Rätt till ersättning efter häktning

2020-04-14 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jo jag satt frihetsberövad från den 20 feb. - 16 mars.Satt på häktet misstänkt för Olaga Hot och Misshandel mot min Kvinnliga Sambo. Häktes förhandling var den 21 feb. Blev på sannolika själ misstänkt för brotten. Det var rättegång den 16 mars. O jag blev frikänd för de jag var misstänkt för. Åtalen Ogillas så jag blev släppt efter rättegång. Frikänd..!! Hur gör jag för o få ersättning för den tiden jag satt häktat?! Vill påpeka att jag hade försörjningsstöd men fick inga pengar för den perioden. Kunde inte betala Hyra o andra räkningar. Men så får man väl för psykiskt lidande o så? Hur mycket ersättning kan jag få i mitt fall?Tacksam för svar!Vänliga Hälsning
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring ersättning efter häktning regleras i lag om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (frihetsberövandelagen). Hur du gör för att ansöka om ersättningFör att få ersättning behöver ansöka om detta hos Justitiekanslern (JK). Genom att klicka HÄR kommer du till JK:s hemsida där du finner den blankett som du ska fylla i. Därefter ska denna skickas in per post. Adressen finner du på hemsidan. Du kan välja att själv fylla i blanketten eller att anlita ett juridiskt anbud. Om du väljer att anlita ett ombud kan du, om din ersättning beviljas, även få en timmes arbete för ombudet ersatt. Värt att poängtera är att den normala handläggningstiden är sex månader från dess att din ansökan har kommit in till JK.Vad du får ersättning för och hur mycketErsättningen kan utgå för lidande, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och utgifter (7 § frihetsberövandelagen). LidandeMed lidande avses bl.a. känslor av oro, obehag och maktlöshet som ett frihetsberövande innebär. Ingen särskild utredning behöver lämnas in för att få ersättning för lidande. Ersättningen för lidande uppgår enligt JK:s praxis till 30 000 kronor för den första månaden. Eftersom du suttit häktad i knappt en månad kan du därför förvänta dig en ersättning på strax under 30 000 kronor.Ersättning för förlorad arbetsförtjänstUnder denna kategori ingår till exempel förlorad arbetsinkomst och arbetslöshetsersättning. JK har i sin praxis inte beviljat ersättning för uteblivet försörjningsstöd då man inte anser att det inte kan likställas med en förlust av arbetsinkomst. Ersättning för utgifterDu har även möjlighet att få ersättning för utgifter du haft i samband med häktningen. Det röra sig om exempelvis kostnad för resa från häktet till bostaden. För att få dessa utgifter ersatta behöver du lämna in till exempelvis ett kvitto för styrka att anspråket. Ersättning för till exempel bostadshyra, telefon m.m. ersätts dock inte. JämkningI vissa fall kan ersättningen jämkas, det vill säga vägras eller sättas ned. Detta kan ske om du till exempel försökt förstöra bevis eller på annat sätt försvårat utredningen eller om du själv agerat på ett sätt som gjort att misstankar dragits till dig (6 § frihetsberövandelagen)SammanfattningFör att ansöka om ersättning behöver du lämna in en blankett till JK. Detta kan du göra själv eller med hjälp av ett juridiskt ombud. Så länge inga omständigheter som talar för jämkning föreligger, kan du förvänta dig en ersättning för lidande på knappt 30 000 kronor. Utöver detta kan du få ersättning för eventuella övriga utgifter som du haft i samband med häktningen.Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Vänliga hälsningar

Polisens laga befogenhet att använda våld

2020-03-27 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga angående när en polis får använda sig av våld? T.ex. under en hotfull situation eller liknande. Tack på förhand.
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om jag tolkar din fråga rätt så undrar du när polisen har rätt att använda sig av våld.När får polisen använda sig av våld?Polisens befogenhet att använda sig av våld regleras i 10 § Polislag (1984:387). I 7 olika punkter ger lagstiftaren polisen rätt att använda sig av våld. En polisman får, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd, exempelvis om polismannen i fråga möts med våld eller hot om våld, om någon som ska häktas eller anhållas försöker undkomma eller det är fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller en fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller för omfattande skada i miljön. När polisen använder sig av våld ska det göras i ljuset av proportionalitetsprincipen. Detta innebär att våldet i fråga ska vara försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och våldet får endast användas i den utsträckning det behövs för att uppnå det avsedda resultatet. För att knyta an din fråga med lagstiftningen ovan, om en situation framstår som hotfull och polisen i fråga möts med våld eller hot om våld, får denne använda sig av våld om det anses försvarligt i övrigt.Allmänna grunder för ansvarsfrihetUtöver polisens laga befogenhet att använda våld i 10 § Polislag (1984:387), gäller dessutom reglerna för ansvarsfrihet i 24 kap. Brottsbalken för en polis. Om en polisman hamnar i en situation som aktualiserar de allmänna grunderna för ansvarsfrihet i 24 kap. Brottsbalken, t.ex. nödvärn eller nöd, har denne rätt att använda sig av våld precis som vilken medborgare som helst.Med vänliga hälsningar,

Kan jag ansöka om ersättning för frihetsberövande för två år sedan?

2020-02-21 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående kräva skadestånd efter suttit oskyldigt anhållen i4 dygn. Jag läste någonstans att man kan anlita någon för att göra en ansökan om skadestånd. Det här hände mig för 2 år sen och undrar om det är försent att ansöka om detta nu? Det jag vill ansöka om är skadestånd för lidande då jag mådde extremt psykiskt dåligt samt fick äta sömntabletter under hela vistelsen.Jag släpptes efter 4 dygn.Tacksam för svar!
Malcolm Hamilton |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.När förundersökningen är nerlagd då åklagaren väljer att inte väcka åtal eller genom friande dom kan du som frihetsberövad ansöka om ersättning hos justitiekanslern enligt frihetsberövadelagen. Eftersom ingen angiven preskriptionstid nämns i frihetsberövandelagen gäller den allmänna preskriptionstiden på 10 år. Du kan absolut ansöka om ersättning för psykiskt lidande och enligt praxis utgår ca 1.000 kr per dag. Du finner mer information samt blanketten som ska skickas till justitiekanslern (här).Jag hoppas du fått svar på din fråga.Vänligen,

Felaktigt envarsgripande

2020-01-21 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jag gick in i en butik för att kolla efter julklappar. då jag inte hittade någonting som föll mig i smaken så bestämde mig för att gå vidare till nästa butik. När jag kommer in i nästa butik och börjar kolla runt kommer en tjej in springande efter mig som arbetade i förgående butik och ber mig öppna mina kassar pågrund av misstänkt stöld. Detta var som du förstår mycket förutmjukande då alla i butiken som detta inträffade i stannade upp för att kolla. Jag visade mina påsar och hade absolut inte snott någonting. Vad säger lagen om detta? Får ett butiksbiträde jaga ifatt en kund till nästa butik och be dem öppna väskorna framför allihopa utan något som helst bevis på att ett brott hade begåtts.
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Det lagen säger är att envar, alltså alla, enligt rättegångsbalken (RB) 24 kap 7 § 2 st. får gripa en person som gjort sig skyldig till ett brott som är belagt med fängelse i straffskalan om det sker på bar gärning eller flyende fot. Detta innebär att personalen ska ha sett dig begå brottet stöld, alltså ta något som inte tillhör dig med avsikten att behålla det utan att betala för det för att ha rätt att gripa dig. Har man rätt att gripa någon har man också rätt att använda det mått av våld eller tvång som krävs för att kvarhålla personen om den sätter sig till motvärn enligt brottsbalken 24 kap. 2 §. Det som blir kontentan av att utan laga stöd kvarhålla någon kan också vara brottsligt. T ex om personalen hade hållit fast dig eller förhindrat dig att gå eller liknande, då kan det bli tal om olaga frihetsberövande enligt brottsbalken 4 kap. 2 § eftersom du var oskyldig. Nu framkommer det inte av din fråga att du blev fysiskt kvarhållen eller fasthållen utan det verkar mest röra sig om en pinsam situation och inget brottsligt i lagens mening. Hade du i det läget vägrat och vänt på klacken och gått och personalen hade försökt kvarhålla dig hade det varit en annan situation. Vore jag i dina skor hade jag vänt mig till den berörda butiken och pratat med chefen ifråga beroende på vad det är du vill uppnå. Att du blev stoppad och utmålad som kriminell fastän du var oskyldig fick ju kanske snarare butikspersonalen att se dum ut. Däremot kan det ju vara önskvärt att personalen ger sjutton i att springa efter oskyldiga kunder, något som deras personalansvariga bör se till inte händer igen och det kan tänkas att en ursäkt och möjligtvis en kompensation borde vara på sin plats! Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!

Häktning när det inte finns bevis

2020-03-30 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej min kille har ett då fast jobb och även ett företag han har blivit häktad för ett misshandel. Och har nu suttit inne i häktet 2 månader. Det finns ingen bevis på att han har slagit ellr gjort nått till den ena killen. Men varför släpps han inte?
Linnéa Lind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna för häktning finns i rättegångsbalken (1942:740).För häktning krävs det att man är på sannolika skäl misstänkt för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i minst ett år (24 kap 1 §). En person kan oberoende av brottets beskaffenhet häktas om han är okänd och vägrar att lämna uppgift om sin identitet eller när han saknar hemvist i Sverige (24 kap 2 §). Häktning kan också ske när personen är skäligen misstänkt för brott om reglerna i 1 § eller 2 § är uppfyllda och det är av synnerliga vikt att han häktas i avvaktan på ytterligare utredning (24 kap 3 §).För att kunna svara på din fråga skulle jag behöva information om varför han är häktad och vilken bestämmelse som tillämpats. Om du återkommer med sådan information kan vi förklara hur bestämmelsen bör tillämpas och om häktningen skett i enlighet med lagen.Återkom gärna!

Om kontrollaters befogenheter och envarsgripande

2020-02-29 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jo igår så laddade min vän upp ett klipp i en grupp där ett gäng Västtrafikskontrollanter jagar efter en kille och brottar ner honom på marken. Han såg inte ut att ha gett uppmaning till våld innan dess heller när de stod runtom honom och pratade. Jag undrar lite nu för jag är förvirrad: Får kontrollanter ta tag i dig fysiskt eller använda våld mot dig i detta läge eller liknande lägen?
Kajsa Moss Bjerling |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Du undrar alltså vad kontrollanter har för befogenheter att använda våld eller fysiskt ta tag i någon. För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till brottsbalken (BrB) och rättegångsbalken (RB).Att åka kollektivtrafik utan biljett kan vara ringa bedrägeriOm du åker kollektivtrafik utan att betala för dig genom att köpa en biljett, kan du göra dig skyldig till ringa bedrägeri (tidigare kallat bedrägligt beteende). För brottet ringa bedrägeri är det bestämt böter eller fängelse i högst sex månader (9 kap. 2 § BrB).Envarsgripande - kontrollanters rätt att gripa och hålla kvar dig på platsenKontrollanternas rätt att hålla kvar en person som tjuvåker görs med stöd av vad som kallas envarsgripande. Ett envarsgripande innebär att vem som helst som kommer på någon att begå ett brott som har fängelse i straffskalan har rätt att gripa den personen, men bara under förutsättning att personen blir påkommen på bar gärning eller på flyende fot. Efter det ska personen så snart som möjligt överlämnas till polis. Eftersom fängelse finns med i straffskalan för ringa bedrägeri får alltså kontrollanten gripa personen som tjuvåker och hålla kvar denne (24 kap. 7 § andra stycket RB).Vad kontrollanter inte har rätt tillAnledningen till att polis direkt ska tillkallas är för att polisen ska kunna ta ställning till om gripandet är befogat eller inte, och om det ska övertas av polisen eller om personen omedelbart ska släppas fri. Om någon griper någon på ett felaktigt sätt eller inte har rätt till det, kan det vara brott som olaga frihetsberövande eller ofredande.Viktigt att understryka är också att "påkommen på bar gärning eller flyende fot" är det som gäller. En kontrollant får t.ex. inte gripa och hålla fast någon som springer från spårvagnen eller bussen utan att veta om denne har en giltig biljett eller inte. En kontrollant får inte heller använda mer tvång eller våld än vad situationen kräver. En kontrollant får inte heller ta för lång tid på sig att tillkalla polis.Vad som gäller i ditt exempelDet är svårt att uttala sig något om ditt exempel utan att veta mer om omständigheterna. Det är möjligt att det stod klart för kontrollanterna i det fallet att killen inte hade en giltig biljett, och att han därmed var påkommen på bar gärning. När han då flyr platsen bör kontrollanterna haft rätt att springa efter och brotta ner honom på marken, förutsatt att våldet som användes var proportionerligt. Hoppas du fått svar på din fråga! Hör gärna av dig igen annars.Med vänliga hälsningar,

Vad innebär "på bar gärning eller flyende fot" avseende envarsgripande

2020-01-26 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Fick under V1 och V2 på Bya lära oss att vi inte kan gripa en tjuv som kommit undan och som påträffas mycket senare eller visar sig ha varit inne tidigare exempelvis när vi varit upptagna med annat, då vi i dessa fall saknar bar gärning på stora delar eller framförallt tillgreppstillfället när buset har lämnat butiken.En kollega påstår nu att vi har upp till 12 timmar som vi kan gripa en person vi kan bevisa har begått brott, och då pratar jag inte efterlyst vilket envar har rätten att envarsgripa närsom, utan säg en tjuv som var inne på morgonen i butiken och du jobbar på kvällen, så får du gripa gärningspersonen om du stöter på denne under ditt pass inom 12 timmars ramen.Försökte hitta svar men fann inget.
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar frågan som att du undrar ifall det går att utföra ett envarsgripande även om det inte sker direkt, så länge det sker inom tolv timmar från att brottet begicks. Regler om envarsgripande finns i 24:7 andra stycket rättegångsbalken (RB). Där stadgas att om den som begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. Envar får också gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne ska sedan skyndsamt överlämnas till närmaste polis. Enligt bestämmelsen krävs därmed att gripandet sker "på bar gärning eller flyende fot"; gripandet måste alltså ske i direkt anslutning till brottet. Man brukar tala om att personen i princip inte får försvinna ur sikt. Det stämmer därmed inte att det går att utföra ett envarsgripande så länge det sker inom tolv timmar från det att brottet begåtts. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Kan en polis gripa en annan polis?

2019-12-22 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Kan en polis gripa eller arrestera en annan polis?
Amanda Alwall |Att en polis griper någon innebär att denne gör ett tillfälligt frihetsberövande av en person som misstänks för brott. Gripande regleras i 24 kap. 7 § rättegångsbalken (RB), som stadgar följande: Om det finns skäl att anhålla någon, får en polisman i brådskande fall gripa honom även utan anhållningsbeslut.Alltså; om ett anhållningsbeslut föreligger, så är ett gripande av polis godtagbart. Ett anhållningsbeslut meddelas av åklagare enligt 24 kap. 6 § 3 st. RB. Detta innebär att för att få gripa någon, krävs förutsättningar för att kunna anhålla någon, vilket regleras i 24 kap. 6 § RB. Där anges vidare att anhållning får ske om det finns skäl att häkta någon, vilket i sin tur regleras i 24 kap. 1-3 §§ RB. Det är dock allmänt vedertaget att kraven är lägre ställda vid gripande, eftersom att det underlag som polisen har i regel är betydligt svagare än vad än åklagare har när beslut om anhållande och häktning ska tas. Absolut kan en polis gripa en annan polis, om dessa nämnda krav är uppfyllda. Dock behöver man alltid ta hänsyn till en viss jävsproblematik- men som svar på din fråga så kan en polis gripa en annan polis! Med vänlig hälsning,