Överklaga till hovrätten

2021-02-27 i Domstol
FRÅGA |HejHur lång tid har man på sig att överklaga en dom från tingsrätten till Hovräten?
Sonja Najim |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Är du missnöjd med tingsrättens dom har du möjlighet att överklaga domen till hovrätten. Det framgår av en bilaga till tingsrättens dom hur du ska göra för att överklaga.I korthet krävs att överklagande ska ske skriftligt inom tre veckor från det att domen meddelades. Överklagandet ska skickas till tingsrätten som kontrollerar att överklagandet har kommit in i rätt tid. Om överklagandet kommit in i rätt tid skickas det och alla handlingar i målet till hovrätten. Det kostar inte heller någonting att överklaga.Sammanfattningsvis ska överklagande ske inom tre veckor.Vänligen,

Vad får användas som bevis?

2021-02-27 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej Polisen beslagtog min väns mobil och hitta bevis på brott som jag har gjort får dom använda det beviset då
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Principen om fri bevisföringI svensk rätt har vi något som kallas för fri bevisföring, vilket är en princip kommer till uttryck i 35 kap 1 § Rättegångsbalken. Fri bevisföring innebär att det i princip inte finns några begränsningar för vilka källor som får användas som bevis. I en rättegång kan parterna därför åberopa i princip allt, därmed även det som polisen har hittat i en beslagtagen mobiltelefon. Även om vi har fri bevisföring i svensk rätt så innebär det såklart inte att alla bevis anses lika starka. Ofta talar man om lågt eller högt bevisvärde för att beskriva hur starkt ett bevis är. I slutändan upp till domstolen att fritt avgöra vilket bevisvärde ett åberopat bevis har i en rättegång. Även denna princip kommer till uttryck i 35 kap 1 § Rättegångsbalken och kallas för fri bevisvärdering.Med vänliga hälsningar,

Hur mycket är ett sms värt som bevis i brottmål?

2021-02-26 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej!Min Ex har åtalat mig för misshandel. Jag är oskyldig men har inte vittne. En av våra vuxna barn var vittne. Efter incidenten ska dottern skickat ett sms-meddelade till sin bror där han skall bl.a. berättat om det det påstådda misshandeln. Min advokat och jag har fått print om innehållet. Jag menar att sms:et är efterhandsrekonstruktion.1. Hur mycket står sms som bevismaterial i svenska rättväsendet? Alla vet att det finns en uppsjö med program där ute på nätet som skapa fejka smm. Man kan även lägga till eller med Photoshop modifiera sms-innehållet2. Kan man fråga t.ex. Comviq om att identifiera sms:et? Behåller de innehållet? I och med att inget av dessa tfn.nr är mina (sonens resp dotterns), hur kan jag begära det? Men vänlig hälsning,
Frida Deivard |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige råder fri bevisföring och fri bevisvärdering vilket innebär att alla bevis får läggas fram i rättegång samt att värdet av bevisningen prövas fritt av domstolen. Det betyder att det inte finns en "mall" av hur mycket olika bevis är värt eller exakt vilka bevis som krävs för en fällande dom. I brottmål är det främst åklagaren som bär bevisbördan. Det innebär att den tilltalade inte nödvändigtvis behöver bevisa sin oskuld, utan åklagaren ska visa att den tilltalade är skyldig. Om åklagaren inte lyckas med det frikänns den tilltalade. Beviskravet i brottmål är att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har begått den påstådda gärningen (fastslaget i bl.a. NJA 1980 s. 725 och NJA 1990 s. 210). Det är ett högt ställt krav vilket i princip innebär att rätten måste vara helt säker på att den tilltalade begått brottet hen åtalats för. Domstolen måste utifrån alla bevis som åklagare och försvarare lagt fram bedöma om det är ställt utom rimligt tvivel att en viss person begått påstådd brottslig gärning. Det är som sagt ett högt ställt beviskrav och ett sms bör inte på egen hand kunna nå upp till kravet eftersom det finns mycket tvivel att rikta mot sms precis som du säger. Om sms:et på något sätt kan bevisas vara äkta och att det stöttas av annan bevisning i målet så skulle utfallet kunna bli en fällande dom. Sammanfattningsvis blir svaret på första frågan att det inte finns ett givet svar på hur mycket ett sms står sig som bevis då det råder fri bevisvärdering, men det bör krävas fler bevis för att nå upp till beviskravet ställt utom rimligt tvivel. Gällande fråga två rekommenderar jag dig att kontakta Comviq för ett korrekt svar. Jag hoppas detta besvarade din fråga, om inte får du gärna höra av dig till oss igen så ska vi återigen försöka besvara din fråga! Jag hoppas även att du får ett bra svar från Comviq. Vänligen,

Vad är skillnaden på åtalsunderlåtelse och strafföreläggande?

2021-02-25 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej!Jag har sökt och försökt finna skillnaden mellan Strafföreläggande och Åtalsunderlåtelse. Vad jag kan urskilja är att de båda förfarandena kan aktualiseras om personen erkänt gärningen, att det inte leder till åtal och rättegång och att de båda har samma verkan som en dom och antecknas i belastningsregistret. När aktualiseras det ena förfarandet framför det andra? Mvh
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Reglerna om åtalsunderlåtelse och strafförelgande återfinns i rättegångsbalken (RB).Åtalsunderlåtelse regleras i huvudsak i 20 kap. 7 § RB. I lagrummet räknas ett antal situationer upp där åklagaren kan besluta om åtalsunderlåtelse. Den vanligaste orsaken i praktiken torde vara att åklagaren bedömer att det kan antas att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än böter (första punkten). För åtalsunderlåtelse krävs det mycket riktigt att den misstänkte erkänt brottet.Strafföreläggande regleras i 48 kap. RB. Ett strafföreläggande är precis som åtalsunderlåtelse ett alternativ till att väcka åtal. Åklagaren utfärdar i dessa fall, utan rättegång, böter eller villkorlig dom till den misstänkte. Detta får göras vid brott där böter ingår i straffskalan (se 48 kap. 4 § första stycket RB). Precis som du säger är en förutsättning för detta att den misstänkte erkänt brottet och accepterar föreläggandet (se vidare 48 kap. 9 § första stycket RB). Av 48 kap. 3 § andra stycket RB framgår att ett strafföreläggande gäller som en dom som vunnit laga kraft.En skillnad är alltså att man vid åtalsunderlåtelse inte får någon påföljd, vilket man får vid ett strafföreläggande. Det finns ingen regel som anger vilket av dessa alternativ åklagaren ska välja när förutsättningarna för båda instituten är uppfyllda.Det stämmer även att både åtalsunderlåtelse och strafföreläggande förs in i belastningsregistret (se 3§ lagen (1998:620) om belastningsregister).Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Är det vanligt med restriktioner vid häktning?

2021-02-27 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hur pass vanligt är det att man blir häktad med just restriktioner för grovt narkotikabrott? Hur sannolikt är det att den åtalade blir släppt efter rättegång i väntan på dom om personen i fråga även blir dömd för grovt narkotikabrott?
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om häktning finns i 24 kap. Rättegångsbalken(RB).HäktningsskälEtt krav för att bli häktad är att personen på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som kan ge minst ett års fängelse. För den som är misstänkt för ett brott på sannolika skäl måste minst ett av nedanstående häktningsskäl vara uppfyllda enligt 24 kap. 1 § 1st. RB:1. Flyktfara - om det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att dra sig undan lagföring och fly,2. Kollusionsfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att försvåra brottsutredningen genom att t.ex. undanröja bevis och3. Recidivfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att fortsätta att med brottslig verksamhetÄr straffet för det misstänkta brottet två år eller mer är utgångspunkten att häktning ska ske, om det inte är uppenbart att skäl till häktning saknas enligt 24 kap. 1 § andra stycket RB.Angående restriktionerHuvudregeln är att häktning med restriktioner endast får meddelas om det finns risk för att den misstänkte undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar sakens utredning (24 kap. 5a § rättegångsbalken). Fråga om restriktioner ska prövas av undersökningsledaren eller av åklagaren enligt 6 kap. 3 § häkteslagen.Det är svårt att säga hur pass vanligt det är med restriktioner för personer som är åtalade för grovt narkotikabrottet. Det är domstolen som gör en bedömning i det enskilda fallet.Bli släppt i väntan på domNär en person som i din fråga släpps efter rättegång i väntan på dom beror detta oftast på att domstolen tror sig komma fram till ett frikännande. Eftersom grovt narkotikabrott är ett brott med minimistraff på två år är det sällan någon blir släppt i väntan på dom och sedan blir dömd. Det kan dock ske om personen i fråga har suttit häktad en mycket lång tid, och det eventuella fängelsestraffet har avtjänats i och med häktningen eller en större del av den. Detta då häktningstiden räknas av på fängelsestraffet. Med vänliga hälsningar,

När vinner en dom och/eller ett beslut laga kraft?

2021-02-26 i Domstol
FRÅGA |LAGA KRAFTExakr hur räknas begreppet "Laga kraft" (alltså möjligheten att överklaga)?Är det - från det datum dom beslutats, eller - från det datum man fått del av beslutet (i postlådan t.ex.), eller- från det datum man angivit för mottagande i ett insänt delgivningskvittoHar fått ett utslag med texten "Ditt överklagande måste ha inkommit inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet",samt ett delgivningskvitto som ska "skickas in senast 2021.03.09".Vad gäller, och hur göra om man vill (på säkert sätt) ha maximal tid på sig att formulera överklagande?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGSåvitt jag förstår undrar du när en dom och/eller ett beslut vinner laga kraft och precis som du mycket riktigt själv påpekar i din ärendebeskrivning innebär en lagakraftvunnen dom eller ett lagakraftvunnet beslut att det inte längre går att överklaga med så kallade ordinära rättsmedel. Din fråga är tämligen kort och ganska snävt ställd varför den här skrivelsen inte heller kommer att bli särskilt lång. Nedan avses för övrigt mål som handläggs i allmän domstol och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är rättegångsbalken (RB).En part som vill överklaga tingsrättens dom i ett tvistemål eller i ett brottmål ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska ställas till hovrätten men ges in till tingsrätten och ska ha kommit in till rätten inom tre veckor från den dag då domen meddelades (50 kap. 1 § och 51 kap. 1 § RB). Skulle dock överklagandet felaktigt, men inom den föreskrivna tiden, har skickats till hovrätten kommer överklagandet inte att avisas (50 kap. 3 § och 51 kap. 3 § RB). Och den som vill överklaga en tingsrätts beslut ska enligt huvudregeln göra detta skriftligen och skrivelsen ska i det här fallet också ges in till tingsrätten och måste ha inkommit dit inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades (52 kap. 1 § 1 st. RB). När det sedan gäller överklagande av hovrättens domar och beslut är principerna desamma, men med det undantaget att överklagandefristen i de här fallen löper i fyra veckor från dagen då domen eller beslutet meddelades (55 kap. 1 § och 56 kap. 1 § 1 st. RB). Likaså kommer även här ett felaktigt, men i tid, inkommit överklagande till Högsta domstolen inte att avvisas trots att överklagandet egentligen skulle ha getts in till hovrätten (55 kap. 2 § och 56 kap. 2 § RB).Det korta svaret på din faktiska fråga lyder med andra ord att det är från tidpunkten för domens meddelande, det vill säga när domen eller beslutet avkunnas, vilket kan äga rum i samband med huvudförhandlingen eller vid ett senare tillfälle, som klagotiden börjar löpa. En dom ska sedan avfattas skriftligen och i skilda delar bland annat ange domstolen samt tid och ställe för domens meddelande (17 kap. 7 § 1 st. 1 p. och 30 kap. 5 § 1 st. 1 p. RB). När en dom meddelas vid ett senare tillfälle bukar det i regel ske genom att domen hålls tillgänglig på rättens kansli. Värt att nämna för din kommande skrivelse är också att en handling, i det här fallet ditt överklagande, anses ha inkommit till domstolen när det har lämnats in på rättens kansli, lagts ner i kansliets brevlåda eller dess brevinkast eller när handlingen kommit till en e-postlåda som tillhör domstolen. Justitieombudsmannen har uttalat att elektroniska handlingar som är läs- eller uppspelningsbara ska betraktas som inkomna varför domstolen inte kan förvägra hantering av dessa (se JO 2013/14 s. 69)Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Delgivning genom spikning

2021-02-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Har ett delgivningsbolag rätt att delge en handling via så kallad "spikning" om mottagaren är på semester och alltså inte i bostaden?
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om delgivning finns i delgivningslagen. Delgivning kan ske på olika sätt enligt 2 § tredje stycket delgivningslagen. I ditt fall tolkar jag det som att det är fråga om stämningsmannadelgivning eftersom du skriver om delgivningsföretag. Reglerna för stämningsmannadelgivning finns i 31-46 §§ delgivningslagen.Stämningsmannadelgivning innebär att en stämningsman fysiskt lämnar över handlingen till delgivningsmottagaren enligt 32 § delgivningslagen. Delgivningsmottagaren anses delgiven när stämningsmannen har funnit mottagaren och överlämnat handlingen enligt 39 § delgivningslagen. Delgivning anses även ha skett om mottagaren vägrar att ta emot handlingen.Om delgivningsmottagaren inte kan påträffas kan handlingen lämnas till en vuxen familjemedlem i mottagarens hushåll enligt 35 § delgivningslagen. Dessutom kan handlingen lämnas till delgivningsmottagarens arbetsgivare om mottagaren inte påträffas på sin arbetsplats enligt 36 § delgivningslagen. Det här brukar kallas för surrogatdelgivning.Om det inte går att delge delgivningsmottagaren, vuxna familjemedlemmar eller arbetsgivaren kan delgivning ske genom spikning enligt 38 § delgivningslagen. Det betyder att handlingen lämnas i delgivningsmottagarens hem eller på lämplig plats i anslutning till hemmet.Delgivning genom spikning är alltså endast tillåten då övriga delgivningsmetoder inte har fungerat och det finns anledning att tro att delgivningsmottagaren håller sig undan. Delgivning genom spikning är alltså tillåten då mottagaren är på semester så länge ovanstående krav är uppfyllda. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Hur stora är riskerna för att fel person sitter häktad för bedrägeri och olovlig identitetsanvändning?

2021-02-25 i Bevis och bevisning
FRÅGA |En anhörig till mig sitter häktad för bedrägeri och olovlig identitetsanvändning. Hur stora är riskerna att man vid dessa typer av brott tar fel person, med tanke på bevisning osv?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB) och brottsbalken (BrB).Häktning enligt huvudregeln, regeln om obligatorisk häktning och regeln om häktning oberoende av brottets beskaffenhet förutsätter att en person på sannolika skäl är misstänkt Häktning kan ske enligt fyra olika regler. Huvudregeln är att den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott, för vilket är föreskrivet fängelse ett år eller däröver, får häktas, om det med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet finns risk för att han undandrar sig lagföring eller straff, försvårar sakens utredning eller fortsätter sin brottsliga verksamhet (24 kap. 1 § första stycket RB). Att en person på sannolika skäl är misstänkt för ett brott innebär att misstanken framstår som berättigad vid en objektiv bedömning. Det är något som binder den misstänkte till brottet, exempelvis ett vittne. Det finns även en regel som innefattar obligatorisk häktning om brottet inte förskriver ett lindrigare straff än 2 års fängelse (24 kap. 1 § andra stycket RB). Maxstraffet för normalgraden av bedrägeri är fängelse i 2 år och maxstraffet för olovlig identitetsanvändning är också 2 år (9 kap. 1 § första stycket BrB och 4 kap. 6 § b BrB). Det innebär att det finns lindrigare straff än 2 år på straffskalan och att regeln om obligatorisk häktning inte blir tillämplig.En person kan även häktas oberoende av brottets beskaffenhet om personen är okänd och vägrar uppge sitt namn eller inte har någon hemvist och det finns risk att personen undandrar sig lagföring (24 kap. 2 § första stycket p 1 RB). Det krävs samma misstankegrad, sannolikt misstänkt, för att personen ska häktas i enlighet med bestämmelsen.Utredningshäktning har ett lägre krav på misstankegraden och förutsätter endast skäligen misstänktDet finns en häktningsåtgärd som kräver en lägre misstankegraden än att det föreligger sannolika skäl som talar för misstanken. Vid s.k. utredningshäktning krävs endast att den misstänkte är skäligen misstänkt för brott (24 kap. 3 första stycket RB). Med skäligen misstänkt menas att det finns konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att den misstänkte har begått det aktuella brottet. Förutsättningarna för utredningshäktning är även att häktning enligt huvudregeln eller regeln om häktning oberoende av brottets beskaffenhet måste vara uppfyllda och att det är av synnerlig vikt att den misstänkte tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning om brottet.Häktning är provisorisk i förhållande till det förväntade åtalet och domenHäktning är ett väldigt ingripande processuellt tvångsmedel och är provisorisk i förhållande till åtalet. Det innebär att häktning endast ska ske ifall man tror att personen i fråga kan bli dömd. Det talar för en inte alltför stor risk att man häktar fel person. Dock är det inte självklart att personen man häktar har begått brottet, exempelvis kan bevisningen i fallet vara missvisande eller otillräcklig för att veta. Eftersom jag inte har någon konkret information kring omständigheterna i ditt specifika fall kan jag dessvärre inte svara mer precist än så.Sammanfattningsvis måste man först fastställa vilken häktningsgrund din anhörige blivit häktad på eftersom det finns olika krav på misstankegrad för olika häktningsåtgärder. Dock krävs det mest sannolikt ett bevisningsunderlag som talar för att din anhörige är sannolikt misstänkt för att man ska sitta häktad vid sådana brott. Det går som sagt inte riktigt att mäta hur stor risken är att man häktar fel person vid brott av bedrägeri och olovlig identitetsanvändning eftersom jag inte har tillgång till bevisunderlaget i det enskilda fallet.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över.Med vänliga hälsningar,