Får man ha egen mobil i häktet?

2018-06-07 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej!En person jag känner har blivit gripen för innehav av droger. Får personen ha med sig sin mobil till häktet, eller om det är LOB förvaret? Tror personen försöker lura mig.
Isabella Arsov |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är förbjudet att ha egen mobiltelefon inne på häktet och anstalten. Det gäller också om man har blivit omhändertagen enligt lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB).I häktet kan den intagne godkännas telefontillstånd av Kriminalvården men det behövs inget godkännande av den person som den intagne vill ringa till. Det förutsätter däremot att det till exempel inte finns misstanke om att samtalet kan äventyra säkerheten. I bedömningen för om den intagne ska godkännas tillstånd att ringa tas bland annat hänsyn till den intagnes omständigheter, till exempel vad den intagne är dömd för. Hoppas du fick svar på din fråga och hör gärna av dig till Lawline om du undrar över något mer! Vänligen

Rättsstatliga principer, häktning och förundersökning

2018-05-31 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej.Hur länge kan en person som är 19 år och tidigare ostraffad sitta isolerad i häkte? Han har nu suttit anhållen och häktad i 6 veckor. Han har ordnade förhållanden, självförsörjande med jobb och gått klart gymnasiet. Har aldrig haft några som helst drogproblem eller andra problem och är välmående. Har flickvän, kompisar och bor hos förälder. Skötsam. Han är misstänkt för grovt narkotikabrott och synnerligen grovt vapenbrott. Polisen säger att utredningen kan ta året ut. Enligt Försvararen har polisen inget som motsäger hans version om vad som hänt och han nekar till brott. Hur länge kan han sitta häktad på enbart misstankar och inga bevis om brott? Finns det ingen hänsyn att ta till att det är en ung människa utan något brottsligt bakom sig? Vad har nära anhöriga för rätt att träffa honom? Polisen sa att de har fullt upp och inte kunde avsätta resurser för ett bevakat besök. Varför kan inte detta utredas utan att han hålls inspärrad och isolerad? Jag tappar tron på rättsstaten, lever vi inte i ett rättssamhälle?
Beatrice Schütt |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Sverige är en rättsstat som tillämpar rättsstatliga principer. En sådan princip är legalitetsprincipen vilken bland annat återfinns i 1 kap 1 § Brottsbalken. Den innebär inom straffrätten att det krävs lagstöd för att en person ska kunna dömas för ett brott. Alltså "inget straff utan lag". En annan rättsstatlig princip är oskuldspresumtionen. Den innebär att en person betraktas som oskyldig tills motsatsen bevisas och denne alltså döms för ett brott. Därutöver är det åklagaren som har att bevisa att det är ställt utom rimligt tvivel att en person har begått ett brott.Det finns olika syften med att häkta en misstänkt. Ett skäl är att den misstänkte inte ska kunna påverka utredningen genom att gömma undan bevis. Ett annat skäl att häkta är om rätten bedömer att det finns risk för att den misstänkte flyr landet och därmed undandrar sig lagföring. För att en misstänkt ska kunna häktas krävs lagstöd. Lagrummen för häktning återfinns i 24 kap Rättegångsbalken. Att det krävs lagstöd har slagits fast i 24 kap 23 § Rättegångsbalken. Grunderna för häktning återfinns ibland annat 24 kap 1 § Rättegångsbalken. Enligt 24 kap 1 § 2 st Rättegångsbalken ska en misstänkt häktas om det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Det innebär att häktning kommer att ske oavsett hur den misstänktes levnadsförhållanden ser ut och oberoende av dennes ålder (förutsatt att den misstänkte är myndig) om det är föreskrivet två års fängelse eller mer för brottet som personen är misstänkt för. För grovt narkotikabrott är föreskrivet fängelse i lägst två år och högst sju år enligt 3 § Narkotikastrafflagen. För synnerligen grovt vapenbrott är föreskrivet fängelse i lägst fyra år och högst sex år enligt 9 kap 1 a § 2 st Vapenlagen. Detta innebär att om någon är misstänkt för dessa brott så kommer häktning att ske med stöd av 24 kap 1 § 2 st Rättegångsbalken.Under tiden den misstänkte är frihetsberövad så som häktad så genomför åklagaren en förundersökning enligt 23 kap Rättegångsbalken. Förundersökningen syftar till att utreda brottet, om det finns tillräckliga skäl för åtal och att ta fram bevisning. Eftersom en åklagare arbetar under objektivitetsprincipen enligt 23 kap 4 § 1 st Rättegångsbalken är denne skyldig att lägga fram bevisning som talar både för den misstänktes fördel och nackdel. Åklagaren och rätten kan besluta om att den misstänkte ska vara häktad med restriktioner enligt 24 kap 5 a § Rättegångsbalken. Restriktionerna kan till exempel avse att den häktade inte får inneha tidningar eller att den inte får ta emot besök (6 kap Häkteslagen). Vid varje ny omhäktningsförhandling, vilken sker med minst två veckors mellanrum enligt 24 kap 18 § 3 st Rättegångsbalken, tar domstolen ställning till om restriktionerna ska upphävas eller om de ska kvarstå. Detta innebär att om domstolen har godtagit åklagarens yrkande om att den häktade ska ha restriktioner så kan det innebära att denne inte får ta emot besök. Finns det inget beslut om restriktioner borde den häktade ha rätt att ta emot besök. Till sist kan nämnas att beslut om häktning kan ske fram till och med och under huvudförhandling. Beslutet kan också kvarstå fram tills verkställighet i anstalt eventuellt ska påbörjas. Beslutet om häktning kan också upphävas innan huvudförhandlingen startar. Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

När får en person häktas och vem beslutar om det?

2018-05-17 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej!Vad krävs för att en person ska kunna bli häktad? Vem fattar beslut om häktning?
Lovisa Nilsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När får en person häktas?Huvudregeln är att en person får bli häktad om denne på sannolika skäl är misstänkt för brott där straffet kan bli fängelse i ett år eller mer. Sannolika skäl innebär en stark grad av misstanke.Utöver detta ska det också föreligga en risk för att den misstänkte personen:- på något vis kommer försöka undgå lagföring, t ex. genom att fly från landet,- förstör eller försvårar utredning, t ex. genom att förstöra eller gömma bevis, eller- fortsätter att begå brott.Om straffet för det aktuella brottet är minst två år ska personen i regel häktas. Det enda undantaget till att en person som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott med denna straffskala är att det är uppenbart att skäl till häktning saknas. Det ska då vara uppenbart att det inte finns någon risk till ovanstående. Se 24 kap. 1 § rättegångsbalken. I det fall person på sannolika skäl är misstänkt för brott och hen är okänd och vägrar att lämna uppgift om namn och hemvist eller lämnar uppgifter om detta som kan antas vara osanna får personen häktas oavsett straffskalan. Detta gäller även om personen saknar hemvist i Sverige och det finns risk att hen kommer att undvika lagföring genom att fly landet. Se 24 kap. 2 § rättegångsbalken. Ytterligare något som kan komma att undanta häktning är om häktning skulle bidra till allvarligt men på grund av personens ålder, hälsotillstånd eller liknande omständighet. Föreligger sådan omständighet ska personen häktas endast om betryggande övervakning inte kan användas. Se 24 kap. 4 § rättegångsbalken.Även i de fall en person är skäligen misstänkt (lägre grad av misstanke) för brott kan personen i vissa fall häktas. Personen får då häktas om kriterierna ovan är uppfyllda och då det är av synnerlig vikt att hen tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning. Med synnerlig vikt menas att ytterligare utredning inom kort kommer ge grund för misstanke på sannolika skäl. Se 24 kap. 3 § rättegångsbalkenVem fattar beslut om häktning?Det är rätten som fattar beslut om häktning. Med rätten menas tingsrätt. Rätten håller en förhandling och meddelar sedan beslut i frågan. Rätten ska också vid ett häktningsbeslut meddela när åtal senast ska ha väckts. Se 24 kap. 5 §, 13 § och 18 § rättegångsbalken.Hoppas att detta svar var till din hjälp. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga här på Lawline. Med vänliga hälsningar,

Ersättning grundat på oskyldig häktning

2018-04-13 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jag har frågor angående skadeståndsansökan för oskyldigt häktade.Först undrar jag vad ni tar för avgifter för att agera ombud vid sådana frågor?Jag satt frihetsberövad från 16 november 2017 till 20 februari 2018 och den friande domen vann lagakraft förra veckan (tisdag 3/4-18) och jag tänkte nu ansöka om skadestånd och behöver hjälp med det, samt konsultation angående skadestånd för utebliven arbetsinkomst samt att jag blev av med min tjänst imed detta. Jag har även frågor om man kan få ekonomiskt stöd för psykologisk hjälp.Avslutningsvis finns det en artikel som SVT skrev om mig som var felaktigt och jag hade velat diskutera med någon lagkunnig.
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Tillämpligt lagrum Bestämmelser om ersättning för att ha suttit oskyldigt häktad finns i Lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Rätten till ersättning Enligt lagen har du som har suttit häktad på grund av misstanke om brott, men som sedan fått en friande dom, rätt till ersättning av staten, 2 § st. 1 p. 1.Ersättningen omfattar utgifter, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och lidande som grundas i den oskyldiga häktningen, 7 §. Jag ska nu förklara närmre vad dessa punkter innefattar:Utgifter: Dessa hänförs i första hand till utgifter för resor till eller från anstalten. Det kan även bli aktuellt med ersättning om du har en familj som fick flytta till en mindre bostad på grund av häktningen och även utgifter för skötsel av barn.Förlorad arbetsförtjänst och intrång i näringsverksamhet: Denna punkt avser att kompensera dig som har suttit oskyldigt häktad för den minskade försörjning som har drabbat dig. Detta bör således innefatta den lön du hade tjänat om du arbetat som vanligt under den tid som du frihetsberövades. Det finns även tidigare mål som gett en viss ersättning för om häktningen även senare orsakat näringslivet negativt, vilket är fallet hos dig då du blivit av med arbetet. Det borde därför vara möjligt att få ersättning även för detta.Lidande: Ersättning för lidande ska fastställas efter en individuell prövning. Desto längre du har suttit häktad, desto större brukar lidandet anses vara. Justitiekanslern har satt upp schabloner för tillämpningen av ersättning för lidandets längd. Vanligt är att du får 30 000 kr första månaden och 20 000 kr för de nästkommande månaderna fram till den sjätte månaden, sedan 15 000 kr ytterligare för varje månad. Du har suttit i tre månader, vilket enligt denna modell skulle innebära 70 000 kr för lidande. Något som även kan ge extra ersättning är om brottet som du har varit misstänkt för är av särskilt allvarlig art. De psykologiska kostnader som du frågar om du kan få ersättning för bör omfattas av denna punkt. Ersättningsrätten kan inskränkas Det finns vissa fall som talar för att du kan bli utan ersättning eller att den i alla fall nedsätts, 6 §. Jag ska gå igenom dem lite kort här:- Om du själv avsiktligen har föranlett häktningen.- Om du har försökt undanröja bevis eller på annat sätt har försökt försvåra brottets utredning, eller om du har försökt undandra dig förundersökning eller lagföring.- Om ditt eget beteende är vad som har föranlett att du har blivit häktad eller om det i övrigt finns oskäliga omständigheter som talar för att du bör få ersättning.Artikeln av SVT Jag skulle behöva mer information om artikeln för att kunna uttala mig om detta. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan du för att ha suttit oskyldigt häktad få ersättning av staten för detta grundat på ditt lidande, din förlorade arbetsinkomst och andra utgifter. Jag återkommer till dig på mejl om prisuppgift vid anlitande av ett ombud hos oss på Lawline samt vilken tid jag kommer att ringa upp dig. Du kan även där skriva följdfrågor under helgen till mig innan det att vi hörs av på telefonen om det är något som är oklart, Lisa.gustafsson@lawline.se. Jag hoppas att du fick svar på dina frågor. Vi hörs snart!Vänligen

Misshandel av ordningsvakter

2018-05-31 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej, Jag frågar åt en vän i detta fall som i helgen blev utslängd från en krog och indragen i ett rum där han blev rejält påslagen av ordningsvakter. Han fick vänta i ett rum som hade anknytning till restaurangen han var på. Till slut kom polisen för att köra in honom till häktet.Innan polisen tog honom hävdade ordningsvakterna att han hade tafsat på tjejer på dansgolvet, därav blev han utslängd osv.Nu vet jag att min kompis inte är så - men om det ändå vore så att han hade råkat komma åt en persons kropp med handen eller vadsomhelst - är det befogat någonstans av vakterna att misshandla honom?Han undrar nu om det är värt att motanmäla vakterna för misshandel, då de har anmält honom för b.la. sexuellt ofredande. Eller är det bättre om han avvaktar för att ev. låta fallet läggas ner? Han har egentligen inget intresse av att anmäla vakterna, pga att han bara vill att detta ska läggas ner - samtidigt som han blev kraftigt misshandlad av dom.Vakterna på detta ställe är även kända för att vara grova.Tack för svar,
Hanna Karlsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ordningsvakter har inga särskilda befogenheter att tillgripa våld. De har rätt till envarsgripande, vilket alla människor har rätt till, 24 kap. 7 § 2 st. rättegångsbalken. Det innebär att vem som helst får använda nödvändigt våld för att gripa en person som har begått en brottslig gärning (på bar gärning eller flyende fot). Angående nivån av våldsanvändningen gäller reglerna i polislagen, där det i 8 § polislagen stadgas att våldsanvändningen ska vara försvarlig.Om han bara vill att det ska läggas ner och inte har intresse av att driva ett mål om misshandel bör han inte göra en motanmälan. Det väntas med tills han får veta om åklagaren har valt att ta upp målet. Kan dock vara bra att försöka dokumentera skador som uppkommit genom misshandeln ifall han ångrar sig angående att driva det.Vänligen,

Förutsättningar för häktning

2018-05-20 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej!Vad krävs för att en person ska kunna bli häktad? Vem fattar beslut om häktning?
Marika Jaaniste |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag till att börja med redogöra för vem som fattar beslut om häktning. Därefter kommer jag att förklara vilka olika typer av häktning det finns enligt rättegångsbalken. Vem beslutar om häktning?En åklagare kan begära en misstänkt häktad. Själva beslutet om att häkta personen ifråga fattas emellertid av domstolen. Beslutet föregås av en häktesförhandling. Domstolen ska i samband med häktningsbeslutet meddela när åtal senast ska väckas. (24 kap. 5 §, 13 §, 18 § rättegångsbalken) Häktning enligt 24 kap. 1 § 1 st rättegångsbalkenFör att någon ska häktas krävs för det första att den som begärs häktad på sannolika skäl är misstänkt för ett brott vilket det är föreskrivet fängelse i ett år eller därutöver. Det krävs alltså att det föreligger stark misstanke gentemot personen ifråga och att minimistraffet för brottet som personen misstänks för är fängelse i 1 år. Vidare måste det finnas häktningsskäl för att någon ska häktas. Någon av nedan angivna scenarion måste föreligga. Det ska finnas risk för att den misstänkte: Avviker eller på annat sätt undandrar sig lagföring eller straff (s.k flyktfara) Genom att undanröja bevis eller på annat sätt försvårar sakens utredning (s.k kollusionsfara) eller Fortsätter sin brottsliga verksamhet (s.k recidivfara) (24 kap. 1 § 1 st rättegångsbalken)Häktning får endast ske om det är proportionerligt. Detta innebär att skälen till att häkta någon ska uppväga det intrång som ett frihetsberövande faktiskt utgör.Obligatorisk häktningVid brott där minimistraffet är fängelse i två år, utgår man ifrån att det finns särskilda häktningsskäl. Detta innebär att en person som misstänks för ett brott där straffet är minst två år, i regel ska häktas. Om det är uppenbart att det saknas särskilda häktningsskäl ska dock den misstänkte inte häktas. (24 kap. 1 § 2 st rättegångsbalken)Häktning enligt 24 kap. 2 § rättegångsbalkenDen som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott och personen ifråga är okänd och vägrar att uppge namn och hemvist eller kan lämnade uppgifter antas vara osanna, får personen häktas oavsett brottets straffskala. Detta gäller även om personen ifråga inte har sin hemvist i Sverige och det finns risk för att han/hon genom att bege sig från landet undandrar sig lagföring eller straff. (24 kap. 2 § rättegångsbalken)UtredningshäktningEn misstänkt som enbart är skäligen misstänkt, det vill säga misstänkt på en lägre misstankegrad än vad som i normalfallet krävs, kan häktas under förutsättning att övriga krav för häktning är uppfyllda samt att det är av synnerlig vikt att den misstänkte tas i försvar. (24 kap. 3 § rättegångsbalken)SammanfattningsvisDet är domstolen som beslutar om häktning ska ske. Det ställs många och höga krav för att en person ska kunna häktas, vilket motiveras av att det utgör en mycket ingripande åtgärd i en människas rörelsefrihet.Vänligen,

Frihetsberövande

2018-04-16 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga! Polisen kom i mitt hus utan att skicka kallelse eller nånting och tog min son som är snart 19 år. Vi har ringt men ingen som berättar nånting. Efter en dag kom ett papper hem från tingsrätten om förordnande till offentlig försvarare. Han inte varit nån gång misstänkt eller gjort nåt brott. Hur kan jag veta vad händer nu med min son och hur lång tid tar att min son ska vara inne till polisen eller komma hemma?Mvh
Oskar Hedström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det finns tre olika sätt att frihetsberövas på: genom gripande, genom anhållande och genom häktning. Om polisen kom och tog med sig din son så blev han troligtvis gripen, alternativt att polisen verkställde ett anhållningsbeslut. Har ett gripande skett så ska åklagare alltså ta ställning till om det finns skäl för häktning. Om åklagaren är av uppfattningen att det finns skäl att personen ska häktas så får åklagaren anhålla personen i avvaktan på beslut i häktningsfrågan, vilket framgår av 24 kap. 6 § 1 st. rättegångsbalken. Ett anhållande är således avhängigt huruvida det verkar finnas skäl att häkta den misstänkte. Ett gripande får som längst vara i 12 timmar enligt 23 kap. 9 § rättegångsbalken. Innan denna tidsfrist har löpt ut måste personen försättas på fri fot eller begäras anhållen av åklagaren. Ett anhållande får vara som längst i 72 timmar, om åklagaren vill att den misstänkte ska vara fortsatt frihetsberövad måste åklagaren hos domstolen begära den misstänkte häktad, se 24 kap. 12 § rättegångsbalken. Domstolen fattar sedan beslut i häktningsfrågan. Om personen blir häktad så finns ingen absolut gräns för hur lång tid man får sitta häktad, även om åklagaren ska bedriva förundersökningen skyndsamt, se bland annat 24 kap. 18 § rättegångsbalken. Häktningsfrågan ska även kontinuerligt avgöras av domstolen - det kan vara så att de skäl som fanns för att häkta någon tidigare inte föreligger vid ett senare tillfälle, och då ska den misstänkte släppas på fri fot, se 24 kap. 20 § rättegångsbalken. En tumregel är att ju grövre brott en person är häktad för, desto längre tid kommer personen kvarstanna i häktet, detta beror på att utredningstiden vid grova brott kan vara längre då utredningen kräver betydligt fler utredningsåtgärder än i brott av enklare beskaffenhet.Förutsättningarna för att häkta någon framgår av 24 kap. 1 § rättegångsbalken, och det är alltså dessa förutsättningar som åklagaren måste anse vara uppfyllda för att anhålla någon som är misstänkt för brott. Häktning enligt denna huvudregel i 24 kap. 1 § 1 st. rättegångsbalken förutsätter först och främst att någon kan på sannolika skäl misstänkas för ett brott där fängelse ett år finns med i straffskalan. Vidare krävs för häktning enligt den här regeln att det om den misstänkte får fortsätta vara på fri fot finns en risk för att den misstänkte avviker eller på något annat sätt undandrar sig lagföring eller straff (flyktfara), att det finns en risk för att den misstänkte undanröjer bevis eller på något annat sätt försvårar brottsutredningen (kollusionsfara) eller att det finns en risk att det misstänkte fortsätter sin brottsliga verksamhet (recidivfara). SammanfattningDin son kan vara gripen av polis i högst 12 timmar. Därefter måste han bli frisläppt, alternativt anhållen av åklagare. Om han blir anhållen får han vara fortsatt frihetsberövad i högst 72 timmar, sedan måste åklagaren ha fattat beslut om han eller hon vill begära din son häktad. Det är sedan domstolen som fattar beslut i häktningsfrågan. Om du inte får någon information från polis eller åklagare kan ett tips vara att ringa till den person som förordnats som offentlig försvarare och se om denne kan lämna någon vidare information. Det är dock inte alltid lätt att få information då det i utredningarna råder förundersökningssekretess, vilket innebär att polis och åklagare inte alltid kan berätta allt dem vet. Jag hoppas att du har fått lite klarhet i din situation. Har du någon ytterligare fundering är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline. Med vänliga hälsningar

Rätten att få veta vad den misstänkte är anklagad för samt häktningsskäl

2018-03-17 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej, jag har en anhörig som suttit anhållen/häktad drygt 3 veckor. Häktningstiden går ut om en vecka och vad jag fått veta utan häktningsförlängning, dock ska han ändå sitta kvar till rättegång som ska komma skyndsamt vad jag fått veta. Han har hittills inte fått en total sammanställning av vad han anklagas för utan endast genomgång av videoinspelade samt inspelade förhör. När bör han få sammanställningen till sig?Jag undrar varför han ska sitta kvar i häktet fastän han inte är häktad?Troligen handlar åtalet om misshandel och ofredandeVänliga hälsningar
Emmy Pettersson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det låter mycket konstigt att han inte ännu vet vad han är anklagad för! Detta är något han har rätt till och något han måste få reda på för att kunna få en rättvis rättegång med möjligheten att förbereda sitt försvar! I frågan säger du att han blivit förhörd, om det har skett i samband med förundersökningen ska han, så fort han är skäligen misstänkt för brottet, underrättas om misstanken enligt 23 kap. 18 § Rättegångsbalk (1942:740).Innan häktning ska också en häktningsförhandling hållas enligt 24 kap. 14 § Rättegångsbalk (1942:740). Vid häktesförhandlingen ska åklagaren redogöra för omständigheterna som lett till misstanken (och återge varför kraven för häktning är uppfyllda). Den misstänkte ska även få möjlighet att yttra sig. Utöver detta ska inget mer än handlingarna från förundersökningen läggas fram, men det borde ändå ge honom en tydlig bild av vad han är anklagad för! Att tvingas sitta kvar i häktet utan skäl för häktning låter också mycket märkligt eftersom ett beslut om häktning ska hävas så fort det saknas skäl för häktningen enligt 24 kap. 20 Rättegångsbalk (1942:740). Eftersom jag inte har alla omständigheter tillgängliga är mitt råd att han tar tillvara på sin rätt att begära en offentlig försvarare enligt 21 kap. 3 a § Rättegångsbalk (1942:740) och ser till att han dels får reda på vad han är anklagad för och anledningen till att han är kvar i häktet om det saknas häktningsskäl enligt 24 kap. 1 § Rättegångsbalk (1942:740)Med vänliga hälsningar,