Väktares rätt att utöva envarsgripande

2019-09-22 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej,Jag är väktare och undrar vad för brott en person kan dömmas för ifall omständigheterna är denna, en stängd byggnad t.ex kontor och jag har ronderat alla våningar men sedan när jag går ner anträffar jag en person i byggnaden som har krossat glaset men det ser jag inte då i nuläget utan senare men jag vet att den personen har kommit in dit på ett olagligt sätt alltså efter kontorets stängningsdags vad kan jag isåfall gripa den för? Finns det någon sådan lag?
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att gå igenom vad personen som tog sin in i byggnaden efter stängningsdags och krossade fönster kan ha begått för brott. Därefter kommer jag att gå igenom vad du som är väktare har för befogenheter. Avslutningsvis kommer jag att ge råd om vad du kan göra nu. Vad kan personen ha begått för brott? Att krossa fönster är skadegörelse, se 12 kap 1 § Brottsbalken (här). Rekvisiten för skadegörelse är att man förstör eller skadar egendom till men för annans rätt. Den rätt som kränks då någon begår ett skadegörelsebrott är ägarens rätt till den sak som utsätts för skadegörelse. Förstör man fönster i en byggnad är det ägaren till byggnaden som är brottsoffret. Du skriver att personen har tagit sig in på ett olagligt sätt och att detta skett efter att kontoret har stängt. Om man tränger sig in eller stannar kvar olovligen i en byggnad är det olaga intrång, vilket regleras i 4 kap 6 § 2 st Brottsbalken (här). Det klassiska inbrottet täcker in alla platser dit man olovligen intränger. Vad har du som väktare för befogenheter?Som du säkert känner till har ordningsvakter mer befogenheter än väktare. En väktare får bara ingripa på samma sätt som vem som helst i samhället, så kallat envarsgripande. Mer information om vad väktare respektive ordningsvakter har för befogenheter finns på Polisens hemsida (länk här). Envarsgripande regleras i 24 kap 7 § 2 st Rättegångsbalken (här). Envarsgripande innebär att var och en får gripa en person som har begått ett brott som kan leda till fängelse. Personen ska gripas på bar gärning eller på flyende fot. Var och en får också gripa en person som är efterlyst för brott. Den gripne personen ska skyndsamt överlämnas till polisen. För skadegörelse ingår fängelse i straffskalan, se 12 kap 1 § Brottsbalken (här). För olaga intrång ingår fängelse i straffskalan om brottet är grovt, se 4 kap 6 § 3 st Brottsbalken (här). Sammanfattningsvis, om en person bryter sig in på kontoret och krossar fönster får du gripa personen på bar gärning (alltså när personen begår brottet) eller när hen flyr från platsen. Om du däremot ser brottslingen men inte lyckas gripa personen på bar gärning eller på flyende fot och personen därmed lyckas fly får du inte gripa personen om du av en slump ser hen nästa dag. Om du griper personen på bar gärning eller på flyende fot ska du tillkalla polis så fort som möjligt. Vad du kan göra nu?Om du har fler frågor får du gärna ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag till fredag 10:00-16:00.

ogiltig häktning

2019-09-09 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej. Det är så att jag o min sambo blev oskyldigt häktade förra året då vår son gick bort i en hjärnblödning. En läkare gjorde en polisanmälan för hon trodde det kunde vara shaken baby.Vi blev misstänkta för detta och satt 2 veckor inlåsta tills obduktionssvaret kom som visade på missbildning i hjärnan. Nu till min fråga är det verkligen rimligt att vi blev häktade på sannorlika skäl utan någon som helst grund och utan att man ens tagit reda på dödsorsaken. Vi har aldrig någonsin varit ifrågasatta som föräldrar utan allt var bara bra på alla bvc besök. När jag läser runt så verkar det som att man måste ha starka skäl att tro att någon gjort ett brott för att kunna göra så. Vi fick hela vårt liv förstört på grund av detta och det värsta var att vi inte fick ta avsked av vår son. Hälsningar
Jakob Westling |Hej! Tack för att du valde Lawline med din fråga.Först och främst vill jag beklaga sorgen för er sons bortgång. Häktning är en av statens mest inträngande verktyg vid brottsbekämpning som betyder att reglerna för häktning ska tolkas relativt strikt.Huvudregeln för häktning hittar vi i 24:1 RB. Där föreskrivs det att en häktning endast är giltig om man av "sannolika skäl" är misstänkt för ett brott, samt att en av de tre häktningsgrunderna är uppfyllda. De tre häktningsgrunderna som måste bli uppfyllda är följande:avviker eller på något annat sätt undandrar sig lagföring eller straff,genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning ellerfortsätter sin brottsliga verksamhet.Om ingen av dessa är uppfyllda så får häktning inte ske enligt 24:1 1st. Dock öppnar det andra st i paragrafen möjligheten för häktning vid vissa typer av grövre brott, 24:1 2st. Vid brott där straffskalan som lägst är 2 år är presumtionen att häktning ska ske så länge det inte är uppenbart att de skälen jag nämnde ovan inte är uppfyllda. Åklagaren kan mycket väl ha ansetts att ett mord eller dråp hade skett och därmed ska de mer tvingande reglerna gälla, då skulle det ha krävts en uppenbar anledning till att inte frihetsberöva er. Gällande din fundering över sannolika skäl till att brott har begåtts, så är det en prövning som görs av domstolen vid häktningsprövningen. Frågan om något är sannolika skäl eller inte avgörs av domstolen efter principen av fri bevisprövning som kommer i uttryck i 35:1 RB.Det betyder att domaren avgör ifall bevisen uppfyller kravet för sannolika skäl. Antagligen då anmälan och vittnet var läkaren så tog domstolen utsagan som mycket trovärdig, men det är endast antaganden från min sida.Som sagt blev ni aldrig dömda och ni har därmed blivit oskyldigt frihetsberövande. Det betyder att ni har rätt till ersättning genom Lag (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder.Ersättning kan utgå för lidande, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och utgifter (se 7 §). En grundläggande förutsättning för ersättning är att skadan är en direkt följd av själva frihetsberövandet. Du kan alltså inte få ersättning för skador som har uppstått på grund av brotts­miss­tanken som sådan, brottsutredningen eller andra moment i det rättsliga förfarandet. Du kan inte heller få ersättning för personskada d.v.s. skada avseende en persons fysiska eller psykiska hälsa, enligt frihetsberövandelagen.

Skäligen misstänkt och häktad?

2019-08-31 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Kan man hålla en person som är skäligen misstänkt för brott häktad i flera månader? Måste personen inte vara på sannolika skäl misstänkt för att kunna hållas häktad?
Makda Tesfamariam |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att endast en person som är på sannolika skäl misstänkt för brott, som kan ge minst 1 års fängelse, ska kunna häktas om det finns risk för att personen:1. undandrar sig lagföring eller straff, eller2. försvårar utredningen genom exempelvis undanröjer bevis, eller3. fortsätter sin brottsliga verksamhet Häktning får ske endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse. Kan det antas att den misstänkte kommer att dömas endast till böter, får häktning inte ske (24 kap. 1 § rättegångsbalk).Det finns dock ett undantag från ovanstående regel om häktning, och det är utredningshäktning. Det innebär att den som är skäligen misstänkt för brott får häktas enligt ovanstående regler ifall det är av synnerlig vikt att personen hålls i förvar i avvaktan på ytterligare utredning om brottet (24 kap. 3 § RB). Enligt 24 kap. 19 § RB får dock inte utredningshäktning vara i längre än en vecka. Efter en vecka måste åklagaren framlägga bevis som leder till att misstankegraden höjs till sannolika skäl, annars ska personen släppas från häktet. Därför stämmer det du säger att en person måste vara på sannolika skäl misstänkt för brott för att vara häktad i flera månader.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Häktning - för vilket ministraffet är två års fängelse

2019-08-02 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Vilket år infördes lagen att automatisk häktning ska ske för brott över 2 år?
Isabelle Sewelén |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns ingen särskild lag om automatisk häktning för brott med fängelse i straffskala på två år. Frågan om häktning regleras i rättegångsbalken (RB). De senaste ändringarna om skälen för häktning beslutades av riksdagen 1987 respektive 1989. Vid brott för vilket ministraffet är två års fängelse, ska den person som på sannolika skäl är misstänkt för brottet häktas om det inte är uppenbart att häktningsskäl saknas. Det finns alltså ingen automatisk häktning utan en prövning görs vid varje enskilt brott med ett minimistraff som föreskriver två års fängelse (24 kap. 1 § andra stycket RB) men huvudregeln är häktning. Den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott för vilket det är föreskrivet ett års fängelse får häktas, om det med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet finns risk för att hen gör något av följande (24 kap. 1 § RB):- avviker eller på något annat sätt undrar sig lagföring eller straff,- genom att undanröja bevis eller på annat sätt försvårar utredningen av brottet eller, - fortsätter sin brottsliga verksamhetDen som på sannolika skäl är misstänkt för brott får häktas oberoende av brottets beskaffenhet om hen är okänd och vägrar uppge namn och hemvist eller om hens uppgift om detta kan vara osann, eller om hen saknar hemvist inom Sverige och det finns risk att han lämnar landet för att undandra sig straffet (24 kap. 2 § RB). Även den som är skäligen misstänkt - vilket är en lägre grad av misstanke - får häktas om förutsättningarna ovan är uppfyllda och om det är av synnerlig vikt att hen tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning om brottet (24 kap. 3 § RB). Ytterligare bestämmelser om häktning och när exempelvis en häktning ska hävas finns i 24 kap. RB. Hoppas du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Kan man utföra ett envarsgripande på en ordningsvakt?

2019-09-15 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Kan envarsgripande även tillämpas mot myndighetsperson ex ordningsvakt som e högljudda och provocerar och på annat sätt stör ordning eller felaktigt kvarhåller människor / frihetsberövar utan laga grund ?
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelsen som reglerar envarsgripande, som du hittar i rättegångsbalken 24 kap. 7 § 2 st, lyder som följer:"Om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. Envar får också gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne skall skyndsamt överlämnas till närmaste polisman."Det krävs alltså, för att ett envarsgripande ska kunna vara rättfärdigat, att "brottslingen" påträffas på bar gärning (dvs i själva brottsögonblicket) eller på flyende fot. Det krävs också att brottet som "brottslingen" utför kan leda till fängelse. I detta fall ska man inte enbart se till om det finns fängelse i straffskalan för brottet, utan man ska också se till omständigheterna i det enskilda fallet. Det handlar alltså om att själv göra en bedömning kring straffvärdet för brottet med de omständigheter som ligger för handen, vilket förstås inte är en enkel sak för en vanlig lekman. Kommer man dock på en brottsling med att fullgöra ett brott som enbar har fängelse i straffskalan (exempelvis mord) så finns det dock inga tvivel på hur tillåtet det är för var och en att gripa in.Ordningsvakter är inte undantagna reglerna, men situationen är lite annorlunda när det kommer till dessa. Ordningsvakter är underställda (och utgör ett komplement till) Polismyndigheten. De har bl. a. (genom polislagen) förordnande att ingripa mot den som stör ordningen genom avhysande eller omhändertagande; de har rätt att omhänderta personer enligt lagen om omhändertagande av berusade personer; och de har även rätt att vid behov använda tvång eller våld för att utföra en tjänsteåtgärd. Ordningsvakter omfattas dessutom av "tjänstemannabestämmelserna", vilket innebär att den som utverkar hot eller våld mot dem kan göra sig skyldig till något av brotten hot eller våld mot tjänsteman.Givet ordningsvakternas förordnanden (och i stort sett alla tjänstemän med någon typ av förordnande att med tvång eller våld utföra sina tjänsteåtgärder) kan det därför vara svårt att avgöra om en ordningsvakt faktiskt begår ett brott eller utför sina tjänsteåtgärder. Genomförs ett envarsgripande mot en ordningsvakt och denne befinns utföra sina arbetsuppgifter är det sannolikt att de som utför gripandet åtalas för våld mot tjänsteman i nästa veva.Det hela resulterar i att en ordningsvakts handlande kan vara svårt att bedöma, framför allt på plats där och då. Min rekommendation blir därför att anmäla den specifika ordningsvakten i efterhand, om du tycker att denne begått tjänstefel.Jag hoppas att du finner svaret användbart!

Kan man bli häktad efter ett förhör?

2019-09-02 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Om en person blir kallad till polisförhör för att de misstänker personen, kan de häkta personen då efter polisförhör trots att han var fri innan när han fick kallelsen i brevlådan?
Astrid Niva-Lindmark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att kunna häktas krävs det enligt 24 kap 1 § 1 st rättegångsbalken (RB) att man är på sannolika skäl misstänkt för ett brott med minst ett års fängelse i straffskalan. Av din fråga går det inte att utläsa vilket brott personen i fråga är misstänkt för, det är därför svårt att svara på huruvida brottet uppfyller kravet på minst ett års fängelse. Efter ett förhör kan en åklagare besluta om att en person ska bli anhållen i väntan på att häktningsförhandling har genomförts, 24 kap 6 § RB. Man blir alltså inte häktad på plats vid förhöret utan enbart anhållen. När en person har anhållits måste åklagaren skicka in en häktningsframställan till domstolen inom tre dagar. Det är sedan domstolen som beslutar om personen ska häktas eller försättas på fri fot, 24 kap 5 § RB. Det finns tre anledningar till att en person kan anhållas och sedan begäras häktad. Dessa räknas upp i 24 kap 1 § RB och handlar om risk för att den misstänkte håller sig undan, risk för att den misstänkte fortsätter sin brottsliga verksamhet eller risk för att den misstänkte försvårar utredningen. Det kan exempelvis handla om att en person reser ut ur landet eller förstör bevisning om denne försätts på fri fot. Enligt lag kan man enbart häkta någon om en eller flera av de tre häktningsgrunderna är uppfyllda. Andra skäl till häktning än dessa finns inte. Det kan avslutningsvis vara värt att poängtera att den som blir häktad normalt sett har rätt till en försvarare bekostad av staten. I vissa undantagsfall får den misstänkte själv betala för kostnaderna för sitt försvar. Vänligen,

Får polisen omhänderta dig endast på en anklagelse om brott?

2019-08-30 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Min sambo ringer polisen och uppger att jag bär kniv och att jag tagit tabletter. Det får till följd att polisen omhändertar mig.Någon kniv eller tabletter hittas ej.
Viking Ringstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Eftersom du inte skrivit ut någon uttrycklig frågeställning i ditt spörsmål kommer jag redogöra allmänt för vad som gäller juridiskt i en sådan situation som du beskrivit. Fokus kommer ligga på polisens befogenheter i och det eventuella ansvaret för falska brottsanklagelser. I första hand aktualiseras bestämmelser i polislagen (PolisL) och brottsbalken (BrB). Polisen har i vissa fall rätt att omhänderta personer för att avvärja brottNär du beskriver hur din sambo ringt polisen angående ditt påstådda pillerbruk och knivbärande, utgår jag ifrån att hon presenterat det hela som en hotfull, brottslig situation. I ett sådant läge ligger det i polisens arbetsuppgift att omedelbart reagera på detta, och försöka avvärja det påstådda brottet. Vid fara för att en straffbelagd handling ska fullbordas får polisen därför omhänderta den potentielle utföraren av brottet i upp till sex timmar (PolisL 13 §). Detta omhändertagande får ske i väntan på myndighetsbeslut i saken om polisen anser att ett dröjsmål med ett sådant omhändertagande innebär en fara för liv och hälsa eller liknande (PolisL 11 §). Det handlar alltså i många fall endast om en temporär "säkerhetsåtgärd". Omhändertagande ska därför inte förväxlas med anhållande eller häktning, som gäller ett säkerställande av lagföring vid skälig misstanke om brott. Någon sådan stark misstankegrad behöver inte finnas vid omhändertagande. Ur din kortfattade beskrivning är det svårt att dra några slutsatser kring polisens agerande i ditt fall, men de kan värt att notera att ett omhändertagande alltså inte är detsamma som att bli häktad för ett visst brott.Brottsligt att falskeligen anklaga någon för brottDu har inte påstått detta rakt ut i din fråga, men om det skulle vara så att din sambo helt ljugit upp historien om pillren och kniven, kan detta utgöra ett brott i sig. Att osant hävda att någon annan begått en brottslig gärning till en svensk myndighet som måste reagera på detta, exempelvis polisen, kan utgöra falsk tillvitelse (BrB 15 kap. 7 §). Syftet med påståendet behöver inte vara att den utpekade ska bli dömd i domstol, det räcker med att personen som hävdar att brott begåtts vet eller borde veta att den utpekade egentligen är oskyldig. Återigen är det mycket svårt att avgöra vad som faktiskt skett i ditt fall då din fråga är så pass kortfattad, men det kan ändå vara bra att veta att det är olagligt att kontakta polis och medvetet ljuga om att någon annan begått en brottslig gärning.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,

Hur lång tid tar en förundersökning vid kortbedrägeri?

2019-07-31 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Jag är misstänkt för kortbedrägeri, men är oskyldig. Min fråga är, hur lång tid kan det ta för dom att inse att jag faktiskt inte haft något med det att göra? Blev anhållen i två nätter! Sedan släppt. Dom andra tre fick sitta kvar. Det är nu 1 månad sedan.
Hanna Sidvall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att det du önskar få svar på är hur lång tid det kan ta innan en person blir häktad eller anhållen. Denna fråga regleras i rättegångsbalken (RB) och brottsbalken (BrB). När det finns anledning att anta att ett brott har begåtts inleds en brottsutredning, en så kallad förundersökning. Under en förundersökning utreder man vem som skäligen kan misstänkas för brottet och om det finns tillräckliga skäl för åtal vid domstol mot honom eller henne. Så länge förundersökning pågår så kan åklagaren begära att du häktas eller anhålls förutsatt att kraven för detta är uppfyllda. Förutsättningar för att anhålla Skäl för att anhålla någon är att det finns skäl att häkta personen eller om den misstänkte är skäligen misstänkt och det är av synnerlig vikt att denne tas i förvar, 24 kap. 6 § RB. Efter att ett anhållningsbeslut meddelats måste en häktningsförhandling hållas inom tre dagar, 24 kap. 12 § RB. Vid häktningsförhandlingen framställer åklagaren sina skäl för en domstol om att personen bör häktas, därefter beslutar rätten om personen bör häktas eller försättas på fri fot. Förutsättningar för att häktaOm åklagare under utredningen finner att någon är på sannolika skäl misstänkt för brott och att det finns skäl för häktning kan denne häktas i väntan på att åtal väcks, 24 kap. 1 § RB. Häktning är ett frihetsberövande som beslutas av domstolen på begäran av åklagaren. Den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som kan ge fängelse i minst ett år får häktas, om det finns risk att personen avviker, undanröjer bevis eller fortsätter sin brottsliga verksamhet.Svaret på din fråga är därför att någon kan häktas eller anhållas så länge förundersökningen pågår. För din information kan dock en förundersökning läggas ner för att sedan återupptas. Det går således inte att vara helt säker innan preskriptionstiden för brotten har gått ut. Av din fråga framgår att det är fråga om bedrägeri vilket regleras i 9 kap. 1 § BrB. Av nämnda paragraf framgår att maxstraffet för bedrägeri är två års fängelse. Av 35 kap. 1 § BrB framgår då att preskriptionstiden är fem år. Det kan alltså ta upp till fem år innan åklagaren inser (eller tvingas inse) att du inte haft något med saken att göra.Hoppas att du fått svar på din fråga, annars ska du inte tveka att höra av dig igen! Med vänlig hälsning