Får polisen fotografera mig även om jag inte är anhållen eller häktad?

2018-10-26 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej!Jag blev fotograferad på polisstationen i väntan på urinprovtagning, skäligen misstänkt för ringa narkotikabrott. Enligt 28 kap. 14 § rättegångsbalken så får jag endast fotograferas om jag är anhållen, häktad eller om det krävs för att vidare utreda brottet. När jag är på polisstationen i väntan på urinprovtagning, är jag då anhållen? Om inte, hur kan fotografering vara till nytta för att utreda ringa narkotikabrott i form av eget bruk?Samt får polisen utföra ytterligare kroppsbesiktning & visitation efter förhör & lämnat urinprov, på polisstationen?Tack på förhand!
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar till dig att utgå från det lagrum i Rättegångsbalken du själv hänvisat till. Dock hänvisar bestämmelsen vidare och polisen har förhållandevis stora möjligheter att såväl fotografera som visitera och kroppsbesiktiga dig.Polisen får fotografera dig även om du inte är anhållen eller häktadPrecis som du skriver i din fråga får det enligt 28 kap. 14 § Rättegångsbalken (RB) tas fingeravtryck eller fotografi av den som är anhållen eller häktad. Av lagrummet framgår även att vederbörande kan underkastas annan dylik åtgärd och att regeringen meddelar närmare bestämmelser om åtgärderna. I förordningen om fingeravtryck m.m. (1992:824) har regeringen meddelat närmare bestämmelser om bland annat när en misstänkt får fotograferas.Fotografi får tas av den som har (1) häktats misstänkt för brott, (2) anhållits som misstänkt för brott, om den anhållne är okänd och undandrar sig att uppge namn, hemvist eller födelsetid eller lämnar uppgifter om dessa förhållanden som kan antas vara osanna samt (3) anhållits som misstänkt för brott, om fingeravtryck eller fotografi kan behövas för att utreda om den anhållne har begått brottet eller något annat brott eller annars för att få till stånd erforderlig utredning eller om den anhållne anses farlig för den allmänna säkerheten eller laglydnaden (2 § första stycket Förordning om fingeravtryck m.m.).Det får även tas fotografi av den som misstänks för brott utan att vara anhållen eller häktad om det behövs för att utreda brott på vilket fängelse kan följa, samt även av den som inte är misstänkt för brottet (2 § andra stycket Förordning om fingeravtryck m.m.).Detta innebär, oaktat om du är häktad eller anhållen, får polisen ta fotografi av dig för att utreda brott med fängelse i straffskalan. Även för ringa narkotikabrott finns det fängelse i straffskalan, även om det är sällsynt att det verkligen utdöms fängelse (1-2 § Narkotikastrafflagen).Polisen får även utföra kroppsbesiktning och visitation av digKroppsvisitation får ske om det finns anledning att anta att brott har begåtts på vilket fängelse kan följa om du är skäligen misstänkt för brottet. Visitationen ger möjlighet att söka efter föremål som kan tas i beslag eller utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredningen av brottet (28 kap. 11 § första stycket RB). För brott på vilket fängelse kan följa får det även göras en kroppsbesiktning för samma ändamål som visitation eller för att ta DNA-prov (28 kap. 12 § RB).Sammanfattningsvis innebär det som svar på din fråga att polisen får fotografera dig och ta fingeravtryck om det behövs för att utreda ett brott på vilket fängelse kan följa. Kroppsvisitation och kroppsbesiktning får göras om du är skäligen misstänkt för ett brott på vilket fängelse kan följa. Ringa narkotikabrott har fängelse i straffskalan varför samtliga tvångsmedel du frågat om är tillämpliga. Det ska för kroppsbesiktning och kroppsvisitation göras en proportionalitetsbedömning vari det ska beaktas att skälen för åtgärden ska uppväga det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse. Däremot är kraven inte speciellt högt ställda och du kan i regel räkna med att polisen har rätt att fotografera dig, visitera dig och kroppsbesiktiga dig under sådana omständigheter du beskrivit.Om du däremot anser att du blivit felaktigt behandlad är det alltid möjligt att anmäla polisens agerande till Justitieombudsmannen (JO) för granskning. Om JO anser att polisen gjort fel kan den tilldelas kritik för sitt agerande. En anmälan kan du göra direkt på JO:s hemsida.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan en häktads rätt att ta emot besökare begränsas?

2018-10-13 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Jag är desperat då jag har försökt att få träffa min son som sitter häktad sen 9 sep och det är den 5 dec. Jag fick träffa honom en gång under den tiden. Jag har fått ringa varje dag för att få träffa honom sen dess och får hela tiden höra att de har inte tid då det måste tydligen vara någon som är insatt i hans fall som ska sitta med. En pojke som sitter häktad för samma sak i samma fall har fått träffa sin familj två gånger sen dess. Varför får jag inte träffa min son?
Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör reglerna kring häktning som huvudsakligen regleras i rättegångsbalken och häkteslagen.Restriktioner vid häktningI normalfallet får en häktad ta emot en besökare om det kan anses vara lämpligt (3 kap. 1 § häkteslagen). Det kan däremot beslutas om rättsliga restriktioner; bl.a. kan den häktade begränsas att ta emot besökare (6 kap. 2 § häkteslagen). När domstolen fattar beslut om den misstänkte ska häktas kan åklagaren begära att den häktades kontakter med omvärlden ska begränsas. Domstolen ska då ta ställning till om den häktade ska tillåtas få restriktioner beroende på om det finns risk att den häktade försvårar utredningen i fallet. Exempel på en sådan risk är då det finns risk att den häktade tar kontakt med vittnen eller brottsoffer och därmed påverkar utredningen. Restriktionerna vid häktning regleras i 24 kap. 5a § rättegångsbalken och 6 kap. 1 § häkteslagen.Det avgörande vid beslut om restriktioner är alltså inte vilket brott som misstänks ha begåtts, utan snarare om det finns risk att den misstänkte försvårar utredningen. Att din son sitter häktad för samma sak som en annan pojke utesluter därför inte att restriktioner endast beslutas för en av dem. SammanfattningNär det finns risk att en häktad försvårar en utredning kan begränsningar göras i personens kontakter med omvärlden. En begränsning kan vara att ta ifrån den häktades rätt att ta emot besökare. Det är troligt att en sådan begränsning har gjorts i din sons fall. Jag hoppas att det var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur länge kan en person hållas häktad för olaga hot?

2018-10-09 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jag skulle vilja veta hur länge man kan sitta häktad för hot? Samt jag vill gärna veta om man ska sitta häktad fram till rättegång när skall då rättegången hållas? Kan ju inte vara för lång tid om de är för hot?
Ellen Hägerström |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om häktning finns i Rättegångsbalken (RB). Huvudregeln för häktningsbeslut enligt 24 kap 1 § 1 st RB är att en person som skäligen är misstänkt för ett brott kan häktas, om ett års fängelse kan utdelas för brottet. Enligt huvudregeln krävs det vidare att det finns en risk för att den misstänkte antingen kan försöka fly undan bestraffning (flyktfara), försvårar utredningen genom att förstöra bevis (kollusionsfara) eller fortsätta med brottslig verksamhet (recidivfara). För brottet olaga hot ingår ett års fängelse i straffskalan enligt 4 kap 5 § Brottsbalken, vilket betyder att rätten har möjlighet att begära person häktad för detta. Hur länge får person hållas häktad? När en person hålls häktad ska rätten enligt 24 kap 18 § RB sätta ut en tid inom vilken åtal ska väckas. Vanligtvis är det två veckor från att beslut om häktning har meddelats. I praktiken kan dock en häktning pågå längre än så eftersom rätten kan besluta om att förlänga häktningstiden om det skulle behövas mera tid för att komma till ett åtalsbeslut. Då ska beslutet om häktning prövas fortlöpande genom en omhäktningsförhandling. Så länge personen sitter häktad ska en omhäktningsförhandling hållas med två veckors mellanrum fram till dess att beslut om åtal fattas. Tidsfristen för omhäktningsförhandling är inte bindande för rätten, utan dessa kan också hållas mer sällan om det finns anledning att anta att en sådan förhandling saknar betydelse. Sammantaget innebär det ovanstående att det inte någon yttersta gräns för hur länge en person kan hållas häktas. Proportionalitetsprincipen Inom processrätt finns det dock en grundläggande princip om proportionalitet som rätten måste ta ställning till vid beslut om häktning, och i allmänhet vid användning av tvångsmedel. Beträffande häktning anger lagen uttryckligen att skälen för frihetsberövandet måste väga tyngre än vad intrånget är för den misstänkte. I detta ingår tvångs åtgärdens varaktighet som ett moment som ska tas i beaktande. Att häktningstiden är lång innebär också ett större personligt intrång för den misstänkte och därmed större krav för att kunna rättfärdiga att personen hålls häktad. Bedömning i förevarande fall En avgörande omständighet för att avgöra hur länge en person kan sitta häktad är vilket brott det är fråga om och vilket straff som uppskattas för gärningen. Om rätten har anledning att anta att endast böter kommer att utgå ska personen överhuvudtaget inte häktas. Jag tolkar din fråga som att personen redan är häktad och utgår därmed ifrån att bötesstraff inte är aktuellt. Eftersom straffet för olaga hot kan uppgå till fängelse i fyra år om brottet är grovt, kan en person som är på sannolika skäl misstänkt i princip hållas häktad fram till rättegången. Vänligen,

Om man blir frigiven kort efter en anhållan. Vad händer där efter?

2018-08-28 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Om man blir frigiven kort efter en anhållan. Vad hander där efter?.
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad innebär en anhållan? Bestämmelser om anhållan finns i Rättegångsbalken (RB). Om en person ska bli anhållen eller inte beslutas av en åklagare. Anhållandet innebär att en person som gripits misstänkt för brott tillfälligt frihetsberövas, alltså spärras in. För att åklagaren ska ha grund att anhålla någon krävs att:- det behövs ytterligare utredning om det misstänkta brottet innan personen kan släppas fri, eller- det brott personen är misstänkt för är så allvarligt att det finns anledning att häkta personen (RB 24 kap. 6 §).Vad händer efter anhållan?En person får vara anhållen som längst till kl. 12 den tredje dagen efter att åklagaren beslutade om anhållande. Därefter måste åklagaren antingen begära till tingsrätten att den anhållne ska häktas eller släppa den anhållne fri (RB 24 kap. 12 §).Om man blivit frigiven kort efter anhållan har alltså åklagaren troligtvis bedömt att det inte finns anledning att häkta personen. Personen är därmed inte inspärrad längre men detta behöver inte betyda att personen är friad från misstanke om brottet.Vad som i princip händer efter denna frigivning är att åklagaren antingen väljer att väcka åtal eller att inte väcka åtal mot personen när förundersökningen är klar. Vanligt när man blir frigiven kort efter en anhållan är dock att åklagaren anser att det inte finns tillräckligt med bevis för att den anhållne har begått brottet i fråga och att denne därför inte kan åtalas. Både den som är misstänkt för brottet och den som blivit utsatt för brottet blir meddelade om vad åklagaren beslutar i åtalsfrågan.Sammanfattningsvis om man blir frigiven kort efter en anhållan kan åklagaren fortsätta förundersökningen för brottet och väljer därefter att antingen väcka åtal eller att inte väcka åtal mot personen. Om man är osäker på vad som händer i brottsutredningen rekommenderar jag att man hör av sig till någon man haft kontakt med inom polisen eller åklagarmyndigheten för information om situationen. Har du ytterligare funderingar är du också välkommen att återkomma och ställa en ny fråga.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

En häktad persons rätt att träffa sin advokat

2018-10-18 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Var är det för lagstöd för en häktad med fulla restriktioner har rätt att kontakta sin advokat?
Joel Myrenius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lagstödet för att en person som är häktad har rätt att träffa sin advokat är 21 kap 9 § rättegångsbalken. I paragrafen anges att den som är gripen, anhållen eller häktad har rätt att träffa sin försvarare. Om den misstänkte har rätt att träffa sin försvarare ska det få ske i enrum.Rätten att träffa sin försvarare gäller för den som har en offentlig försvarare. Det gäller även för den som har en privat försvarare som uppfyller de krav som ställs på en offentlig försvarare.Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Vilka åtgärder får vidtas för att upprätthålla ett envarsgripande?

2018-10-10 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hejsan!Jag undrar vad som är och vad som inte är tillåtet ifråga om ett envarsgripande.Om jag envarsgriper en person för låt oss säga rån. Har jag då rätt som civilist att, på allmän plats, binda fast denne för att hålla kvar denne på platsen tills polis anländer? Under samma premisser, har jag då rätt att belägga gärningsmannen med fängsel för att kvarhålla denne?Har jag rätt att belägga med fängsel eller annat för att kvarhålla om det sker i hemmet?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar huvudsakligen rättegångsbalken (RB) och brottsbalken (BrB).Envarsgripanden regleras i 24 kap. 7 § 2 st. RB och innebär i korthet att vem som helst har rätt att gripa en gärningsman som blir tagen på bar gärning eller flyende fot och begår eller har begått ett brott på vilket fängelse är en möjlig påföljd. I praktiken aktualiserar egentligen din fråga vad som ingår i begreppet "gripa" eftersom det är det som avgör vilka åtgärder som får vidtas i samband med gripandet. Detta är enligt min uppfattning inte uttryckligen reglerat i lag. Det korta svaret är enligt min uppfattning, baserad på vad som lärs ut vid skyddsvaktsutbildningar, att det är godtagbart att vid ett envarsgripande bruka så mycket våld och/eller tvång som är nödvändigt för att upprätthålla gripandet. Enligt denna riktlinje är det alltså godtagbart att exempelvis binda fast en gärningsman om det är nödvändigt för att denne inte ska frigöra sig. Enligt min uppfattning kan omöjligen alltför höga krav ställas på den enskilde vid bedömning av vad som är nödvändigt i en sådan situation; en individ utan utbildning på området som griper en gärningsman med stöd av envarsrätten kan i många situationer inte förväntas ha kunskap och sans nog för att göra en sådan bedömning helt korrekt, varför mindre avsteg knappast kan föranleda straffansvar. Ett litet tillägg till detta är att en tvångshandling såsom att binda fast någon möjligen kan falla inom nödvärnsreglerna (24 kap. 1 § BrB) och därmed inte anses otillåten trots att den i och för sig inte kunnat anses motiverad inom ramen för envarsgripandet. Ett exempel på detta är om en gripen gärningsman angriper den som genomfört gripandet och den angripne då övermannar och binder fast angriparen.Det lite längre svaret kan finnas i diverse principer kring hur våld och tvång får brukas i tjänstesituationer, exempelvis av poliser, väktare, m.fl. Utöver den givna legalitetsprincipen, alltså att våld och tvång endast får utövas inom ramen för vad lagar tillåter, tas hänsyn till flera riktlinjer. Exempelvis ska alltid nödvändighet, försvarlighet och proportionalitet beaktas. I korthet innebär detta att våldsanvändning alltid måste vara nödvändig för att uppnå målet med den, försvarlig med hänsyn till omständigheterna och proportionerlig mot det hot som finns. Detta gäller förstås även löpande, så bara för att det i en situation är nödvändigt att använda handfängsel på en gripen behöver det inte vara det när viss tid gått och situationen förändrats. De här bedömningarna förväntas förstås inte gemene man utan utbildning göra i samband med ett envarsgripande, men de ger goda riktlinjer om hur domstolar bedömer ansvarsfrihet vid våldsanvändning eftersom de är så allmängiltiga. Man förväntas alltid bedöma proportionaliteten av en våldsåtgärd för att undslippa straff för den, även om dessa krav förstås lindras beroende på vilken utbildning personen ifråga har och hur våldsam och uppjagande den givna situationen var. För att besvara dina övriga frågor är det enligt min uppfattning inte relevant om du använder så att säga "riktig" fängsel för att inkapacitera en gärningsman eller om du använder någon annat föremål på ett sätt som uppfyller samma funktion. Det är heller inte relevant om det sker på en allmän plats eller i ditt hem i och för sig, även om den som exempelvis angrips i sitt hem möjligen kan tänkas åtnjuta lägre ställda krav på besinning om detta bidrar till att bilda en mer hotfull situation. Det är dock en del av att bedöma ansvarsfrihet om gränsen för vad som kan tillåtas redan överträtts. Avslutningsvis vill jag, med hänsyn till de allvarliga konsekvenser denna typ av ageranden kan få, understryka att mitt svar är baserat på min personliga uppfattning utifrån hur jag tolkar de utbildningar jag fått inom dessa frågor. Jag är dock av uppfattningen att den som har de riktlinjer jag redogjort för i åtanke vid ett envarsgripande har klart bättre förutsättningar att genomföra detta korrekt än den som inte har det. Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Häktning i hovrätten

2018-09-30 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |En person som är dömd till fängelse för grov misshandel har överklagat. Med planerad rättegång. Har fått information om att rättegång är framflyttad och att person sitter i häktet. Kan det stämma? Kan man placeras i häktet under fängelse tiden. Och i såfall vad kan hänt då?
Sara Bohlin |Hej. Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Jag tolkar dig som att tingsrätten har dömt till grov misshandel men att denna dom har överklagats till hovrätten. Och din fundering är om personen kan sitta i häktet efter tingsrättens dom. Först tänkte jag ta upp de olika häktningsgrunderna som finns i svensk rätt och sedan gå in på det aktuella fallet.HäktningsgrunderI Sverige häktas personer på en av dessa grunder om det finns sannolika skäl för att personen har begått brottet. Recidivfara: innebär att man ska hindra den misstänkta för att begå framtida brott. För att denna ska få användas krävs det att den misstänkta fortsätter med sin brottsliga verksamhet, alltså samma som han kan ha befarats begått. Kollusionsfara: handlar om att den tilltalade försvårar en förundersökning eller förstör bevis. När en förundersökning är klar föreligger ofta inte denna häktningsgrund eftersom att bevisen redan då ska vara säkrade. Flyktfara: Denna grund finns till för att man ska kunna säkra att personen inte försvinner innan ett fängelsestraff kan verkställas. "obligatorisk häktning" Om en person begår ett brott vars lägsta straff är 2 års fängelse så ska domstolen häkta om inte den misstänkta kan visa att det är inte behövs, vilket ofta är väldigt svårt. Det aktuella fallet När en dom inte längre går att överklaga så säger man att den vinner laga kraft. Det innebär att man först då som straffet ska verkställas. Exempelvis betala böter eller fängelsestraffet påbörjas. Innan en dom vinner laga kraft är man inte dömd, en domstol kan ha gjort en dom men det innebär inte att den står fast (att den har laga kraft). En dom kan vinna laga kraft på två sätt antingen genom att tiden för att överklaga löper ut eller att en högre instans (nästa domstol i ordningen) väljer att inte ta upp frågan. Först då blir "straffet verklighet". I det här fallet så är det först då som personen ska flyttas till fängelse. Om personen frias i hovrätten så kan man få ersättning ifrån staten för den kränkning häktningen har inneburit. Om personen döms räknar man istället av tiden man suttit häktad ifrån straffet. Vad har häntDet jag antar har hänt är att den åtalade har överklagat till hovrätten och att de har valt att ta upp frågan och att någon av häktninsgrunderna föreligger och därför är hen fortfarande häktad. Hoppas att du fick svar på din fråga.

Får polisen bryta mot kyrkofriden för att gripa någon?

2018-07-21 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Får poliser bryta mot kyrkofriden för att gripa någon?
Emelie Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det finns inga regler som hindrar poliser från att gripa någon inom kyrkans lokaler. Justistiekanslern och riksdagen har uttalat att det är helt tillåtet för poliser att gå in i en kyrka och gripa någon som befinner sig däri (JK 1990 A 8 och 1988/89:JuU 25). Någon kyrkofrid som hindrar att polisen griper någon i en kyrka finns alltså inte.Jag hoppas du fick svar på dina frågor!Med vänlig hälsning,