Vilka är skälen till att en person släpps från häktet och att en förundersökning avslutas?

2018-06-23 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Vad kan anledningen vara till att en person blir släppt från häktet? Målsägande gick till polisen och drog tillbaka sin anmälan men då brottet faller under sk allmänt åtal kan polisen ju fortsätta utredningen. Betyder detta att förundersökningen med största sannolikhet kommer läggas ned?Jag är ögonvittne men var tidigare misstänkt och undrar vad som hade hänt om jag kontaktat polisen och berättat att jag inte talat sanning i mina tidigare förhör eftersom jag mådde dåligt i arresten och sa vad som helst för att bli friad? Då målsägande drar tillbaka det han sagt och jag, som är deras starkaste bevis de har just nu, ändrar historia så kommer väl förundersökningen med största sannolikhet läggas ned?
Viktoria Tomsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Vad kan anledningen vara till att en person frisläpps från häktet?För att besvara denna delfråga kommer jag inledningsvis att generellt redogöra för vad som gäller vid häktning, eftersom att jag inte vet vilket brott saken gäller eller på vilka grunder häktningen skett. Häktning är utan tvivel det mest ingripande av de straffprocessuella tvångsmedlen. Att hålla en misstänkt i förvar kräver därför stöd i 24 kap. rättegångsbalken (RB) eller annan lag. Häktningen är vidare provisorisk i förhållande till det förväntade åtalet; om en kunde veta att den misstänkte skulle frikännas, skulle en häktning vara otillåten. Enligt huvudregeln får häktning ske av en person som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som kan ge ett års fängelse eller mer (24 kap. 1 § RB). Kravet på sannolika skäl innebär att misstanken vid en objektiv bedömning ska framstå som berättigad. Misstanken måste alltså grundas på den bevisning som föreligger och får inte finnas till följd av subjektiva antaganden. Enligt samma lagrum krävs det vidare en risk för att den misstänkte kommer att fly, undanröja bevis eller begå nya brott för att häktning ska komma i fråga. Jag tänker inte gå in på de övriga häktningsfallen utan avgränsa mig till den ovannämnda huvudregeln. Om inte åtal väcks inom två veckor ska rätten i princip hålla häktningskontrollförhandlingar med högst två veckors mellanrum. Om inte åklagaren väckt åtal inom denna tid eller i vart fall begärt förlängning av tiden, måste rätten häva häktningsbeslutet och försätta den häktade på fri fot. Samma sak gäller om rätten under häktningstiden finner att häktningsskäl inte längre föreligger. Innan åtal väcks får också åklagaren häva ett häktningsbeslut (24 kap. 18 § RB). I detta fall kan det mycket väl vara så att den häktade släppts på grund av att det inte längre finns risk för flyktfara, risk för undanröjande av bevis eller risk för att nya brott begås om denne släpps. Vidare kan det vara så att kravet på sannolika skäl inte kan anses vara uppfyllt för skulden då bevisningen är bristfällig. Kommer förundersökningen med största sannolikhet läggas ned?Precis som du skriver så fortlöper en utredning vid allmänt åtal oberoende av om målsägande drar tillbaka sin anmälan. Det är dock en annan sak om denna information varit den huvudsakliga bevisningen. Det torde alltså finnas ännu starkare skäl att åklagaren lägger ned förundersökningen om du lämnar nya uppgifter angående ditt förhör. Ifall din och målsägandens historia ändras kan detta komma att påverka bevisvärdet i en negativ riktning - alltså att era utsagor inte framstår som lika trovärdiga eftersom att de ändrats. Det är dock viktigt att sanningen kommer fram och att ni därmed ändrar uppgifterna av en god anledning. Om åklagaren finner att bevisningen är otillräcklig kan hen naturligtvis förelägga förhörsledaren att fortsätta utredningen. Går det inte att skaffa fram mer bevis avslutas förundersökningen med att åklagaren meddelar beslut om att det inte ska väckas något åtal, s.k. negativt åtalsbeslut (23 kap. 20 § RB). Men förundersökningen kan också upphöra genom ett beslut om att den ska läggas ned. En vanlig anledning till det är fall då det förblivit ouppklarat om det överhuvudtaget förelegat något brott. I vilket fall som helst är åklagaren skyldig att vara objektiv under förundersökningen, enligt objektivitetsprincipen och utfallet i denna fråga beror helt på åklagarens sammanlagda bedömning.Du är välkommen att ställa ytterligare frågor./Vänligen,

Envarsgripande mot en person under 15 år

2018-06-22 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Vilka rättigheter har jag då minderårig begår brott. Exempel minderårig kastar sten på bil.Vad jag förstår så får jag inte göra envarsgripande om personen är undet 15.Vad får jag göra för att skydda min egendom?
Susanne Zahawi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Envarsgripande innebär att vem som helst kan, om någon har begått ett brott där fängelse kan utgå som påföljd, gripa personen. Detta förutsätter att personen som har begått brott påträffas på bar gärning eller är på flyende fot. Gemene man kan även gripa den som är efterlyst för brott. Efter gripandet ska den som har begått brott överlämnas skyndsamt till närmaste polisman (24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken)Den brottsbeskrivning som skulle kunna bli aktuell när någon kastar sten på bil är skadegörelse (12 kap. 1 § brottsbalken (BrB)) eller ringa skadegörelse (12 kap. 2 § BrB). För skadegörelse av normalgrad är straffskalan 14 dagars fängelse (26 kap. 1 § andra stycket BrB) och upp till två års fängelse. För ringa skadegörelse som utgår om skadans obetydlighet och övriga omständigheter vid brottet är att anse som ringa, kan påföljden bli böter eller fängelse i högst sex månader.Fängelse blir även här lägst 14 dagar (26 kap. 1 § andra stycket BrB)Den som har begått brott under 15 år får emellertid inte dömas till någon påföljd (1 kap. 6 § BrB) och kan därmed inte blir föremål för envarsgripande enligt rättegångsbalken (NJA 1978 s. 67). Dock finns motsvarande möjlighet till envarsgripande enligt lagen om unga lagöverträdare (35 § lagen om unga överträdare)Om den som har begått brottet agerar hotfullt eller försöker exempelvis slå dig har du rätt till nödvärn (24 kap. 1 § BrB). Rätt till nöd skulle även kunna föreligga men här får det beaktas om ditt handlande mot den som har begått brott har varit försvarlig i förhållande till den brottsliga gärningen (24 kap. 4 § BrB)Annars kan du ringa polisen direkt om du väljer att inte angripa.Lycka till!Med vänliga hälsningar

Får man ha egen mobil i häktet?

2018-06-07 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej!En person jag känner har blivit gripen för innehav av droger. Får personen ha med sig sin mobil till häktet, eller om det är LOB förvaret? Tror personen försöker lura mig.
Isabella Arsov |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är förbjudet att ha egen mobiltelefon inne på häktet och anstalten. Det gäller också om man har blivit omhändertagen enligt lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB).I häktet kan den intagne godkännas telefontillstånd av Kriminalvården men det behövs inget godkännande av den person som den intagne vill ringa till. Det förutsätter däremot att det till exempel inte finns misstanke om att samtalet kan äventyra säkerheten. I bedömningen för om den intagne ska godkännas tillstånd att ringa tas bland annat hänsyn till den intagnes omständigheter, till exempel vad den intagne är dömd för. Hoppas du fick svar på din fråga och hör gärna av dig till Lawline om du undrar över något mer! Vänligen

Rättsstatliga principer, häktning och förundersökning

2018-05-31 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej.Hur länge kan en person som är 19 år och tidigare ostraffad sitta isolerad i häkte? Han har nu suttit anhållen och häktad i 6 veckor. Han har ordnade förhållanden, självförsörjande med jobb och gått klart gymnasiet. Har aldrig haft några som helst drogproblem eller andra problem och är välmående. Har flickvän, kompisar och bor hos förälder. Skötsam. Han är misstänkt för grovt narkotikabrott och synnerligen grovt vapenbrott. Polisen säger att utredningen kan ta året ut. Enligt Försvararen har polisen inget som motsäger hans version om vad som hänt och han nekar till brott. Hur länge kan han sitta häktad på enbart misstankar och inga bevis om brott? Finns det ingen hänsyn att ta till att det är en ung människa utan något brottsligt bakom sig? Vad har nära anhöriga för rätt att träffa honom? Polisen sa att de har fullt upp och inte kunde avsätta resurser för ett bevakat besök. Varför kan inte detta utredas utan att han hålls inspärrad och isolerad? Jag tappar tron på rättsstaten, lever vi inte i ett rättssamhälle?
Beatrice Schütt |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Sverige är en rättsstat som tillämpar rättsstatliga principer. En sådan princip är legalitetsprincipen vilken bland annat återfinns i 1 kap 1 § Brottsbalken. Den innebär inom straffrätten att det krävs lagstöd för att en person ska kunna dömas för ett brott. Alltså "inget straff utan lag". En annan rättsstatlig princip är oskuldspresumtionen. Den innebär att en person betraktas som oskyldig tills motsatsen bevisas och denne alltså döms för ett brott. Därutöver är det åklagaren som har att bevisa att det är ställt utom rimligt tvivel att en person har begått ett brott.Det finns olika syften med att häkta en misstänkt. Ett skäl är att den misstänkte inte ska kunna påverka utredningen genom att gömma undan bevis. Ett annat skäl att häkta är om rätten bedömer att det finns risk för att den misstänkte flyr landet och därmed undandrar sig lagföring. För att en misstänkt ska kunna häktas krävs lagstöd. Lagrummen för häktning återfinns i 24 kap Rättegångsbalken. Att det krävs lagstöd har slagits fast i 24 kap 23 § Rättegångsbalken. Grunderna för häktning återfinns ibland annat 24 kap 1 § Rättegångsbalken. Enligt 24 kap 1 § 2 st Rättegångsbalken ska en misstänkt häktas om det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Det innebär att häktning kommer att ske oavsett hur den misstänktes levnadsförhållanden ser ut och oberoende av dennes ålder (förutsatt att den misstänkte är myndig) om det är föreskrivet två års fängelse eller mer för brottet som personen är misstänkt för. För grovt narkotikabrott är föreskrivet fängelse i lägst två år och högst sju år enligt 3 § Narkotikastrafflagen. För synnerligen grovt vapenbrott är föreskrivet fängelse i lägst fyra år och högst sex år enligt 9 kap 1 a § 2 st Vapenlagen. Detta innebär att om någon är misstänkt för dessa brott så kommer häktning att ske med stöd av 24 kap 1 § 2 st Rättegångsbalken.Under tiden den misstänkte är frihetsberövad så som häktad så genomför åklagaren en förundersökning enligt 23 kap Rättegångsbalken. Förundersökningen syftar till att utreda brottet, om det finns tillräckliga skäl för åtal och att ta fram bevisning. Eftersom en åklagare arbetar under objektivitetsprincipen enligt 23 kap 4 § 1 st Rättegångsbalken är denne skyldig att lägga fram bevisning som talar både för den misstänktes fördel och nackdel. Åklagaren och rätten kan besluta om att den misstänkte ska vara häktad med restriktioner enligt 24 kap 5 a § Rättegångsbalken. Restriktionerna kan till exempel avse att den häktade inte får inneha tidningar eller att den inte får ta emot besök (6 kap Häkteslagen). Vid varje ny omhäktningsförhandling, vilken sker med minst två veckors mellanrum enligt 24 kap 18 § 3 st Rättegångsbalken, tar domstolen ställning till om restriktionerna ska upphävas eller om de ska kvarstå. Detta innebär att om domstolen har godtagit åklagarens yrkande om att den häktade ska ha restriktioner så kan det innebära att denne inte får ta emot besök. Finns det inget beslut om restriktioner borde den häktade ha rätt att ta emot besök. Till sist kan nämnas att beslut om häktning kan ske fram till och med och under huvudförhandling. Beslutet kan också kvarstå fram tills verkställighet i anstalt eventuellt ska påbörjas. Beslutet om häktning kan också upphävas innan huvudförhandlingen startar. Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Rätt att hålla kvar person som begått brott mot en?

2018-06-22 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Jag är ägare till en fastighet med en privat enskild väg. Jag har problem med att en familj använder vägen, kör förbi min fastighet och är allmänt hotfulla. Jag kommer att stänga av min väg med en låst bom. Familjen har då tydligt meddelat att de kommer att ta bort bommen och undanröja alla hinder för att kunna använda min väg. Min fråga är följande: När jag har låst vägbommen och någon kommer för att skära sönder den, kan jag då på bar gärning omhänderta personen - även om det krävs milt våld och ett tillfälligt frihetsberövande? För att sedan givetvis skyndsamt överlämna personen till polisen.
Sandra Söderberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Dina rättigheter som innehavare av en enskild väg Markägaren till en enskild väg måste alltid låta personer gå, cykla eller rida på den vägen i fråga, men har däremot rätt att bestämma om trafik med motorfordon ska förbjudas på vägen för att undvika vägslitage. Om markägaren vill införa ett förbud mot motorfordonstrafik så ska detta skyltas (en hemmagjord skylt är tillräckligt). Du kan läsa mer om detta här. Alltså, eftersom att du som markägare sannolikt inte tillåter andras motortrafik, så kan vi konstatera att familjen inte har någon som helst rätt att beträda din väg. Rätt att ingripa om någon försöker skära sönder bommen? Rätten för en enskild att ingripa gentemot en annan enskild regleras i 24 kap. 7 § 2 stycket rättegångsbalken. Där anges att "om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. […] Den gripne skall skyndsamt överlämnas till närmaste polisman." För att du ska ha rätt att gripa personen i fråga krävs alltså att detta är uppfyllt. Vilket brott är det fråga om? Att såga isär en vägbom som inte tillhör en själv utgör sannolikt skadegörelse enligt 12 kap. 1 § brottsbalken. Skadegörelse kan leda till två års fängelse, och uppfyller där med kravet i 24 kap. 7 § 2 stycket rättegångsbalken. Handlingsalternativ för dig Du har således rätt att hålla kvar en person i avvaktan på polis, om du upptäcker personen i full färd med att såga isär din vägbom. Det bästa vore väl kanske att koppla in polisen redan innan - familjen har redan uttalat att de ska begå brottet, och har dessutom betett sig hotfullt mot dig (vilket i sig också kan utgöra ett brott). Min rekommendation är alltså att redan nu kontakta polisen, så kan de förhoppningsvis assistera dig framöver. Lycka till med allting! Och tveka inte att kommentera nedan om du har några ytterligare frågor. Vänligen,

Häktningsförhandling och straff för (grov) olovlig körning

2018-06-20 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hejsan! På brevet står det att jag kallas till häktningsförhandling vad menas med det, för har kört bil utan körkort, olovlig körning (grovt brott) Riskerar jag att få fängelse eller böter.
Christoffer Tolf |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. En häktningsförhandling är en förhandling som hålls i allmän domstol. I förhandlingen avgörs huruvida en misstänkt ska häktas eller inte. Brottet olovlig körning framgår i 3 § lag om straff för vissa trafikbrott. Om ett sådant brott anses grovt kan man dömas till fängelse i högst sex månader.Hoppas att du fått svar på din fråga. Du är välkommen att återkomma om du har fler frågor.Med vänlig hälsning,

Misshandel av ordningsvakter

2018-05-31 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej, Jag frågar åt en vän i detta fall som i helgen blev utslängd från en krog och indragen i ett rum där han blev rejält påslagen av ordningsvakter. Han fick vänta i ett rum som hade anknytning till restaurangen han var på. Till slut kom polisen för att köra in honom till häktet.Innan polisen tog honom hävdade ordningsvakterna att han hade tafsat på tjejer på dansgolvet, därav blev han utslängd osv.Nu vet jag att min kompis inte är så - men om det ändå vore så att han hade råkat komma åt en persons kropp med handen eller vadsomhelst - är det befogat någonstans av vakterna att misshandla honom?Han undrar nu om det är värt att motanmäla vakterna för misshandel, då de har anmält honom för b.la. sexuellt ofredande. Eller är det bättre om han avvaktar för att ev. låta fallet läggas ner? Han har egentligen inget intresse av att anmäla vakterna, pga att han bara vill att detta ska läggas ner - samtidigt som han blev kraftigt misshandlad av dom.Vakterna på detta ställe är även kända för att vara grova.Tack för svar,
Hanna Karlsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ordningsvakter har inga särskilda befogenheter att tillgripa våld. De har rätt till envarsgripande, vilket alla människor har rätt till, 24 kap. 7 § 2 st. rättegångsbalken. Det innebär att vem som helst får använda nödvändigt våld för att gripa en person som har begått en brottslig gärning (på bar gärning eller flyende fot). Angående nivån av våldsanvändningen gäller reglerna i polislagen, där det i 8 § polislagen stadgas att våldsanvändningen ska vara försvarlig.Om han bara vill att det ska läggas ner och inte har intresse av att driva ett mål om misshandel bör han inte göra en motanmälan. Det väntas med tills han får veta om åklagaren har valt att ta upp målet. Kan dock vara bra att försöka dokumentera skador som uppkommit genom misshandeln ifall han ångrar sig angående att driva det.Vänligen,

Förutsättningar för häktning

2018-05-20 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej!Vad krävs för att en person ska kunna bli häktad? Vem fattar beslut om häktning?
Marika Jaaniste |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag till att börja med redogöra för vem som fattar beslut om häktning. Därefter kommer jag att förklara vilka olika typer av häktning det finns enligt rättegångsbalken. Vem beslutar om häktning?En åklagare kan begära en misstänkt häktad. Själva beslutet om att häkta personen ifråga fattas emellertid av domstolen. Beslutet föregås av en häktesförhandling. Domstolen ska i samband med häktningsbeslutet meddela när åtal senast ska väckas. (24 kap. 5 §, 13 §, 18 § rättegångsbalken) Häktning enligt 24 kap. 1 § 1 st rättegångsbalkenFör att någon ska häktas krävs för det första att den som begärs häktad på sannolika skäl är misstänkt för ett brott vilket det är föreskrivet fängelse i ett år eller därutöver. Det krävs alltså att det föreligger stark misstanke gentemot personen ifråga och att minimistraffet för brottet som personen misstänks för är fängelse i 1 år. Vidare måste det finnas häktningsskäl för att någon ska häktas. Någon av nedan angivna scenarion måste föreligga. Det ska finnas risk för att den misstänkte: Avviker eller på annat sätt undandrar sig lagföring eller straff (s.k flyktfara) Genom att undanröja bevis eller på annat sätt försvårar sakens utredning (s.k kollusionsfara) eller Fortsätter sin brottsliga verksamhet (s.k recidivfara) (24 kap. 1 § 1 st rättegångsbalken)Häktning får endast ske om det är proportionerligt. Detta innebär att skälen till att häkta någon ska uppväga det intrång som ett frihetsberövande faktiskt utgör.Obligatorisk häktningVid brott där minimistraffet är fängelse i två år, utgår man ifrån att det finns särskilda häktningsskäl. Detta innebär att en person som misstänks för ett brott där straffet är minst två år, i regel ska häktas. Om det är uppenbart att det saknas särskilda häktningsskäl ska dock den misstänkte inte häktas. (24 kap. 1 § 2 st rättegångsbalken)Häktning enligt 24 kap. 2 § rättegångsbalkenDen som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott och personen ifråga är okänd och vägrar att uppge namn och hemvist eller kan lämnade uppgifter antas vara osanna, får personen häktas oavsett brottets straffskala. Detta gäller även om personen ifråga inte har sin hemvist i Sverige och det finns risk för att han/hon genom att bege sig från landet undandrar sig lagföring eller straff. (24 kap. 2 § rättegångsbalken)UtredningshäktningEn misstänkt som enbart är skäligen misstänkt, det vill säga misstänkt på en lägre misstankegrad än vad som i normalfallet krävs, kan häktas under förutsättning att övriga krav för häktning är uppfyllda samt att det är av synnerlig vikt att den misstänkte tas i försvar. (24 kap. 3 § rättegångsbalken)SammanfattningsvisDet är domstolen som beslutar om häktning ska ske. Det ställs många och höga krav för att en person ska kunna häktas, vilket motiveras av att det utgör en mycket ingripande åtgärd i en människas rörelsefrihet.Vänligen,