Envarsgripande vid trafikförseelse

2019-06-30 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Får man tvinga en person att efter en trafikförselse stanna tills polisen kommer efter en timme
Hanne Nielsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att din fråga rör sk. envarsgripande, dvs rätten för enskilda medborgare att tillfälligt frihetsberöva personer som begått brott. I 24 kap. 7§ 2 st. Rättegångsbalken (RB) stadgas att envarsgripande får göras om en person påträffas på bar gärning eller flyende fot, under förutsättning att brottet som har begåtts har fängelse i sin straffskala. Vidare får envarsgripande ske om en person är efterlyst för brott. För att kunna kvarhålla en person som begått en förseelse i trafiken krävs det således att det rör sig om ett brott som kan resultera i fängelse. Exempel på en sådan förseelse kan vara fortkörning som i sin tur kan resultera i brottet vårdslöshet i trafiken som regleras i 1§ Lag om straff för vissa trafikbrott. Vidare ska personen som frihetsberövas skyndsamt lämnas över till polis.En trafikförseelse som enbart kan resultera i böter kan således inte ligga till grund för rätten att kvarhålla en person tills polis kommer.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Vårdnadshavare nekar till barns besök på häkte, vad kan jag göra?

2019-06-28 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Om pappan sitter i häktet och mamman vägrar att komma med deras 8 månaders dotter till häktet för att pappan ska kunna träffa sin dotter, hur gör man? Vad ska man göra för pappan vill ju kunna träffa sin dotter?
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till ett häkte kan ett barn komma på besök utan godkännande från vårdnadshavare. Ett barn som besöker någon i häkte behöver ha med sig en vuxen person. Om barnet är brottsoffer kan besöket nekas av häktet.Det behöver alltså inte vara barnets mamma som följer med barnet till besöket, det kan vara en annan vuxen, t.ex. farmor eller farfar. Då behöver barnets pappa ansöka om detta på häktet och få det godkänt. Det du och/eller barnets pappa också kan göra är att ta kontakt med Bufff, en nationell barnrättsorganisation som ger svar på frågor om stöd till barn och unga med frihetsberövad familjemedlem. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Brev skickat till person under häktning

2019-05-22 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Jag skickade brev till en häktad person men fick brevet åter, vad innebär det? Jag trodde att brevet skulle finnas kvar tills den dagen han blir fri.
Tilde Skånvik |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga handlar om brev som skickas till någon som sitter häktad. Svaret kommer att besvaras enligt Häkteslag (2010:611). Kan brev skickas till en person som sitter häktad?Under tiden då en person sitter häktad kan vissa begränsningar beslutas av domstolen (24 kap. 5 § RB). Restriktionerna får avse inskränkningar i rätten att placeras eller vistas med andra, följa vad som händer i omvärlden, tillgång till tidskrifter och tidningar, ta emot besök och/eller brev samt stå i telefonkontakt med någon annan (6 kap. 2 § HäktesL). Brev som skickas till den häktade som inte får tas emot får istället hållas kvar (3 kap. 7 § tredje stycket HäktesL). Ett brev som hålls kvar får granskas om den häktade samtyckt till granskningen eller om det föreligger säkerhetsskäl (3 kap. 8 § HäktesL). Precis som du skriver så ska brevet hållas kvar tills det kan lämnas ut till den häktade så snart som möjligt och senast när personen inte längre ska vara häktad (3 kap. 9 § HäktesL). SlutordBrev som skickats till häktet kommer antingen att granskas och sedan ges till den häktade. Alternativt så kommer brevet förvaras fram till dessa att häktningen är över och sedan överlämnas. För att försöka ge dig något svar så skulle det kunna vara så att det är posten som har skickat tillbaks brevet och inte kriminalvården. Hoppas att du fått svar på din fråga och annars så får du gärna återkomma. Allt gott,

Har polisen gjort sig skyldiga till hemfridsbrott?

2019-04-30 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! För två dagar sedan blev jag uppringd av Tingsrätten eftersom jag är målsägande i ett brottmål. Jag var bortrest och hade därför inte fått posten med delgivningen. Jag sa att jag inte klarar av att infinna mej eftersom jag är sjukskriven för PTSD efter händelsen. Jag vägrade också att ta emot delgivningen via telefon. Jag lät mitt målsägarbiträde ge rätten mina läkarintyg. Sent igår eftermiddag blir jag kontaktad av mitt målsägarbiträde som talar om att de inte godtog intygen. Jag hotades med vite och hämtning. Jag meddelade då att jag kommer att inställa mej, men att jag inte kommer att svara på några frågor.Så igår kväll står helt plötsligt en polis och glor in genom mitt köksfönster. Jag blir fullständigt chockad. Hon och hennes uniformerade kollega går sedan genom porten som då öppnats av grannar. Jag frågar vad de håller på med och ber de lämna mej ifred. Då kastar polisen in ett kuvert i min hall. Jag kastar ut det igen, stänger och låser dörren.Uppfattar detta som ett hemfridsbrott, är det det? Har även läst att husrannsakan vid delgivning bara får ske vad gäller den tilltalade. Stämmer det?
Lena Famulak |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Så som jag har tolkat din fråga, undrar du om polisen har agerat i strid med lagen eller inte. Enligt (28 kap. 2 § rättegångsbalken) har polisen en möjlighet att använda husrannsakan för ett eftersöka en person efter att delgivning misslyckats. För att fatta beslut om husrannsakan krävs det att det finns synnerlig anledning att anta att den eftersökte befinner sig där. Detta kallas för personell husrannsakan och är ett så kallat straffprocessuellt tvångsmedel. Det bör påpekas att det är en ingripande åtgärd som ska utnyttjas med stor restriktivitet. I artikel 8 i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna stadgas att den enskilde har rätt till sitt privatliv och inskränkningar i hemfriden skall göras med försiktighet. Sammanfattningsvis kan man säga att polisen har möjligheten, men att den inte skall missbrukas. Jag skulle säga att deras försök med att kasta in delgivningen i din hall inte är något missbruk av inskränkningen i hemfriden. Lycka till! Med vänliga hälsningar,

Hur länge får polisen hålla kvar en gripen person?

2019-06-30 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej, finns det någon tidsbegränsning när en polisman griper en? Dvs. hur länge kan de hålla en person gripen utan några vidare återgärden? Annan fråga lyder, det sägs att en polisman kan häva sitt gripande, hur gör han det och med vilket lagstöd kan han gripa och därefter häva gripandet?
Hanna Sidvall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Båda dina frågor rör gripande vilket regleras i rättegångsbalkens (RB) 24 kap. Hur länge kan polisen hålla en person utan att vidta några vidare åtgärder? I din fråga skriver du gripande, för din vetskap är det juridiskt sett skillnad på gripande, anhållande och häktning även om det är lätt att förväxla just gripande och anhållande. Jag kommer till följd av den vanliga missuppfattningen att kortfattat beskriva samtliga dessa former av frihetsberövande även om din fråga endast avser gripande. Gripen Om det finns skäl att anhålla någon får en polisman i brådskande fall gripa honom, 24 kap. 7 § RB. Skäl för att anhålla någon är att det finns skäl att häkta personen eller om den misstänkte är skäligen misstänkt och det är av synnerlig vikt att denne tas i förvar, 24 kap. 6 § RB. Har någon gripits enligt 24 kap 7 § ska denne förhöras så snart så möjligt av en åklagare eller av en polisman eller annan anställd vid Polismyndigheten eller Ekobrottsmyndigheten som myndigheten har utsett. Åklagaren ska efter förhöret omedelbart besluta om den misstänkte ska anhållas. Anhålls inte den misstänkte, ska åklagaren omedelbart häva beslutet om gripande.Den som inte är anhållen eller häktad är inte skyldig att stanna kvar för förhör längre än sex timmar. Är det av synnerlig vikt, att den som kan misstänkas för brottet är tillgänglig för fortsatt förhör, kan personen bli skyldig att stanna kvar ytterligare sex timmar, 23 kap. 9 § RB. Efter ett gripande kan man alltså som längst hållas frihetsberövad i 12 timmar. Anhållen Om åklagaren däremot väljer att anhålla efter förhöret gäller en annan tidsfrist. Efter att ett anhållningsbeslut meddelats måste en häktningsförhandling hållas inom tre dagar, 24:12 RB. Vid häktningsförhandlingen framställer åklagaren sina skäl för en domstol om att personen bör häktas, därefter beslutar rätten om personen bör häktas eller försättas på fri fot. Häktad Om du sedan blir häktad kommer du att vara häktad fram till åtal väcks och huvudförhandling hållits eller till det inte längre finns skäl för häktningsbeslutet, 24 kap 20 § RB.Med vilket lagstöd kan en polis häva ett gripande? Som jag redogjort för ovan så är det som sagt inte polisen som väljer när en gripen person ska släppas, utan åklagaren. Efter att en gripen person förhörts inom 6 timmar så ska som sagt åklagaren besluta om det finns skäl för att anhålla personen. Saknas sådana skäl ska personen försättas på fri fot. Lagstödet för detta är 24 kap. 7 § st.1 RB och 24 kap. 8 st. 2 RB. Hoppas att du fått svar på din fråga, annars ska du inte tveka att höra av dig igen! Med vänlig hälsning

Anhållen i sin frånvaro, känd av polisen

2019-05-27 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Läste om en man som blev misstänkt för ett våldsbrott och anhållen i sin frånvaro.Mannen var känd av polisen sen tidigare.Jag undrar:När är en person känd av polisen och kan anhållas i sin frånvaro? Gäller det även personer som är dömda för brott men avkännat straffet och frisläppts ? Ska inte brottet när straffet är avtjänat vara utagerat och saken glömmas,eller är personen då KÄND av polisen och kan bli misstänkt och anhållen i sin frånvaro? Kanske räcker med fortkörning för att man ska komma in i ett rättsmaskineri för alltid ?
Emilia Skantsi Flood |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När du skriver att du läst om en man som blivit misstänkt för ett våldsbrott och anhållen i sin frånvaro och att han var tidigare känd av polisen tolkar jag det som att du med känd av polisen menar att han fanns med i belastningsregistret och/eller att han fingerat i andra brottsutredningar. Jag uppfattar det som att du undrar vad som krävs för att en person ska bli anhållen i sin frånvaro samt vilken betydelse det har om någon är tidigare känd av polisen.Förutsättningar för att en person ska bli anhållen En misstänkt får anhållas i väntan på att rätten ska besluta om den misstänkte ska häktas, 24 kap 6 § första stycket rättegångsbalken (RB), anhållande är således provisoriskt till häktning. Eftersom anhållandet endast är en tillfällig åtgärd, i väntan på häktning, kan tas som utgångspunkt att det, i princip, ska föreligga skäl för häktning för att en person ska bli anhållen. Förutsättningarna för häktning regleras i RB 24 kap 1–3 § där framgår bl a att personen (med undantag för den möjlighet som ges till s k utredningshäktning i 3 §) ska vara på sannolika skäl misstänkt. Av RB 24 kap 6 § andra stycket framgår ett undantag, från kravet på skäl för häktning, nämligen att den misstänkte får anhållas om han är skäligen misstänkt (en lägre misstankegrad än på sannolika skäl misstänkt) och det är av synnerlig vikt att han tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning. Anhållen i sin frånvaro När någon blir anhållen i sin frånvaro innebär det att personen som ska anhållas inte befinner sig hos polisen när åklagaren fattar anhållningsbeslutet.Vilken betydelse har det om någon är "känd" av polisen?Som ovan nämnt så tolkar jag det som att du med "känd" av polisen menar att någon finns med i belastningsregistret och/eller har fingerat i tidigare brottsutredningar. En person kan inte bli anhållen bara för att denne är "känd" av polisen. Det krävs fortfarande som minst att personen är skäligen misstänkt för brottet (+ att det ska vara av synnerlig vikt för den fortsatta utredningen). Det faktum att någon är tidigare dömd för brott eller att denne funnits med i tidigare brottsutredningar är inte tillräckligt för att någon ska anses som skäligen misstänkt. Det krävs alltså något mer som pekar mot att just den personen har begått det aktuella brottet. Hoppas det besvarade din fråga Mvh

Kan jag bli häktad direkt på förhöret?

2019-05-06 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej jag är misstänkt för bedrägeri alt penningtvätt. Summan det rör säg är exakt 48.000kr. Jag har fått hem papper att inställa mig på ett förhör. Kan jag bli häktad bara så där på förhör eller?
Annelie Burström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som så att du har funderingar kring förutsättningar för häktning och när en häktning kan ske. Dessa frågor regleras i brottsbalken (BrB) och rättegångsbalken (RB).HäktningsgrunderFör att kunna häktas ska vissa häktningsgrunder föreligga och följande krav måste därför uppfyllas: 1. Den misstänkte måste vara misstänkt för ett brott som föreskriver minst ett år i straffskalan. Den som döms för bedrägeri och penningtvätt kan dömas till böter eller fängelse i två år. På så sätt uppfylls detta krav. (24 kap. 1 § 1 stycket RB, 9 kap 1 § BrB och 3 § Lagen om straff för penningtvätt) 2. Den misstänkte måste vara misstänkt på sannolika skäl vilket är den starkaste misstankegraden för användning av tvångsmedel och det krävs att polisen har övertygande bevisning om skuldens sannolikhet. (24 kap. 1 § 1 stycket) 3. Det måste även föreligga en risk för att den misstänkte: a) avviker. b) undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar sakens utredning, ellerc) fortsätter att begå brott. (24 kap. 1 § 1 stycket 1-3 punkten RB). 4. Häktning får dessutom endast ske om det ändamålsenligt, behövligt och proportionerligt. (24 kap. 1 § 3 stycket RB). 5. Häktning får inte heller ske om det kan antas att den misstänkte enbart kommer att dömas till böter. (24 kap. 1 § 4 stycket RB).HäktningsframställanOm åklagaren anser att kraven ovanför är uppfyllda så måste åklagaren lämna in en häktningsframställan till domstolen. Det betyder att åklagaren vill att domstolen ska bestämma att personen ska bli häktad.När domstolen får en häktningsframställan så måste domstolen hålla häktesförhandlingen samma dag eller senast dagen efter. Då bestämmer domstolen om personen ska bli häktad eller inte. Beslut om häktning fattas av domstol, därefter ska åtal väckas av åklagaren senast inom 14 dagar, men den tiden kan i vissa fall förlängas efter beslut av domstolen. SammanfattningsvisDet krävs alltså ganska mycket för att man ska kunna häktas. Du kan inte heller häktas innan en häktningsförhandling har ägt rum i domstolen där beslutet om häktning tas. Du kan alltså inte bli häktad redan på förhöret.Vänliga Hälsningar,

När måste åtal väckas och omhäktningsförhandling hållas?

2019-04-29 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Om man sitter häktad med restriktioner och åtal är bestämt att väckas t.ex. senast den 30 april, när måste då stämningsansökan senast lämnas till Tingsrätten? Kan stämningsansökan lämnas så sent som samma dag? Personen i detta fall har blivit först häktad och sen omhäktad en gång (omhäktning p.g.a. att man väntade svar på DNA mm). I detta fall kan det ju även bli aktuellt med omhäktning, samma fråga där, när måste detta senast lämnas in?
Hanna Sidvall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att det du önskar får svar på är dels när åtal måste väckas i detta fall och dels när ev. omhäktning måste ske. Frågan avser alltså häktning och åtal, vilket regleras i rättegångsbalken (RB).När måste åtal väckas? Du beskriver i din fråga att ett datum har satts för när åtal ska väckas. Detta datum kan enligt lag flyttas bakåt i tiden men även förlängas om detta begärs av åklagaren före det att tiden löpt ut, 24 kap. 18 § RB. Detta innebär alltså att stämningsansökan kan lämnas in både före och efter den 30 april, tiden får dock inte bestämmas till längre tid än vad som är nödvändigt. Enligt lag ska förundersökningen bedrivas så skyndsamt som omständigheterna tillåter, 23 kap. 4 § RB. Att förundersökningen ska bedrivas skyndsamhet är dock ingen garanti för att åklagaren inte kommer att begära mer tid, det är helt enkelt olika från fall till fall. Under förundersökningen skall utredas, vem som är skäligen misstänkt för brottet och om tillräckliga skäl föreligger för att väcka åtal mot denne. Därtill ska även bevisningen beredas i sådan grad att denna kan framställas under ett och samma tillfälle i rätten, 23 kap. 2 § RB. När detta är klart, vilket som ovan nämnts tar olika tid från fall till fall, så kommer åklagaren att väcka åtal, 20 kap. 6 § RB. Det är således svårt för mig att säkert säga när stämningsansökan kommer att lämna in i just det specifika fall som du är intresserad av. Omhäktning Enligt rättegångsbalken ska omhäktningsförhandling hållas med högst två veckors mellanrum fram till dessa att åtal väckts. Vid denna förhandling ska rätten särskilt se till att utredningen bedrivs skyndsamt, för att åtal ska kunna väckas så snart detta är möjligt, 24 kap. 18 § RB. Jag kan tyvärr inte säga exakt när nästa omhäktningsförhandling ska hållas, detta är något som domstolen bestämmer vid varje enskilt förhandlingstillfälle och är alltså inget som åklagaren ansvarar för. Men som ovan nämnts så måste en omhäktningsförhandling hållas med högst två veckors mellanrum fram till dess att åklagaren väljer att väcka åtal. Hoppas att du fått svar på din fråga trots att det kanske inte var det svar du hoppats på, annars ska du inte tveka att höra av dig igen!Med vänlig hälsning