Har polisen gjort sig skyldiga till hemfridsbrott?

2019-04-30 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! För två dagar sedan blev jag uppringd av Tingsrätten eftersom jag är målsägande i ett brottmål. Jag var bortrest och hade därför inte fått posten med delgivningen. Jag sa att jag inte klarar av att infinna mej eftersom jag är sjukskriven för PTSD efter händelsen. Jag vägrade också att ta emot delgivningen via telefon. Jag lät mitt målsägarbiträde ge rätten mina läkarintyg. Sent igår eftermiddag blir jag kontaktad av mitt målsägarbiträde som talar om att de inte godtog intygen. Jag hotades med vite och hämtning. Jag meddelade då att jag kommer att inställa mej, men att jag inte kommer att svara på några frågor.Så igår kväll står helt plötsligt en polis och glor in genom mitt köksfönster. Jag blir fullständigt chockad. Hon och hennes uniformerade kollega går sedan genom porten som då öppnats av grannar. Jag frågar vad de håller på med och ber de lämna mej ifred. Då kastar polisen in ett kuvert i min hall. Jag kastar ut det igen, stänger och låser dörren.Uppfattar detta som ett hemfridsbrott, är det det? Har även läst att husrannsakan vid delgivning bara får ske vad gäller den tilltalade. Stämmer det?
Lena Famulak |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Så som jag har tolkat din fråga, undrar du om polisen har agerat i strid med lagen eller inte. Enligt (28 kap. 2 § rättegångsbalken) har polisen en möjlighet att använda husrannsakan för ett eftersöka en person efter att delgivning misslyckats. För att fatta beslut om husrannsakan krävs det att det finns synnerlig anledning att anta att den eftersökte befinner sig där. Detta kallas för personell husrannsakan och är ett så kallat straffprocessuellt tvångsmedel. Det bör påpekas att det är en ingripande åtgärd som ska utnyttjas med stor restriktivitet. I artikel 8 i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna stadgas att den enskilde har rätt till sitt privatliv och inskränkningar i hemfriden skall göras med försiktighet. Sammanfattningsvis kan man säga att polisen har möjligheten, men att den inte skall missbrukas. Jag skulle säga att deras försök med att kasta in delgivningen i din hall inte är något missbruk av inskränkningen i hemfriden. Lycka till! Med vänliga hälsningar,

Möjlighet att kontakta häktad om tidigare straffad

2019-04-29 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej. Min pojkvän sitter häktad. Jag är dömd sedan tidigare dock var jag 17 år då. Och jag undrar om vi kommer kunna ha kontakt utöver brev? Telefon/besök. Tacksam för svar!
Hanna Sidvall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du kommer att kunna hålla kontakten med din pojkvän både via brev och troligen telefon trots att du är dömd sedan tidigare, detta förutsatt att han inte sitter häktad med restriktioner. Är din pojkvän häktad med restriktioner får han inte ha någon kontakt med någon annan än sin advokat. Det framgår dock inte av din fråga om så är fallet men jag kommer i mitt svar att utgå från att så inte är fallet. Brev Brev som kommer till häktet kommer att granskas innan det kommer fram till din pojkvän, detta görs för att se till att det inte innehåller några otillåtna föremål. Den häktade måste godkänna granskningen för att få sina brev. Annars delas breven ut när personen lämnar häktet.Efter granskning förseglas kuvertet och när det delas ut får din anhörige veta att det har granskats. Närmare information om hur du går till väga för att skicka brev finns på kriminalvårdens hemsida: https://www.kriminalvarden.se/for-familj-och-vanner/telefon-och-brev/Telefon Du kommer även att kunna hålla kontakten med din pojkvän via telefon. Den som är häktad eller sitter i fängelse behöver ett telefontillstånd för att kunna ringa. Kriminalvården kan dock neka telefontillstånd om det till exempel finns misstanke om att samtal kan äventyra säkerheten. För att bedöma om ett tillstånd behöver nekas kan Kriminalvården göra kontroller av dig i till exempel Polisens misstanke- och belastningsregister. När Kriminalvården bedömer om den intagne ska få tillstånd att ringa tittar de även på den intagnes omständigheter, till exempel vad den intagne sitter häktad för. Det som kan bli svårt med beaktande av att du är dömd sedan tidigare är alltså att det kan bli så att du inte får telefontillstånd, detta är dock något som bedöms av kriminalvården och som avgörs från fall till fall. Det finns mer info på kriminalvårdens hemsida även om telefonsamtal. Hoppas att du fått svar på din fråga, annars ska du inte tveka att höra av dig igen! Med vänlig hälsning

Envarsgripande, tillåtet om fängelse kan följa på brottet – Vad gäller om brott av normalgraden har fängelse i straffskalan men inte om brottet är ringa?

2019-04-28 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Enligt RB 24:7 får envar gripa då brott begåtts på vilket fängelse kan följa. De flesta brott i BrB har fängelse som påföljd. Hur skall man tolka då ett brott av normalgraden inte har fängelse men ett grovt brott har det? T.ex. har BrB 5:1 förtal endast bötesstraff medan BrB 5:2 grovt förtal har fängelse i högst två år. Än knepigare blir det i BrB 12:1 och 12:2 som kan ge fängelse men Brb 12:2a endast har böter.
Emilia Skantsi Flood |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din förvirring. Men RB 24:7 ska tolkas så att man skiljer på t ex förtal BrB 5:1 som endast har böter i straffskalan och grovt förtal, BrB 5:2, som har fängelse i straffskalan. Det innebär att det är envar får gripa någon har begått ett grovt förtal men inte förtal. Samma sak gäller brotten i 12 kap, dvs envarsgripande är tillåtet avseende skadegörelse, BrB 12:1 och 2, men inte åverkan, BrB 12:2a. Jag förstår att det kan tyckas vara märkligt att skilja på brott inom samma brottstyp på det viset särskilt som det är svårt att veta om något utgör t ex grovt förtal eller förtal av normalgraden men i praktiken leder det inte till så mycket svårigheter. Envarsgripanden är nämligen inte jätte vanligt och särkilt inte av en som begått ett sådant brott som förtal.Hoppas du känner att det besvarade din fråga! Hälsning

Fotboja istället för häktning?

2019-03-31 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej. Jag har en bekant, vars exman har suttit häktad för att ha mordhotat socialtjänsten här i kommunen. Han har även skickat brev till andra människor med hot. Nu har han fotboja, enlig min bekant i väntan på rättegången, som beräknas starta om 8-10 månader. Stämmer det att han kan ha fotboja under tiden? Han har suttit häktad i två månader innan han fick fotboja. Jag har en kompis som hade fotboja för några år sedan, han är säker på att man måste vara dömd till ett kortare fängelsestraff, för att kunna få fotboja istället. Vem har rätt?
Makda Tesfamariam |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 2 § lag (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll, kan en fängelsedömd person ansöka om att få fotboja istället för att avtjäna straffet på anstalt. Det framgår även att en häktad person inte kan få en sådan ansökan bifallen. Alltså hade din kompis rätt, det går inte att få fotboja utan att vara dömd. Det kan ju vara så att din bekants exman avtjänar ett annat straff som föranlett fotbojan, utan något samband med mordhotet, eller att det helt enkelt inte stämmer att han hade en fotboja.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

När måste åtal väckas och omhäktningsförhandling hållas?

2019-04-29 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Om man sitter häktad med restriktioner och åtal är bestämt att väckas t.ex. senast den 30 april, när måste då stämningsansökan senast lämnas till Tingsrätten? Kan stämningsansökan lämnas så sent som samma dag? Personen i detta fall har blivit först häktad och sen omhäktad en gång (omhäktning p.g.a. att man väntade svar på DNA mm). I detta fall kan det ju även bli aktuellt med omhäktning, samma fråga där, när måste detta senast lämnas in?
Hanna Sidvall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att det du önskar får svar på är dels när åtal måste väckas i detta fall och dels när ev. omhäktning måste ske. Frågan avser alltså häktning och åtal, vilket regleras i rättegångsbalken (RB).När måste åtal väckas? Du beskriver i din fråga att ett datum har satts för när åtal ska väckas. Detta datum kan enligt lag flyttas bakåt i tiden men även förlängas om detta begärs av åklagaren före det att tiden löpt ut, 24 kap. 18 § RB. Detta innebär alltså att stämningsansökan kan lämnas in både före och efter den 30 april, tiden får dock inte bestämmas till längre tid än vad som är nödvändigt. Enligt lag ska förundersökningen bedrivas så skyndsamt som omständigheterna tillåter, 23 kap. 4 § RB. Att förundersökningen ska bedrivas skyndsamhet är dock ingen garanti för att åklagaren inte kommer att begära mer tid, det är helt enkelt olika från fall till fall. Under förundersökningen skall utredas, vem som är skäligen misstänkt för brottet och om tillräckliga skäl föreligger för att väcka åtal mot denne. Därtill ska även bevisningen beredas i sådan grad att denna kan framställas under ett och samma tillfälle i rätten, 23 kap. 2 § RB. När detta är klart, vilket som ovan nämnts tar olika tid från fall till fall, så kommer åklagaren att väcka åtal, 20 kap. 6 § RB. Det är således svårt för mig att säkert säga när stämningsansökan kommer att lämna in i just det specifika fall som du är intresserad av. Omhäktning Enligt rättegångsbalken ska omhäktningsförhandling hållas med högst två veckors mellanrum fram till dessa att åtal väckts. Vid denna förhandling ska rätten särskilt se till att utredningen bedrivs skyndsamt, för att åtal ska kunna väckas så snart detta är möjligt, 24 kap. 18 § RB. Jag kan tyvärr inte säga exakt när nästa omhäktningsförhandling ska hållas, detta är något som domstolen bestämmer vid varje enskilt förhandlingstillfälle och är alltså inget som åklagaren ansvarar för. Men som ovan nämnts så måste en omhäktningsförhandling hållas med högst två veckors mellanrum fram till dess att åklagaren väljer att väcka åtal. Hoppas att du fått svar på din fråga trots att det kanske inte var det svar du hoppats på, annars ska du inte tveka att höra av dig igen!Med vänlig hälsning

Får åklagaren förhindra brevkontakt mellan en häktad person och dennes anhöriga?

2019-04-28 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Min son är anhållen 8 april och häktad idag är 25 april. han är kvar i häktet med restriktioner.jag har skickat 2 brev till häktet det vekar att han inte fått något brev. Jag fick inget kontakt med honom.Förmodligen att åklagare stoppar brev från oss. Jag har inte skrivit något att det finns anledning att stoppa de.Får åklagare förbjuda eller fördröja allt kontakt med häktade person??
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom din fråga rör din son som sitter häktad misstänkt för brott, finns regler om detta i häkteslagen (här). Domstolen kan ge åklagaren tillstånd att fatta beslut om den som häktats ska ha restriktioner, och det betyder att den häktades kontakter med omvärlden begränsas. Undersökningsledaren eller åklagaren kan bestämma att den misstänkta ska vara häktad med restriktioner om det finns risk för att den misstänkte undanröjer bevis eller på något annat sätt försvårar utredningen, 6 kap 1 § häkteslagen (här). När en person sitter häktad med restriktioner kan det bland annat vara så att åklagaren granskar brev som skickas till den häktade, men det kan också vara så att åklagaren stoppar alla brev som skickas till den häktade, 6 kap 2 § punkt 7 häkteslagen (här). Du skriver i din fråga att din son är häktad med restriktioner. Det kan alltså vara så att åklagaren har bestämt att han inte får ta emot brev, och åklagaren har rätt att bestämma det. Huruvida åklagaren gjort rätt i att bestämma att din son ska vara häktad med restriktioner kan jag dessvärre inte svara på. Vänligen,

Hur länge får en person sitta anhållen/häktad innan anhöriga kontaktas?

2019-04-22 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hur länge får en person sitta anhållen/häktad innan anhöriga kontaktas?
Mikaela Berglind Mäkinen |Hej, och stort tack för att du har valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga! Jag uppfattar din fråga på så vis att du undrar hur lång tid det maximalt får ta innan anhöriga till en person som sitter anhållen/häktad ska kontaktas för att informeras om att personen i fråga sitter anhållen/häktad. För att få svar på frågan så får vi bland annat gå in i Rättegångsbalken (ÄB) och Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och kika.Det finns ingen skyldighet för kriminalvården att kontakta anhöriga när en person sitter häktadVarken kriminalvården eller en eventuell försvarare (advokat) har någon skyldighet att kontakta anhöriga när en person sitter häktad. Detta görs därför generellt inte, såvida inte den häktade exempelvis ber sin försvarare att göra det. En häktad har dock som huvudregel alltid rätt att få träffa sin försvarare, och kan då be denne att underrätta de anhöriga om att personen sitter häktad (RB 21 kap 9 §). Häktade personer omfattas av sekretess Alla personer som är häktade omfattas av sekretess (OSL 18 kap 1 §). Detta innebär att det exempelvis inte bara går att ringa upp polisen och fråga var personen i fråga är och om denne är häktad, då polisen inte får tala om det. Det går dock bra att skriva ett brev till den häktade, även om man inte vet vart denne befinner sig. Du ska då skriva personens namn och personnummer på ett kuvert med brevet som ska skickas. Kuvertet ska sedan läggas i ett ytterligare, yttre kuvert. På det yttre kuvertet ska du skriva: "KriminalvårdenJournalarkivet601 80 Norrköping". Mer information om t.ex. kontakt med en person som sitter häktad går att finna på Kriminalvårdens hemsida. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar så är du varmt välkommen till att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

När kan en polisman gripa en misstänkt?

2019-03-19 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Hur länge efter att ett brott har begåtts får en polis gripa en misstänkt gärningsperson? Tex. Polis kommer till en lägenhet där en misshandel inträffade för två dagar sedan, gärningspersonen och målsägande finns kvar i lägenheten. Kan polisen gripa gärningspersonen om det finns häktningsskäl? Eller är det samma regler som för envar, att polisen också måste gripa gärningspersonen på bar gärning eller flyende fot? Vad betyder "i brådskande fall" i sammanhanget?
Daniel Karl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns i princip två olika omständigheter där en polisman kan gripa en. Detta regleras främst i 24 kap. 7 § rättegångsbalken. AnhållningsbeslutOm ett anhållningsbeslut föreligger så får en polisman gripa en person. Ett sådant beslut meddelas av åklagaren (24 kap. 6 § rättegångsbalken). Gripande utan anhållningsbeslutDet finns också en möjlighet för en polisman att gripa en person utan ett anhållningsbeslut. För att detta ska vara möjligt krävs dock att det handlar om ett brådskande fall, samtidigt som det finns skäl att anhålla personen.Ändamålet med gripandet är att säkerställa att den misstänkte inte avlägsnar sig innan åklagaren hunnit pröva anhållningsfrågan. Detta betyder att bestämmelsen inte får tillämpas om åklagarbeslut i anhållningsfrågan kan avvaktas. Med brådskande fall avses nämligen att omständigheterna i det enskilda fallet är sådana att åtgärden skulle gå om intet om den inte genomförs omedelbart. Uttrycket brådskande fall avser därför främst att gripandet inte kan skjutas upp. Det har inte nödvändigtvis att göra med tiden som gått sedan brottet faktiskt begicks.Om en polisman skulle komma till en lägenhet där en misshandel inträffade för två dagar sedan finns det alltså en möjlighet för polismannen att gripa någon. Denna möjlighet beror dock på omständigheterna i fallet. Till exempel så skulle man kunna argumentera för att polismannen har tid till att kontakta åklagaren, men samtidigt kan det vara så att polismannen bedömer att den misstänkte kan avvika om denne inte grips. Det beror alltså på omständigheterna.Vänligen,