Avsaknad av häktningsskäl att många år förflutit sedan brottet?

2019-07-21 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Läste att det blir automatisk häktning om någon begått ett brott med minimum 2 år i straffskalan men gäller obligatorisk häktning även om en person skulle bli misstänkt idag för ett brott som tros ha begåtts för flera år sedan som har minimum 2 års fängelse i straffskala? Eller är det en anledning till att inte häkta?
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av rättegångsbalken (RB).Vid brott för vilket minimistraffet är två års häktning ska häktning ske av den som är på sannolika skäl misstänkt för brottet, om det inte är uppenbart att häktningsskäl saknas. Det blir således inte automatiskt häktning, utan en prövning av häktningsskälen ska göras precis som när det för brottet är föreskrivet lägre minimistraff än två års fängelse, om än med omvänd presumtion: Istället för att det ska prövas om häktningsskäl föreligger, ska det vid dessa brott prövas om det är uppenbart att häktningsskäl inte föreligger (24 kap 1 § RB).De häktningsskäl som ska prövas är risken för att den misstänkte om hen inte häktas gör något av följande:– avviker eller på något annat sätt undandrar sig lagföring eller straff,– genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar utredningen av brottet– fortsätter sin brottsliga verksamhet (med brott som i sig skulle kunna leda till häktning)Det är också alltid så att häktning endast får ske om skälen för den väger tyngre än det ingrepp det innebär för den häktade att häktas. Med andra ord måste häktningen vara förenlig med den så kallade proportionalitetsprincipen.Principiellt sett finns ingen skillnad för häktningsskälen om brottet just begåtts eller om flera år förflutit. Har lång tid förflutit får man dock anta att det oftare än annars uppenbart saknas häktningsskäl.Mitt svar ovan var något av en förenkling av regleringen kring häktningsskäl då exempelvis sådant som ålder, dålig hälsa och risk för flykt från landet kan påverka skälen för häktning (24 kap 2–4 § RB), men jag hoppas att jag kunnat redogöra för de principiella skillnaderna för häktning mellan de brott för vilka det är föreskrivet lägre minimistraff än två års fängelse och de fall där så inte är föreskrivet.

Undantag från "obligatorisk häktning"

2019-07-20 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Vad kan de uppenbara skälen vara till att inte häkta en person som går under obligatorisk häktning?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Av 24 kap. 1 § 2 st. RB framgår att häktning som huvudregel ska ske när den tilltalade på sannolika skäl är misstänkt för ett brott där två års fängelse är minimistraffet på straffskalan. Detta är så kallad "obligatorisk häktning", men uttrycket är missvisande då det rör sig om en presumtion för häktning och inget obligatorium. Det finns dock ett undantag till denna regel i form av att häktning inte sker om det är "uppenbart" att skäl till häktning saknas. Skäl till häktning saknas när samtliga av de tre häktningsgrunderna som räknas upp i 1 st. i samma paragraf inte anses uppfyllda, det vill säga om varken flyktfara, kollusionsfara (störande av utredningen) eller fara för återfall i brott bedöms föreligga. Hur uppenbarhetsrekvisitet ska tolkas kan jag inte säga säkert då jag inte kan hitta någon information om detta i praxis, förarbeten eller dylikt. Med tanke på ordvalet ligger det dock enligt min uppfattning nära till hands att tolka det som att synnerligen starka skäl måste tala för att samtliga tre häktningsgrunder verkligen kan uteslutas i det enskilda fallet för att domstolen ska underlåta att häkta den tilltalade. Enligt min uppfattning måste det rimligen vara extremt sällsynt att denna grund för att underlåta häktning används.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Blir en person alltid häktad om han är misstänkt för ett allvarligt brott?

2019-07-20 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Blir en person alltid häktad om han är misstänkt för ett allvarligt brott? Om han är misstänkt för ett allvarligt brott men inte vet om att han är polisanmäld, vad händer då?
Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Blir en person alltid häktad om han är misstänkt för ett allvarligt brott? Nej, en person blir inte alltid häktad om han är misstänkt för ett allvarligt brott. Det beror också på andra omständigheter så som om den misstänkte är skäligen misstänkt eller på sannolika skäl misstänkt, den misstänktes förhållanden och benägenhet att t.ex. fly landet eller fortsätta sin brottsliga verksamhet m.m. Jag kommer att förklara detta nedan. Häktning är en typ av straffprocessuellt tvångsmedel som används i vissa brottmål, vilket innebär att den enskilde frihetsberövad under viss tid. Häktning har syftet att undvika att den misstänkte avviker under förundersökningen och undanhåller sig lagföring eller straff ("går under jord"), fortsätter sin brottsliga verksamhet eller undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar utredningen av brottet. Häktning sker under förundersökningen, det vill säga tiden innan åklagaren har beslutat att väcka åtal mot den misstänkte. Det är åklagaren som begär den misstänkte häktad. Beslut om häktning tas av en domare under en s.k. häktningsförhandling.För att ett tvångsmedel, som t.ex. häktning, ska företas måste intresset att hålla kvar den misstänkte vägas mot en rad olika principer. Det måste t.ex. vara behövligt att den misstänkte frihetsberövas (behovsprincipen). Även vilken typ av brott som den enskilde är misstänkt för spelar roll, hur allvarligt brottet är, vad påföljden förväntas bli etc. Frihetsberövandet måste vara proportionerligt i förhållande till vilket brott den enskilde är misstänkt för (proportionalitetsprincipen). Jag ska försöka förklara grunderna för häktning nedan. Reglerna om häktning finner vi i rättegångsbalken (RB) 24 kap. 1, 2 och 3 §§. För att häktning ska bli aktuellt krävs att förutsättningarna för häktning enligt någon av dessa paragrafer är uppfyllda. 1. Huvudregeln:Enligt huvudregeln i RB 24 kap. 1 § gäller att: om en person är på sannolika skäl misstänkt * för ett brott där ett års fängelse ingår i straffskalan får denne person häktas, om det: med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet finns risk för att han avviker eller på något annat sätt undandrar sig lagföring eller straff, genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning eller fortsätter sin brottsliga verksamhet. 2. Om minimistraffet är två års fängelse eller mer:Enligt 1 § andra stycket ska häktning ske om minimistraffet för det brott som denne är misstänkt för är två års fängelse eller mer, så länge det inte är uppenbart att skäl för häktning saknas. Häktning får endast ske om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse. 3. Häktning oberoende av brottets beskaffenhet:Den tredje grunden för häktning finns i RB 24 kap. 2 §. Om den misstänkte är okänd och vägrar att uppge namn och hemvist eller om den misstänktes uppgifter om detta kan antas vara felaktiga, kan personen häktas med stöd av 2 §. Dessutom kan häktning ske med stöd av denna regel om den misstänkte saknar hemvist i Sverige och det finns risk för att han eller hon genom att lämna landet undandrar sig lagföring eller straff. Denna regel tillåter häktning även för mycket lindriga brott.4. Utredningshäktning:Enligt RB 24 kap. 3 § får även den som endast är skäligen misstänkt (lägre misstankegrad än på sannolika skäl misstänkt) får häktas om: förutsättningarna för häktning i övrigt är uppfyllda enligt vad som sägs i 1 § första, tredje och fjärde styckena eller 2 §, och det är av synnerligen vikt att han tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning om brottet. Om någon är misstänkt för ett allvarligt brott men inte vet om att han är polisanmäld, vad händer då?När polisen får in polisanmälan ska de först göra en bedömning om det finns skäl att tro att ett brott har begåtts. Om så är fallet bedömer sedan polisen eller en åklagare om det är möjligt att utreda brottet. Om det bedöms som möjligt, inleds en förundersökning. Innan den som är misstänkt för brott blir kallad till förhör har polisen vanligtvis redan förhört målsäganden, d.v.s. den som blivit utsatt för brottet. I regel är den misstänkte den sista som förhörs. Den misstänkte får kallelse till förhör via brev, telefon eller sms. Under förhöret får den misstänkte veta vilka brottsmisstankar som riktas mot dig, och får möjlighet att lämna sin berättelse om den inträffade händelsen och sin inställning till brottsmisstanken. Du kan läsa mer om vad som händer om någon är misstänkt för brott på polisens hemsida: https://polisen.se/utsatt-for-brott/efter-polisanmalan/misstankt-for-brott/Hoppas du fått svar på din fråga!Allt gott,

Hur länge får polisen hålla kvar en gripen person?

2019-06-30 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej, finns det någon tidsbegränsning när en polisman griper en? Dvs. hur länge kan de hålla en person gripen utan några vidare återgärden? Annan fråga lyder, det sägs att en polisman kan häva sitt gripande, hur gör han det och med vilket lagstöd kan han gripa och därefter häva gripandet?
Hanna Sidvall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Båda dina frågor rör gripande vilket regleras i rättegångsbalkens (RB) 24 kap. Hur länge kan polisen hålla en person utan att vidta några vidare åtgärder? I din fråga skriver du gripande, för din vetskap är det juridiskt sett skillnad på gripande, anhållande och häktning även om det är lätt att förväxla just gripande och anhållande. Jag kommer till följd av den vanliga missuppfattningen att kortfattat beskriva samtliga dessa former av frihetsberövande även om din fråga endast avser gripande. Gripen Om det finns skäl att anhålla någon får en polisman i brådskande fall gripa honom, 24 kap. 7 § RB. Skäl för att anhålla någon är att det finns skäl att häkta personen eller om den misstänkte är skäligen misstänkt och det är av synnerlig vikt att denne tas i förvar, 24 kap. 6 § RB. Har någon gripits enligt 24 kap 7 § ska denne förhöras så snart så möjligt av en åklagare eller av en polisman eller annan anställd vid Polismyndigheten eller Ekobrottsmyndigheten som myndigheten har utsett. Åklagaren ska efter förhöret omedelbart besluta om den misstänkte ska anhållas. Anhålls inte den misstänkte, ska åklagaren omedelbart häva beslutet om gripande.Den som inte är anhållen eller häktad är inte skyldig att stanna kvar för förhör längre än sex timmar. Är det av synnerlig vikt, att den som kan misstänkas för brottet är tillgänglig för fortsatt förhör, kan personen bli skyldig att stanna kvar ytterligare sex timmar, 23 kap. 9 § RB. Efter ett gripande kan man alltså som längst hållas frihetsberövad i 12 timmar. Anhållen Om åklagaren däremot väljer att anhålla efter förhöret gäller en annan tidsfrist. Efter att ett anhållningsbeslut meddelats måste en häktningsförhandling hållas inom tre dagar, 24:12 RB. Vid häktningsförhandlingen framställer åklagaren sina skäl för en domstol om att personen bör häktas, därefter beslutar rätten om personen bör häktas eller försättas på fri fot. Häktad Om du sedan blir häktad kommer du att vara häktad fram till åtal väcks och huvudförhandling hållits eller till det inte längre finns skäl för häktningsbeslutet, 24 kap 20 § RB.Med vilket lagstöd kan en polis häva ett gripande? Som jag redogjort för ovan så är det som sagt inte polisen som väljer när en gripen person ska släppas, utan åklagaren. Efter att en gripen person förhörts inom 6 timmar så ska som sagt åklagaren besluta om det finns skäl för att anhålla personen. Saknas sådana skäl ska personen försättas på fri fot. Lagstödet för detta är 24 kap. 7 § st.1 RB och 24 kap. 8 st. 2 RB. Hoppas att du fått svar på din fråga, annars ska du inte tveka att höra av dig igen! Med vänlig hälsning

Sker häktning automatiskt om minimistraffet för det begångna brottet är 2 år eller mer?

2019-07-21 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Läste att det blir automatisk häktning om någon begått ett brott med minimum 2 år i straffskalan men gäller obligatorisk häktning även om en person skulle bli misstänkt idag för ett brott som tros ha begåtts för flera år sedan som har minimum 2 års fängelse i straffskala? Eller är det ett av de uppenbara skälen till att inte häkta eftersom det förflutit så lång tid sedan misstänkt brott?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om häktning som jag kommer att utgå från finns i rättegångsbalken (RB).Precis som du nämner så finns det en regel som innebär att om minimistraffet för ett brott är 2 års fängelse eller mer så är det lättare att häkta den misstänkte – dock så sker det inte per automatik. För att häktning ska ske krävs det nämligen att det är uppenbart att inte något av de tre häktningsskälen föreligger, RB 24 kap 1 §. I vanliga fall sker häktning istället om något av häktningsskälen föreligger, det blir alltså en omvänd regel. De tre häktningsskälen är som följer:- flyktfara, det vill säga fara för att den misstänkte flyr landet eller gömmer sig- kollusionsfara, det vill säga fara för att den misstänkte förstör bevis, kontaktar eventuella medbrottslingar för att prata ihop sig, skapar ett alibi eller på annat sätt försvårar utredningen- fara för återfall i samma typ av brottslighet som den misstänkte är misstänkt för.Om det var ett tag sedan brottet begicks är det möjligt att häktningsskälen inte blir lika relevanta. Det är exempelvis troligtvis mindre risk att någon flyr landet flera år efter att hen begått ett brott än i samband med själva brottet. Men i och med tvåårs-regeln krävs det tillika att det är UPPENBART att något häktningsskäl inte föreligger vilket är ett mycket högt ställt krav.Utöver tvåårs-regeln finns det dock en proportionalitetsregel som en alltid ska tas hänsyn till vid häktning. Regeln innebär att häktning enbart får ske om det kan ses proportionerligt att frihetsberöva någon i förhållande till vad en vill vinna med åtgärden. Om en person har en svår sjukdom, är mycket ung eller annars kan antas ta stor skada av att bli frihetsberövad så skulle häktningen kunna ses vara oproportionerlig och därmed förhindras.SammanfattningAtt lång tid har förflutit sedan ett brott begicks är i sig inte ett sådant uppenbart skäl till att avstå från häktning. Det kan dock påverka de tre häktningsskälens (ir)relevans. Om det är uppenbart att det varken föreligger flyktfara, kollusionsfara eller fara för återfall i brottslighet och/eller det är oproportionerligt att häkta den misstänkte så ska häktning inte ske trots att minimistraff är två år eller mer.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Obligatorisk häktning

2019-07-20 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Blir en person automatiskt häktad om personen begår ett brott som har minst 2 års fängelse i straffskalan ?
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Häktning regleras i 24 kap rättegångsbalken (RB). I 24:1 RB stadgas att en person som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott får häktas under vissa förutsättningar. I 24:1 2 st RB regleras sedan så kallad obligatorisk häktning. Bestämmelsen slår fast att om det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, ska häktning ske om det inte är uppenbart att skäl till häktning saknas. Det stämmer alltså att en person som är misstänkt för ett brott som inte har ett lindrigare straff än fängelse i två år i straffskalan, i regel alltid ska häktas. Till detta finns dock undantag, då det är uppenbart att häktning inte är nödvändigt. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Envarsgripande vid trafikförseelse

2019-06-30 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Får man tvinga en person att efter en trafikförselse stanna tills polisen kommer efter en timme
Hanne Nielsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att din fråga rör sk. envarsgripande, dvs rätten för enskilda medborgare att tillfälligt frihetsberöva personer som begått brott. I 24 kap. 7§ 2 st. Rättegångsbalken (RB) stadgas att envarsgripande får göras om en person påträffas på bar gärning eller flyende fot, under förutsättning att brottet som har begåtts har fängelse i sin straffskala. Vidare får envarsgripande ske om en person är efterlyst för brott. För att kunna kvarhålla en person som begått en förseelse i trafiken krävs det således att det rör sig om ett brott som kan resultera i fängelse. Exempel på en sådan förseelse kan vara fortkörning som i sin tur kan resultera i brottet vårdslöshet i trafiken som regleras i 1§ Lag om straff för vissa trafikbrott. Vidare ska personen som frihetsberövas skyndsamt lämnas över till polis.En trafikförseelse som enbart kan resultera i böter kan således inte ligga till grund för rätten att kvarhålla en person tills polis kommer.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Vårdnadshavare nekar till barns besök på häkte, vad kan jag göra?

2019-06-28 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Om pappan sitter i häktet och mamman vägrar att komma med deras 8 månaders dotter till häktet för att pappan ska kunna träffa sin dotter, hur gör man? Vad ska man göra för pappan vill ju kunna träffa sin dotter?
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till ett häkte kan ett barn komma på besök utan godkännande från vårdnadshavare. Ett barn som besöker någon i häkte behöver ha med sig en vuxen person. Om barnet är brottsoffer kan besöket nekas av häktet.Det behöver alltså inte vara barnets mamma som följer med barnet till besöket, det kan vara en annan vuxen, t.ex. farmor eller farfar. Då behöver barnets pappa ansöka om detta på häktet och få det godkänt. Det du och/eller barnets pappa också kan göra är att ta kontakt med Bufff, en nationell barnrättsorganisation som ger svar på frågor om stöd till barn och unga med frihetsberövad familjemedlem. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,