Kontakt med någon som sitter häktad

2020-07-30 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej,Får en anhörig kontakta en häktad persons advokat för att vidarebefordra ett meddelande som den anhörige har till den häktade?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem blir häktad?Den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott, för vilket är föreskrivet fängelse ett år eller däröver, får häktas, om det med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet finns risk för att han:1. Avviker eller på något annat annat sätt undandrar sig lagföring eller straff,2. Genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning eller,3. Fortsätter sin brottsliga verksamhet.Häktningen omprövas kontinuerligt vilket innebär att om åtal inte väcks inom två veckor så ska domstolen hålla en ny häktningsförhandling. Vid varje omhäktning gör domstolen en ny bedömning angående om häktningsskälen är fortsatt uppfyllda. Om domstolen finner att förutsättningarna för häktning inte längre är uppfyllda, släpps den misstänkte på fri fot men kan alltså fortsatt vara misstänkt för brottet 24 kap. 20 § Rättegångsbalken. Kontakt med den som sitter häktadEn häktad person har alltid rätt att ha kontakt med sin advokat och kan därför be advokaten att kontakta den häktades anhöriga om att han/hon är häktad.För vidare kontakt med sina anhöriga kan den häktade personen söka telefon- och besökstillstånd för att få prata med eller träffa sina anhöriga. Kriminalvården prövar då om det kan göras utan att säkerheten åsidosätts.Sammanfattningsvis kan man säga att ifall din anhöriga vill att du ska veta att han/hon är häktad lär personen be sin advokat att kontakta dig.

Kontakt med en vän som sitter på Häktet!

2020-07-28 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! En vän till mig sitter häktad, ska fylla i papper om telefontillstånd. Men mitt abonnemang står inte på mig. Hur ska jag göra då? Kan man lämna sitt Skype-nummer?
Arman Mohajeri Falah |Hej!Tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!Den som sitter i fängelse behöver ett telefontillstånd för att kunna ringa. Kriminalvården kan dock neka telefontillståndet om det till exempel finns misstanke om att samtal kan äventyra säkerheten. För att bedöma om ett tillstånd behöver nekas kan Kriminalvården göra kontroller av dig i till exempel Polisens misstanke- och belastningsregister. När Kriminalvården bedömer om den intagne ska få tillstånd att ringa tittar de även på den intagnes omständigheter, till exempel vad den intagne sitter häktad för. En förutsättning för att kunna ha kontakt med en som sitter på häktet är att personen inte sitter häktad med restriktioner. Det framgår inte i din fråga vem ditt abonnemang står på men om det står på någon av dina föräldrar och du bor fortfarande hemma så kan du skriva att ditt abonnemang inte står på dig samt skriva adressen ni bor på så får Kriminalvården göra sin undersökning. Det allra bästa förslaget jag kan ge dig är att se om du har möjlighet och se till att ditt abonnemang står på dig.Det finns närmare information om detta på Kriminalvårdens hemsida.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning/

Fri från häktet i väntan på dom

2020-06-28 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej,Vad händer när en person blir släppt från häktet i väntan på en eventuellt kommande dom? Lever man som vanligt eller har man någon form av restriktoner?
Carolina Olsson |Reglerna om häktning finns i 24 kap. Rättegångsbalken(RB). Häktningsskäl Ett krav för att bli häktad är att personen på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som kan ge minst ett års fängelse. För den som är misstänkt för ett brott på sannolika skäl måste minst ett av nedanstående häktningsskäl vara uppfyllda enligt 24 kap. 1 § 1st. RB:1. Flyktfara - om det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att dra sig undan lagföring och fly,2. Kollusionsfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att försvåra brottsutredningen genom att t.ex. undanröja bevis och3. Recidivfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att fortsätta att med brottslig verksamhetÄr straffet för det misstänkta brottet två år eller mer är utgångspunkten att häktning ska ske, om det inte är uppenbart att skäl till häktning saknas enligt 24 kap. 1 § andra stycket RB. Häktningen kan upphävasDet beslutas i regel om häktning i två veckor i taget. Inom den tiden måste åklagaren antingen begära omhäktning eller väcka åtal enligt 24 kap. 18 § RB.Om det inte väcks åtal eller begärs omhäktning inom tidsramen ska rätten omedelbart häva häktningsbeslutet och frige den misstänkte fram till rättegången. Likaledes ska häktningen omedelbart upphävas om det inte längre finns skäl för häktning, dvs. om något av kraven ovan inte längre är uppfyllda enligt 24 kap. 20 § RB. Fri i väntan på domNär en person som i din fråga släpps efter rättegång i väntan på dom beror detta oftast på att domstolen tror sig komma fram till ett frikännande eller att straffet endast kommer att bestå av böter. Som svar på din fråga finns det inga restriktioner om man släpps från häktet i väntan på dom. Detta eftersom att det inte längre finns anledning att personen sitter häktad. Hade restriktioner funnits hade personen fortsatt suttit häktad.

Fråga om ordningsvakts rätt till fysiskt våld

2020-06-23 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Har vakter laglig rätt att utöva fysiskt våld annat än i självförsvar? Har för mig att de inteens får ta i folk?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänna åligganden Ordningsvakter har begränsade polisiära befogenheter och får omhänderta personer som är berusade eller uppträder störande på allmän plats. Ordningsvakter utbildas och förordnas av polisen, som också sköter tillsynen.Ordningsvakter lyder under Polismyndigheten och är skyldiga att lyda polisens order som rör tjänsten som ordningsvakt. Ordningsvakter har rapporteringsskyldighet gentemot polisen och ska lämna rapport när de får kännedom om brott. Om polisen upptäcker att en ordningsvakt brutit mot kravet på laglydnad och lämplighet får myndigheten återkalla förordnandet. Kravet på laglydnad är högt.Ordningsvakter får omhänderta berusade personer som på grund av sitt tillstånd inte kan ta hand om sig själv eller annars utgör fara för sig själv eller för någon annan. Ordningsvakter får avvisa eller avlägsna personer som genom sitt uppträdande stör eller utgör en omedelbar fara för den allmänna ordningen. Om det inte är tillräckligt får ordningsvakter tillfälligt omhänderta personer. Detsamma gäller om en sådan åtgärd behövs för att en straffbelagd handling ska kunna avvärjas. I första hand ska ordningsvakten försöka prata personer tillrätta, men får använda våld om uppgiften inte kan lösas på annat sätt. Det får inte vara fråga om mer våld än vad som är nödvändigt för att lösa uppgiften. Batong och handfängsel är vanlig utrustning som kan kompletteras med hund och i sällsynta fall skjutvapen (8 § lagen om ordningsvakter).Nödvärnsrätt Nödvärn tar upp rätten för var och en att försvara sig i olika situationer mot ett påbörjat eller förestående brottsligt fysiskt angrepp. Huvudregeln är att våld kan bemötas med lika våld. Så länge som den nödvärnsberättigade i sin våldsanvändning inte passerar gränsen för vad som är uppenbart oförsvarligt, så begår denne inte ett brott. Denna försvarlighetsbedömning görs genom att väga in det angripnas beskaffenhet och dess betydelse samt omständigheterna i övrigt. Hit räknas bland annat de inblandade personernas kroppsvikt, kunskaper om kampsport, upphetsning, förekomst av allvarliga hotelser och, om det är ett konkret eller akut hot, de använda våldet samt förutsebara skaderisker (24 kap. 1 § brottsbalken), (24 kap. 2 § brottsbalken) och (24 kap. 5 § brottsbalken).Väktare gör envarsgripandeTill skillnad från ordningsvakter får väktare bara ingripa på samma sätt som vem som helst i samhället, så kallat envarsgripande. Det handlar om att gripa den som har begått brott, som kan straffas med fängelse, och påträffas på bar gärning eller flyende fot. Länsstyrelsen är ansvarig myndighet för bevakningsföretag och väktare. Hoppas du fick svar på din fråga!

Allmänt om häktning

2020-07-30 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej . Jag har följt ett fall om misstänkt mord . Rättegången är avslutad och åklagaren yrkar på höga straff. Läste dock att dom 3 misstänkta har försatts på fri fot innan domen , då domen väntas om ca 2 veckor .Kan dom misstänkta ändå bli dömda ? Borde inte mordmisstänkta häktas fram till domen ?
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Generellt om häktningEftersom jag inte känner till omständigheterna i fallet kan jag endast uttala mig generellt om vad som krävs för att häkta någon. Häktningsreglerna innebär att domstolar tittar på straffskalan för brottet, graden av misstanke, om någon av häktningsgrunderna är uppfyllda, om det är proportionerligt med häktning och om andra mindre ingripande åtgärder kan användas. Anses t.ex. reseförbud eller anmälningsskyldighet fungera lika bra ska det användas istället. Vid proportionalitetsbedömningen vägs risken för att någon av häktningsgrunderna inträffar mot den misstänktes intresse av att inte frihetsberövas. Skälen för häktning ska alltså uppväga det intrång som en häktning innebär för en misstänkt.När en domstol avgör om någon ska häktas gäller i stora drag samma regler under förundersökning som i avvaktan på dom. Den enda skillnaden är att en domstol vid dom, i högre grad än straffskalan, beaktar vilken påföljd som den planerar att utdöma. Det innebär att häktning inte ska användas om domstolen inte planerar att utdöma en frihetsberövande påföljd. Inte heller ska häktning beslutas om den misstänkte inte fått ge sin syn på häktningsfrågan under en förhandling (se HD:s avgörande NJA 1993 s. 161).Häktning enligt huvudregelnEnligt huvudregeln kan en person häktas som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott på vilket ett års fängelse kan följa (RB 24 kap 1 § första stycket). Utöver det ska det finnas en flykt-, kollusion- eller recidivfara. Generellt anses risken för flykt vara högre ju allvarligare brottsanklagelse det är tal om samt om den misstänkte har en svag anknytning till Sverige. Med kollusionsfara menas att den misstänkte riskerar försvåra eller sabotera utredningen genom att t.ex. påverka vittnen eller undanröja bevis. Med recidivfara menas att den misstänkte riskerar att fortsätta med sin brottsliga verksamhet. Gemensamt för samtliga häktningsgrunderna är att det räcker med en risk för att någon av grunderna ska inträffa. Risken ska vara konkret, beaktansvärd och något som man på allvar har att räkna med (prop. 1986/87:112 s. 102). Finns det ingen sådan risk kan man inte häkta den misstänkte enligt huvudregeln. Häktning vid allvarligare brottslighetUtöver regeln i föregående stycke finns det ytterligare en häktningsregel som gör det lättare för domstolarna att häkta någon som är misstänkt för allvarligare brottslighet. Enligt den regeln kan en person häktas som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott för vilket lindrigare straff än två års fängelse inte kan utdömas (RB 24 kap 1 § andra stycket). Vid brott som inte kan ge ett lindrigare straff än två års fängelse kan alltså domstolarna i praktiken utgå från att den misstänkte ska häktas. Det råder närmast en s.k. presumtion för häktning.För att den misstänkte inte ska häktas enligt denna regel krävs det att det är uppenbart att skäl för häktning saknas. Det borde därför krävas särskilda omständigheter för att inte besluta om häktning. Sådana omständigheter kan vara att den misstänkte är svårt sjuk och är inlagd på sjukhus.SlutsatsEftersom det lindrigaste straffet för mord är tio års fängelse kan ett lindrigare straff än två år inte utdömas enligt brottets straffskala (BrB 3 kap 1 §). Domstolen i din fråga prövade sannolikt därför häktningsfrågan mot regeln för allvarligare brottslighet (RB 24 kap 1 § andra stycket). Är personerna på sannolika skäl misstänkta för mord krävs det därför att det är uppenbart att skäl för häktning saknas. I annat fall kan domstolen utgå från att häktning ska ske. Ytterligare en sak domstolen måste ta hänsyn till är den väntade påföljden: väntas en friande dom eller en icke-frihetsberövande påföljd? Isåfall ska häktning inte användas. Slutligen ska häktningen vara proportionerlig och inga mindre ingripande tvångsåtgärder som t.ex. reseförbud eller anmälningsskyldighet ska vara mer ändamålsenliga.Hoppas du fick svar på din fråga!

Urinprov vid misstänkt narkotikabrott

2020-06-30 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej jag blev stoppad av polisen 2018-2019 minns inte riktigt vilket år. Men jag blev väldigt nervös eftersom det var första gången som jag blev stoppad av en polis. En av poliserna tycker att jag hade röda ögon och uppträdde onormalt, så dom ville att jag skulle följa med till närmaste vårdcentral för att lämna prov. När vi kom till vårdcentralen så följde en av poliserna med mig in för att lämna ett snabbtest från urin och en blodprov. Den andra polisen följde inte med in eftersom hen skulle genomsöka mitt fordon för narkotika. När proverna var lämnade så tog en av poliserna med mig ut till polisbilen där jag hade förhör med båda poliserna, jag gick med på det utan advokat. Dom misstänkte mig för drog rattfylla samt ringa narkotikabrott. Men snabb provet var negativt. Nu är det 2020 och jag har fortfarande inte fått något svar från blodprovet. Så jag undrar om polisen kanske gjorde något fel under ingripandet, för dom nämnde aldrig något under förhöret. Kan även tillägga att det med troligen var aspiranter eftersom båda var relativt unga.
Pontus Almquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Polisen har rätt att ta urinprov på dig enligt rättegångsbalken 28 kap 12 § st. 3 om det finns synnerlig anledning att anta att det är av betydelse för utredningen av brottet. Det ska sägas att polisen inte har någon skyldighet att höra av sig till en misstänkt när misstankarna är släppta. Det brott som möjligen skulle kunna komma ifråga i ditt scenario är tjänstefel enligt brottsbalken 20 kap. 1 §. För att någon ska dömas för till ansvar för tjänstefel krävs det att brottet inte är ringa. Såvida du inte kan visa att ditt beteende faktiskt var normalt vid tidpunkten och dina ögon inte var röda är min bedömning att det tyvärr inte finns utsikt att få poliserna fällda för tjänstefel. Hoppas du fick svar på din fråga.

Vad får jag i ersättning om jag har suttit oskyldigt häktad i 77 dagar?

2020-06-26 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Har suttit oskyldigt häktad i sjuttio sju dagar vad får jag i ersättning
Sanna Wall |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att besvara din fråga kommer jag att hänvisa till Lag (1998:717) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder, nedan kallad frihetsberövandelagen. Har du rätt till ersättning?Huvudregeln är att den som har suttit oskyldigt häktad har rätt till ersättning enligt 2 § frihetsberövandelagen. Oskyldig i lagens mening är du så länge du inte har blivit dömd i domstol för ett brott. Om du till exempel har fått en frikännande dom, om förundersökningen har avslutats utan att det har väckts åtal mot dig eller om åtalet har avvisats eller avskrivits har du alltså rätt att få ersättning för den tid du suttit häktad (2 § första stycket första punkten frihetsberövandelagen). Hur mycket ersättning får du? Det du kan få ersättning för är utgifter, förlorad arbetsinkomst, intrång i näringsverksamhet och lidande (7 § frihetsberövandelagen). Nedan kommer en närmare förklaring av vad som kan innefattas: • Utgifter: Ersättning för utgifter kan till exempel röra sig om ersättning för resor till och från häktet. • Förlorad arbetsinkomst: Ersättning för den inkomst du har förlorat då du under häktningstiden inte har kunnat gå till jobbet. • Intrång i näringsverksamhet: Ersättning på denna grund kan du få om det inte bara är arbetsinkomst du har förlorat under häktningstiden utan att du kanske också har förlorat en kundkrets eller liknande. • Lidande: Denna ersättning bestäms i varje enskilt fall och kan alltså variera från person till person men det normala är att man har lidit mer ju längre tid man har suttit häktad. Utgångspunkten är att man får 30 000 kr i ersättning för den första månaden, 20 000 kr för kommande månader till och med sjätte månaden och efter det 30 000 kr per månad. Eftersom du har suttit häktad i ungefär 2,5 månader så kan du därför räkna med en ersättning om ca 60 000 kr. Mer information om ersättning vid häktning finns på justitiekanslerns hemsida. Viktigt att komma ihåg är också att det finns vissa tillfällen då man inte har rätt till ersättning eller inte rätt till lika mycket ersättning som man skulle ha haft. Det kan till exempel vara om du själv har erkänt brottet fast du är oskyldig och av den anledningen blir häktad eller om du har försökt förstöra bevis eller försvårat utredningen (6 § frihetsberövandelagen). Hur ska du göra för att få ersättning?Du måste själv ansöka om ersättningen. Detta gör du på justitiekanslerns hemsida där du kan du ladda ner en ansökningsblankett. SammanfattningOm du har suttit oskyldigt häktad är huvudregeln att du har rätt till ersättning. Ersättningen måste du själv ansöka om hos justitiekanslern. Ersättningen bestäms individuellt men den totala ersättningen kommer uppgå till ersättning för utgifter + ersättning för förlorad arbetsinkomst + ersättning för intrång i näringsverksamhet (om du har lidit någon sådan skada) + ersättning för lidande (i ditt fall troligen ca 60 000 kr). Hoppas du fått svar på din fråga! Har du fler frågor är du välkommen att ställa dem till oss på Lawline.Mvh

Ersättning efter häktning

2020-06-18 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Min son har suttit häktad ca 3 månader.Han tappade inkomst och tappade sin fasta anställning pågrund av det. Han blev frikänd på alla punkter så visst har han rätt till skadestånd och vad kan han begära eftersom att han tappade sin fasta anställning och hur går man till väga och vart skickar man anspråk om det?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom din son suttit häktat utan att sedan bli dömd har han mycket riktigt rätt till ersättning av staten. Regler kring detta finns i lag om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (frihetsberövandelagen).Hur man gör för att ansöka om ersättningVad han behöver göra är att skicka in en ansökan till Justitiekanslern (JK). Detta görs genom att fylla i en blankett som ni hittar via DENNA länk. Detta kan han göra på egen hand, men han har också rätt att anlita ett juridiskt ombud för att få hjälp med detta, och få en timmes arbete för ombudet ersatt ifall häktningsersättningen i sig beviljas. Värt att poängtera är att den normala handläggningstiden är sex månader från dess att din ansökan har kommit in till JK.Om din son är under 18 år är det istället vårdnadshavarna som för hans räkning ska fylla i och skriva under ansökan. Om han är under 18 år och företräds av ett juridiskt ombud krävs att vårdnadshavarna lämnar en fullmakt till ombudet. Det krävs också ett personbevis som styrker vem/vilka som är vårdnadshavare och folkbokföringsadress. Vad man kan få ersättning förErsättning kan utgå för lidande, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och utgifter (7 § frihetsberövandelagen).LidandeMed lidande avses bl.a. känslor av oro, obehag och maktlöshet som ett frihetsberövande innebär. Ingen särskild utredning eller "bevis" behöver lämnas in för att få ersättning för lidande. Ersättningen för lidande uppgår enligt JK:s praxis till 30 000 kronor för den första månaden. Därefter utgår normalt sett 20 000 kronor för varje ytterligare månad fram till och med den tolfte månaden. Detta innebär att han kan förvänta sig en ersättning för lidande på cirka 70 000 kronor.Ersättning för förlorad arbetsförtjänstDin son har även rätt att få ersättning för den inkomstförlust han gjort till följd av häktningen. För att styrka hur stor denna summa är måste han bifoga intyg eller liknande från sin f.d. arbetsgivare. Denna ersättning omfattar som regel endast den lön man skulle tjänat in under tiden man satt frihetsberövad och var förhindrad att arbeta. JK har dock prövat ett fall där en VD förlorat sitt arbete efter att ha häktats. Personen ifråga fick då ersättning för förlorad arbetsinkomst under en period efter häktningen för att han förlorat arbetet. JK påpekade dock att detta endast är möjligt om uppsägning skett i enlighet med lagen och att den anställde inte skulle blivit uppsagd om hen inte suttit häktad samt om ingen uppsägningslön utgått (JK diarier 2479-09-41). Det finns alltså en möjlighet för din son att eventuellt, utöver den lön han förlorat då han fortfarande var anställd, även få ersättning för lön efter att uppsägningen skett.Ersättning för utgifterHan har även möjlighet att få ersättning för utgifter han haft i samband med häktningen. Det röra sig om exempelvis kostnad för resa från häktet till bostaden. För att få dessa utgifter ersatta behöver han lämna in till exempelvis ett kvitto för styrka att anspråket.JämkningI vissa fall kan ersättningen jämkas, det vill säga vägras eller sättas ned. Detta kan ske om man till exempel försökt förstöra bevis eller på annat sätt försvårat utredningen eller om du själv agerat på ett sätt som gjort att misstankar dragits till dig (6 § frihetsberövandelagen). Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Vänliga hälsningar