Ex som har tagit lån på mitt namn - vilka åtgärder kan vidtas?

2021-08-30 i Skuldebrev
FRÅGA |Hej. Mitt ex tog lån i mitt namn för lite mer än ett år sedan. Alla skulderna har nu hamnat hos kronofogden och jag har inga ägodelar vid större värde kvar sedan separation. Är det för sent att ta upp detta ärende nu och finns det något att göra åt detta?
Jessica Jacob |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att ta ett lån är detsamma som att ingå ett avtal, enligt svensk rätt gäller principen att avtal ska hållas. Det finns däremot situationer där man kan komma undan från sina förpliktelser i ingångna avtal, sådana situationer är exempelvis om avtalet har ingåtts genom råntvång, tvång, svikligt förledande, ocker med mera (se 3 kap. avtalslagen). Om ditt ex har tagit lån på ditt namn utan ditt medvetande så kan det utgöra en urkundsförfalskning (14 kap. 1 § brottsbalken) och ditt ex kan dömas för det.Frågan om det är försent att ta upp något eller inte styrs av preskriptionstiden. Lån kan preskriberas - huvudregeln är att lån preskriberas inom 10 år (2 § preskriptionslagen). Möjligheten att ta upp brott kan också preskriberas. Preskriptionstiden för brott skiljer sig beroende på dess svårighetsgrad men den lägsta preskriptionstiden är 2 år (35 kap. 1 § brottsbalken). I ditt fallJag har inte tillräckligt med information om du har varit med på att lånet har tagits eller inte. Men svaret jag kan ge är att om du har godkänt lånet så finns det dessvärre inget mer att göra än att följa avtalet och betala av skulden. Om du däremot inte har godkänt låneavtalet så kan åtgärder vidtas beroende på hur situationen i fråga ser ut. Avseende preskriptionstiderna är de inga problem då varken låneavtalet eller, om det skulle vara en urkundsförfalskning, brottet har preskriberats. Vänliga hälsningar,

Är jag skyldig att ge ut en kopia av min fullmakt?

2021-08-30 i Avtal
FRÅGA |Hej är ensam fullmakts innehavare för min dementa mor sen några år tillbaka, nu kräver min bror att få en kopia. Har jag nån skyldighet att ge han en kopia?
Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Fullmakter regleras i den s.k. Avtalslagens andra kapitel. Där står bland annat vilka krav som gäller för att en fullmakt ska anses giltig, olika sorters fullmakter samt hur en fullmakt återkallas. Har du en skydlighet att ge ut en kopia av fullmakten? Jag hade möjligen behövt mer information för att kunna svara på din fråga. Det enkla svaret är dock att du inte är skyldig att lämna ut en kopia på din fullmakt, om du inte du "använda den". Ingen annan än den som du ska ingå förbindelser med å fullmaktsgivarens vägnar behöver se fullmakten. Om din fullmakt är giltig enligt förutsättningarna i 2 kap. 10 § avtalslagen, kommer dock din bror inte kunna göra något med en fullmakt som är utställd i ditt namn. Jag hoppas att detta besvarade din fråga, annars är du välkommen att återkomma till oss här på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Innebär omedvetna inbetalningar att mottagaren blir pengarnas rättmätiga ägare?

2021-08-29 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Blir jag återbetalningsskyldig?En lite annorlunda frågeställning, kanske, men jag är ändå nyfiken på svaret. När min son (f -99) fortfarande bodde hemma, fick han betala en symbolisk summa (400 kr/mån) för boende, mat, el osv. Främst för att han skulle få känna på att saker och ting faktiskt har ett pris! Jag sa till honom att ordna med en automatisk månatlig överföring och det gjorde han - det är ju så bekvämt - och jag slapp påminna honom inför varje månadsskifte. Nu har han egen lgh sedan mars månad i år. Hans överföring (400 kr/mån) ligger dock ff kvar. För ett par månader sedan sa jag till honom att nu får du se till att avsluta den. Gör du inte det så kommer jag att behålla summan du skickar. Denna avslutning är (givetvis) inte gjord (typiskt min son...) Jag undrar nu: är jag rent juridiskt sett tvungen att betala tillbaka summan, eller är det sonen som ska ta tag i sin ekonomi ordentligt och helt enkelt får stå för denna "gåva"?
Marc Linderoth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att du, ur ett juridiskt perspektiv, hur äganderätten av de inbetalda pengarna påverkas när inbetalningar sker omedvetet.Avtalet är styrande för er situationInledningsvis kan vi konstatera att frågan berör mycket avtalsrättsliga moment och principer, varför någon särskild lag eller lagregel inte ger dig ett uttryckligt svar på hur situationen regleras. Det är dock värt att poängtera att pengarna varken kan eller kommer utgöra någon form av gåva, såvida din son inte uttryckligen eller underförstått haft en sådan avsikt. Denna s k gåvoavsikt är direkt avgörande för att något ska utgöra en gåva. Det innebär också att äganderätten inte övergått från din son till dig enbart på grund av att han inte avslutat inbetalningarna. Istället kommer det (muntliga) avtalet mellan er vara styrande i hur situationen ska lösas. Med hänsyn till att er gemensamma partsavsikt avseende inbetalningarna tycks varit att pengarna ska avse kostnad för bl a boende, bör det således motsatsvis tolkas så att inga fler inbetalningar ska ske när han flyttar ut från boendet. På rent objektiva grunder finns det alltså anledning att anta att din sons avsikt inte varit att de inbetalda pengarna ska bli dina därefter, trots att inbetalningarna fortsätter. Skulle din son däremot inte kräva tillbaka pengarna kan en tolkning på motsatt håll eventuellt göras.Principen om misstagsbetalningar är inte aktuellEtt annat sätt att angripa problemet är principen om condictio indebiti (misstagsbetalningar). Principen blir aktuell när någon tar emot pengar genom misstag, dvs någon får pengar som inte tillhör dem. Utgångspunkten för en sådan bedömning är att den givande parten har rätt att få tillbaka pengarna. Det enda undantaget är om den mottagande parten dels inrättat sig efter inbetalningen, dels varit i god tro om såväl inbetalningen som utnyttjandet av pengarna. För din del skulle det alltså betyda att du inte hade vetskap om de felaktiga inbetalningarna och att du anpassat din ekonomiska situation i förhållande till inbetalningarna. Eftersom du är väl medveten om inbetalningarna är principen inte tillämplig i ditt fall.Vad innebär det här för dig?Min bedömning av situationen är att din son har rätt att få tillbaka pengarna när han kräver tillbaka dem, under förutsättning att hans faktiska avsikt inte varit att du ska erhålla pengarna.Du är varmt välkommen att ställa fler frågor om du vill ha mer specifika svar på din situation.Vänligen,

När börjar ångerfristen löpa och vad betyder egentligen besittning i distansavtalslagen?

2021-08-28 i Distansavtal (Internet, telefon m.m.)
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga gällande distansavtalslagen. Enligt den har man ju 14 dagars ångerrätt vid köp online. Som jag förstått det börjar denna löpa då man fått varan i sin besittning. Jag har dock sett att man på vissa hemsidor, t.ex brothers skriver olika på olika ställen på sin hemsida.Ex under rubriken "retur" på länken nedan skriver man att den börjar löpa från det att man fått en avisering från shenkers ombud:https://www.brothers.se/kundservice/kontakta-oss/I sina villkor skriver man istället att "Ångerfristen börjar löpa från den dag du hämtar eller mottar varan på utlämningsstället eller den dag du mottagit leveransen i brevlåda". Hur ska man tolka detta, jag mottar väl varan, dvs får varan i min besittning när jag fysiskt hämtar ut den hos mitt ombud? Och min nästa fråga, vad gäller med de boxar såsom instabox osv som blir allt vanligare. När börjar ångerrätten löpa för dessa? När paketet finns tillgängligt i boxen eller när man fysiskt hämtar den? Tack för en grym sida! Mvh
Daniel Broman |Hej och tack själv för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som du helt korrekt har uppmärksammat börjar ångerfristen på 14 dagar löpa från den dag då konsumenten får varan i sin besittning (2 kap. 12 § första stycket distansavtalslagen). Det kan vara bra att för tydlighetens skull nämna att distansavtalslagen är en skyddslagstiftning som är tvingande till konsumentens förmån. Det innebär att lagens regler inte kan avtalas bort med bindande verkan så att du får ett sämre skydd än vad lagen ger, förutom i undantagsfall om lagen medger det (1 kap. 4 § distansavtalslagen). Vad detta innebär är att bolaget du hänvisar till inte kan bestämma när besittningstagandet rent rättsligt sker och därmed inte heller när ångerfristen ska börja löpa. I stället ska frågan om när konsumenten får besittning över en vara fastställas med hjälp av rättskällor (t.ex. förarbeten och rättspraxis). Vad ett ord betyder inom juridiken kan skilja sig från betydelsen av samma ord i vardagsspråket.Utifrån vad som framkommer i rättskällorna får du inte bara besittning av en vara om du själv fysiskt tar hand om varan, utan även om någon person tar hand om varan för din räkning eller om du får varan i din brevlåda (även om du inte är hemma) (prop. 1989/90:89 s. 70). Däremot har du inte fått besittning av varan i lagens mening om du har fått en avisering om att varan finns redo för avhämtning, det spelar ingen roll hur länge varan har legat där redo för dig att hämta ut. Du har ändå inte fått varan i din besittning i lagens mening förrän du eller den person som hämtar ut varan för din räkning rent fysiskt har hämtat ut varan, och ångerfristen börjar alltså inte löpa förrän så sker. Detta gäller även för Instabox och liknande. I Allmänna reklamationsnämndens ärende 2014–03864 var just frågan om ett företag kunde bestämma när besittningstagandet hade ägt rum och därmed när ångerfristen skulle börja löpa. Företaget hänvisade till ett avtalsvillkor som lite förenklat stadgade att ångerfristen skulle började löpa från dagen då aviseringen gått ut till konsumenten om att varan hade kommit fram till postombudet. Företaget menade därför att ångerfristen hade löpt ut i det aktuella fallet. Allmänna reklamationsnämnden kom dock fram till att konsumenten inte hade fått besittning av varan förrän konsumenten fysiskt hade hämtat ut varan och att ångerfristen därför skulle börja löpa från den dagen. Ett avtalsvillkor som stadgar att ångerfristen ska börja löpa tidigare än så är ju till nackdel för konsumenten i jämförelse med lagen, vilket som vi har kommit fram till inte är tillåtet förutom då lagen uttryckligen medger det.Med vänliga hälsningar,

Gäller muntliga utfästelser om gåva efter en person avlidit?

2021-08-30 i Gåva
FRÅGA |Gäller muntligt avtal efter dödsfall om de pengar de avsågs gå till var kontantinsats till ett lägenhetsköp?
Jakob Johansson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din situation som att du fått en muntlig utfästelse om gåva av medel till en kontantinsats men gåvogivaren avlidit innan gåvan givits. Som jag förstår det undrar du nu över dina möjligheter att ändå ta del av pengarna. TraditionsprincipenI Sverige använder vi oss av traditionsprincipen vilket framgår i Gåvolagen (1 § Lag angående vissa utfästelser om gåva). Traditionsprincipen innebär att en gåva är utan verkan om den inte fullbordats. Gåvan är alltså utan verkan om gåvan inte lämnats över.Undantag från traditionsprincipenDet finns vissa undantag från traditionsprincipen. Ett undantag är om ett skriftligt gåvobrev upprättats som kommit dig som gåvomottagare tillhanda. Alternativt ett löfte om gåva som kommit till allmänhetens kännedom, exempelvis om den utfästs genom kungörelse eller bland större folksamling. I ditt fall är det dock fråga om ett dödsfall, dödsgåvor är inte giltiga såvida de inte är i form av testamente.Sammanfattningsvis är det alltså därför svårt för dig att få del av gåvan eftersom gåvogivaren avlidit, om du ska få del av den måste den finnas angiven i testamente. Hoppas du fick svar på din fråga. Tveka inte att kontakta oss igen om du har fler funderingar. Med vänlig hälsning

Hur ska jag och min särbo göra för att äga en husvagn tillsammans?

2021-08-30 i Samägandeavtal
FRÅGA |Jag har köpt tillsammans med min särbo en husvagn. Jag betalade hela summan kontant men han har skuld som han betalar till mig månadsvis men ,, han står som ägare. Hur skriver man kontrakt mellan oss?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till lag om samäganderätt (SamägL) och lag om skuldebrev (SkbrL).Att äga husvagnen tillsammansOm man samäger egendom, så som du och din särbo nu samäger husvagnen, kan det vara en bra idé att upprätta ett samägandeavtal. Huvudregeln är att samägarna äger lika stor del i egendomen, men om ni vill att det ska vara på annat sätt kan ni ange det i ert avtal (1 § SamägL). Ni kan i avtalet också komma överens om hur förvaltningen av husvagnen ska ske och hur beslut om detta ska fattas. Huvudregeln är att alla samägare ska vara överens, men ni kan också avtala om annat om ni vill det (2 § SamägL). Om ni inte skulle kunna komma överens kan en av samägarna begära att en god man tar över förvaltningen (3 § SamägL).Mitt tips till er är alltså att ni upprättar ett samägandeavtal, där ni anger allt ni kommer överens om kring husvagnen och hur den ska skötas. Det finns inga formkrav för exakt hur ett sådant avtal ska se ut, men en bra utgångspunkt är att det ska vara skriftligt, det ska tydligt framgå vilken egendom det gäller och vad syftet med avtalet är. Ni behöver också båda två ange era personuppgifter och skriva under avtalet.Din särbos skuld till digOm ni vill ha ett avtal för att reglera din särbos skuld till dig och hur denna ska betalas kan ni upprätta ett skuldebrev. Det bästa i er situation är nog ett så kallat enkelt skuldebrev, vilket innebär att det är utställt till en viss person och därmed är svårt att överlåta till någon annan (26 § SkbrL). I skuldebrevet ska ni ange att ni är parterna, den totala skulden, eventuell ränta som din särbo ska betala, under hur lång tid skulden ska betalas av samt hur ofta och hur mycket han ska betala. Både du och din särbo ska skriva under skuldebrevet.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Är avtalet giltigt utan underskrift?

2021-08-28 i Formkrav
FRÅGA |Hvis en kontrakt inte er signerat, gjelder då kontrakten då? For jag er en person som har anlitat et företag som ska lega tak, men det har ju bare varit tull från dag et. Kontrakten han skrev har inte jag underskrivet. Och han fick då 75 000 för material. Som han nektar för. Och inte vil han ge mig pengar eller varor.Kontrakten er der men utan signatur.
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga, jag hoppas det är okej att jag svarar på svenska!Jag tolkar det som att du som privatperson har anlitat ett företag för att lägga tak, men det har uppstått problem under arbetets gång. Nu undrar du om kontraktet ni skrivit är giltigt, trots det inte är undertecknat. Avtals giltighetJag kan tyvärr inte ge dig ett svar med säkerhet då det i allra högsta grad beror på vad kontraktet gäller och hur det är utformat. Men utgångspunkten inom avtalsrätten är att det inte finns något formkrav för giltiga avtal (1§ avtalslagen), vilket innebär att det inte ställs några formella krav på hur ett avtal ska ingås. Vissa typer av avtal förutsätter dock viss form, exempelvis underskrift, så som avtal om att köpa fast egendom. Annars kräver avtal som utgångspunkt endast ett anbud och en accept som är överensstämmande, och då kan de lämnas på vilket sätt man vill. En underskrift antyder såklart en accept av avtalsinnehållet, och är inte ett ovanligt sätt att ingå avtal på, men som utgångspunkt så skulle jag gissa på att den typen av avtal du skriver om inte förutsätter underskrift. Du kan även lämnat din accept muntligen eller genom så kallat konkludent handlande, alltså genom exempelvis ge företaget tillträde till din fastighet och uppmuntrat uppdraget. Ett avtal kan alltså vara giltigt även utan underskrift, om man på annat sätt accepterat innehållet. Men såklart krävs det en accept. Följder när part bryter mot avtaletEtt avtal som accepterats är då som utgångspunkt bindande för båda parterna. Det kan dock finnas speciella omständigheter som ogiltigförklarar avtalet eller delar av det, exempelvis om en part lurat, ljugit eller tvingat motparten, eller om avtalet eller villkor är oskäliga (3 kap. avtalslagen). Om en part av anledningar inte uppfyller sin del av avtalet, kan motparten också ha rätt att göra vissa påföljder gällande, så som skadestånd, avhjälpande, omleverans, prisavdrag eller hävning. Regler om detta finns i konsumentköplagen och konsumenttjänstlagen. Sammanfattningsvis skulle jag säga att ett avtal om att ett företag ska utföra en tjänst åt dig, inte kräver underskrift för att vara giltigt enligt lag. Ni lär vara bundna även om handlingen inte är undertecknad, speciellt om du har muntligen och konkludent accepterat avtalet och dess villkor genom att låta företaget påbörja arbetet och liknande. Parterna kan såklart ibland komma överens om annat, alltså att underskrift ska krävas. I slutänden blir det en tolkningsfråga kring dels innehållet i avtalet, dels vad som accepterats. Detta ska tolkas utifrån flera omständigheter, så som ert uppträdande vid avtalstillfället, hur ni tolkar avtalet, sedvänja på avtalsområdet och liknande. Om du är missnöjd med företagets agerande är det viktigt att du vänder dig till företaget och meddelar dem detta, en så kallad reklamation, så att du i framtiden kan göra olika påföljder gällande som jag nämnde ovan. Om företaget inte är tillmötesgående kan du vända dig till Allmänna reklamationsnämnden som finns till för att hjälpa konsumenter i tvister mot företag, och är gratis. Jag hoppas du fått någon vägledning i dina frågor! Om du behöver vidare rådgivning om vad du kan göra om du är missnöjd med företagets arbete, är du varm välkommen att återkomma till oss med en ny fråga och där precisera omständigheterna och problemen! Vänligen,

Hur ska överlåtandet av en lös egendom som gåva hanteras?

2021-08-28 i Gåva
FRÅGA |Hej.Personen som avled ägde båt som jag skulle få som gåva, ca 8 metets segelbåt. Eftersom han hann Inte skriva gåvobrevet själv så är det dottern som kommer lämna över till mig.Vilken blankett ska vi fylla i när det gäller gåva (båten) så det blir rätt?
My Jansson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar omständigheterna fråga som att dottern som ärvt segelbåten av sin far ska ge den till dig som gåva. Vidare tolkar jag din fråga som att du vill veta hur överlåtelsen av gåva ska hanteras för att det ska bli bindande och lagligt korrekt. Jag kommer att använda mig av allmänna rättsprinciper och inkomstskattelagen (IL) för att besvara din fråga.Vad anses som gåvaFör att det ska anses vara en gåva måste minst 3 kriterier vara uppfyllda.Det ska röra sig om en förmögenhetsöverföring.Den som överför förmögenheten ska ha avsikten att göra det som en gåva. Det ska vara frivilligt.Nedan kommer jag redogöra för de olika kriterierna.1. FörmögenhetsöverföringMed förmögenhetsöverföring menas en överföring av tillgångar. Överlåtelsen av segelbåten till dig skulle innebära att en tillgång (segelbåten) överförs till dig och det första kriteriet är därför uppfyllt.2. Den som överför förmögenheten ska ha avsikt att göra det som en gåvaDu skriver att personen som avled hade för avsikt att ge dig segelbåten i gåva och jag utgår från att även dottern vill ge dig segelbåten som gåva. Det andra kriteriet är isåfall uppfyllt.3. Det ska vara frivilligtEftersom att inget annat framgår av din text utgår jag från att dottern vill ge bort segelbåten till dig och att det därför är frivilligt.GåvobrevEftersom att alla kriterier ovan får anses uppfyllda är det frågan om en gåva. Endast om gåvan är fastighet enligt jordabalken finns det ett lagligt krav på gåvobrev. Eftersom att segelbåten är lös egendom finns inget sådant lagkrav på gåvobrev i ditt fall. Ett gåvobrev kan dock vara bra att upprätta för att senare kunna bevisa att du fått båten i gåva om det skulle behövas. Ett gåvobrev borde innehålla åtminstone följande:Gåvogivarens och gåvotagarens namn och personnummer.Parternas address, postnummer och ort.Vad som ges i gåva.Eventuella gåvovillkor.Båda partners signatur, namnförtydligande och ort samt datum för undertecknande.Gåvobrevet borde dessutom upprättas i två exemplar varav båda parter ska ha en.Betala skattGåvor är skattefria i Sverige (8 kap. 2 § IL). Detta förutsatt att ovanstående gåvokriterier är uppfyllda och därför behöver du inte betala skatt för förvärvandet av båten.SammanfattningAlla gåvokritrerier är uppfyllda och förvärvet av båten ska anses vara ett gåvogivande. Det finns inga formkrav för överlåtelse av gåva gällande lös egendom men för att senare kunna bevisa att båten givits till dig som gåva är det bra att upprätta gåvobrev enligt ovan. Eftersom att gåvor är skattefria i Sverige behöver du inte betala någon skatt på förvärvet av båten.Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har någon mer fråga är du välkommen att höra av dig till Lawline igen.Med vänlig hälsning