Är min kund bunden av uppsägningstiden i ett icke påskrivet avtalsförslag när denne redan har börjat prestera i enligt med avtalsförslaget?

2021-09-03 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag har en mindre konsultverksamhet där jag också hyr ut underkonsulter. En uppdragsgivare hyr en konsult av mig en dag i veckan sedan den 1 maj. Uppdragsgivaren bad mig skicka ett avtalsförslag vilket jag också gjorde där det framgår att uppsägningstiden är 3 månader och att uppdragsgivaren inte har rätt att anställa konsulten. Uppdragsgivaren har ej skrivit på avtalet men har betalat varje månadsfaktura. Jag får nu i slutet av augusti ett mejl från uppdragsgivaren där de meddelar att de har anställt konsulten från den första september. Konsulten är en god vän till mig och har väldigt dåligt samvete men vill gärna ha jobbet. Jag har meddelat uppdragsgivaren vad som står i avtalet men de svarar att vi inte har något avtal och att de inte kommer att ersätta mig efter det att augusti-fakturan är betald. Gäller avtalet i och med att de har betalat fakturorna även om det inte är undertecknat? Har jag någon rätt att kräva ersättning?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder till oss på Lawline,UTREDNINGDin fråga rör avtalstolkning och vad som gäller när parter har glömt att avtala om vissa saker, inte är överens om hur ett avtalsvillkor ska tolkas eller om ett avtal överhuvudtaget har träffats, något som för övrigt inte är reglerat i lag. Därför måste det redan nu framhållas att svaret inte alltid är självklart, dvs. rättsläget kan många gånger vara oklart. Oavsett vilket är den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL). Det ska inledningsvis sägas att ni har ett avtal varför din motparts påstående om att så inte är fallet är felaktigt. Det finns nämligen inga formkrav för den här typen av avtal. Dessa kan således ingås formlöst. Att det aktuella avtalet inte slutligen manifesterades i skrift med era respektive underskrifter må så vara, men det föreligger fortfarande ett rättsligt bindande avtal. Att avtalsinnehållet sedan råkar vara tvistigt och/eller oklart i vissa delar får ändå ingen bäring på huruvida avtalet i grunden faktiskt existerar. Avtalstolkning generellt, vad gäller?Det finns ingen lagstadgad metod för avtalstolkning. Allmänna avtalsrättsliga principer liksom olika metoder för tolkning av avtalstext har istället utvecklats i praxis och då genom Högsta domstolens (HD) försorg.Vid uppkomna tvister brukar utgångspunkten vara att försöka utröna den gemensamma partsviljan, dvs. vad parterna gemensamt åsyftat vid avtalsslutet. Det är dock inte sällan lättare sagt än gjort, men avtalet och avtalssituationen kan stundtals vara av sådant slag att det inte heller är nödvändigt att försöka fastställa den gemensamma partsavsikten. I synnerhet inte om det är ett avtal med många parter. När individuella förhållanden inte kan fastställas eller ge ledning måste tolkningen eller preciseringen av avtalsvillkoren bygga på objektiva grunder, vilket sker genom att utgå från avtalets faktiska ordalydelse, alltså genom en rent språklig tolkning. Om ordalydelsen ger utrymme för olika tolkningar eller inte alls lämnar något tydligt besked behöver andra relevanta tolkningsdata användas, exempelvis en ändamålsenlig tolkning. Med en sådan metod tolkas ett eller flera avtalsvillkor mot bakgrund av avtalets syfte och avtalets andra bestämmelser, avtalet betraktas med andra ord som en sammanhängande helhet och ska då framstå som logiskt utformat.Inträffade omständigheter efter avtalsslutet kan också få viss bäring på den rättsliga bedömningen. Under förutsättning att parterna efter avtalsslutet (eller innan för den delen) har handlat utifrån (och följt) vissa givna villkor och/eller underförstådda (tysta) överenskommelser kan detta jämställas med en justering av ett tidigare avtal eller ett ingående av ett nytt avtal och då genom s.k. konkludent handlande (konkludent ingånget avtal = underförstått avtal eller avtalsslut genom parternas ageranden). Andra relevanta tolkningsdata kan också vara avtalets systematik och det aktuella avtalsvillkorets samband med övriga villkor, bakgrunden till regleringen, avtalsföremålets natur och ibland även parternas ställning, jfr HD:s avgörande NJA 2010 s. 559. Vidare kan avtalet enligt den s.k. oklarhetsregeln komma att tolkas till nackdel för den part som har formulerat avtalstexten eller det specifika villkoret. På det konsumentköprättsliga området är oklarhetsregeln till och med lagstadgad, se 10 § lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden (avtalsvillkorslagen). Slutligen förtjänas det att säga att den som ger en motpart befogad anledning att tro att ett visst rättsförhållande föreligger och dessutom inser att motparten felaktigt har uppfattat avtalet på det sättet blir bunden av motpartens felaktiga bild av avtalsinnehållet.Det ska också tilläggas att handelsbruk/branschpraxis ofta brukar nyttjas av domstolar vid avtalstvister, vilket innebär att avtalet kommer att ses i ljuset av vad som är vanligt förekommande i en viss bransch, vilket då sker genom att domstolen (eller parterna) inhämtar sakkunnigutlåtanden från olika bransch- och/eller intresseorganisationer. HD har uttalat att det i allmänhet är naturligt att utgå från att ett avtalsvillkor ska fylla en förnuftig funktion och utgöra en rimlig reglering av parternas intressen, se NJA 2001 s. 750. Att ta hänsyn till vad som är vanligt förekommande avtalsinnehåll i branschen kan objektivt sett sägas ligga i linje med vad parterna vanligtvis har (kan) förvänta sig, jfr NJA 1989 s. 269 där HD tog fasta på vad branschorganisationer uttalat om hur en bestämmelse om borgen normalt sett tillämpades i branschen, se ännu en gång NJA 2001 s. 750 i vilket HD anförde att traditioner och gängse praxis ofta måste beaktas när ett avtalsinnehåll ska tolkas och fastställas.Hur ska det aktuella avtalet tolkas?I grunden är det avtalet som styr den rättsliga bedömningen. Inom avtalsrätten är löftesprincipen starkt är förankrad och dessutom lagstadgad. Bindande avtal kommer till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av parterna, 1 § AvtL. Därefter gäller i stort sett den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas) och det ska normalt mycket till för att någon av avtalsparterna ska kunna sätta löftesprincipen ur spel. Men mer än så går egentligen att utläsa av avtalslagen, utan parterna, och i förlängningen en domstol (en tingsrätt som första instans), är hänvisad till de olika tolkningsmetoderna. Eftersom avtalet i det här fallet aldrig slöts genom en uttrycklig utväxling av ett anbud och en accept utan istället slöts genom era respektive ageranden (försäljningen av din tjänst och din kunds regelbundna betalningar) torde det vara fråga om ett konkludent avtal.Gängse praxis på de allra flesta områden är att avtalsparter har rätt att säga upp avtal och till viss uppsägningstid. Huvudregeln är att avtal kan sägas upp ensidigt av endera parten, men då gäller i allmänhet att motparten har rätt till skälig uppsägningstid, vilket vanligtvis är en månad om ingenting annat har avtalats, jfr NJA 2009 s. 672. Men det finns ingen uttrycklig lagbestämmelse som anger hur lång uppsägningstiden ska vara varför det alltid görs en enskild bedömning från fall till fall och med hänsyn till praxis och sedvänja, dvs. till vad som är brukligt i den aktuella branschen. Avtal som ingåtts "tillsvidare" kan sägas upp med viss uppsägningstid, men avtal som saknar tidsbegränsning kan antingen gälla för all framtid eller för obestämd tid. Gäller ett avtal för all framtid kan det inte sägas upp annat än under vissa speciella förutsättningar. Om det däremot gäller tillsvidare kan avtalet som sagt, med iakttagande av skälig uppsägningstid, sägas upp utan att sådana förutsättningar måste föreligga. I hovrättsfallet RH 2010:40 ansåg dock domstolen att ett avtal på obestämd tid, dvs. tillsvidare, inte kunde sägas upp annat än om förutsättningarna för avtalet ändrades på ett mer avgörande sätt.Samtidigt går det inte att bortse från tidigare uttalanden som har gjorts av HD. I de här sammanhangen görs ofta en skälighetsbedömning samtidigt som en eller flera av de ovanstående tolkningsmetoderna används. Vid bedömningen av vad som är skäligt brukar hänsyn tas till bl.a. avtalsförhållandets längd, eventuella gjorda investeringar, tid att finna alternativ och annat dylikt. Vid långvariga avtal brukar dock kravet på uppsägningstiden bli mer sträng. I det sistnämnda HD-fallet hade skälig uppsägningstid bedömts utgöra tre månader. Avtalet hade löpt i sju år.Vidare och såvitt jag förstår skickade du i början ut ett avtalsförslag efter önskemål från kunden vari en uppsägningstid om tre månader angavs. Givet att samarbetet mellan ditt bolag och kunden nu har löpt i drygt fyra månader torde det inte bli särskilt svårt att hävda denne, genom mottagandet av avtalsförslaget och de månatliga betalningarna, dels har agerat konkludent och dels har gett dig befogad anledning att tro att ett visst rättsförhållande föreligger, dvs. att det skriftliga avtalsförslaget har utgjort det faktiska avtalsinnehållet. Även om kunden i efterhand skulle hävda att du felaktigt uppfattat avtalets innebörd i den här delen insåg denne sannolikt att så var fallet (subjektiv bedömning). Om det mot all förmodan skulle vara så att kunden inte förstod att du räknade med ett avtalsinnehåll i enlighet med avtalsförslaget borde kunden i vart fall ha förstått detta givet omständigheterna (objektiv bedömning). Enligt min mening bör kunden därför vara bunden sin motparts uppfattning, dvs. din uppfattning, och mot bakgrund av det resonemanget är du också berättigad till en ersättning motsvarande tre månadsfakturor eftersom det följer av det ursprungliga avtalsförslaget.Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Kan jag fortsätta amortera som vanligt, eller kan mina svärföräldrar kräva att min skuld ska förfalla till betalning?

2021-09-02 i Skuldebrev
FRÅGA |HejVi har lånat 100.000 av mina svärföräldrar. Vi har skrivit papper att vi lånat, utan ränta och med avbetalning 500/månad. Nu när vi separat och sålt fastigheten måste jag betala allt eller kan jag fortsätta att betala 500/ månad till det är slut betalt. Vi har inte skrivit någon slutbetalningdatum eller att det ska betalas när vi sålt.
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!FörfallodatumI ditt fall har dina svärföräldrar lånat ut pengarna med en amorteringsplan som framkommer av skuldebrevet. Det innebär att det underförstått finns ett förfallodatum om du följer amorteringsplanen. Du kan alltså fortsätta att amortera som vanligt, utan att dina svärföräldrar kan kräva att skulden ska förfalla till betalning i förtid. Ett skuldebrev som inte har någon amorteringsplan eller ett förfallodatum förfaller till betalning när borgenären (Svärföräldrarna) så önskar, se 5 § skuldebrevslagen.Olika typer av skuldebrevDet finns olika typer av skuldebrev, vilket kan få betydelse för hur en skuld kan överlåtas eller hur borgenären kan göra anspråk på skulden.Om det är ett enkelt skuldebrev tar det sikte på själva skulden mellan er och är inte avsedd att överlåtas till någon annan.Ett löpande skuldebrev går att överlåta till någon annan. Då är det viktigt att ni har antecknat dina amorteringar på skuldebreven. Annars kan en ny borgenär (Ägare av skuldebreven) kräva dig på hela beloppet som fanns från början. Det vill säga 100 000 kr, se 15 § skuldebrevslagen.Anteckning och kvittoÄven en amortering som görs i förtid för att du vill vara ordentlig och betala i tid, kan göras ogiltig mot en ny ägare. Det är därför mycket viktigt att det regleras på skuldebrevet varje betalning som du gjort. Om du kommer överens med dina svärföräldrar att betala skulden i förtid, ska du begära att få tillbaka skuldebrevet, så att ingen annan kan göra skulden gällande, se 21 § skuldebrevslagen. Det är nämligen du som måste bevisa att skulden är betald om någon kräver det.SammanfattningEftersom det finns en amorteringsplan kan dina svärföräldrar inte kräva skulden i förtid. Du kan alltså fortsätta att amortera som vanligt. Var noga med att anteckna varje amortering på båda skuldebreven för att säkerställa att inte någon ny borgenär kommer och kräver dig på hela skulden en gång till. Om ni kommer överens om att du ska betala i förtid, var då noga med att kräva tillbaka skuldebrevet. Om du behöver hjälp med att ta reda på vilken typ av skuldebrev ni har skrivit, hjälper vi på Lawline dig gärna. Vänligen

Kan en säljare av hundar och katter ställa krav på att köparen ska kastrera djuret efter en viss tid?

2021-08-31 i Avtal
FRÅGA |Hej, jag undrar vilka krav en säljare kan ställa på en köpare? Det som fått mig att fundera på detta är att det blivit allt vanligare att hund- och kattuppfödare ställer krav på köpare att de ska kastrera valpen/kattungen när den är tillräckligt gammal för detta. Som jag tolkar det är det här ett sätt att försöka styra utbudet av kattungar/valpar. Man vill inte sälja för många avelsdjur.Nu undrar jag vilket lagstöd det finns för att ställa dylika krav. Är det avtalslagen som gäller här? Eller något annat?
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som att du undrar om en säljare av en hund eller katt kan ställa krav på att köparen ska kastrera djuret efter en viss tid. Detta kallas för ett villkorat köp. Det framkommer dock inte av frågan om säljaren är ett företag eller en privatperson. Kort svarAvtalsfrihet gäller för villkorade köp av den här typen. Det betyder att en säljare och köpare fritt kan komma överens om att ett villkor för köpet är att köparen ska kastrera hunden eller katten efter en viss tid. Långt svarHundar och katter betraktas juridiskt som egendom, det vill säga "saker". Olika lagar gäller för köpet beroende på om säljaren är ett företag eller en privatperson. Är säljaren ett företag och du köper djuret som privatperson gäller konsumentköplagen. Om säljaren istället är en privatperson gäller köplagen. Dessa lagar innehåller dock inga regler om villkorade köp. Vilken av dessa två lagar som gäller får istället betydelse i andra avseenden, såsom reklamation eller om det är något fel på djuret. För att undersöka villkoren i det villkorade köpet får vi därför istället titta på avtalslagen, eftersom varken konsumentköplagen eller köplagen innehåller regler om detta. I avtalslagen är utgångspunkten avtalsfrihet. Avtalsfrihet innebär att säljaren och köparen fritt får utforma avtalets villkor. Detta betyder att säljaren och köparen fritt får komma överens om villkor om kastrering. Är säljaren och köparen överens om detta blir det ett giltigt avtalsvillkor. Om köparen inte kastrerar sin hund eller katt bryter köparen alltså mot avtalsvillkoren. Vad som händer då bör framgå av köpeavtalet. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig till oss på nytt! Med vänliga hälsningar,

Hur stor andel har jag rätt till vid delat köp av husbil?

2021-08-31 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej,Om två stycken köper en husbil, ena parten lägger insats 150000.Amortering på bilen sker 32000 kronor var dvs 64000.När husbilen är såld och det som återstår är 125000kr hur ska det fördelas?Totala insatsen är 214000 den ena parten har lagt 32000 och den andra 182000.Ingenting finns skriftligt, vad gäller?Tack på förhand
Amila Zahirovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur stor andel har jag rätt till vid delat köp av husbil?Då ni båda har lagt insatser på husbilen och det verkar saknas något avtal mellan er som reglerar äganderätten till husbilen, så kan det bli aktuellt att kolla på samäganderättslagen (samägL).Ni är båda ägare till en lös sak (husbil) då ni på olika sätt bidragit till köpet, vilket medför att ni har rätt till halva summan vid föräsljning om inget annat har avtalats mellan er (1 § samägL). Tänk dock på att även muntliga avtal är giltiga i svensk rätt, så i de fall ni muntligen sagt vad som ska gälla så kan det åberopas för att någon av er ska ha större/mindre andel (1 § avtalslagen). Det kan dock tillkomma bevissvårigheter när det kommer till att bevisa muntliga avtal. SammanfattningsvisAv frågan framgår inte om det finns något avtalat mellan er angående vem som äger vilka andelar i husbilen. Då det inte verkar finnas något avtalat mellan er gäller att ni räknas som samägare till bilen och har därmed rätt till hälften var av husbilens värde vid försäljning. Jag rekommenderar dig att ta kontakt med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information i ärendet. Det kan finnas många faktorer som spelar roll i en sådan situation, och jag kan endast utgå ifrån det som du har angivit i frågan.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas att du fick svar på din fråga!

Frågor gällande samäganderätt

2021-09-02 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej,Jag har en fråga vad gäller samägande av fastighet och tvist om hur vi fattar beslut om investeringar eller försäljning.Vi har inget samägaravtal eller överenskommelse mellan ägarna. praxis är att vi kommit överens alla gemensamt vid uppkomna investeringar. Kan majoritets beslut tvinga andra ägare att investera eller underhålla den gemensamma fastigheten?Kan ägare som vill investera i fastigheten tvinga andra ägare att sälja sina andelar om de inte vill investera?Om någon ägare vill sälja måste de erbjuda övriga ägare att köpa deras andel?Om man inte kommer överens om priset på försäljningen av andelarna vad gör man då? om de som inte vill sälja och inte accepterat priset som de er bjudits av de som vill sälja. Vad krävs då för att starta en säljprocess av hela fastigheten? Får de delägare som inte accepterat priset deltaga i säljprocessen som intresserad köpare?Om priset i försäljningsprocess skulle visa sig vara lägre än vad som erbjöds de som inte ville sälja vad gäller då? blir man då tvungen att sälja till övriga delägare till detta pris? Jag har försökt att hitta svaren eller vägledning bland era svar och frågor men inte lyckats finna vilka lagar och praxis som gäller, tacksam för vägledning.
Julia-Saga Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lag Den lag som reglerar frågor om samäganderätt är lagen om samäganderätt, härefter förkortad som SamL. Investeringar och underhåll av fastigheten För att göra olika slags investeringar i samägd egendom krävs samtliga delägares samtycke (2 § SamL). Är det fråga om brådskande underhåll som måste göras och någon motsätter sig detta får dock åtgärden ändå vidtas. Det ska då handla om saker som måste göras för att egendomen inte ska gå till spillo, vilket man till exempel kan tänka sig är fallet med ett tak som inte håller tätt. Sälja sin andel? Man kan i ett inbördes avtal ha en så kallad hembudsklausul som ger de övriga delägarna förköpsrätt. I avsaknad av en sådan klausul finns det dock ingen skyldighet för en delägare att först erbjuda de andra att köpa andelen. Sälja hela fastigheten? Varje delägare har rätt att kräva att fastigheten ska säljas på offentlig auktion (6 § SamägL). Detta innebär att samtliga delägares andelar bjuds ut, men också att varje delägare får delta vid auktionen för att ensam eller tillsammans med de övriga köpa tillbaka egendomen. Det man ska ha i åtanke är att försäljning på offentlig auktion ofta ger ett lägre pris än motsvarande på den öppna marknaden. Detta kan då användas som argument för att den som vill sälja fastigheten istället ska sälja sin andel frivilligt till någon av de andra delägarna. Om man inte kommer överens? Man kan som tidigare har anförts inte tvinga någon till att deltaga i olika investeringar rörande egendomen, förutom de av väldigt brådskande karaktär. Om man inte kommer överens om vad som ska göras etc. kan man ansöka hos tingsrätten om en god man (3 § SamägL). Den gode mannens uppgift är att fatta beslut rörande förvaltningen av egendomen och inom ramen för detta väga delägarnas intressen och viljor emot varandra för att hitta den mest rättvisa lösningen för samtliga parter. Sammanfattning Man kan inte tvinga någon delägare till att investera i egendomen då det kräver samtliga delägares samtycke. Man kan inte heller kräva att någon säljer sin andel till någon av de redan befintliga delägarna. På samma sätt kan man inte heller kräva en specifik köpeskilling, utan det är upp till var och en att besluta om denne vill sälja sin andel och till vilket pris. Varje delägare kan ansöka om att fastigheten ska säljas på offentlig auktion. De övriga delägarna kan då delta i auktionen eller försöka få den delägare som har ansökt om offentlig auktion att istället sälja sin andel till någon av de befintliga delägarna. Som argument kan då användas att försäljning på den öppna marknaden ofta ger ett högre pris än vid offentlig auktion, vilket gör att den sökande delägaren tjänar på att sälja sin del frivilligt. Du har valt 30 minuters uppföljande rådgivning per telefon. Jag kommer därför ringa dig idag, torsdag (2/9) klockan 15.30. Om tiden inte passar är du välkommen att maila mig på Julia-saga.herhold@lawline.se så bestämmer vi en annan tid. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänliga hälsningar,

Avtal om lån av högtalare som därefter försvunnit

2021-09-01 i Avtal
FRÅGA |Min kompis lånade till sitt jobb på ett hotell ett par aktiva högtalare inför en konferens. Dessa högtalare har aldrig återlämnats även om jag påtalat att jag vill ha tillbaks dem flera gånger. Nu fick jag reda på att min kompis inte längre jobbar på hotellet men enligt honom så är högtalarna kvar på hotellet. Jag gick således till hotellet för att få tillbaks mina högtalare då jag nu är i behov av dem och fick reda på att de int vet var de är. Jag vill veta vem som har återlämningsbördan i fallet då jag antingen vill ha tillbaks mina högtalare eller ersättning så jag kan köpa nya högtalare. Men vem är det egentligen som ska ersätta mig, min kompis eller hotellet. Enligt hotellet så har de inget med det att göra då han inte längre är anställd och min kompis har mer eller mindre gått under jorden så jag får inte längre tag på honom. Vi har inget kontrakt skrivet vilket i efterhand var väldigt dumt då det var dyra högtalare.
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att låneavtalet ingicks mellan dig och din kompis. Det var kompisen som lånade högtalarna av dig och inte hotellet. Därmed har kompisen ett ansvar att lämna tillbaka högtalarna till dig, enligt överenskommelse. Högtalarna ska lämnas tillbaka i samma skick som när kompisen fick låna dem (11 kap. 1 § HB). Ett muntligt avtal är bindande på samma sätt som ett skriftligt avtal. Däremot kan det bli svårt att bevisa att ett låneavtal har ingåtts.Om du behöver ytterligare hjälp med att t.ex. upprätta ett ekonomiskt kravbrev gentemot låntagaren kan du boka tid med en av våra duktiga jurister här: https://lawline.se/boka.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Slutande av avtal

2021-08-31 i Anbud och accept
FRÅGA |Hejsan! Hade en bokat tid hos en medial person. Bokade bara via Mail inget seriöst så. Hade glömt av tiden helt och hållet för den var bokat så långt fram. Hon vill nu debitera mig på hela kostanden. Får hon det? Har inte skrivit under något eller bokat online. Bokade genom henne bara. Och nu skickar hon sms till mig
Harald Myrenfors |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Frågan du ställer avser avtalsrätt och då är avtalslagen (AvtL) tillämplig.Om avtalet slutits:För att avtal ska anses vara slutet så krävs det ett tydligt anbud och en tydlig accept, se 1 kap. 1 § AvtL. Eftersom det verkar som att det är ni som kontaktat den mediala personen, så antar jag också att det är ni som lämnat anbudet. För att att avtal ska slutas i detta fall räcker det med att den mediala personen accepterar ditt anbud och du behöver i detta fall inte ha skrivit under något. Av informationen du givit, så hävdar jag således att avtalet slutits. I och med att jag inte känner till vad som stod i er konversation per mail och vad som avtalats, så vet jag inte huruvida er motpart har rätt till att debitera hela beloppet eller endast efter vad som är skäligt.Hoppas ni känner att er fråga besvarats och stort lycka till i framtiden!

Måste jag informera andra barn om gåva till ett barn och krävs gåvobrev?

2021-08-30 i Gåva
FRÅGA |Om jag vill ge ett av mina barn en penning gåva måste jag informera de halvsyskon hen har om det och hur mycket det är?Måste man skriva Gåvobrev eller bara ha vetskapen mellan mig och barnet det gäller.Äldsta barn tog avstånd vid skilsmässa från mig och nye halvbror. Har 2 barn från tidigare förhållande o ett nytt barn med nye sambo.Det blir ändå osämja vid min bortgång det är jag säker på.
Anton Blomqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Kort svarDu är inte tvungen att informera halvsyskonen om gåvan. Du behöver inte heller skriva gåvobrev för att gåvan ska vara giltig. Bara vetskapen mellan dig och barnet räcker således bra. Gåva antas vara förskott på arvMed tanke på eventuell osämja vid din bortgång är det emellertid bra att veta att en gåva antas vara förskott på arv om inget annat framgår, till exempel genom gåvobrev (6 kap. 1 § ärvdabalken). Vill du således att gåvan inte ska utgöra förskott på arv och i stället en "ren" gåva, bör du upprätta ett gåvobrev som tydligt säger att gåvan inte ska utgöra förskott på arv. Laglott och det förstärkta laglottsskyddetHuvudregeln är att man under sin livstid fritt får förfoga över sin egendom. Det förekommer emellertid begränsningar. En sådan är att barn alltid har rätt till sin laglott, vilken utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken). Detta har man rätt till trots att arvlåtaren skulle ha testamenterat bort all egendom (7 kap. 3 § ärvdabalken).En till begränsning förekommer vid gåva, vilket alltså kan bli aktuellt i ditt fall. I förhållande till testamente är regleringen emellertid annorlunda när laglotten kränks genom gåva. Undantaget innebär att den som erhåller gåvan kan bli återbäringsskyldig till det belopp som motsvarar de övriga barnens laglott, i fall att arvet inte skulle räcka till deras laglott. För att kunna tillämpa undantaget måste gåvorna kunna likställas med testamente. Avsikten med gåvan ska nämligen ha varit att reglera hur egendomen fördelas vid din bortgång, det vill säga en vilja att fördela kvarlåtenskapen (egendomen som tillhört dig). Detta utgör det så kallade förstärkta laglottsskyddet och regleras i 7 kap. 4 § ärvdabalken. Det förstärkta laglottsskyddet blir vanligen aktuellt när gåvogivaren ger bort en gåva med villkor om att gåvogivaren fortfarande kommer att ha rätt att nyttja gåvan fram till sin död samt i det fallet då gåvogivaren inom en snar framtid kommer att gå bort. Finns det ingen avsikt att genom gåvan fördela kvarlåtenskapen är detta däremot inget som kommer att komma i fråga.Upprätta gåvobrev med hjälp av Lawlines tjänsterFör upprättande av gåvobrevet kan jag rekommendera våra tjänster. Hos oss kan du enkelt och till ett fast pris skapa ett juridiskt korrekt gåvobrev.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,