Vilka åtgärder får vidtas för att upprätthålla ett envarsgripande?

2018-10-10 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hejsan!Jag undrar vad som är och vad som inte är tillåtet ifråga om ett envarsgripande.Om jag envarsgriper en person för låt oss säga rån. Har jag då rätt som civilist att, på allmän plats, binda fast denne för att hålla kvar denne på platsen tills polis anländer? Under samma premisser, har jag då rätt att belägga gärningsmannen med fängsel för att kvarhålla denne?Har jag rätt att belägga med fängsel eller annat för att kvarhålla om det sker i hemmet?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar huvudsakligen rättegångsbalken (RB) och brottsbalken (BrB).Envarsgripanden regleras i 24 kap. 7 § 2 st. RB och innebär i korthet att vem som helst har rätt att gripa en gärningsman som blir tagen på bar gärning eller flyende fot och begår eller har begått ett brott på vilket fängelse är en möjlig påföljd. I praktiken aktualiserar egentligen din fråga vad som ingår i begreppet "gripa" eftersom det är det som avgör vilka åtgärder som får vidtas i samband med gripandet. Detta är enligt min uppfattning inte uttryckligen reglerat i lag. Det korta svaret är enligt min uppfattning, baserad på vad som lärs ut vid skyddsvaktsutbildningar, att det är godtagbart att vid ett envarsgripande bruka så mycket våld och/eller tvång som är nödvändigt för att upprätthålla gripandet. Enligt denna riktlinje är det alltså godtagbart att exempelvis binda fast en gärningsman om det är nödvändigt för att denne inte ska frigöra sig. Enligt min uppfattning kan omöjligen alltför höga krav ställas på den enskilde vid bedömning av vad som är nödvändigt i en sådan situation; en individ utan utbildning på området som griper en gärningsman med stöd av envarsrätten kan i många situationer inte förväntas ha kunskap och sans nog för att göra en sådan bedömning helt korrekt, varför mindre avsteg knappast kan föranleda straffansvar. Ett litet tillägg till detta är att en tvångshandling såsom att binda fast någon möjligen kan falla inom nödvärnsreglerna (24 kap. 1 § BrB) och därmed inte anses otillåten trots att den i och för sig inte kunnat anses motiverad inom ramen för envarsgripandet. Ett exempel på detta är om en gripen gärningsman angriper den som genomfört gripandet och den angripne då övermannar och binder fast angriparen.Det lite längre svaret kan finnas i diverse principer kring hur våld och tvång får brukas i tjänstesituationer, exempelvis av poliser, väktare, m.fl. Utöver den givna legalitetsprincipen, alltså att våld och tvång endast får utövas inom ramen för vad lagar tillåter, tas hänsyn till flera riktlinjer. Exempelvis ska alltid nödvändighet, försvarlighet och proportionalitet beaktas. I korthet innebär detta att våldsanvändning alltid måste vara nödvändig för att uppnå målet med den, försvarlig med hänsyn till omständigheterna och proportionerlig mot det hot som finns. Detta gäller förstås även löpande, så bara för att det i en situation är nödvändigt att använda handfängsel på en gripen behöver det inte vara det när viss tid gått och situationen förändrats. De här bedömningarna förväntas förstås inte gemene man utan utbildning göra i samband med ett envarsgripande, men de ger goda riktlinjer om hur domstolar bedömer ansvarsfrihet vid våldsanvändning eftersom de är så allmängiltiga. Man förväntas alltid bedöma proportionaliteten av en våldsåtgärd för att undslippa straff för den, även om dessa krav förstås lindras beroende på vilken utbildning personen ifråga har och hur våldsam och uppjagande den givna situationen var. För att besvara dina övriga frågor är det enligt min uppfattning inte relevant om du använder så att säga "riktig" fängsel för att inkapacitera en gärningsman eller om du använder någon annat föremål på ett sätt som uppfyller samma funktion. Det är heller inte relevant om det sker på en allmän plats eller i ditt hem i och för sig, även om den som exempelvis angrips i sitt hem möjligen kan tänkas åtnjuta lägre ställda krav på besinning om detta bidrar till att bilda en mer hotfull situation. Det är dock en del av att bedöma ansvarsfrihet om gränsen för vad som kan tillåtas redan överträtts. Avslutningsvis vill jag, med hänsyn till de allvarliga konsekvenser denna typ av ageranden kan få, understryka att mitt svar är baserat på min personliga uppfattning utifrån hur jag tolkar de utbildningar jag fått inom dessa frågor. Jag är dock av uppfattningen att den som har de riktlinjer jag redogjort för i åtanke vid ett envarsgripande har klart bättre förutsättningar att genomföra detta korrekt än den som inte har det. Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Häktning i hovrätten

2018-09-30 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |En person som är dömd till fängelse för grov misshandel har överklagat. Med planerad rättegång. Har fått information om att rättegång är framflyttad och att person sitter i häktet. Kan det stämma? Kan man placeras i häktet under fängelse tiden. Och i såfall vad kan hänt då?
Sara Bohlin |Hej. Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Jag tolkar dig som att tingsrätten har dömt till grov misshandel men att denna dom har överklagats till hovrätten. Och din fundering är om personen kan sitta i häktet efter tingsrättens dom. Först tänkte jag ta upp de olika häktningsgrunderna som finns i svensk rätt och sedan gå in på det aktuella fallet.HäktningsgrunderI Sverige häktas personer på en av dessa grunder om det finns sannolika skäl för att personen har begått brottet. Recidivfara: innebär att man ska hindra den misstänkta för att begå framtida brott. För att denna ska få användas krävs det att den misstänkta fortsätter med sin brottsliga verksamhet, alltså samma som han kan ha befarats begått. Kollusionsfara: handlar om att den tilltalade försvårar en förundersökning eller förstör bevis. När en förundersökning är klar föreligger ofta inte denna häktningsgrund eftersom att bevisen redan då ska vara säkrade. Flyktfara: Denna grund finns till för att man ska kunna säkra att personen inte försvinner innan ett fängelsestraff kan verkställas. "obligatorisk häktning" Om en person begår ett brott vars lägsta straff är 2 års fängelse så ska domstolen häkta om inte den misstänkta kan visa att det är inte behövs, vilket ofta är väldigt svårt. Det aktuella fallet När en dom inte längre går att överklaga så säger man att den vinner laga kraft. Det innebär att man först då som straffet ska verkställas. Exempelvis betala böter eller fängelsestraffet påbörjas. Innan en dom vinner laga kraft är man inte dömd, en domstol kan ha gjort en dom men det innebär inte att den står fast (att den har laga kraft). En dom kan vinna laga kraft på två sätt antingen genom att tiden för att överklaga löper ut eller att en högre instans (nästa domstol i ordningen) väljer att inte ta upp frågan. Först då blir "straffet verklighet". I det här fallet så är det först då som personen ska flyttas till fängelse. Om personen frias i hovrätten så kan man få ersättning ifrån staten för den kränkning häktningen har inneburit. Om personen döms räknar man istället av tiden man suttit häktad ifrån straffet. Vad har häntDet jag antar har hänt är att den åtalade har överklagat till hovrätten och att de har valt att ta upp frågan och att någon av häktninsgrunderna föreligger och därför är hen fortfarande häktad. Hoppas att du fick svar på din fråga.

Får polisen bryta mot kyrkofriden för att gripa någon?

2018-07-21 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Får poliser bryta mot kyrkofriden för att gripa någon?
Emelie Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det finns inga regler som hindrar poliser från att gripa någon inom kyrkans lokaler. Justistiekanslern och riksdagen har uttalat att det är helt tillåtet för poliser att gå in i en kyrka och gripa någon som befinner sig däri (JK 1990 A 8 och 1988/89:JuU 25). Någon kyrkofrid som hindrar att polisen griper någon i en kyrka finns alltså inte.Jag hoppas du fick svar på dina frågor!Med vänlig hälsning,

Finns det någon gräns för hur länge man får sitta häktad?

2018-07-10 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Min bror är häktad p g a kvinnofridskränkning och enligt hans advokat kan det bli att han sitter häktad in i augusti då många instanser har färre personal nu i semestertider. Vi i familjen vet inte vad som hänt, förutom att det inte ska vara något fysiskt. Den som lämnat in anmälan är min svägerska. Inget ursäktar vad man gör och säger till en annan människa, men min svägerska har även hon en stor del i vad som händer i deras förhållande.Min fråga är om min bror får sitta häktad så länge? Trodde bara det var 14 dagar.
Fredrik Vogel |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline!Så som jag förstår din fråga undrar du helt enkelt om det finns någon gräns för hur länge en person får sitta häktad?Skäl för häktning?Häktning regleras i 24 kap. Rättegångsbalken och får ske om det finns sannolika skäl för misstanke om brott. Utöver detta krävs antingen att det finns risk för att den misstänkte avviker från ett eventuellt straff, att bevis kan undanröjas eller att den misstänkte fortsätter sin brottsliga verksamhet. Eftersom din bror sitter häktad har rätten uppenbarligen funnit dessa förutsättningar för häktning uppfyllda. ProportionalitetsprincipenDenna princip gäller i allmänhet för straffprocessuella tvångsmedel och det innebär att ett sådant medel får användas endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men som åtgärden (häktningen) innebär för den misstänkte. Detta innebär helt enkelt att ju längre en person sitter häktad i väntan på rättegång, desto mer ingripande är häktningen för den misstänkte och desto högre krav ställs för att låta den misstänkte vara fortsatt häktad. Hur länge får en misstänkt sitta häktad?Fortsatt beslut om häktning regleras i 24 kap. 18§ Rättegångsbalken. Om den misstänkte sitter häktad ska rätten sätta ut en tid inom vilken åtal ska väckas. Denna tid är vanligtvis 14 dagar. Om åtal inte väcks inom denna tid ska rätten med högst 14 dagars mellanrum hålla en ny förhandling i häktningsfrågan. Rättens ska särskilt se till att utredningen bedrivs skyndsamt. Det är alltså rätten som beslutar om häktning och om den ska hävas eller ej. Av det föregående följer att det helt enkelt inte finns en bortre gräns för hur länge en person får sitta häktad. Prövningen av häktningsfrågan varannan vecka tillgodoser visserligen den häktade från att inte godtyckligt sitta frihetsberövad hur länge som helst. Men så länge den häktade är på sannolika skäl misstänkt för ett brott och en av de ovannämnda häktningsförutsättningarna föreligger, t.ex. att det finns risk för att hen fortsätter begå brottslig verksamhet kan häktning kvarstå till dess att huvudförhandling hålls. Det bör dock krävas att det görs framsteg i utredningen vid varje ny omförhandling av häktningsfrågan. Bedömningen i det aktuella fallet och vad du kan göra. Trots att det inte finns en bortre gräns för hur länge en person får sitta häktad ska som tidigare nämnts proportionalitetsprincipen beaktas. Detta är något som din brors offentliga försvarare skulle kunna påpeka under omförhandling av häktningsfrågan. Det skulle också kunna gå att hävda att allt för långa häktningstider strider mot Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Det faktum att det saknas personal för att bedriva utredningen framåt bör inte vara skäl för att dra ut på häktningstiden. Argumentet att det inte finns personal för att bedriva utredningen kan inte anses väga över det intresse som din bror har av att inte sitta frihetsberövad. Tyvärr är det inte mycket du som anhörig kan göra åt häktningen. Det du kan göra är att hålla kontakt med din bror via besök eller brev. Hoppas svaret var till hjälp och tveka inte att höra av dig vid ytterligare funderingar!

Hur länge kan en person hållas häktad för olaga hot?

2018-10-09 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jag skulle vilja veta hur länge man kan sitta häktad för hot? Samt jag vill gärna veta om man ska sitta häktad fram till rättegång när skall då rättegången hållas? Kan ju inte vara för lång tid om de är för hot?
Ellen Hägerström |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om häktning finns i Rättegångsbalken (RB). Huvudregeln för häktningsbeslut enligt 24 kap 1 § 1 st RB är att en person som skäligen är misstänkt för ett brott kan häktas, om ett års fängelse kan utdelas för brottet. Enligt huvudregeln krävs det vidare att det finns en risk för att den misstänkte antingen kan försöka fly undan bestraffning (flyktfara), försvårar utredningen genom att förstöra bevis (kollusionsfara) eller fortsätta med brottslig verksamhet (recidivfara). För brottet olaga hot ingår ett års fängelse i straffskalan enligt 4 kap 5 § Brottsbalken, vilket betyder att rätten har möjlighet att begära person häktad för detta. Hur länge får person hållas häktad? När en person hålls häktad ska rätten enligt 24 kap 18 § RB sätta ut en tid inom vilken åtal ska väckas. Vanligtvis är det två veckor från att beslut om häktning har meddelats. I praktiken kan dock en häktning pågå längre än så eftersom rätten kan besluta om att förlänga häktningstiden om det skulle behövas mera tid för att komma till ett åtalsbeslut. Då ska beslutet om häktning prövas fortlöpande genom en omhäktningsförhandling. Så länge personen sitter häktad ska en omhäktningsförhandling hållas med två veckors mellanrum fram till dess att beslut om åtal fattas. Tidsfristen för omhäktningsförhandling är inte bindande för rätten, utan dessa kan också hållas mer sällan om det finns anledning att anta att en sådan förhandling saknar betydelse. Sammantaget innebär det ovanstående att det inte någon yttersta gräns för hur länge en person kan hållas häktas. Proportionalitetsprincipen Inom processrätt finns det dock en grundläggande princip om proportionalitet som rätten måste ta ställning till vid beslut om häktning, och i allmänhet vid användning av tvångsmedel. Beträffande häktning anger lagen uttryckligen att skälen för frihetsberövandet måste väga tyngre än vad intrånget är för den misstänkte. I detta ingår tvångs åtgärdens varaktighet som ett moment som ska tas i beaktande. Att häktningstiden är lång innebär också ett större personligt intrång för den misstänkte och därmed större krav för att kunna rättfärdiga att personen hålls häktad. Bedömning i förevarande fall En avgörande omständighet för att avgöra hur länge en person kan sitta häktad är vilket brott det är fråga om och vilket straff som uppskattas för gärningen. Om rätten har anledning att anta att endast böter kommer att utgå ska personen överhuvudtaget inte häktas. Jag tolkar din fråga som att personen redan är häktad och utgår därmed ifrån att bötesstraff inte är aktuellt. Eftersom straffet för olaga hot kan uppgå till fängelse i fyra år om brottet är grovt, kan en person som är på sannolika skäl misstänkt i princip hållas häktad fram till rättegången. Vänligen,

Om man blir frigiven kort efter en anhållan. Vad händer där efter?

2018-08-28 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Om man blir frigiven kort efter en anhållan. Vad hander där efter?.
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad innebär en anhållan? Bestämmelser om anhållan finns i Rättegångsbalken (RB). Om en person ska bli anhållen eller inte beslutas av en åklagare. Anhållandet innebär att en person som gripits misstänkt för brott tillfälligt frihetsberövas, alltså spärras in. För att åklagaren ska ha grund att anhålla någon krävs att:- det behövs ytterligare utredning om det misstänkta brottet innan personen kan släppas fri, eller- det brott personen är misstänkt för är så allvarligt att det finns anledning att häkta personen (RB 24 kap. 6 §).Vad händer efter anhållan?En person får vara anhållen som längst till kl. 12 den tredje dagen efter att åklagaren beslutade om anhållande. Därefter måste åklagaren antingen begära till tingsrätten att den anhållne ska häktas eller släppa den anhållne fri (RB 24 kap. 12 §).Om man blivit frigiven kort efter anhållan har alltså åklagaren troligtvis bedömt att det inte finns anledning att häkta personen. Personen är därmed inte inspärrad längre men detta behöver inte betyda att personen är friad från misstanke om brottet.Vad som i princip händer efter denna frigivning är att åklagaren antingen väljer att väcka åtal eller att inte väcka åtal mot personen när förundersökningen är klar. Vanligt när man blir frigiven kort efter en anhållan är dock att åklagaren anser att det inte finns tillräckligt med bevis för att den anhållne har begått brottet i fråga och att denne därför inte kan åtalas. Både den som är misstänkt för brottet och den som blivit utsatt för brottet blir meddelade om vad åklagaren beslutar i åtalsfrågan.Sammanfattningsvis om man blir frigiven kort efter en anhållan kan åklagaren fortsätta förundersökningen för brottet och väljer därefter att antingen väcka åtal eller att inte väcka åtal mot personen. Om man är osäker på vad som händer i brottsutredningen rekommenderar jag att man hör av sig till någon man haft kontakt med inom polisen eller åklagarmyndigheten för information om situationen. Har du ytterligare funderingar är du också välkommen att återkomma och ställa en ny fråga.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Envarsgripande

2018-07-17 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |En fråga, om en person som är påverkad av droger eller är onykter och försöker bråka med mig.Vilka befogenheter har jag som privatperson att om nödvändigt hålla kvar personen på plats tills väktare/polis kommer?Kan tillägga att jag tränar Aikido.
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att hålla kvar en person på det sätt du beskriver kallas för envarsgripande. Jag utgår ifrån att du vill ha svar på två frågor, nämligen 1) vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att rätten till envarsgripande ska inträda, och 2) vad du i en sådan situation får vidta för konkreta åtgärder. Jag kommer gå igenom nämnda frågor under rubrikerna som följer efter denna rad.Förutsättningar för envarsgripandeEnvarsgripande regleras i 24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken. Stycket lyder:"Om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. Envar får också gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne skall skyndsamt överlämnas till närmaste polisman."I stycket anges två förutsättningar som måste vara uppfyllda för att du ska ha rätt att gripa personen (hädanefter kallad P). P måste begått brott på vilket fängelse kan följa. Är P drogpåverkad begår han troligtvis narkotikabrott (1 § sjätte punkten narkotikastrafflagen. Jag vet inte på vilket sätt P försöker bråka med dig, men ansvar för ofredande (4 kap. 7 § brottsbalken (BrB)), olaga hot (4 kap. 5 § BrB) eller försök till misshandel (3 kap. 5 § jämte 3 kap. 11 § BrB) skulle kunna vara aktuellt. Gemensamt för dessa brott är att de har fängelse i straffskalan. Det första kriteriet är därmed uppfyllt.Vidare anges att P ska påträffas på bar gärning eller flyende fot. Att de gärningar P företar som riktar sig mot dig sker på bar gärning är ju uppenbart, men narkotikafrågan är mer tveksam. Om jag har rätt i mitt antagande att P försöker bråka med dig på ett sätt som är straffbart enligt ovan har narkotikafrågan dock ingen betydelse eftersom du redan i och med bråket har rätt till envarsgripande. Med informationen du givit mig kan jag dessvärre inte utreda huruvida P:s gärningar är straffbara eller inte. Du kan antingen själv läsa bestämmelserna via länkarna ovan och dra en egen slutsats, eller ställa en ny fråga på temat. Om envarsgripandet inte kan grundas på bråket, utan måste grundas på narkotikapåverkan måste P tas på bar gärning i sitt missbruk. Hur avgör man det då? I slutändan är det en bevisfråga. Hur starka skäl har du för att misstänka att P är påverkad av narkotika? Exakt vad som krävs kan bara fastställas i rättspraxis, och jag har inte hittat något tillämpligt fall. Rättsäget är med andra ord oklart. Ser du honom ta någon suspekt substans på ett suspekt sätt kommer du nog framgångsrikt kunna kräva din rätt till envarsgripande, men om P exempelvis bara skulle kunna antas vara väldigt full, psykotisk eller liknande är jag tveksam.Befogenhet att använda våldUnder förutsättning att du har rätt att gripa P har du också rätt att använda ett visst mått av våld för att förverkliga gripandet. Denna rätt stadgas i 29 § första stycket polislagen (som hänvisar till 10 § andra punkten samma lag). För att du över huvud taget ska få använda våld förutsätts att P antingen försöker undkomma, eller att du "möts av motstånd". Det innebär att du endast har rätt att använda våld om P inte frivilligt låter sig gripas. De flesta tänkbara sätt att mötas av motstånd på omfattas dock av bestämmelsen. P behöver alltså inte börja slåss för att du ska anses mötas av motstånd. Det räcker med att han exempelvis stretar emot. Att han stretar emot betyder dock inte att du har rätt att bruka hur mycket våld som helst. Våldet måste vara nödvändigt och – med hänsyn till omständigheterna i fallet – försvarligt. Jag kan därför inte ge något exakt svar på vad som är okej och inte. Det är något du själv måste ta ställning till när situationen uppkommer. Välj i vart fall alltid det minst smärtsamma alternativet.Jag hoppas att du fått svar på dina frågor!

Vad kan hända när polisen griper en misstänkt för brott?

2018-06-30 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |hej min man är greppet igår eftersom han är misstänkt om stöld av mobiler i en stor fest .jG har ringt idag och fråga polisen men de visste inte när ska han ute eller va ska händer med honom.han jobbar busschauffören och har två småbarn jG tänkte fråga hur är det med honom.vad skulle jag göra? Vad kan händer han sk stanna hos polis idag också?
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din frågaJag förstår din fråga som så att du funderar kring vad som kan hända när man misstänks för brott och blir omhändertagen av polis med tvångsmedel, dvs. frihetsberövad genom anhållande eller gripande och eventuellt häktning. Frågor om brott, anhållande, gripande och häktning regleras i brottsbalken (BrB) och rättegångsbalken (RB). Brottsmisstänkt och förundersökningen När polisen har en anledning att anta att ett brott som lyder under allmänt åtal har begåtts exempelvis genom att en polisanmälan har upprättats, ska de inleda en så kallad förundersökning dvs. en brottsutredning. I detta ingår att polisen ska utreda vem som skäligen kan misstänkas för att ha begått brottet och om det finns tillräckliga skäl för att väcka åtal i domstol mot den misstänkte. (23 kap. 1 § och 2 § RB). Som du nämner i din fråga är din man misstänkt för att ha stulit mobiltelefoner. Stöld är ett brott som hör under allmänt åtal och därför har polisen en skyldighet att inleda en förundersökning kring detta. (Om du vill läsa mer kring själva brottsrubriceringen stöld finner du denna i 8 kap. 1 § BrB). Anhållen eller gripen så som skäligen misstänkt för brottSkäligen misstänkt är den som misstänks på den lägre misstankegraden. Här måste polisen ha konkreta omständigheter som med en viss styrka talar för att personen har begått brottet som misstanken avser. Om polisen anser att de har en skäligen misstänkt för brottet så får dem anhålla personen. Ett anhållande är ett provisoriskt frihetsberövande medan domstolen prövar frågan om häktning av personen ska ske. I detta läge har den som är skäligen misstänkt rätt att fortlöpande få ta del av all material som förekommer i utredningen. Dessförinnan är personen enbart misstänkt och då kan varken ett anhållande eller gripande ske.Om det finns skäl att anhålla så har polisen även möjlighet att gripa personen. Ändamålet med gripandet är att säkerställa att den misstänkte inte avlägsnar sig innan åklagaren hunnit pröva anhållningsfrågan. Som du nämner i din fråga blev din man gripen vilket innebär att polisen också misstänker din man som skäligen misstänkt för stöld av mobiltelefonerna. (23 kap. 18 § RB). (24 kap. 6 § och 7 § RB). Förhör Har en skäligen misstänkt anhållits eller gripits så ska förhör hållas så snart som möjligt. Under förundersökningen får polisen dock hålla förhör med vem som helst som dem antar kan lämna upplysning eller uppgifter som är av betydelse för brottsutredningen. Ett polisförhör kan antingen ske på polisstationen, på brottsplatsen eller på annan lämplig plats. Polisen kan antingen kalla personen, be personen att medfölja eller hämta personen till ett förhör. Detta kan innebära att även du som är nära anhörig till din man som skäligen misstänks för brottet kan komma att bli förhörd om polisen finner skäl för detta. (23 kap. 6 §, 7 § och 8 § RB). Den som inte är anhållen är inte heller skyldig att stanna kvar för förhör längre än sex timmar. Är det av synnerlig vikt, att den som kan misstänkas för brottet är tillgänglig för fortsatt förhör, är han dock skyldig att stanna kvar ytterligare sex timmar, det vill säga sammanlagt tolv timmar. När förhöret avslutats eller tiden, då den hörde personen är skyldig att stanna kvar har utgått, får han omedelbart avlägsna sig. Detta innebär att din man kan anses som anhållen om han varit frihetsberövad längre än tolv timmar. (23 kap. 9 § RB). Häktad och på sannolika skäl misstänkt för brottPå sannolika skäl misstänkt är den som är misstänks på den högre misstankegraden. Misstanken grundas då på övertygande bevisning om skuldens sannolikhet som framkommit i ärendet. Om en person misstänks på sannolika skäl får polisen häkta personen. Detta kan polisen dock bara göra om det brott som personen misstänks för kan innebära minst ett års fängelse (vilket är möjligt för den som har begått stöld) och det finns risk för att den misstänkte: a) avviker. Med avvikande menas framför allt att den misstänkte lämnar orten i syfte att hålla sig undan, b) undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar sakens utredning. Här avses alltså en risk för att den misstänkte avlägsnar spår efter brottet eller exempelvis påverkar ett vittne som kan lämna upplysning i saken, som är av betydelse för utredningen, eller c) fortsätter att begå brott. Med detta avses att den misstänkte, om hen försätts på fri fot, begår nya brott före det att hen hunnit lagföras för det första brottet. Om det antas att den misstänkte enbart kommer dömas till böter får häktning inte ske. (24 kap. 1 § RB). Underrättelse till anhörig Polisen ska underrätta anhöriga till den som faktiskt har berövats friheten genom gripande, anhållande eller häktning om frihetsberövandet så snart det kan ske utan att skada utredningen. Detta syftar till att nära anhöriga till den som frihetsberövas ska få kännedom om var den misstänkte befinner sig. Underrättelsen avser själva frihetsberövandet och det behöver därför inte framgå vad personen är misstänkt för. (24 kap. 21 a § RB). Vad innebär det att vara frihetsberövad? Att vara gripen, anhållen eller häktad innebär att personen sitter inlåst och endast har begränsad kontakt med andra, förutom med sin advokat.Gripna och anhållna personer placeras normalt i polisarrest i omedelbar anslutning till en polisstation. Häktade personer placeras i häkte, som Kriminalvården ansvarar för. Sammanfattningsvis Mest troligen är din man fortfarande skäligen misstänkt för stöld och hålls i förvar på polisstationen för att förhöras som en del av polisens brottsutredning men tyvärr kan jag inte uttala mig om hur länge han kommer att vara där. Det kan även vara så att han är anhållen och måste då kvarstanna på polisstationen under tiden som domstolen prövar frågan om en eventuell häktning. Tyvärr har jag dock ingen möjlighet att uttala mig om huruvida din man är anhållen och om häktning är aktuellt eller inte. Häktning får enbart ske om behovet av häktning uppväger de intrång och men den orsakar för din man. Detta är en fråga som bedöms av polis, åklagare och domstolen. Du som nära anhörig har blivit underrättad om vart han befinner sig men tyvärr kan polisen inte ge dig närmare information i och med risk för att skada brottsutredningen. Min rekommendation till dig är att försöka hålla dig lugn och se till att du håller en god kommunikation med polisen som kan ge dig information om din mans tillstånd. Detta måste ske under förståelse och respekt för att polisen tyvärr inte kan lämna ut konkreta uppgifter kring brottet, att du kanske får ha begränsad kontakt eller ingen kontakt alls med din man under de närmsta timmarna. Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till Lawline igen! Med vänlig hälsning,