Vad krävs för internationell efterlysning?

2019-11-04 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Om jag döms till en eller två månaders fängelse för misshandel av normalgraden, kan jag då bli internationellt efterlyst?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som krävs för internationell efterlysning. För att efterlysas internationellt krävs att man är häktad i sin frånvaro, och för det krävs att man är sannolikt misstänkt för ett brott med ett fängelsestraff på minst ett år.Den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott med ett års fängelse eller mer får häktas om det finns misstanke om att personen kommer fly, undanröja bevis eller fortsätta begå brott om hen inte häktas (24 kap. 1 § rättegångsbalken). Det är domstolen som avgör om en person ska häktas eller inte (24 kap. 5 § rättegångsbalken). Efter att personen begärts häktad är det möjligt att utfärda en efterlysning.Du kommer alltså inte bli internationellt efterlyst om du blir dömd till fängelse i mindre än ett år. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Blombud till häktad person

2019-09-25 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej!Jag undrar om någon som är häktad med restriktioner (inte fulla restriktioner)får ta emot blommor som levereras med bud?
Victoria Najafi |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor beträffande häktade personer besvaras bäst genom tillämpning av häkteslagen och Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om häkte (FARK Häkte). En häktad person får ta emot och inneha böcker, tidskrifter, tidningar och andra personliga tillhörigheter som inte kan äventyra ordningen eller säkerheten, 2 kap. 11 § häkteslagen. Av FARK:en tydliggörs det att med personliga tillhörigheter avses främst glasögon, hörselhjälpmedel, enklare form av armbandsur etc. Den intagne kan även få ta emot och inneha andra personliga tillhörigheter efter en prövning i det enskilda fallet av om mottagandet och innehavet kan äventyra ordningen eller säkerheten. En förutsättning är dock att tillhörigheterna kan förvaras och transporteras inom Kriminalvården utan olägenhet. Ett blombud skulle antagligen klassas som en tillhörighet som vållar sanitär olägenhet eller äventyrar säkerheten (med tanke på brandrisk) och därmed troligtvis inte tillåtas på den intagnas bostadsrum. Det har dock förekommit fall där en intagen på anstalt få ta emot blombud, men där är skiljer sig reglerna åt. För att få ett helt säkert svar kan jag råda dig att ta kontakt med det häkte där den intagna sitter och se hur de förhåller sig till den aktuella frågan om blombud. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, återkom gärna ifall du har fler funderingar!Med vänlig hälsning,

Kan man utföra ett envarsgripande på en ordningsvakt?

2019-09-15 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Kan envarsgripande även tillämpas mot myndighetsperson ex ordningsvakt som e högljudda och provocerar och på annat sätt stör ordning eller felaktigt kvarhåller människor / frihetsberövar utan laga grund ?
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelsen som reglerar envarsgripande, som du hittar i rättegångsbalken 24 kap. 7 § 2 st, lyder som följer:"Om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. Envar får också gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne skall skyndsamt överlämnas till närmaste polisman."Det krävs alltså, för att ett envarsgripande ska kunna vara rättfärdigat, att "brottslingen" påträffas på bar gärning (dvs i själva brottsögonblicket) eller på flyende fot. Det krävs också att brottet som "brottslingen" utför kan leda till fängelse. I detta fall ska man inte enbart se till om det finns fängelse i straffskalan för brottet, utan man ska också se till omständigheterna i det enskilda fallet. Det handlar alltså om att själv göra en bedömning kring straffvärdet för brottet med de omständigheter som ligger för handen, vilket förstås inte är en enkel sak för en vanlig lekman. Kommer man dock på en brottsling med att fullgöra ett brott som enbar har fängelse i straffskalan (exempelvis mord) så finns det dock inga tvivel på hur tillåtet det är för var och en att gripa in.Ordningsvakter är inte undantagna reglerna, men situationen är lite annorlunda när det kommer till dessa. Ordningsvakter är underställda (och utgör ett komplement till) Polismyndigheten. De har bl. a. (genom polislagen) förordnande att ingripa mot den som stör ordningen genom avhysande eller omhändertagande; de har rätt att omhänderta personer enligt lagen om omhändertagande av berusade personer; och de har även rätt att vid behov använda tvång eller våld för att utföra en tjänsteåtgärd. Ordningsvakter omfattas dessutom av "tjänstemannabestämmelserna", vilket innebär att den som utverkar hot eller våld mot dem kan göra sig skyldig till något av brotten hot eller våld mot tjänsteman.Givet ordningsvakternas förordnanden (och i stort sett alla tjänstemän med någon typ av förordnande att med tvång eller våld utföra sina tjänsteåtgärder) kan det därför vara svårt att avgöra om en ordningsvakt faktiskt begår ett brott eller utför sina tjänsteåtgärder. Genomförs ett envarsgripande mot en ordningsvakt och denne befinns utföra sina arbetsuppgifter är det sannolikt att de som utför gripandet åtalas för våld mot tjänsteman i nästa veva.Det hela resulterar i att en ordningsvakts handlande kan vara svårt att bedöma, framför allt på plats där och då. Min rekommendation blir därför att anmäla den specifika ordningsvakten i efterhand, om du tycker att denne begått tjänstefel.Jag hoppas att du finner svaret användbart!

Kan man bli häktad efter ett förhör?

2019-09-02 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Om en person blir kallad till polisförhör för att de misstänker personen, kan de häkta personen då efter polisförhör trots att han var fri innan när han fick kallelsen i brevlådan?
Astrid Niva-Lindmark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att kunna häktas krävs det enligt 24 kap 1 § 1 st rättegångsbalken (RB) att man är på sannolika skäl misstänkt för ett brott med minst ett års fängelse i straffskalan. Av din fråga går det inte att utläsa vilket brott personen i fråga är misstänkt för, det är därför svårt att svara på huruvida brottet uppfyller kravet på minst ett års fängelse. Efter ett förhör kan en åklagare besluta om att en person ska bli anhållen i väntan på att häktningsförhandling har genomförts, 24 kap 6 § RB. Man blir alltså inte häktad på plats vid förhöret utan enbart anhållen. När en person har anhållits måste åklagaren skicka in en häktningsframställan till domstolen inom tre dagar. Det är sedan domstolen som beslutar om personen ska häktas eller försättas på fri fot, 24 kap 5 § RB. Det finns tre anledningar till att en person kan anhållas och sedan begäras häktad. Dessa räknas upp i 24 kap 1 § RB och handlar om risk för att den misstänkte håller sig undan, risk för att den misstänkte fortsätter sin brottsliga verksamhet eller risk för att den misstänkte försvårar utredningen. Det kan exempelvis handla om att en person reser ut ur landet eller förstör bevisning om denne försätts på fri fot. Enligt lag kan man enbart häkta någon om en eller flera av de tre häktningsgrunderna är uppfyllda. Andra skäl till häktning än dessa finns inte. Det kan avslutningsvis vara värt att poängtera att den som blir häktad normalt sett har rätt till en försvarare bekostad av staten. I vissa undantagsfall får den misstänkte själv betala för kostnaderna för sitt försvar. Vänligen,

Envarsgripa någon som bryter upp parfymförpackning?

2019-10-27 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej!Har jag som väktare (eller vilken annan som helst) rätt att envarsgripa någon för skadegörelse om personen tex bryter upp plasten/öppnar lådorna på parfymer bara för att lukta på den och sen inte köpa den. eller är detta åverkan? och gör jag isåfall fel om jag griper för vad som skulle kunna vara skadegörelse men sen visar sig vara åverkan?
Emil Duberg |Hej och tack för din fråga till Lawline!Vad är ett ensvarsgripande?Till skillnad från ordningsvakter får väktare bara ingripa på samma sätt som vem som helst i samhället, så kallat envarsgripande ("envar" betyder ungefär "vemsomhelst") Envarsgripande regleras i 24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken. Det handlar om att gripa dena. som har begått brott som kan straffas med fängelse, och b. som påträffas på bar gärning eller flyende. Det andra kravet handlar om att man måste kunna följa en person som till exempel har stulit. Om någon stulit från en butik och man bara ser dennes ryggtavlan och sedan inte längre kan följa personen när denne sprungit iväg får man alltså inte envarsgripa någon, då det finns en risk att man griper fel person.Det första kravet handlar om vilket brott som har begåtts. Här bör nämnas att utgångspunkten är att en gärning är brottslig endast om den begås med uppsåt, om inte annat är föreskrivet. Åverkan är inte akutuellt då det handlar om att ta saker i naturen såsom att bryta av grenar och rycka upp gräs (12 kap. 3 § brottsbalk).Skadegörelse är något förenklat när man förstör eller skadar egendom egendom och det medför en förlust för någon annan (12 kap. 1 § brottsbalk). Ringa skadegörelse är när man begår skadegörelse men egendomens värde är ringa (12 kap. 2 § brottsbalk).Man brukar säga att gränsen för ringa värde går runt 1 000 kr i dessa fall. Därför är det eventuellt ringa skadegörelse som blir aktuellt. För ringa skadegörelse kan man dömas till fängelse i sex månader,vilket skulle gör att man kan envarsgripa någon på den punkten. Emellertid har jag svårt att se att de flesta personer som öppnar upp en förpackning har uppsåt i förhållande till att de förstör eller skadar egendom. Med det menar jag att de flesta är medvetna att det innebär någon form av skada eller förstörelse. Därför skulle jag avråda någon från att envarsgripa i denna situation.Vad händer om man envarsgriper någon som man inte har rätt att gripa?Om man griper någon när man inte har rätt till envarsgripande har den som grips rätt att bruka sin nödvärnsrätt (RH 1998:90), dvs använda sig att ett proportionerligt våld, för att ta sig loss. I ditt exempel skulle det t ex vara om någon sliter sig loss.

Väktares rätt att utöva envarsgripande

2019-09-22 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej,Jag är väktare och undrar vad för brott en person kan dömmas för ifall omständigheterna är denna, en stängd byggnad t.ex kontor och jag har ronderat alla våningar men sedan när jag går ner anträffar jag en person i byggnaden som har krossat glaset men det ser jag inte då i nuläget utan senare men jag vet att den personen har kommit in dit på ett olagligt sätt alltså efter kontorets stängningsdags vad kan jag isåfall gripa den för? Finns det någon sådan lag?
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att gå igenom vad personen som tog sin in i byggnaden efter stängningsdags och krossade fönster kan ha begått för brott. Därefter kommer jag att gå igenom vad du som är väktare har för befogenheter. Avslutningsvis kommer jag att ge råd om vad du kan göra nu. Vad kan personen ha begått för brott? Att krossa fönster är skadegörelse, se 12 kap 1 § Brottsbalken (här). Rekvisiten för skadegörelse är att man förstör eller skadar egendom till men för annans rätt. Den rätt som kränks då någon begår ett skadegörelsebrott är ägarens rätt till den sak som utsätts för skadegörelse. Förstör man fönster i en byggnad är det ägaren till byggnaden som är brottsoffret. Du skriver att personen har tagit sig in på ett olagligt sätt och att detta skett efter att kontoret har stängt. Om man tränger sig in eller stannar kvar olovligen i en byggnad är det olaga intrång, vilket regleras i 4 kap 6 § 2 st Brottsbalken (här). Det klassiska inbrottet täcker in alla platser dit man olovligen intränger. Vad har du som väktare för befogenheter?Som du säkert känner till har ordningsvakter mer befogenheter än väktare. En väktare får bara ingripa på samma sätt som vem som helst i samhället, så kallat envarsgripande. Mer information om vad väktare respektive ordningsvakter har för befogenheter finns på Polisens hemsida (länk här). Envarsgripande regleras i 24 kap 7 § 2 st Rättegångsbalken (här). Envarsgripande innebär att var och en får gripa en person som har begått ett brott som kan leda till fängelse. Personen ska gripas på bar gärning eller på flyende fot. Var och en får också gripa en person som är efterlyst för brott. Den gripne personen ska skyndsamt överlämnas till polisen. För skadegörelse ingår fängelse i straffskalan, se 12 kap 1 § Brottsbalken (här). För olaga intrång ingår fängelse i straffskalan om brottet är grovt, se 4 kap 6 § 3 st Brottsbalken (här). Sammanfattningsvis, om en person bryter sig in på kontoret och krossar fönster får du gripa personen på bar gärning (alltså när personen begår brottet) eller när hen flyr från platsen. Om du däremot ser brottslingen men inte lyckas gripa personen på bar gärning eller på flyende fot och personen därmed lyckas fly får du inte gripa personen om du av en slump ser hen nästa dag. Om du griper personen på bar gärning eller på flyende fot ska du tillkalla polis så fort som möjligt. Vad du kan göra nu?Om du har fler frågor får du gärna ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag till fredag 10:00-16:00.

ogiltig häktning

2019-09-09 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej. Det är så att jag o min sambo blev oskyldigt häktade förra året då vår son gick bort i en hjärnblödning. En läkare gjorde en polisanmälan för hon trodde det kunde vara shaken baby.Vi blev misstänkta för detta och satt 2 veckor inlåsta tills obduktionssvaret kom som visade på missbildning i hjärnan. Nu till min fråga är det verkligen rimligt att vi blev häktade på sannorlika skäl utan någon som helst grund och utan att man ens tagit reda på dödsorsaken. Vi har aldrig någonsin varit ifrågasatta som föräldrar utan allt var bara bra på alla bvc besök. När jag läser runt så verkar det som att man måste ha starka skäl att tro att någon gjort ett brott för att kunna göra så. Vi fick hela vårt liv förstört på grund av detta och det värsta var att vi inte fick ta avsked av vår son. Hälsningar
Jakob Westling |Hej! Tack för att du valde Lawline med din fråga.Först och främst vill jag beklaga sorgen för er sons bortgång. Häktning är en av statens mest inträngande verktyg vid brottsbekämpning som betyder att reglerna för häktning ska tolkas relativt strikt.Huvudregeln för häktning hittar vi i 24:1 RB. Där föreskrivs det att en häktning endast är giltig om man av "sannolika skäl" är misstänkt för ett brott, samt att en av de tre häktningsgrunderna är uppfyllda. De tre häktningsgrunderna som måste bli uppfyllda är följande:avviker eller på något annat sätt undandrar sig lagföring eller straff,genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning ellerfortsätter sin brottsliga verksamhet.Om ingen av dessa är uppfyllda så får häktning inte ske enligt 24:1 1st. Dock öppnar det andra st i paragrafen möjligheten för häktning vid vissa typer av grövre brott, 24:1 2st. Vid brott där straffskalan som lägst är 2 år är presumtionen att häktning ska ske så länge det inte är uppenbart att de skälen jag nämnde ovan inte är uppfyllda. Åklagaren kan mycket väl ha ansetts att ett mord eller dråp hade skett och därmed ska de mer tvingande reglerna gälla, då skulle det ha krävts en uppenbar anledning till att inte frihetsberöva er. Gällande din fundering över sannolika skäl till att brott har begåtts, så är det en prövning som görs av domstolen vid häktningsprövningen. Frågan om något är sannolika skäl eller inte avgörs av domstolen efter principen av fri bevisprövning som kommer i uttryck i 35:1 RB.Det betyder att domaren avgör ifall bevisen uppfyller kravet för sannolika skäl. Antagligen då anmälan och vittnet var läkaren så tog domstolen utsagan som mycket trovärdig, men det är endast antaganden från min sida.Som sagt blev ni aldrig dömda och ni har därmed blivit oskyldigt frihetsberövande. Det betyder att ni har rätt till ersättning genom Lag (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder.Ersättning kan utgå för lidande, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och utgifter (se 7 §). En grundläggande förutsättning för ersättning är att skadan är en direkt följd av själva frihetsberövandet. Du kan alltså inte få ersättning för skador som har uppstått på grund av brotts­miss­tanken som sådan, brottsutredningen eller andra moment i det rättsliga förfarandet. Du kan inte heller få ersättning för personskada d.v.s. skada avseende en persons fysiska eller psykiska hälsa, enligt frihetsberövandelagen.

Skäligen misstänkt och häktad?

2019-08-31 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Kan man hålla en person som är skäligen misstänkt för brott häktad i flera månader? Måste personen inte vara på sannolika skäl misstänkt för att kunna hållas häktad?
Makda Tesfamariam |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att endast en person som är på sannolika skäl misstänkt för brott, som kan ge minst 1 års fängelse, ska kunna häktas om det finns risk för att personen:1. undandrar sig lagföring eller straff, eller2. försvårar utredningen genom exempelvis undanröjer bevis, eller3. fortsätter sin brottsliga verksamhet Häktning får ske endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse. Kan det antas att den misstänkte kommer att dömas endast till böter, får häktning inte ske (24 kap. 1 § rättegångsbalk).Det finns dock ett undantag från ovanstående regel om häktning, och det är utredningshäktning. Det innebär att den som är skäligen misstänkt för brott får häktas enligt ovanstående regler ifall det är av synnerlig vikt att personen hålls i förvar i avvaktan på ytterligare utredning om brottet (24 kap. 3 § RB). Enligt 24 kap. 19 § RB får dock inte utredningshäktning vara i längre än en vecka. Efter en vecka måste åklagaren framlägga bevis som leder till att misstankegraden höjs till sannolika skäl, annars ska personen släppas från häktet. Därför stämmer det du säger att en person måste vara på sannolika skäl misstänkt för brott för att vara häktad i flera månader.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning