999-2013 var det ett sommarställe. 1913-1918 bodde jag permanent.Jag har nu krävt ersättning för underhållskostnader ca 130.000 kr.det har tagit ca 2 år att få fram alla kostnader. Hur länge gäller avtalet ?Tacksam för snabbt svar
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du funderar över hur länge ett samägandeavtal gäller. Så länge det inte står något slutdatum i avtalet så gäller det tills något annat avtalas. Med andra ord gäller avtalet även om avtalet slöts en längre tid tillbaka samt att det tagit en viss tid för dig att ta fram alla kostnader.Hoppas att du fick svar på din fråga, och om det är något mer du undrar över så får du gärna lämna en kommentar nedanför eller ställa en ny fråga. Med vänlig hälsning,

Får en part ändra i avtalet utan att informera motparten om det?

2020-09-05 i Avtal
FRÅGA |Jag tackade ja till en lägenhet och fick därmed ett avtal, vi läste igenom detta och accepterade det. Sedan träffade vi hyresvärden och skrev under avtalet. Vid detta tillfälle skummade vi igenom avtalet då vi redan noggrant läst det men hyresvärden hade tydligen ändrat i avtalet och lagt till en tre månaders deposition som vi får veta nu 2 månader efteråt då han skickar fakturan. Får han göra så?
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du och din hyresvärd kommit överens om ett hyresavtal och att han vid signeringen, utan att ha informerat dig om det, lagt till avtalsvillkor om att du ska erlägga tre månaders deposition.Avtalet du signerat är bindande och det är varje parts skyldighet att läsa igenom det man godkänner med sin signatur. Jag förstår att det känns tråkigt för dig att din hyresvärd inte informerat dig om depositionen, men rättsligt sätt är det inte hans skyldighet att göra det, utan det åligger dig att läsa igenom avtalet noggrant.Det är alltså tillåtet för en part att lägga till klausuler i avtalet innan signering, då det förväntas läsas och godkännas av den part som avtalet ingås med. Hade scenariot varit annorlunda, t.ex. att du inte ännu signerat det nya avtalet, hade du kunnat hävda att ni redan ingått ett muntligt avtal med de villkor ni kom överens om tidigare. Denna chans förloras emellertid när du signerar det nya avtalet.Jag förstår att det är en tråkig situation och det kan anses oetiskt av din hyresvärd att agera som han gjort, men det är tyvärr inte otillåtet enligt lag.Jag önskar dig lycka till med lägenheten och du är varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen vid ytterligare frågor!Vänligen,

Kan jag skänka bort pengar och ha dem kvar på mitt konto?

2020-09-03 i Gåva
FRÅGA |Är detta en giltig gåva som gör att nedanstående kontons behållning inte kan upptas i A:s bodelning vid äktenskapsskillnad?GåvobrevHärmed överlåter jag A, (pnr), såsom gåva till O, (pnr), bankmedel i form av - Swedbank fondkonto X- Swedbank e-sparkonto X- Swedbank konto X.Gåvan tillträdes den 6 oktober 2020. Gåvan ska vara enskild egendom för O, detta gäller även avkastningen av egendomen och vad som ev sätts i dess ställe. Kontona kvarstår i A:s namn. A disponerar endast över medlen i egenskap av förmyndare för O. A har ingen dispositionsrätt för egen räkning. A äger rätt att göra insättningar på kontona och förbinder sig att betala ev skatt som uppkommer på kontona.S-stad den 6 oktober 2020
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningFör gåva bestående av bland annat pengar krävs det s.k. tradition för att gåvan ska vara fullbordad. Med tradition avses att besittningen över pengarna övergått från givaren till mottagaren (2 och 4 § gåvolagen). Att avgöra om det skett en besittningsövergång är inte alltid helt enkelt. Begreppet besittning har i rättsfall och doktrin kunnat innebära allt från rent fysisk kontroll över ett föremål eller pengar till att ha tillgång till ett bankkonto. I oklara fall, t.ex. då både gåvogivaren och mottagaren har tillgång till ett bankkonto, har gåvogivarens avsikter visat sig vara av avgörande betydelse. I rättsfallet NJA 1981 s. 464 sparade en förmyndare pengar på konton öppnade i barnens namn men då en viss del av pengarna var förmyndarens, förmyndaren förbehållit sig dispositionsrätt över kontot och att någon gåvoavsikt inte funnits kunde inte gåvan anses fullbordad.I ditt fall förefaller det som att det inte sker någon besittningsövergång; A överlåter förvisso pengar och fonder till O genom ett gåvobrev. Det kan dock argumenteras för att det inte skett någon tradition. Min bedömning är att gåvobrevet inte är tillräckligt för att pengarna på kontona inte ska upptas i Anna bodelning vid äktenskapsskillnad. Det bör framförallt ske en tradition av pengar och fonder, dvs. att dessa flyttas från A till O. Det är alltid en risk att ha fortsatt tillgång till det man skänkt bort då det kan argumenteras för att gåvan inte är fullbordad. Det torde dock underlätta om det sker en tradition av pengarna och A har tillgång till O:s konton genom fullmakt för att företräda O, under förutsättning att A haft en gåvoavsikt och inte blandar in egna pengar på O:s konton.Om du önskar vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. En av våra jurister kan vara behjälplig med att upprätta ett gåvobrev alternativt är du välkommen att besöka vår avtalstjänst i vilken du kan upprätta ett gåvobrev till ett konkurrenskraftigt pris. Om du önskar offert från en av våra jurister nås jag för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Oenighet mellan delägare

2020-09-01 i Samägandeavtal
FRÅGA |Om två delägare vill lösa ut en tredje delägare, som för övrigt vill sälja på offentlig auktion, går det?
Minela Kurjakovic |Hej!Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.Tillämplig lagSamäganderättslagen aktualiseras om två eller flera personer äger något tillsammans. Lagen är dispositiv, vilket betyder att delägarna kan komma överens om att samäganderättslagen inte ska gälla. När enighet mellan delägarna inte kan uppnås finns bestämmelser i samäganderättslagen om antingen tidsbegränsad godsmansförvaltning eller en slutlig upplösning av delägarskapet som konfliktlösningsmetod. Samäganderättslagen utgör därmed ett redskap för att lösa ägarkonflikter.Utgångspunkt - enighet mellan delägarnaUtgångspunkten vid samägande är att alla delägare i t ex en fastighet är överens om såväl förfogande som förvaltning av den samägda fastigheten ( 2 § samäganderättslagen). Med förfogande åsyftas varje rättslig disposition, t ex uthyrning, försäljning eller i övrigt varje förfogande som innebär att äganderätten upphör eller i sin utövning begränsas. Med förvaltning åsyftas faktiska åtgärder för fastighetens vård t ex att måla om. TvångsförsäljningSom delägare i t ex en fastighet kan vederbörande begära tvångsförsäljning av fastigheten. Detta gälla i typfall där delägarna inte är överens om utlösning eller försäljning. Bestämmelsen om försäljning på offentlig auktion ger varje delägare i samägd egendom i princip rätt att få samäganderättsförhållandet upplöst genom försäljning av egendomen i dess helhet. Ansökan om sådan försäljning ska lämnas in till tingsrätten. De andra delägarna kan normalt inte förhindra försäljningen, undantaget är om det finns synnerliga skäl då det kan ges anstånd (6 § samäganderättslagen). I praxis har rekvisitet "synnerliga skäl" tolkats strängt och det krävs mycket innan synnerliga skäl anses föreligga för att skjuta upp/få anstånd med försäljningen.God man utsesNär rätten beslutar om att fastigheten på en av delägarnas begäran ska säljas på offentlig auktion kommer en god man att utses. God mans uppgift är att ombesörja auktionen och fördela köpeskillingen (8 § samäganderättslagen). De kostnader som uppkommer för god man ska delägarna dela på (15 § Samäganderättslagen). Domstolen kan besluta om ett minimiprisOm någon av delägarna begär om tvångsförsäljning ska domstolen besluta om ett minimipris som fastigheten inte får säljas under (9§ samäganderättslagen). Minimipriset har funktionen av ett minimiskydd för att fastigheten inte ska säljas så billigt att det blir oförmånligt för någon av er. Minimipriset får inte sättas så högt att det i praktiken förhindrar eller försvårar en försäljning.SammanfattningEn delägare till t ex en fastighet har möjlighet att genom tvångsförsäljning sälja sin andel med stöd av samäganderättslagen. Begäran om tvångsförsäljning lämnas in till tingsrätten som beslutar om försäljningen och utser god man. God man ombesörjer sedan försäljningen av fastigheten och kostnaderna delas mellan delägarna (i ert fall ⅓ vardera). Om någon av delägarna begär det kan tingsrätten besluta om ett minimipris och under auktionen kan såväl delägarna som andra intressenter lägga bud på fastigheten.I första hand vore det bättre om ni försökte komma överens om hur ni ska gå tillväga innan någon av er framtvingar en försäljning. Inte minst eftersom detta kan medföra bl a kostnaden som uppkommer för god man (lön för visning, auktionskostnader m.m.). En annan nackdel är att det finns en risk att någon av delägarna (som vill behålla fastigheten) inte lägger det högsta budet och att någon annan i slutändan blir ägare till fastigheten.Hoppas du fick svar på din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här. Med vänliga hälsningar.

Har hyresgäst rätt att bo kvar vid förverkad hyresrätt?

2020-08-31 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Om hyresrätten(villa som är uthyrd) är förverkad pga. obetald hyra, har hyresgästen fortfarande rätt att bo kvar i 3 månader som det står i kontraktet under uppsägningen-
Hellin Gültekin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna för uthyrning i del av bostad återfinns i 12 kap. Jordabalken. Enligt 12 kap 42 § får hyresvärden säga upp avtalet då exempelvis hyresvärden inte betalat hyran i tid. Är hyresavtalet förverkat så gäller inte några villkor i avtalet längre eftersom hyresvärden valt att säga upp det, 12 kap. 6 § Jordabalken. Vänligen,