Varför häktas min släkting upprepade gånger?
Hej Min anhörig blev för två veckor sen häktad för andra gången sen oktober 2022, i båda fallen med restriktioner. Han är misstänkt för penningtvätt bitcoinbrott m.m. När han släpptes första omgången påbörjade han en utbildning. Nu blev han tvungen att avbryta den då han häktades på nytt. Det har sen oktober 2022 varit flera omhäktningsförhandingar. Han har en försvarare som är väldigt förtegen. Hur kommer det sig att han blir omhäktad gång på gång men aldrig åtalad? Det blir ju omöjligt för honom att planera sitt liv. Varför släpps han om det gäller penningtvätt? Har för mig att det är ett grovt brott. Varför har jag som anhörig inte blivit kontaktad av advokat eller utredare? Jag är ju den som bäst känner den misstänkte. Jag tänker på lämplig påföljd, personutredning osv. Kan en anhörig ha någon påverkan på en misstänkts eventuella påföljd? Vad som skulle vara lämpligast? Eller åtminstone ha synpunkter? Vem ska jag kontakta i så fall? Och vad händer om han släpps nu igen? Ska han fortsätta sina studier eller bara vänta på att bli häktad igen tills utredningen är klar? Den här osäkerheten och väntan är både grym och outhärdlig både för honom själv och för hans anhöriga.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!
För att besvara dina frågor kommer jag att redogöra för reglerna för häktning och när det kan bli aktuellt. Att det sker återkommande är självklart ett problem för din släkting, och det är inte svårt att föreställa sig att det är väldigt påfrestande. Även om tröskeln för häktning är relativt hög i lagtexten har Sverige ett sedan länge pågående problem med långa häktningstider, vilket beror på en rad saker. För att belysa detta kan nämnas att Sverige upprepade gånger har fått kritik från internationella aktörer för häktningstiderna. Med detta sagt ska jag göra mitt bästa för att besvara dina frågor.
Förutsättningarna för häktning
Häktning regleras i 24 kap. rättegångsbalk (hädanefter RB). Häktning är en form av tvångsmedel som en åklagare i ett brottmål kan använda sig av för att underlätta utredningen, eftersom det utesluter möjligheten för den misstänkte att påverka bevis, vittnen eller annat. Eftersom häktning är en frihetsberövande åtgärd krävs det att vissa krav är uppfyllda för att häktning ska beviljas. Det är domstolen som beviljar häktning efter att åklagaren begärt detta. En åklagare kan alltså inte på eget bevåg besluta om att en person ska häktas.
Utgångspunkten för häktning framgår av 24 kap. 1 § RB. Det finns vissa andra häktningsgrunder som blir aktuella exempelvis när det är en misstänkt som inte är medborgare i landet eller liknande, men jag gör bedömningen att de inte är aktuella här.
För det första ska personen vara misstänkt på sannolika skäl. Detta är den högsta misstankegraden som finns vid användandet av olika tvångsmedel vid brottsutredningar. Vad det innebär är att misstanken ska framstå som berättigad vid en objektiv bedömning av omständigheterna, se SOU 1938:44 s. 298. Man kan alltså inte häkta en person på vaga misstankar. Detta väger domstolen in i sin bedömning vid häktningsförhandlingen.
För det andra måste brottet som personen misstänks för ha minst ett års fängelse på straffskalan. Häktning är i det närmaste uteslutet för småbrott som bara ger böter, vilket har att göra med den stora påverkan häktning har på individen. Det finns dock vissa undantag från detta, se exempelvis 24 kap. 2 § RB. Dessa undantag är inte aktuella i er situation.
För det tredje måste det finns en risk för att en av tre saker ska inträffa. Det är antingen att den misstänkte kommer att hålla sig undan rättvisan på något sätt (flyktfara), att den misstänkte kommer att försvåra utredningen genom att röja undan bevis eller liknande (kollusionsfara), eller att den misstänkte kommer att fortsätta med sin kriminella verksamhet om den går fri i väntan på åtal/rättegång (recidivfara).
Häktning får dessutom bara ska om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte. Om brottet inte kan ge mildare straff är minst två år föreligger en presumtion för att häktning ska ske, se 24 kap. 1 § 2 st. RB. Detta innebär att häktning ska ske om det inte uppenbart saknas skäl för häktning.
Varför omhäktas han hela tiden?
Anledningen till varför han omhäktas hela tiden kan dessvärre bara domstolen och åklagaren svara på. Jag misstänker att man gör bedömningen att risken för att han försvårar utredningen om han går fri bedöms vara så pass hög att häktning är aktuellt fortfarande. Straffet för penningtvättbrott av normalgraden är högst två års fängelse, se 3 § lag (2014:307) om straff för penningtvättsbrott. Är brottet grovt är straffet mellan 6 månaders fängelse och högst 6 år, se 5 § lag (2014:307) om straff för penningtvättsbrott. Vid bedömningen av om brottet är grovt eller av normalgraden tar man bl. a hänsyn till penningvärdena eller om det varit del av en systematisk kriminalitet.
Är han enbart misstänkt för penningtvättbrott, antingen av normal- eller den grova graden är det inte tillräckligt för att en presumtion för häktning ska föreligga enligt 24 kap. 1 § 2 st. RB. Därför är det troligare att man gör bedömningen att till exempel risken för att han försvårar utredningen är påtaglig. Att han skulle fly landet eller fortsätter med kriminalitet kan också vara möjligt.
Att han är häktad i perioder kan framstå som märkligt och väldigt påfrestande, men det beror med största sannolikhet på att något nytt framkommit i utredningen som gör att åklagaren vill ha honom häktad igen.
Vad kan du som anhörig göra?
Dessvärre finns det inte mycket du kan göra som anhörig. Att du inte kontaktas av åklagare eller liknande beror med största sannolikhet på att man inte vill riskera att du skulle hjälpa din släkting på något vis. Därför ges du inget inflytande i processen. Det finns inte heller möjlighet för dig att påverka processen på något vis. Det är upp till åklagaren och försvarsadvokaten att driva processen vidare.
Vad ska han göra under tiden?
Hur han bör hantera situationen är svårt att svara på, eftersom det inte går att svara på hur lång tid utredningen kommer ta. Det är dock lämpligast att han diskuterar detta med sin försvarsadvokat. Om det är så att han blir frikänd eller åtalet läggs ner kan man under vissa förutsättningar få skadestånd för den skada man lidit av häktningstiden. Detta ansöker man om hos Justitiekanslern. Du kan läsa mer om detta här: https://www.jk.se/skadestaand/frihetsberoevande/
Om du skulle ha några frågor kring mitt svar är du varmt välkommen att kontakta mig på: daniel.hogman@lawline.se
Hoppas att du fått svar på dina frågor!
