Kan åklagaren överklaga ett häktningsbeslut?

2019-03-03 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jag vet att en misstänkt kan överklaga ett häktningsbeslut, men kan en åklagare överklaga ett häktningsbeslut också? Jag tänker då vid ett sådant scenario att den misstänkte ej blir häktad på sannolika skäl av rätten, men att åklagaren anser att rådmannen tagit fel beslut, och tycker att det är av synnerligen vikt att den misstänkte blir häktad.Om inte, finns det någon annan väg för en åklagare att gå än att få till en ny häktesförhandling och prova på nytt?
Matilda Bergström |Hej!Tack för att du vänder er till Lawline med din fråga.Utifrån dina uppgifter i frågan utgår jag ifrån att du har kunskap om vilka häktningsförutsättningarna är. Jag kommer därför inte redogöra för dessa. Istället kommer jag direkt att besvara dina frågor ang. överklagande och om åklagaren har några andra möjligheter att häkta en person än ny häkteförhandling. För att besvara frågorna kommer rättegångsbalken att tillämpas. Överklaga häktningsbeslutetNär häktningsförhandlingen avslutats, ska rätten omedelbart meddela beslut i häktningsfrågan (24 kap. 16 § första stycket). Rättens beslut i häktningsfrågan är ett s.k. slutligt beslut. Det innebär att deras beslut får överklagas av båda parterna (49 kap. 3 §). Både åklagaren och den misstänkte har alltså möjlighet att överklaga rättens beslut. Har åklagaren några andra möjligheter?Enligt min mening finns det inga andra alternativ för åklagaren än överklagande och ny häktningsförhandling. Jag kommer därför istället att redogöra för vad som krävs för att en ny häktningsförhandling ska kunna göras.När kan en ny häktningsförhandling ske?Om domstolen vid häktningsförhandlingen kommer fram till att häktning inte ska ske, ska rätten häva anhållningsbeslutet (24 kap. 16 § tredje stycket). Justitieombudsmannen har uttalat att om rätten häver anhållningsbeslutet får inte åklagaren meddela ett nytt anhållningsbeslut innan nya omständigheter tillkommit (JO 1963 s. 97 samt JO 2002/03 s. 93). Anhållande får göras av åklagaren i avvaktan på rättens prövning av häktningsfrågan och kräver att någon av häktningsförutsättningarna är uppfyllda eller att det är av synnerlig vikt att han tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning (utredninganhållande) (24 kap. 6 § RB). Ny häktningsförhandling får alltså endast ske om det tillkommit nya omständigheter och häktningsförutsättningarna fortfarande är uppfyllda eller om det är av synnerlig vikt för utredningen.SammanfattningÅklagaren har alltså möjlighet att överklaga domstolens beslut i häktningsfrågan. Enligt min mening saknas fler möjligheter för åklagaren än överklagande och ny häktningsförhandling. Har domstolen avslagit åklagarens häktningsframställning och det framkommit nya omständigheter kan åklagaren anhålla personen i väntan på häktesförhandling. Det innebär att en ny häktningsförhandling inte får ske innan nya omständigheter tillkommit. Hoppas att du fick svar på dina frågor!Vänligen,

Vilka regler gäller i häkte?

2019-01-16 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej, min blev pojkvän gripen i samband med en husrannsakan i hans bostad och jag är ganska säker på att han är misstänkt för grovt narkotikabrott. Han är idag ca 20,5 år gammal. Det enda jag kan komma fram till som är förmildrande i hans fall är att han är under 21. Jag undrar dock vad som händer om förundersökningen tar tid och han döms efter det att han fyllt 21. Räknar man ålder vid gripande eller vid dom? Hur lång tid kan man i snitt förvänta sig att det tar inna rättegång och dom ställs? Jag förstår att han troligen kommer att hållas inlåst under denna tid och om jag förstått rätt så räknas inte häktningstid in i strafftiden?Jag har skrivit ett brev till kriminalvårdens journalarkiv då jag inte vet vart han sitter häktad. Om systemet fungerar som det ska så vidarebefordras brevet till honom. I brevet har jag bifogat mitt nummer och adress så att han kan ringa mig. Har han rätt till ett sådant samtal eller hur startar man kontakt med en intagen då han inte har några pengar att ringa för eller skrocka brev med? Jag vill få tag i honom så att han kan berätta för mig om han önskar kontakt med någon särskild advokat, annars gissar jag att han automatiskt paras ihop med en offentlig försvarare som i sin tur tar kontakt med honom? Jag har även läst att han måste vara den som ansöker om att kunna få besök av mig. Jag är tidigare dömd för ringa narkotikabrott och läste att besöksformen kan påverkas av detta eller att de till och med kan neka besök?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag har i mitt svar till dig valt att dela upp det då du har flera saker du undrar över."Han är idag ca 20,5 år gammal. Det enda jag kan komma fram till som är förmildrande i hans fall är att han är under 21. Jag undrar dock vad som händer om förundersökningen tar tid och han döms efter det att han fyllt 21. Räknar man ålder vid gripande eller vid dom?"För den som begått brott innan vederbörande fyllt tjugoett år ska hans eller hennes ungdom beaktas särskilt vid straffmätningen. Rätten får då döma till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet (29 kap. 7 § Brottsbalken). Som framgår av bestämmelsen beaktas det hur gammal din pojkvän var när han utförde brottet, inte hur gammal han är när domen väl vinner laga kraft.Hur lång tid kan man i snitt förvänta sig att det tar inna rättegång och dom ställs? Tyvärr är det en fråga som är i princip omöjlig att besvara. Det finns bestämmelser om att en förundersökning ska bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medger (23 kap. 4 § Rättegångsbalken). I praktiken kan det dock i vissa fall ta väldigt lång tid, speciellt om det är ett mål som är komplicerat och många inblandade. I din pojkväns fall rör det sig eventuellt om ett grovt narkotikabrott varvid det även kan ta tid för analys av eventuella beslag. Det händer, även om det inte är säkert att så sker i din pojkväns fall, att det tar flera år från gripande till dom. Sverige har tyvärr ingen bortre tidsgräns för hur länge en misstänkt kan vara häktad.Jag förstår att han troligen kommer att hållas inlåst under denna tid och om jag förstått rätt så räknas inte häktningstid in i strafftiden? Den tid som din pojkvän sitter häktad ska räknas av från strafftiden (19 § lag om beräkning av strafftid m.m.). Det innebär att en dag i häkte motsvarar en dag i fängelse som räknas av.Jag har skrivit ett brev till kriminalvårdens journalarkiv då jag inte vet vart han sitter häktad. Om systemet fungerar som det ska så vidarebefordras brevet till honom. I brevet har jag bifogat mitt nummer och adress så att han kan ringa mig. Har han rätt till ett sådant samtal eller hur startar man kontakt med en intagen då han inte har några pengar att ringa för eller skrocka brev med? Tyvärr finns det ingen rättighet för en intagen i häkte att ringa något telefonsamtal. Det kan även vara så att din pojkvän är belagd med restriktioner som förbjuder kontakt med omvärlden. Restriktioner är förhållandevis vanliga, framförallt i mål som det du tror att han är misstänkt för.Om din pojkvän har restriktioner får han som utgångspunkt inte ringa någon och all in- och utgående post läses och kontrolleras. Det kan dock vara så att förundersökningsledaren eller åklagaren kan bevilja att han får ringa ett bevakat samtal. Det är dock ingen rättighet utan bara en möjlighet.Min rekommendation är att du avvaktar något och inväntar om din pojkvän besvarar det brev du har skickat. Min erfarenhet är att det fungerar att skicka brev till en intagen via journalarkivet, men att det kan ta tid. Som intagen i häkte finns det ibland möjlighet att arbeta för att få lite pengar, i annat fall har din pojkvän rätt till ett häktesbidrag om 90 kr i veckan (6 kap. 2 § FARK Häkte).Jag vill få tag i honom så att han kan berätta för mig om han önskar kontakt med någon särskild advokat, annars gissar jag att han automatiskt paras ihop med en offentlig försvarare som i sin tur tar kontakt med honom? Din pojkvän kommer att tilldelas en offentlig försvarare men redan i det skedet få frågan om det är någon särskild han önskar som försvarare, det är således inget du har någon skyldighet att engagera dig i. Eftersom din pojkvän redan är häktad har han redan tilldelats en försvarare. Ofta kan den som är häktad be sin försvarare att kontakta flickvän och familj för att de ska veta vart vederbörande befinner sig. Så förhoppningsvis kanske hans advokat hör av sig snart.Jag har även läst att han måste vara den som ansöker om att kunna få besök av mig. Jag är tidigare dömd för ringa narkotikabrott och läste att besöksformen kan påverkas av detta eller att de till och med kan neka besök?Om din pojkvän har restriktioner är utgångspunkten att han inte får ta emot besök. Om sådana ändå beviljas sker de bevakade, antingen i närvaro av polisman eller kriminalvårdspersonal.Om din pojkvän inte har restriktioner eller när de väl släpps måste han skicka en blankett om samtycke för besök till dig (3 kap. 21 § FARK Häkte). Det innebär att du måste samtycka för tillstånd till besök eller telefonsamtal. Hur det sedan fungerar varierar från häkte till häkte. Ofta finns det ett visst antal besökstider per vecka och du kan som godkänd besökare ringa och boka tid. Din pojkvän får ta emot besök i den utsträckningen det lämpligen kan ske. Dock får besök vägras om det kan äventyra säkerheten på ett sätt som inte kan avhjälpas genom kontroll (3 kap. 1 § Häkteslagen). Den kontroll som kan aktualiseras är visitation av dig, övervakning av besöket i närvaro av kriminalvårdstjänsteman eller att besöket äger rum med en glasruta emellan er.Tyvärr är Kriminalvården väldigt restriktiva med att bevilja besök av någon som missbrukar narkotika. Även om du kanske inte rent faktiskt missbrukar narkotika är det tyvärr den slutsats Kriminalvården kommer att dra, mot bakgrund av din dom. Av de allmänna råden till häkteslagen framkommer dock att kontrollerade besök kan medges av närstående som har narkotikamissbruk, om riskerna kan hanteras genom kontroll. Med närstående avses den intagnes make/maka, barn, föräldrar och syskon samt annan person än någon av dessa, om vederbörande har en så nära relation till den intagne att hen bör betraktas som närstående. Om ni inte är gifta eller sambo kan du således i vilket fall räknas som närstående och förhoppningsvis medges åtminstone bevakade besök.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Kan man häkta någon som är medvetslös?

2019-01-09 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hänt en olycka då han ligger på intensiv vårdavdelningen och är anhållen. Men polis kan inte hålla förhör då han inte är i det tillståndet vad händer då efter 72 timmar och när får anhöriga hälsa på?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Reglerna om häktning finns i rättegångsbalkens (RB) 24 kapitel. Jag kommer i mitt svar till dig att redogöra för vad som krävs för att bli häktad och vad som gäller för det fall att den misstänkte är på sjukhus och förhindrad att närvara vid en häktningsförhandling.Det måste finnas minst ett häktningsskälFör den som är misstänkt för ett brott på sannolika skäl måste minst ett av nedanstående häktningsskäl vara uppfyllda (24 kap. 1 § första stycket RB):1. Flyktfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att dra sig undan lagföring och fly, 2. Kollusionsfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att försvåra brottsutredningen genom att t.ex. undanröja bevis och 3. Recidivfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att fortsätta att med brottslig verksamhetÄr straffet för det misstänkta brottet två år eller mer är utgångspunkten att häktning ska ske, om det inte är uppenbart att skäl till häktning saknas (24 kap. 1 § andra stycket RB).Vid häktning ska det göras en proportionalitetsbedömning och häktning får ske bara om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller något annat motstående intresse (24 kap. 1 § tredje stycket RB).Häktningen meddelas av rätten under en häktningsförhandlingDet är domstolen som beslutar om häktning av en misstänkt (24 kap. 5 § RB). Om det finns skäl att häkta någon får vederbörande anhållas i avvaktan på rättens prövning av häktningsfrågan (24 kap. 6 § första stycket RB). En begäran om häktning ska ske utan dröjsmål och senast klockan tolv den tredje dagen efter anhållningsbeslutet (24 kap. 12 § första stycket RB). När en begäran om häktning skett, en s.k. häktningsframställan, ska domstolen hålla en förhandling i frågan utan dröjsmål. Så ska senast ske fyra dygn efter att den misstänkte greps eller ett anhållningsbeslut verkställdes (24 kap. 13 § RB).Vid häktningsförhandlingen ska den anhållne vara närvarande, om det inte finns synnerliga hinder mot det (24 kap. 14 § första stycket RB). Som synnerliga hinder kan vara t.ex. just den situation du beskriver; att den misstänkte ligger på intensiven efter en olycka. När häktning har skett av någon som inte personligen varit närvarande ska det anmälas till rätten när vederbörande inte längre är förhindrad (t.ex. tillfrisknande eller uppvaknande). När sådan anmälan gjorts ska rätten hålla en ny häktningsförhandling, senast fyra dygn efter att hindret för den misstänktes närvaro vid rätten upphört (24 kap. 16-17 § RB).Svaret på din fråga är att det kan hållas en häktningsförhandling utan att den misstänkte är personligt närvarande, om det finns synnerliga skäl. Synnerliga skäl kan vara t.ex. att personen varit med om en olycka och är medvetslös. När den misstänkte vaknat upp ska anmälan därom göras till rätten och ny förhandling i häktningsfrågan ska hållas. Tyvärr går det inte att besvara när anhöriga får hälsa på. Det är i slutändan upp till förundersökningsledare eller åklagare och beroende av om den misstänkte häktats med restriktioner eller ej.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Hur gör jag för att få ersättning från staten pga. häktning?

2018-12-31 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej jag satt anhållen o sedan häktad i 7 dagar hösten 2017 hur gör jag för att få ersättning för detta det kan väl inte vara normalt? Åtalet blev avskrivet av tingsrätten
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om ersättning vid frihetsberövande hittar du i lagen om ersättning vid frihetsberövande och andra tvångsåtgärder (frihetsberövandelagen).Du har i regel rätt till ersättningDen som på något sätt varit frihetsberövad i minst 24 timmar, dvs. anhållen eller häktad utan att bli dömd för gärningen har i regel rätt till ersättning (2 § frihetsberövandelagen). För att du ska få ersättning krävs det att du själv ansöker om det hos Justitiekanslern och ger in underlag för vad som ska ersättas.Ersättning kan utgå för lidande, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och utgifter (7 § frihetsberövandelagen). För att du överhuvudtaget ska kunna få för ersättning måste skadan vara direkt följd av själva frihetsberövandet. Du kan själv ansöka om ersättning genom att fylla i en blankettFör att få ersättning kan du själv fylla i Justitiekanslerns blankett och skicka in den. Blanketten hittar du HÄR.Du kan även anlita ett juridiskt ombud och få ersättning för skäliga ombudskostnader om din ansökan går igenom. Behöver du hjälp med att fylla i blanketten kan du kontakta någon av våra jurister HÄR.Vänligen,

Innebörden av sannolika skäl i rättegångsbalken

2019-02-26 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej. Jag läste på ett ställe. Vad innebär meningen. Av vad framkommit bla i form av polisens iakttagelser på plats och under tidigare spaning samt de beslag som polisen gjort av narkotika är personen sannolika skäl till misstänkt. Innebär det att personen blev tagen med narkotika?
Hanna Sidvall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att det du önskar att få svar på är innebörden av sannolika skäl. Definition sannolika skäl Sannolika skäl är den grad av misstanke som enligt svensk rätt krävs för att häkta någon, 24 kap. 1 § rättegångsbalken (RB). Att någon har blivit häktad och är på sannolika skäl misstänkt innebär däremot inte att personen är skyldig till något brott, exempelvis att personen har blivit tagen med narkotika på sig. Den närmare innebörden av vad som utgör sannolika skäl går inte ange i en konkret regel utan avgörs utifrån omständigheterna i varje enskilt fall. Den beskrivning som ges i förarbeten till rättegångsbalken av vad som utgör sannolika skäl är dock att endast det faktum att det finns misstankar om att en person begått ett visst brott inte utgör en tillräcklig anledning för att häkta denne. Det måste finnas omständigheter, dvs. ofta någon form av bevis, som vid en objektiv bedömning får misstanken om att personen har begått brottet att framstå som berättigad. Omständigheterna eller bevisningen måste däremot inte vara så stark att man ska kunna grunda en fällande dom på dem. Att en person har blivit på sannolika skäl misstänk innebär alltså inte att personen måste ha blivit tagen med narkotika på sig men någon form av bevisning för att personen har befattat sig med narkotika finns det sannolikt. Bevisningen måste dock endast vid en objektiv bedömning bekräfta misstanken om att personen kan ha befattat sig med narkotika. Hoppas att du fått svar på din fråga, annars ska du inte tveka att höra av dig igen! Med vänlig hälsning

Blir personen satt på fri fot fram tills att ett nytt domstolsbeslut har fattats?

2019-01-10 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej LawlineOm en person blivit dömd till fängelse i tingsrätten men beslutar sig för att överklaga domen till Hovrätten vad händer då? Blir personen satt på fri fot tills det nya domstolsbeslutet har fattats av Hovrätten?
Ceda Imranova |Hej! Det är jätteroligt att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tänker inleda med att berätta lite kortfattat om häktningsreglerna för att ge en bakgrund innan jag besvarar din fråga. Häktning vid brottHäktning är ett tvångsmedel där personer som har begått grövre brott frihetsberövas. Regler kring häktning finner du i Rättegångsbalken (RB) 24 kap. För att en person ska bli häktad måste personen vara misstänk för ett brott som har en straffskala på minst ett år. Om det trots detta är sannolikt att personen endast blir dömd till böter i det enskilda fallet, får personen inte bli häktad. Det ska ytterligare finnas ett skäl till häktning, till exempel att personen kan rymma, försvåra utredningen eller fortsätta med sin brottsliga verksamhet, RB 24 kap 1 §. Ifall personen är häktad och även blir dömd för brottet ska domstolen bestämma om personen ska sitta kvar i häktet fram tills att brottet vinner så kallad "laga kraft", RB 24 kap 21 §. Detta betyder att domen inte längre kan överklagas och är slutgiltigt. En överklagan ska ha kommit in till domstolen inom tre veckor, RB 51 kap 1 §. Blir personen satt på fri fot tills det nya domstolsbeslutet har fattats av Hovrätten?Ifall domen överklagas till hovrätten kommer inte domen från tingsrätten verkställas direkt. Detta innebär alltså att personen ännu inte börjar avtjäna straffet. Huruvida personen måste sitta häktad mellan rättegångarna är en enskild bedömning som måste göras. Här tas det hänsyn till hur grovt straffet anses vara, om det finns fara för fortsatt utredning/rättegång genom att personen släpps fri med hänsyn till bevisningen, flyktfaran och även risken för att den brottsliga verksamheten fortsätter. Det är alltså möjligt att personen får vara fortsatt häktad under tiden mellan rättegångarna men häktningsfrågan ska prövas med jämna mellanrum. Sammanfattningvis är häktning frihetsberövande och det ska finnas goda skäl till att en person blir häktad. Ifall personen inte blir satt på fri fot fram tills att det nya domstolsbeslutet fattats av hovrätten beror det antagligen på att det finns faror och risker med detta. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Annars kan du kommentera i svarsfältet eller ställa en ny fråga!Allt gott,

Är det riktigt att en häktad inte får ha kontakt med anhöriga?

2019-01-09 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Kontakt med anhöriga under häktningstidMin son sitter häktad sedan 14 december och har restriktioner. Vi anhöriga har lämnat brev och foton vid flera tillfällen, första gången 16 december. Han har fortfarande inte fått ett enda brev och vi har inte heller fått ha något telefonsamtal med honom. Han sambo har fått träffa honom vid två tillfällen. Idag är 7 januari.Är det rätt att vi som anhöriga får ha så lite kontakt med honom? Särskilt svårt att det varit jul, nyår och hans födelsedag.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Reglerna om häktning finns i rättegångsbalkens (RB) 24 kapitel samt i häkteslagen (HäktesL). Rent juridiskt är det riktigt att vägra er son kontakt med erEn häktad får meddelas restriktioner om så beslutas av domstol (24 kap. 5 § RB). Restriktionerna får avse inskränkningar i rätten att placeras eller vistas med andra, följa vad som händer i omvärlden, inneha tidskrifter och tidningar, ta emot besök och/eller brev samt stå i telefonkontakt med någon annan (6 kap. 2 § HäktesL). Frågan om vilka restriktioner som ska åläggas den häktade prövas av förundersökningsledaren eller åklagaren.Om domstolen meddelat beslut om restriktioner är det rent juridiskt riktigt att ni anhöriga inte får ha kontakt med honom. Det kan vara så att han får lov att ta emot foton/vykort/brev, men de ska i sådana fall granskas av polis/åklagare innan han får dem. Det kan även vara så att han tillåts ringa er under övervakning. Tyvärr kräver övervakning av kontakt samt kontroll av försändelser mycket resurser, varför det kan ta tid. Ofta finns det heller inte möjlighet att låta en misstänkt ha kontakt med alla inom familjen. I regel prioriteras t.ex. sambo/fru och eventuella barn.Sverige har fått mycket kritik avseende restriktioner och isoleringSverige har fått mycket kritik i avseende långa häktningstider och isolering, bland annat från FN, Amnesty och Europarådets kommitté mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CPT). Tyvärr har kritiken ännu ej utmynnat i någon förändring. År 2016 presenterades utredningen Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52) vars syfte var att utreda alternativa åtgärder för häktning men även att sätta en bortre tidsgräns för häktning och en minskad isolering. Utredningen remissbehandlades men därefter har det tyvärr inte hänt mer. Den har inte behandlats av lagrådet och regeringen har inte gett ut någon proposition med förslag om ändringar av några lagar. Jag har vid ett tidigare tillfälle läst såväl utredningen som remissinstansernas yttrande. Personligen är jag av uppfattningen att även om grundtanken med utredningen är god innehåller den så många undantag att även om den skulle träda i kraft kommer många misstänkta ändå att sitta häktade och isolerade även framöver.Sammanfattningsvis och som svar på din fråga; Då det finns beslutat om restriktioner är det rent juridiskt riktigt att er son inte får ha kontakt med er. Tyvärr tas ingen hänsyn till födelsedagar eller högtider.Personligen är jag skeptisk till den isolering som sker av misstänkta samt de långa häktningstider som allt för ofta aktualiseras, framförallt då det måste utgås från att den som sitter häktad är oskyldig tills att vederbörande dömts. Tyvärr finns det inte mycket ni kan göra i nuläget. Ett alternativ är att ni hör av er till förundersökningsledare/åklagare och vädjar om att få besöka er son eller att han ska få ringa er. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Ersättning för personskada under häktning

2018-12-16 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Om man siter häktad och får en sjuk dom som heter erythema multiforme kan man få ärtjtnig då??
Masis Vardanian |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Bestämmelser om ersättning för skador under häktningstiden hittar vi i Frihetsberövandelagen.Följande skador kan man få ersättning för enligt 7 § Frihetsberövandelagen;- utgifter, - förlorad arbetsförtjänst,- intrång i näringsverksamhet och - lidande.Den skadan du har fått under häktningen hamnar under kategorin, personskada. Enligt Frihetsberövandelagen får man inte ersättning för personskador. Du kan även läsa om detta på Justitiekanslerns hemsida, den hittar du HÄR. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,