Blir personen satt på fri fot fram tills att ett nytt domstolsbeslut har fattats?

2019-01-10 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej LawlineOm en person blivit dömd till fängelse i tingsrätten men beslutar sig för att överklaga domen till Hovrätten vad händer då? Blir personen satt på fri fot tills det nya domstolsbeslutet har fattats av Hovrätten?
Ceda Imranova |Hej! Det är jätteroligt att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tänker inleda med att berätta lite kortfattat om häktningsreglerna för att ge en bakgrund innan jag besvarar din fråga. Häktning vid brottHäktning är ett tvångsmedel där personer som har begått grövre brott frihetsberövas. Regler kring häktning finner du i Rättegångsbalken (RB) 24 kap. För att en person ska bli häktad måste personen vara misstänk för ett brott som har en straffskala på minst ett år. Om det trots detta är sannolikt att personen endast blir dömd till böter i det enskilda fallet, får personen inte bli häktad. Det ska ytterligare finnas ett skäl till häktning, till exempel att personen kan rymma, försvåra utredningen eller fortsätta med sin brottsliga verksamhet, RB 24 kap 1 §. Ifall personen är häktad och även blir dömd för brottet ska domstolen bestämma om personen ska sitta kvar i häktet fram tills att brottet vinner så kallad "laga kraft", RB 24 kap 21 §. Detta betyder att domen inte längre kan överklagas och är slutgiltigt. En överklagan ska ha kommit in till domstolen inom tre veckor, RB 51 kap 1 §. Blir personen satt på fri fot tills det nya domstolsbeslutet har fattats av Hovrätten?Ifall domen överklagas till hovrätten kommer inte domen från tingsrätten verkställas direkt. Detta innebär alltså att personen ännu inte börjar avtjäna straffet. Huruvida personen måste sitta häktad mellan rättegångarna är en enskild bedömning som måste göras. Här tas det hänsyn till hur grovt straffet anses vara, om det finns fara för fortsatt utredning/rättegång genom att personen släpps fri med hänsyn till bevisningen, flyktfaran och även risken för att den brottsliga verksamheten fortsätter. Det är alltså möjligt att personen får vara fortsatt häktad under tiden mellan rättegångarna men häktningsfrågan ska prövas med jämna mellanrum. Sammanfattningvis är häktning frihetsberövande och det ska finnas goda skäl till att en person blir häktad. Ifall personen inte blir satt på fri fot fram tills att det nya domstolsbeslutet fattats av hovrätten beror det antagligen på att det finns faror och risker med detta. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Annars kan du kommentera i svarsfältet eller ställa en ny fråga!Allt gott,

Är det riktigt att en häktad inte får ha kontakt med anhöriga?

2019-01-09 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Kontakt med anhöriga under häktningstidMin son sitter häktad sedan 14 december och har restriktioner. Vi anhöriga har lämnat brev och foton vid flera tillfällen, första gången 16 december. Han har fortfarande inte fått ett enda brev och vi har inte heller fått ha något telefonsamtal med honom. Han sambo har fått träffa honom vid två tillfällen. Idag är 7 januari.Är det rätt att vi som anhöriga får ha så lite kontakt med honom? Särskilt svårt att det varit jul, nyår och hans födelsedag.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Reglerna om häktning finns i rättegångsbalkens (RB) 24 kapitel samt i häkteslagen (HäktesL). Rent juridiskt är det riktigt att vägra er son kontakt med erEn häktad får meddelas restriktioner om så beslutas av domstol (24 kap. 5 § RB). Restriktionerna får avse inskränkningar i rätten att placeras eller vistas med andra, följa vad som händer i omvärlden, inneha tidskrifter och tidningar, ta emot besök och/eller brev samt stå i telefonkontakt med någon annan (6 kap. 2 § HäktesL). Frågan om vilka restriktioner som ska åläggas den häktade prövas av förundersökningsledaren eller åklagaren.Om domstolen meddelat beslut om restriktioner är det rent juridiskt riktigt att ni anhöriga inte får ha kontakt med honom. Det kan vara så att han får lov att ta emot foton/vykort/brev, men de ska i sådana fall granskas av polis/åklagare innan han får dem. Det kan även vara så att han tillåts ringa er under övervakning. Tyvärr kräver övervakning av kontakt samt kontroll av försändelser mycket resurser, varför det kan ta tid. Ofta finns det heller inte möjlighet att låta en misstänkt ha kontakt med alla inom familjen. I regel prioriteras t.ex. sambo/fru och eventuella barn.Sverige har fått mycket kritik avseende restriktioner och isoleringSverige har fått mycket kritik i avseende långa häktningstider och isolering, bland annat från FN, Amnesty och Europarådets kommitté mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CPT). Tyvärr har kritiken ännu ej utmynnat i någon förändring. År 2016 presenterades utredningen Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52) vars syfte var att utreda alternativa åtgärder för häktning men även att sätta en bortre tidsgräns för häktning och en minskad isolering. Utredningen remissbehandlades men därefter har det tyvärr inte hänt mer. Den har inte behandlats av lagrådet och regeringen har inte gett ut någon proposition med förslag om ändringar av några lagar. Jag har vid ett tidigare tillfälle läst såväl utredningen som remissinstansernas yttrande. Personligen är jag av uppfattningen att även om grundtanken med utredningen är god innehåller den så många undantag att även om den skulle träda i kraft kommer många misstänkta ändå att sitta häktade och isolerade även framöver.Sammanfattningsvis och som svar på din fråga; Då det finns beslutat om restriktioner är det rent juridiskt riktigt att er son inte får ha kontakt med er. Tyvärr tas ingen hänsyn till födelsedagar eller högtider.Personligen är jag skeptisk till den isolering som sker av misstänkta samt de långa häktningstider som allt för ofta aktualiseras, framförallt då det måste utgås från att den som sitter häktad är oskyldig tills att vederbörande dömts. Tyvärr finns det inte mycket ni kan göra i nuläget. Ett alternativ är att ni hör av er till förundersökningsledare/åklagare och vädjar om att få besöka er son eller att han ska få ringa er. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Ersättning för personskada under häktning

2018-12-16 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Om man siter häktad och får en sjuk dom som heter erythema multiforme kan man få ärtjtnig då??
Masis Vardanian |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Bestämmelser om ersättning för skador under häktningstiden hittar vi i Frihetsberövandelagen.Följande skador kan man få ersättning för enligt 7 § Frihetsberövandelagen;- utgifter, - förlorad arbetsförtjänst,- intrång i näringsverksamhet och - lidande.Den skadan du har fått under häktningen hamnar under kategorin, personskada. Enligt Frihetsberövandelagen får man inte ersättning för personskador. Du kan även läsa om detta på Justitiekanslerns hemsida, den hittar du HÄR. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Registreras det om man blivit anhållen?

2018-12-02 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Kan polisen se om en människa har blivit anhållen innan?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar till dig att redogöra för när ett anhållande får ske samt därefter om vilken registrering som kan vara aktuell.För anhållan krävs i regel häktningsskälReglerna om när någon får anhållas finns i rättegångsbalken (RB). Av dessa framgår att anhållan får ske om det finns skäl att häkta vederbörande (24 kap. 6 § första stycket RB). Skäl att häkta någon finns om vederbörande på sannolika skäl är misstänkt för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse med minst ett år (24 kap. 1 § första stycket RB).Även om det inte finns fulla skäl till häktning men den misstänkte är skäligen misstänkt för brottet, får vederbörande anhållas om det är av synnerlig vikt att hen tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning (24 kap. 6 § andra stycket RB).Polisen ska föra ett misstankeregisterFör att underlätta tillgången till uppgifter om skälig misstanke om brott ska det föras ett misstankeregister (2 § Lagen om misstankeregister). Misstankeregistret ska innehålla uppgifter om den som fyllt femton år och är skäligen misstänkt för bland annat brott mot brottsbalken eller annat brott för vilket svårare straff än böter är föreskrivet (3 § Lagen om misstankeregister).Sammanfattningsvis krävs det i normalfallet för ett anhållande att den misstänkte på sannolika skäl är misstänkt för ett brott. I vissa fall är det däremot tillräckligt att vederbörande är misstänkt på den lägre misstankegraden, skäligen misstänkt. I misstankeregistret ska registreras om någon är misstänkt redan på den lägre misstankegraden. Har du tidigare blivit anhållen finns den således en möjlighet att du finns registrerad i misstankeregistret och även att ett anhållande skett.Hoppas du fått svar på din fråga.Vänligen,

Kan man häkta någon som är medvetslös?

2019-01-09 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hänt en olycka då han ligger på intensiv vårdavdelningen och är anhållen. Men polis kan inte hålla förhör då han inte är i det tillståndet vad händer då efter 72 timmar och när får anhöriga hälsa på?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Reglerna om häktning finns i rättegångsbalkens (RB) 24 kapitel. Jag kommer i mitt svar till dig att redogöra för vad som krävs för att bli häktad och vad som gäller för det fall att den misstänkte är på sjukhus och förhindrad att närvara vid en häktningsförhandling.Det måste finnas minst ett häktningsskälFör den som är misstänkt för ett brott på sannolika skäl måste minst ett av nedanstående häktningsskäl vara uppfyllda (24 kap. 1 § första stycket RB):1. Flyktfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att dra sig undan lagföring och fly, 2. Kollusionsfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att försvåra brottsutredningen genom att t.ex. undanröja bevis och 3. Recidivfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att fortsätta att med brottslig verksamhetÄr straffet för det misstänkta brottet två år eller mer är utgångspunkten att häktning ska ske, om det inte är uppenbart att skäl till häktning saknas (24 kap. 1 § andra stycket RB).Vid häktning ska det göras en proportionalitetsbedömning och häktning får ske bara om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller något annat motstående intresse (24 kap. 1 § tredje stycket RB).Häktningen meddelas av rätten under en häktningsförhandlingDet är domstolen som beslutar om häktning av en misstänkt (24 kap. 5 § RB). Om det finns skäl att häkta någon får vederbörande anhållas i avvaktan på rättens prövning av häktningsfrågan (24 kap. 6 § första stycket RB). En begäran om häktning ska ske utan dröjsmål och senast klockan tolv den tredje dagen efter anhållningsbeslutet (24 kap. 12 § första stycket RB). När en begäran om häktning skett, en s.k. häktningsframställan, ska domstolen hålla en förhandling i frågan utan dröjsmål. Så ska senast ske fyra dygn efter att den misstänkte greps eller ett anhållningsbeslut verkställdes (24 kap. 13 § RB).Vid häktningsförhandlingen ska den anhållne vara närvarande, om det inte finns synnerliga hinder mot det (24 kap. 14 § första stycket RB). Som synnerliga hinder kan vara t.ex. just den situation du beskriver; att den misstänkte ligger på intensiven efter en olycka. När häktning har skett av någon som inte personligen varit närvarande ska det anmälas till rätten när vederbörande inte längre är förhindrad (t.ex. tillfrisknande eller uppvaknande). När sådan anmälan gjorts ska rätten hålla en ny häktningsförhandling, senast fyra dygn efter att hindret för den misstänktes närvaro vid rätten upphört (24 kap. 16-17 § RB).Svaret på din fråga är att det kan hållas en häktningsförhandling utan att den misstänkte är personligt närvarande, om det finns synnerliga skäl. Synnerliga skäl kan vara t.ex. att personen varit med om en olycka och är medvetslös. När den misstänkte vaknat upp ska anmälan därom göras till rätten och ny förhandling i häktningsfrågan ska hållas. Tyvärr går det inte att besvara när anhöriga får hälsa på. Det är i slutändan upp till förundersökningsledare eller åklagare och beroende av om den misstänkte häktats med restriktioner eller ej.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Hur gör jag för att få ersättning från staten pga. häktning?

2018-12-31 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej jag satt anhållen o sedan häktad i 7 dagar hösten 2017 hur gör jag för att få ersättning för detta det kan väl inte vara normalt? Åtalet blev avskrivet av tingsrätten
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om ersättning vid frihetsberövande hittar du i lagen om ersättning vid frihetsberövande och andra tvångsåtgärder (frihetsberövandelagen).Du har i regel rätt till ersättningDen som på något sätt varit frihetsberövad i minst 24 timmar, dvs. anhållen eller häktad utan att bli dömd för gärningen har i regel rätt till ersättning (2 § frihetsberövandelagen). För att du ska få ersättning krävs det att du själv ansöker om det hos Justitiekanslern och ger in underlag för vad som ska ersättas.Ersättning kan utgå för lidande, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och utgifter (7 § frihetsberövandelagen). För att du överhuvudtaget ska kunna få för ersättning måste skadan vara direkt följd av själva frihetsberövandet. Du kan själv ansöka om ersättning genom att fylla i en blankettFör att få ersättning kan du själv fylla i Justitiekanslerns blankett och skicka in den. Blanketten hittar du HÄR.Du kan även anlita ett juridiskt ombud och få ersättning för skäliga ombudskostnader om din ansökan går igenom. Behöver du hjälp med att fylla i blanketten kan du kontakta någon av våra jurister HÄR.Vänligen,

Får man häktas utan domstolsförhandling?

2018-12-06 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |är det rätt att en person häktas utandomstolsförhandling. frågan gäller mitt barnbarn över 18årvar inblandad i ett bråk tillsammansmed 2 andra grabbar. Gäller misstänktmisshandel. barnbarnet hämtades av polis på arbetsplatsen. O häktades direkt fick inte åka till sin läg o klä om eller ordna för sin hund. (Arb. giv tagit hand omhunden) Han fick under polisbevakning ringa ett samtal tillförälder. som endast fick veta att de gällde misshandel. Fick dock veta att den misshandlade ej behövt läkarvård.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Reglerna om häktning finns i rättegångsbalkens (RB) 24 kapitel. Jag kommer i mitt svar till dig att redogöra för vad som krävs för att bli häktad och avslutningsvis ge min syn på din fråga.Det måste finnas minst ett häktningsskälFör den som är misstänkt för ett brott på sannolika skäl måste minst ett av nedanstående häktningsskäl vara uppfyllda (24 kap. 1 § första stycket RB):1. Flyktfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att dra sig undan lagföring och fly, 2. Kollusionsfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att försvåra brottsutredningen genom att t.ex. undanröja bevis och 3. Recidivfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att fortsätta att med brottslig verksamhetÄr straffet för det misstänkta brottet två år eller mer är utgångspunkten att häktning ska ske, om det inte är uppenbart att skäl till häktning saknas (24 kap. 1 § andra stycket RB).Vid häktning ska det göras en proportionalitetsbedömning och häktning får ske bara om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller något annat motstående intresse (24 kap. 1 § tredje stycket RB).Häktningen meddelas av rätten under en häktningsförhandlingDet är domstolen som beslutar om häktning av en misstänkt (24 kap. 5 § RB). Om det finns skäl att häkta någon får vederbörande anhållas i avvaktan på rättens prövning av häktningsfrågan (24 kap. 6 § första stycket RB). En begäran om häktning ska ske utan dröjsmål och senast klockan tolv den tredje dagen efter anhållningsbeslutet (24 kap. 12 § första stycket RB). När en begäran om häktning skett, en s.k. häktningsframställan, ska domstolen hålla en förhandling i frågan utan dröjsmål. Så ska senast ske fyra dygn efter att den misstänkte greps eller ett anhållningsbeslut verkställdes (24 kap. 13 § RB).Som svar på din fråga så får inte en misstänkt häktas utan domstolsförhandling. Däremot kan vederbörande bli gripen och anhållas utan sådan förhandling. En häktningsförhandling ska sedan hållas inför domstol senast fyra dygn efter att den misstänkte greps eller anhölls. Vad gäller ditt barnbarn kan det vara så att anhölls i samband med att polisen hämtade honom och att han sedermera häktades inför domstol.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Hur länge kan en misstänkt sitta häktad?

2018-12-02 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej Jag har en nära anhörig som suttit häktad i 11 månader . 2 månader efter dom fallit som blev 7år för grovt doping och narkotikabrott Har aldrig varit straffad förut.. Hur länge får man sitta så isolerad utan att ha någon att tala med och utan att veta vad som händer i framtiden.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Reglerna om häktning finns i rättegångsbalkens (RB) 24 kapitel. Jag kommer i mitt svar till dig att redogöra för vad som krävs för att bli häktad och avslutningsvis besvara din fråga.Det måste finnas minst ett häktningsskälFör den som är misstänkt för ett brott på sannolika skäl måste minst ett av nedanstående häktningsskäl vara uppfyllda (24 kap. 1 § första stycket RB):1. Flyktfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att dra sig undan lagföring och fly, 2. Kollusionsfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att försvåra brottsutredningen genom att t.ex. undanröja bevis och 3. Recidivfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att fortsätta att med brottslig verksamhetÄr straffet för det misstänkta brottet två år eller mer är utgångspunkten att häktning ska ske, om det inte är uppenbart att skäl till häktning saknas (24 kap. 1 § andra stycket RB). Vid häktning ska det göras en proportionalitetsbedömning och häktning får ske bara om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller något annat motstående intresse (24 kap. 1 § tredje stycket RB).Det finns ingen bortre tidsgräns för hur länge man kan vara häktad i SverigeI svensk lag finns inte angivet hur länge en misstänkt får vara häktad, och det finns fall där misstänkta varit häktade i över tre år. Sverige har fått mycket kritik i avseendet, bland annat från FN, Amnesty och Europarådets kommitté mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CPT). Kritiken har avsett dels de långa häktningstiderna, dels den isolering som sker av häktade.Tyvärr har kritiken ännu ej utmynnat i någon förändring. År 2016 presenterades utredningen Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52) vars syfte var att utreda alternativa åtgärder för häktning men även att sätta en bortre tidsgräns för häktning och en minskad isolering. Utredningen remissbehandlades men därefter har det tyvärr inte hänt mer. Den har inte behandlats av lagrådet och regeringen har inte gett ut någon proposition med förslag om ändringar av några lagar. Jag har vid ett tidigare tillfälle läst såväl utredningen som remissinstansernas yttrande. Personligen är jag av uppfattningen att även om grundtanken med utredningen är god innehåller den så många undantag att även om den skulle träda i kraft kommer många misstänkta ändå att sitta häktade och isolerade även framöver.Sammanfattningsvis och som svar på din fråga; Sverige har fått mycket kritik för de långa häktningstiderna och den isolering som sker av misstänkta. Än så länge har det inte gjort någon skillnad och det finns ingen bortre tidsgräns för hur länge en misstänkt kan vara häktad. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,