Kan en väktare eller butikspersonal kvarhålla en person?

2021-09-18 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej, har väktare eller butikspersonal laglig rätt o kvarhålla en person o tillkalla polis för de vill visitera någon? Men om en väktare ser att någon stjäl en sak i en hylla i en butik då kan du väl kvarhålla personen med våld/tvång tills polisen kommer?Jag tänkte att lagen säger att man ej har rätt o visitera som butikspersonal eller väktare men hur noga efterföljs denna lag?
Beatrice Karlsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Då din fråga gäller både butikspersonal samt väktare så delar jag upp frågan i två delar. Butikspersonal Det finns något som kallas envarsgripande, som innebär att vem som helst har rätt att gripa någon som begått ett brott, under vissa förutsättningar (Rättegångsbalken (RB) 24 kap. 7 § 2 stycket). En förutsättning är att personen har begått ett brott där det dessutom finns fängelse på straffskalan. När det kommer till exempelvis snatteri (ringa stöld) så framgår det att fängelse upp till sex månader kan utdömas (Brottsbalken (BrB) 8 kap. 2 §). En annan förutsättning är dessutom att den misstänkte tas på flyende fot eller tas på bar gärning vid brottet. Detta innebär därmed att envargripande är tillämpligt när det kommer till exempelvis ringa stöld och därmed har butikspersonal rätt att kvarhålla person som gjort sig skyldig till brottet till dess polis anlänt till platsen.När det kommer till envarsgripande, så får man använda försvarligt våld mot den brottsmisstänkte. Med det sagt är det exempelvis möjligt att hålla fast personen, ta med personen till ett separat rum och då även låsa rummet för att förhindra att personen avlägsnar sig tills polisen anländer. Men detta innebär alltså inte att man får göra vad som helst, utan det ska alltid vara försvarligt och generellt brukar gränsen gå vid kvarhållande. När det kommer till att gå igenom en persons väska så gills det som en form av Kroppsvisitation (RB 28 kap. 11 § 3 stycket). Där är huvudregeln att alla personer är skyddade mot kroppsvisitation (Regeringsformen 2 kap. 6 §). Dock får exempelvis en polis kroppsvisitera en person då det finns anledning att anta att ett brott har begåtts och där dessutom påföljden kan bli fängelse (RB 28 kap. 11 §).Detta innebär därmed att butikspersonalen som utgångspunkt inte får gå igenom en personsväska utan ska invänta polisen. Det butikspersonalen däremot kan gör är att tillfråga personen om hen kan tömma sin väska för att visa innehållet, men detta är alltså därmed en fråga och personen behöver inte säga ja. Därmed får butikspersonal ej titta i väskan själva utan behöver personens samtycke. Väktare Till att börja med är det viktigt att skilja mellan ordningsvaktare och väktare där väktare är privata aktörer och ordningsvakter, precis som poliser, fyller en statlig funktion. Därför har dessa två subjekt helt olika befogenheter. Då du i din fråga har skrivit väktare så kommer jag utgå från dessa. Väktare är jämställda med privatpersoner när det kommer till våldsutövning. Detta innebär att väktare måste följa samma regler som privatpersoner och därmed blir envarsgripande enligt RB 7 kap. 7 § 2 stycket tillämpligt även här. Detta innebär att en väktare också kan kvarhålla någon som har begått ett brott. Dessutom blir samma regler tillämpliga som ovan, när det kommer till att kolla igenom en persons väska (RB 28 kap. 11 § 3 stycket).Hur noga efterföljs lagen?Detta är tyvärr inte en lätt fråga att svara på. Men då båda butikspersonal samt väktare har ganska stora möjligheter att kvarhålla någon samt använda försvarligt våld när det kommer till alla former av stölder i butik. Därmed är det sällan att det blir en fällande dom mot någon av dessa subjekt, gällande att har gått utöver vad de får göra när det kommer till kvarhållande. När det kommer kroppsvisitation däremot kan jag tyvärr inte uttala mig alls.SlutsatsBåde butikspersonal och väktare får kvarhålla en person som misstänks för exempelvis snatteri, då envarsgripande blir tillämpligt (24 kap. 7 § 2 stycket). Varken väktare eller butikspersonal har någon laglig grund kolla igenom en persons väska utan personens medgivande. Det blir därmed helt okej om personen ger sitt samtycka och själv visar innehållet. Därför är det bästa butikspersonal eller väktare kan göra är att kvarhålla personen och invänta polisen.Med vänliga hälsningar

Häktningsort

2021-08-22 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jag har en vän som blev gripen i en annan stad? Och nu är personen häktad. Innebär det att personen är häktad i staden som hen greps i?
Anneli Alchahin |Hej, tack för din fråga!Vanligtvis sitter man häktad i den stad där rättsprocessen ska äga rum. Om en gärningsperson begått brott på en plats, men blir gripen när denne åkt därifrån eller bor i annan stad, kan man sedan överlämna gärningsmannen till häktet i den ort som processen ska äga rum. Jag skulle föreslå dig att häktet i den ort som din vän blev gripen, alternativ den ort där han bor! Hoppas du fått svar på din fråga!Bästa hälsningar,

Does a security guard in Sweden have the right to search someone´s bag?

2021-07-12 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej, first of all, thank you for offering the help.Does a security guard of a store in Sweden have the right to ask a customer to open her luggage for him to inspect it after she left the shop and no beeps (or any other suspicious matters) took place?How should the customer react to this request? And when the customer is proved innocent from the suspicion that the guard had, how should the shop apologize for this? Especially if there was no reason whatsoever for those suspicions and that the inspection delayed the customer and there were consequences to that delay that harmed her.Would you please help? Or is there a governmental office in Sweden that I should direct my question to?Thank you beforehand.
AnnaSara Jarius |Hi, and thank you for your question! I´m guessing that you are not that helped with me referring to a bunch of paragraphs to answer your question since you are writing in in english. In stead I´ll try to explain it in words.. Every person in Sweden have the same legal right to the following action, security guards as well. In Sweden, anyone can apprehend people lawfully if three criteria are met: 1. The person in question did something illegal (a crime due to swedish law) 2. The crime has the penalty of imprisonment. (Theft is an example of this.)3. The person responsible for the apprehension must see the crime take place and apprehend the person right on the spot or while they are fleeing. When a person is apprehended the guard have the right to search the person for dangerous items that may harm themselves or others. This does not mean the right to go pockets or personal affects. The purpose is to make sure that no one gets hurt during the time that they are apprehended until the police arrives. If, for instance, a bag can be removed from the apprehended person while waiting, there is not cause for the search and it is therefore unlawful. So, if your friend had been lawfully apprehended, the guard would have known exactly what was taken and where your friend had put it and there would have been no need to search her bag. Even if she had stolen something, the searching of her bag is not permitted. Although, it can be said that some security guards bend the law a bit in these kinds of situations and asks the person for permission to search the bag, but it has been established in the courts that this is not a legitimate way to navigate around rules that are in place to protect peoples integrity and rights. So, to answer your question, the answer to a security guard posing this question is no. They know they do not have the right to go through items like bags and when a security guard apprehends a person, they must be absolutely sure about it because if they are not - and are hindering the freedom of an innocent person, they are committing a crime and may loose their jobs and get convicted themselves. As to the consequences of the delay, it is hard to give a definite answer since you do not mention what it consisted of but such a claim is to be directed toward the company where the security guard is employed. The guards are never "store-owned", they always have their contract with a security company and that company is responsible for damages that their personnel have caused during a workshift. I hope I answered your questions and I sincerely hope this does not happen to you again!

Vad krävs för att bli häktad, vilken bevisning krävs?

2021-06-14 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej. En bekant till mig sitter häktad för grovt narkotika brott, polisen omhändertog hen efter 9 månader efter misstanken av "händelsen". Nu är hen på häktet för att vänta till nästa häktningsförhandling. Hur starka måste bevisen vara för att någon ska bli dömd eller vidare häktas? Ifall åklagare inte hittar nya bevis, kan hen vidare hållas i häktet? Med tanke på att hen är misstänkt för en händelse som hänt för över 9 månader sen, hur kan man hitta bevis på något som är så gammalt? Hen har fotobevis samt Alebi att hen varit med en viss person samt på en stor fest den angivna datumet för grovt narkotikabrott? Är det tillräckligt med bevis för att släppa hen? Vet att det är väldigt komplicerat när jag skriver men jag Jag hoppas jag har gjort mig förstodTacksam för svar
Lucas Gardebrand |Hej! Tack för du vänder dig till Lawline med din fråga! Häktningsfrågan är relativt komplex, jag kommer därför inledningsvis berätta om hur häktning fungerar för att efter det mer gå in på.Vad krävs för att bli häktad?Regler om häktning hittar vi i rättegångsbalken (RB). I det tjugofjärde kapitlets första paragraf ställs rekvisit (villkor) upp som behöver uppfyllas för att häktning ska kunna ske. Indivi­den måste först och främst vara misstänkt på sannolika skäl vilket är den högre graden av misstanke, (även skälig misstanke kan i vissa fall räcka, men det går jag inte in på djupare här). För brottet måste det vidare vara föreskrivet fängelse i ett år och att det finns risk för att den misstänkte: - avviker eller på annat sätt undviker lagföring och straff (flyktfara) - undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar utredningen (kollusions ­fara) - fortsätter med sin brottsliga verksamhet (recidivfara)TvåårsregelnI andra stycket beskrivs den så kallade tvåårsregeln vilken presumerar häktning i de fall där det inte är föreskrivet lindrigare straff än två år för det misstänkta brottet, såvida det inte är uppenbart att skäl för häktning saknas. Tvåårsregeln har sin grund i att de tidigare nämnda riskerna som regel kan anses föreligga vid allvarligare brottslighet, men även för att det i vissa fall skulle anses stötande om gärningsmannen släpptes trots att ingen annan grund för häktning fanns. ProportionalitetsprincipenProportionalitetsprincipen säger att häktning endast får ske om skälen för häktningen uppväger det intrång och men som häktningen innebär för den häktade eller något annat motstående intresse. Detta är ett subjektivt rekvisit och vad som anses vara proportionerligt är olika från fall till fall. Faktorer som vägs in är bland annat allvarligheten och brottets art, den misstänktes personliga för­hållanden och hur lång tid häktningen pågått. En lång häktningstid i sig behöver inte innebära att en häktning är oproportionerlig utan vikt läggs snarare vid varför häktningstiden blivit lång, det finns ofta större chans att bli släppt om dröjsmålet inte beror på en själv utan andra i målet. (Se bland annat NJA 2019 s. 741 och Ö 5339-20) Hur länge kan man vara häktad, kan man bli häktad lång tid efter brottet?Sverige har ingen gräns för hur länge man kan vara häktad, något vi fått stark kritik från FN:s och Europarådets tortyrkommittéer för. Det krävs heller ingen ny bevisning för att hålla någon häktad. Åklagaren kan hävda att det är en komplicerad utredning, svårutredd utredning och rör sig om grov brottslighet, och på denna grund behöva hålla personer häktade. När händelsen skedde spelar heller ingen roll för häktningsfrågan mer än att ju längre tid som gått för ett mindre allvarligt brott, desto mer talar emot häktning. Detta brukar lösas automatiskt då man ofta prioriterar grov brottslighet i längre utredningar. Det finns fall där personer häktats decennier efter brottet.Hur starka måste bevisen vara för att bli häktad och för att bli dömd?Som jag skrivit ovan krävs det för häktning att personen är misstänkt på sannolika skäl. Det är svårt att sätta en exakt definition på vilken mängd bevis som krävs då det skiljer sig från fall till fall, men sägas kan att domstol kommer fram till att skälen som personen är misstänkt på är sannolika. Det krävs ofta något som binder personen till brottet i form av vittnesmål eller teknisk bevisning. Denna misstankegrad måste finnas under hela tiden häktningen pågår. Om åklagaren kommer fram till att personen inte längre är misstänkt så måste häktningsbeslutet hävas. Har personen motbevis så kan detta såklart presenteras för rätten, detta skulle i så fall kunna höja tröskeln för att det ska finnas sannolika skäl, alternativt tvinga åklagaren att hitta annan bevisning.Hur starka måste bevisen vara för att bli dömd?För att bli dömd är beviskraven mycket högre. Anledningen till detta är att samhället ansett att en dom får långtgående följder och kan påverka individen en lång tid framöver. Därför vill man vara mer säker på att personen som döms faktiskt begått brottet. På grund av detta krävs det för att dömas att det är "ställt utom rimligt tvivel" att personen begått brottet. Det ska alltså inte finnas något rimligt tvivel. Ofta innebär det att åklagarens version framstår som styrkt, det får heller inte finnas någon alternativ version som gör att det finns rimligt tvivel kring om huruvida gärningen begåtts. Ditt fallDin bekanta sitter häktad för grovt narkotikabrott, det är ett mycket allvarligt brott med minst två år i straffskalan. Detta innebär att det finns en presumtion för häktning enligt tvåårsregeln. Det krävs att något skäl för häktningen egentligen inte behövs så länge personen är på sannolika skäl misstänkt. Hon kan därför bli omhäktad var fjortonde dag till dess att hon släpps, alternativt döms och övergår till fängelse.Din bekanta har blivit tilldelad en offentlig försvarare. Försvararen kommer se till att klientens rättigheter tas tillvara. Om din bekanta har alibi eller annan bevisning så har hen förhoppningsvis berättat detta för sin försvarare som då kan presentera detta för rätten. Det är svårt att säga om ett fotobevis skulle släppa henne. Såvida det inte är på exakt samma klockslag på två vitt skilda platser kanske domstolen bedömer att brottet ändå kunnat ske. Det kommer i slutändan vara en bevisvärderingsfråga.Jag hoppas du fick svar på din fråga, har du ytterligare frågor kring denna fråga kan du kommentera nedan. I annat fall är du välkommen åter om du har andra juridiska funderingar i framtiden.Med vänlig hälsning

Var ansöker man om ersättning när man suttit oskyldigt häktad?

2021-09-17 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hur går man tillväga när man skall söka skadestånd för häktning.Jag satt häktad i 1 månad men blev sedan frigiven när åtalet lades ned.Mvh. Anders
Rijad Trubljanin |Hej!Jag tolkar din fråga som att du satt häktad i en månad och att du sedan blev frigiven och att du nu undrar kring förfarandet för att söka ersättning för detta. HuvudregelDen som har varit frihetsberövad (häktad eller anhållen) i minst 24 timmar i sträck utan att sedan bli dömd har som huvudregel rätt till ersättning. Den rättsliga utgångspunkten för detta finns i lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (1998:714). Hur mycket kan man få i ersättning?I 7 § i lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder stadgas vad man kan få ersättning för. Detta är bland annat utgifter, förlorad arbetsinkomst, intrång i näringsverksamhet och lidande. För att tydliggöra vad varje enskilt begrepp innebär så kommer en förklaring att lämnas här nedan:- Utgifter: ersättning för utgifter kan exv. röra sig om ersättning för resor till och från häktet.- Förlorad arbetsinkomst: ersättning för att du ev. förlorat arbetsinkomst under tiden du satt häktad, vilket gjorde att du inte kunde arbeta under denna period.- Intrång i näringsverksamhet: denna form av "skada" är aktuell ifall du bedriver en näringsverksamhet, och kanske på grund av häktningstiden förlorat en kundkrets eller liknande.- Lidande: ersättning för lidande är något som bestämts i varje enskild fall. En utgångspunkt är dock att ju längre man suttit häktad, desto större lidande har man blivit utsatt för. Enligt Justitiekanslerns praxis bestäms ersättning för lidande i normalfallet till 30.000 kr för den första månaden. Därefter ökar ersättningen med 20.000 kr för varje ytterligare månad fram till och med den sjätte månaden och därefter med 30.000 kr per månad till och med den tolfte månaden. Eftersom du satt häktad i en månad, så borde ersättningen för lidandet kunna beräknas till 30.000 kr. Det är dock viktigt att komma ihåg att det finns vissa tillfällen där man inte har rätt till ersättning, eller ett ev. mindre belopp än det man skulle ha haft. Dessa undantagssituationer förekommer i 6 § i lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Det kan handla om du ex. försökt förstöra bevis eller försvårat utredningen.Hur/var ansöker man om skadestånd om man suttit oskyldigt häktad?Ansökningen görs via Justitiekanslerns hemsida. Där kommer du att få ladda ner en ansökningsblankett som måste fyllas i. På hemsidan finns det ytterligare information beträffande häktning och även en checklista som du kan ta hjälp av när du fyller i ansökningsblanketten. Sammanfattning av din situationOm man suttit oskyldigt häktad så är man i regel berättigad till ersättning. Denna ersättning är något som du själv måste ansöka om hos Justitiekanslern, med hjälp av en ansökningsblankett där du fyller i viss information och skickar. Bedömningen beträffande om en person är berättigad till ersättning kommer att göras individuellt med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Huvudregeln är dock att totala ersättningen dock kommer uppgå till ersättning för utgifter + ersättning för förlorad arbetsinkomst + ersättning för intrång i näringsverksamhet + ersättning för lidande (vilket torde vara ca 30.000 kr i ditt fall).Det finns dock vissa undantagssituationer när skadestånd inte ska utges. Bakgrundsinformationen är dock något begränsad, vilket gör att jag inte kan bedöma om detta kommer att vara aktuellt i detta fall. Har du fler funderingar är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline!Vänliga hälsningar

Vilken ersättning har man rätt till om man suttit häktad?

2021-08-19 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej, en kompis till mig satt häktad i 14 dagar. Kort tid efter att häktningen hävdes lade åklagaren ned förundersökningen. Min kompis vill nu ansöka hos JK om ersättning för lidande enligt frihetsberövandelagen. Hur mycket pengar kan han få för de 14 dagarna han var häktad?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Den som suttit häktad på grund av misstanke om brott har rätt till ersättning om förundersökningen avslutas utan att åtal väcks (se 2 § första punkten lag om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder). Vad den enskilde i ett sådant fall kan få ersättning för räknas upp i lagens 7 § och gäller utgifter, förlorad arbetsinkomst, intrång i näringsverksamhet och lidande. Närmare förklaring av de olika potentiella ersättningsposterna kan du läsa om på Justitiekanslerns hemsida här. Vad gäller ersättning för lidande är Justitiekanslerns praxis att den enskilde ersätts med 30 000kr den första månaden, detta borde då innebära att din kompis har rätt till cirka 15 000kr i ersättning för lidande för de två veckor han satt häktad. Exakt hur stor ersättning din kompis kan vara berättigad till kan jag emellertid inte svara på eftersom det är Justitiekanslern som bedömer det i varje enskilt fall.För att få ersättning måste den enskilde själv ansöka om det, något som görs via en nedladdningsbar ansökningsblankett på Justitiekanslerns hemsida här.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan förundersökningar och häktningstiden dröja under sommaren?

2021-07-05 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Stämmer det att förundersökningar och häktningstiden kan dröja längre under sommaren då det är så många som går på semester osv?
Lucas Gardebrand |Hej! Tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!Då din fråga är mycket kort kommer mitt svar bli lika så.Det stämmer att många har semester under sommaren och det påverkar verksamheten genomgående från polis till domstol. Även om det såklart inte är meningen att det ska drabba enskilda individer så sker det onekligen. Det kan därför hända att häktningstiden blir längre under sommaren då utredningsarbetet går långsammare.Jag hoppas du fick svar på din fråga. Har du någon annan fundering är det bara att skicka in en ny fråga!Med vänlig hälsning

Vilka grunder föreligger för att man skall få restriktioner under sin häktningstid?

2021-05-31 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej hej!! Vilka grunder föreligger för att man skall få restriktioner under sin häktningstid? Hur bedöms de enskillda fallen?
Nathalie Chahine |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Restriktioner i häktetEnligt 24 kap. 5a § i rättegångsbalken är huvudregeln att häktning med restriktioner endast får meddelas om det finns en risk för att den som är misstänkt undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar sakens utredning. Frågan om restriktioner ska förekomma prövas av undersökningsledaren eller av åklagare (6 kap. 3 § häkteslagen). Utgångspunkten är att restriktioner ska användas sparsamt. De ska inte gå utöver vad som är nödvändigt för ändamålet. Åtgärden ska stå i proportion till syftet i enlighet med proportionalitetsprincipen. Man gör även avvägning mellan de olägenheter som restriktionerna innebär för den häktade gentemot risken för intrång samt brottets allvar. Åklagaren måste motivera skälen till varje enskild restriktion och göra en noggrann proportionalitetsprövning i varje enskilt fall innan beslut om restriktioner får medges. Om du har några ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänligen,