Ersättning för personskada under häktning

2018-12-16 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Om man siter häktad och får en sjuk dom som heter erythema multiforme kan man få ärtjtnig då??
Masis Vardanian |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Bestämmelser om ersättning för skador under häktningstiden hittar vi i Frihetsberövandelagen.Följande skador kan man få ersättning för enligt 7 § Frihetsberövandelagen;- utgifter, - förlorad arbetsförtjänst,- intrång i näringsverksamhet och - lidande.Den skadan du har fått under häktningen hamnar under kategorin, personskada. Enligt Frihetsberövandelagen får man inte ersättning för personskador. Du kan även läsa om detta på Justitiekanslerns hemsida, den hittar du HÄR. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Registreras det om man blivit anhållen?

2018-12-02 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Kan polisen se om en människa har blivit anhållen innan?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar till dig att redogöra för när ett anhållande får ske samt därefter om vilken registrering som kan vara aktuell.För anhållan krävs i regel häktningsskälReglerna om när någon får anhållas finns i rättegångsbalken (RB). Av dessa framgår att anhållan får ske om det finns skäl att häkta vederbörande (24 kap. 6 § första stycket RB). Skäl att häkta någon finns om vederbörande på sannolika skäl är misstänkt för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse med minst ett år (24 kap. 1 § första stycket RB).Även om det inte finns fulla skäl till häktning men den misstänkte är skäligen misstänkt för brottet, får vederbörande anhållas om det är av synnerlig vikt att hen tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning (24 kap. 6 § andra stycket RB).Polisen ska föra ett misstankeregisterFör att underlätta tillgången till uppgifter om skälig misstanke om brott ska det föras ett misstankeregister (2 § Lagen om misstankeregister). Misstankeregistret ska innehålla uppgifter om den som fyllt femton år och är skäligen misstänkt för bland annat brott mot brottsbalken eller annat brott för vilket svårare straff än böter är föreskrivet (3 § Lagen om misstankeregister).Sammanfattningsvis krävs det i normalfallet för ett anhållande att den misstänkte på sannolika skäl är misstänkt för ett brott. I vissa fall är det däremot tillräckligt att vederbörande är misstänkt på den lägre misstankegraden, skäligen misstänkt. I misstankeregistret ska registreras om någon är misstänkt redan på den lägre misstankegraden. Har du tidigare blivit anhållen finns den således en möjlighet att du finns registrerad i misstankeregistret och även att ett anhållande skett.Hoppas du fått svar på din fråga.Vänligen,

Häktning av person som inte är närvarande i rätten

2018-11-21 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej,Kan man häkta en misstänkt som inte kan förhöras, om personen i fråga till exempel skulle vara medvetslös?
Lovisa Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som det är någon typ av längre medvetslöshet du menar och att personen i fråga vistas på sjukhus.Möjligheterna att häktaHäktning regleras i 24 kap. rättegångsbalken (RB). Häktning beslutas genom en häktesförhandling där den som yrkar på häktning (i de flesta fall åklagaren) och den anhållne ska vara närvarande (24 kap. 14 § RB). Av bestämmelsen framgår dock att den anhållne inte behöver närvara om "synnerligt hinder" finns, t.ex. en sjukhusvistelse. Enligt 24 kap. 14 § andra stycket RB ska den anhållne (och hans försvarare) få tillfälle att yttra sig under häktesförhandlingen men enligt första stycket kan alltså förhandlingen genomföras även om den anhållne vistas på sjukhus.Vad som ska göras då personens hälsa förbättratsOm häktning beslutas av någon som inte är närvarande vid rätten (domstolen) så ska man enligt 24 kap. 16 § andra stycket RB tillämpa reglerna i 24 kap. 17 § tredje och fjärde styckena RB (som även gäller då häktningsförhandling hålls om häktning av en person som inte är frihetsberövad som anhållen). Här står det att så fort hindret för närvaron i rätten har upphört (t.ex. att man inte längre vistas på sjukhus, vilket man troligen gör så länge man är medvetslös och kanske även en tid efter det) så ska detta anmälas till rätten. Rätten ska då "utan dröjsmål" (så fort som möjligt) och senast inom fyra dygn från att anmälan kom in hålla förhandling i häktesfrågan då både åklagaren och den misstänkte närvarar.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen. Med vänliga hälsning,

Om tillräckliga skäl för gripande, om tillräckliga skäl för husrannsakan vid narkotikabrott, rätt att ta del av allmänna handlingar – regler

2018-10-29 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej, jag vart stannad för fortkörning för drygt 8 månader sedan. Personen som satt i min bil hade på sig 5 gram tjack och han tog på sig det på plats och då berättar polisen att de skulle göra husrannsakan på min adress fast jag var utan straffregister... Mitt urinprov gav utslag på kokain och jag vart arresterad i 18h men blodprovet visade rent. Det känns konstigt att de fick göra husrannsakan på en fortkörning och även klampa in hemma hos mig 3 dagar i streck efteråt och när mina grannar frågade dem så de att de letade efter en person som inte bor eller har varit på adressen. Sedan dess har jag inte hört något av dem.. de hittade en replika av en beretta med en kula i samt 13.6 g hasch hemma hos mig. Tycker ni att detta låter korrekt gjort av dem? Har inte så stor erfarenhet av sånt här. Och hur lång tid tar det innan jag ska få böter för fortkörningen?
Dana Larsson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Nedan utgår jag ifrån de brott som jag tror att du misstänktes för och som polisen kunde ha utgått ifrån när de bestämde att ta med dig till polisstationen och vid husrannsakan. Mot bakgrund av de omständigheter du nämner, utgår jag också ifrån att husrannsakan möjligen gjordes på annan grund än just fortkörningen. Utan att veta vilka brott polisen misstänkt dig för, kommer mitt svar mestadels beskriva vilka bestämmelser som blir aktuella när man svarar på frågan om allting gått rätt till i ditt fall. Svaret fungerar alltså som en allmän upplysning för dig och andra läsare som funderar kring samma frågor. Din rätt att ta del av allmänna handlingarDu kan alltid kontakta polisen och fråga vad som hände i ditt fall. Du har alltså rätt att ta del av de allmänna handlingar, där det sekretessbelagda är överstruket. I vissa fall kan dock vissa handlingar inte lämnas ut om detta t ex försvårar utredningsarbetet i annan förundersökning (jfr 18 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen). Om det väcktes en förundersökning mot dig och den fortfarande inte är avslutad gäller dock inte sekretessen mot dig och din försvarare (jfr 10 kap. offentlighets- och sekretesslagen och 23 kap. 18 § rättegångsbalken). Du nämner att ingen har hört av sig, vilket kan innebära att om polisen/åklagaren inledde en förundersökning i ditt fall så kanske den fortfarande inte är avslutad, eller redan blev avslutad när du släpptes. Vilka brott kan du/ni tänkas ha begått?Denna fråga är relevant vid bedömningen av om det funnits skäl att gripa dig och vid husrannsaksbedömningen. Det behöver så klart också bevisas att du har begått dessa brott som anges nedan, men vid gripandet och husrannsakan räcker det med att du bara är skäligen misstänkt. Du har redan nämnt att du kört för fort. Alltså har du varit vårdslös i trafiken (eller grovt vårdslös i trafiken, se 1 § i lagen om trafikbrott). Att ditt urinprov gav utslag på kokain ger anledning att misstänka att du har begått brottet som anges i punkten 6 i 1 § narkotikastrafflagen – brukat eller kommit att "befatta" sig med narkotika. Med tanke på att den mängd amfetamin (tjack) som den andra personen hade i påsen är ett övervägande antal doser (som jag uppfattat det räcker några mg för en dos), hade polisen anledning att misstänka att narkotikan skulle säljas vidare. Den andra personen skulle därför kunna misstänkas för att ha "transporterat" eller "tagit sådan befattning med narkotika som inte varit avsedd för eget bruk" (1 § p. 4 narkotikastrafflagen eller annan punkt i 1 § som har att göra med försäljning). Eftersom du satt i samma bil som personen med 5 gram tjack, fanns det anledning att tro att du kan ha haft något att göra med de 5 gram som personen i din bil hade på sig. Du kunde därför också ha misstänkts för medverkan till det narkotikabrott som personen i din bil misstänktes för (jfr 5 § narkotikastrafflagen). Att ditt blodprov senare var ren betyder alltså inte att det inte funnits skäl att ta med dig till polisstationen. Du kunde fortfarande misstänkas för medverkan till den andra personens narkotikabrott. När hasch hittades vid husrannsakan blev det fråga om ett till narkotikabrott (p. 6 ,1 § narkotikastrafflagen). Det framgår inte av din beskrivning om du hade tillstånd att inneha vapen. Därför kan det också hända att du har begått ett vapenbrott (jfr 9 kap. 1 § vapenlagen). Om det fanns skäl att ta med er till polisstationen? – gripas av polisenDet kan ha varit så att ni omhändertogs enligt polislagens regler (bl. a. 11 § polislagen). Du nämner inte vad polisen sa till dig när ni togs med; i brist på sådan information utgår jag därför ifrån att ni blev gripna av polisen (24 kap. 7 § rättegångsbalken). Polisen får gripa en person i fall förutsättningarna för ett anhållande är uppfyllda (24 kap. 7 § 1 stycket rättegångsbalken). Ett anhållande får ske i fall det finns (a) skäl att häkta någon enligt 24 kap. 1 § eller (b) om den misstänkte är skäligen misstänkt för ett brott och det är av "synnerlig vikt" att den misstänkte tas i förvar medan fortsatt utredning pågår (situationen b är ett s.k. utredningsanhållande) (24 kap. 6 § rättegångsbalken). Skäligen misstänkt i situation (b) är ett lågt ställt beviskrav. Det kan därför redan på den grunden finnas anledning att tro att gripandet av polisen varit berättigat i ditt fall. Det fanns, som nämnts tidigare, rimliga skäl att anta att brott begåtts: den andra personen i bilen hade en icke liten mängd amfetamin på sig och transporten av narkotikan skedde i din bil. Narkotikans art och mängden narkotika pekade därför på att det krävdes viss utredning kring hur han införskaffat narkotikan och om någon av er egentligen innehade narkotikan i försäljningssyfte. Det fanns alltså vissa konkreta omständigheter som gjorde att ni skäligen kunde misstänkas att ha begått narkotikabrott. Utredningen i situation (b) behöver inte avse själva brottet, utan den kan också avse häktningsgrunderna. Polisen hade alltså rätt att utreda om ni kunde misstänkas för det brott polisen misstänkte att ni hade begått, genom att ta med er på ett förhör. Kraven för häktning, i situation (a) ovan, är annars att (1) du kan misstänkas för ett brott på vilket fängelse ett år kan följa, och att det kan antas (2) att det finns en risk att du undanröjer bevis eller försvårar utredningen eller att du fortsätter brottslig verksamhet (alltså kopplat till narkotikabrotten) (jfr 24 kap. 1 § rättegångsbalken). Du kunde ha misstänkts för att ha medverkat till den andra personens brott och ditt urinprov visade utslag på narkotika. Eftersom ett innehav av fem gram eller mer av amfetamin bedöms som narkotikabrott av normalgraden (alltså enligt 1 § och inte enligt 2 § narkotikastrafflagen, jfr NJA 1997 s. 522) kan fängelse i över 1 år följa på det brottet. Det fanns samtidigt en anledning att tro att ni möjligen skulle komma att undanröja bevis, om polisens misstanke om att ni höll på med försäljning av amfetamin hade varit korrekt. Polisen hade alltså högst sannolikt rätt att ta med er till polisstationen även på denna grund (a). Rätt att få veta grunden till frihetsberövandetRedan när du greps hade du rätt att få reda på vilket brott du misstänktes för. Det borde ha skett utan dröjsmål och på ett språk som du förstod (jfr 24 kap. 9 § rättegångsbalken och artikel 5.2 Europakonventionen). Ett beslut om anhållande måste ha fattats i ditt fall, eftersom du var frihetsberövad i över 12 timmar (se under rubriken nedan). Även vid beslutet om anhållande måste du ha underrättats om varför du frihetsberövats (se 24 kap. 9 § rättegångsbalken). Det är ett fel att inte göra detta. Hur länge fick polisen hålla kvar dig - frihetsberöva?När man tas in på polisstationen gäller vissa tidsramar för hur länge man får hålla kvar en person. Ett förhör måste äga rum inom rimlig tid och åklagaren måste också inom denna tid avgöra om ett beslut om anhållande ska fattas. Om inget beslut om anhållande har fattats av åklagaren så är 6 timmar den maximala tiden som polisen har rätt att låta någon kvarstanna efter ett beslut om gripande (23 kap. 9 § rättegångsbalken). Bara om det är av synnerlig vikt att förhöret förlängs som det går att förlänga tiden för förhörstiden med ytterligare 6 timmar och bara i fall beslutet gäller en misstänkt (23 kap. 9 § 1 stycket 2 meningen). Om det har varit fråga om polislagens omhändertagande utgår man från 16 § polislagen för att bestämma tidsfristerna (förhör så snart som möjligt, max 6 timmar). Polisen fick alltså bara kvarhålla dig i endast 12 timmar efter ett gripande (som sker enl. 24 kap. 6 rättegångsbalken); därefter måste ett anhållningsbeslut eller ett häktningsbeslut ha funnits i ditt fall. I brist på annan information, utgår jag ifrån att åklagaren beslutade om att anhålla dig eller så har ett beslut att häkta dig fattats, innan dessa 12 timmar hunnit löpa ut. Om polisen hade skäl för att göra husrannsakan?Husrannsakan får genomföras om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa (28 kap. 1 § st. 1 rättegångsbalken). 28 kap. 1 § hänvisar också till 36 kap. 1b § i brottsbalken som pratar om egendom som kan bli förverkad. Jag antar som sagt att polisens husrannsakan hade en koppling till det narkotikabrott du kan ha varit misstänkt för, och inte till fortkörningen eller annat. Och husrannsakan syftade möjligen på att utreda om ni höll på med narkotikahandel. Beroende på vilken information som polisen utgått ifrån, kan polisen därför ha trott att de skulle hitta mer narkotika eller pengar från narkotikahandeln. Eftersom fängelse följer på narkotikabrottet du misstänktes för, så hade de goda grunder för att besluta om husrannsakan, även om det kanske kan diskuteras om tre dagars husrannsakan är rimlig. Husrannsakan får nämligen bara beslutas om "skälen för åtgärden uppväger det intrång" som husrannsakan innebär (jfr 28 kap. 3a § rättegångsbalken). Du har dock därutöver nämnt att polisen svarade till grannarna att de sökte efter en person. Möjligen har det först varit fråga om en reell husrannsakan (polisen letat efter föremål) och därefter har det varit fråga om en personell husrannsakan (polisen letade efter en person). Förutsättningarna för att göra en sådan personell husrannsakan finns i 2 § (28 kap. rättegångsbalken). En sådan husrannsakan förutsätter att det existerar ett beslut om ett frihetsberövande av den som eftersöks. Om husrannsakan görs hos någon annan (i ditt hem) än den som eftersöks, får husrannsakan bara företas om det finns "synnerlig anledning" att anta att den eftersökte skulle uppehålla sig där. Med "synnerlig anledning" menas att det ska finnas en faktisk omständighet som påtagligt visar att man med fog kan förvänta sig att den som eftersöks går att finna på ett visst ställe. Eftersom en sådan personell husrannsakan ägde rum hos dig har det alltså krävts att det funnits en faktisk omständighet som pekade på att den eftersökte kunde befinna sig i ditt hem. Utan att känna till vilket underlag polisen använde sig av i sin bedömning kan jag inte säga om förutsättningarna för en sådan husrannsakan har varit uppfyllda. Om du kan anmäla polisen om du anser att de behandlat dig felaktigt?Du har alltid rätt att kontrollera om vad som beslutats i ditt fall genom att efterfråga de allmänna handlingarna som finns hos polisen. Om det då exempelvis framgår att ett beslut om anhållande aldrig fattats och du hållits kvar i mer än 12 timmar utan anledning, kan det finnas skäl att tro att polisen har begått ett tjänstefel (20 kap. 1 § brottsbalken). Även t ex i fall polisen gjort husrannsakan utan att ett verkställandebeslut om att frihetsberöva någon annan funnits kan polisen ha gjort sig skyldig till tjänstefel. I sådana fall gör du en vanlig polisanmälan hos polisen. Upplever du annars att du har behandlats felaktigt kan du också göra en JO-anmälan. Hur lång tid tar det innan du får böter för fortkörningen?Hur snabbt du får böter beror på om åklagaren väljer att meddela ett strafföreläggande eller väcker åtal. Åtal leder till en rättegång och strafföreläggande gör det inte (dock räknas strafföreläggande som en dom). I fall åklagaren har stor arbetsbelastning eller upplever att ditt brott kommer i andra hand och väljer att inte väcka åtal, kan ditt brott komma att preskriberas (som i detta fall: https://www.lawline.se/answers/11541). Preskriptionstiden för att väcka åtal eller meddela strafföreläggande för vårdslöshet i trafik är 2 år (jfr (1 stycket 1 § trafikbrottslagen och 1 punkten i 35 kap. 1 § brottsbalken). Bedömer åklagaren att omständigheterna i ditt fall visar på att du körde alldeles för fort och att du varit "uppenbart likgiltig inför andra människors liv och hälsa" kan det dock bli fråga om grov vårdslöshet i trafik (2 stycket i 1 § trafikbrottslagen). Bara åtal får väckas vid grov vårdslöshet (ej strafföreläggande, se 48 kap. 4 § rättegångsbalken). Preskriptionstiden för att väcka åtal för grov vårdslöshet är då istället 5 år (jfr 2 punkten i 35 kap. 1 § brottsbalken). Eftersom trafikbrottet som begåtts av dig ännu inte preskriberats efter 8 månader, har åklagaren fortfarande tid att bestämma sig. AnnatAtt fängelse följer på vissa brott, innebär inte att man också senare döms till fängelse. Kortvariga fängelsestraff kan nämligen komma att ersättas av skyddstillsyn eller samhällstjänst (prop. 1989/90:7 s. 20, prop. 1997/98:96 s. 96). I dessa fall tas hänsyn till det brottsregister/straffregister som en person har. Hoppas att du blev upplyst om vad som gäller i ditt fall! Med vänliga hälsningar,

Får man häktas utan domstolsförhandling?

2018-12-06 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |är det rätt att en person häktas utandomstolsförhandling. frågan gäller mitt barnbarn över 18årvar inblandad i ett bråk tillsammansmed 2 andra grabbar. Gäller misstänktmisshandel. barnbarnet hämtades av polis på arbetsplatsen. O häktades direkt fick inte åka till sin läg o klä om eller ordna för sin hund. (Arb. giv tagit hand omhunden) Han fick under polisbevakning ringa ett samtal tillförälder. som endast fick veta att de gällde misshandel. Fick dock veta att den misshandlade ej behövt läkarvård.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Reglerna om häktning finns i rättegångsbalkens (RB) 24 kapitel. Jag kommer i mitt svar till dig att redogöra för vad som krävs för att bli häktad och avslutningsvis ge min syn på din fråga.Det måste finnas minst ett häktningsskälFör den som är misstänkt för ett brott på sannolika skäl måste minst ett av nedanstående häktningsskäl vara uppfyllda (24 kap. 1 § första stycket RB):1. Flyktfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att dra sig undan lagföring och fly, 2. Kollusionsfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att försvåra brottsutredningen genom att t.ex. undanröja bevis och 3. Recidivfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att fortsätta att med brottslig verksamhetÄr straffet för det misstänkta brottet två år eller mer är utgångspunkten att häktning ska ske, om det inte är uppenbart att skäl till häktning saknas (24 kap. 1 § andra stycket RB).Vid häktning ska det göras en proportionalitetsbedömning och häktning får ske bara om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller något annat motstående intresse (24 kap. 1 § tredje stycket RB).Häktningen meddelas av rätten under en häktningsförhandlingDet är domstolen som beslutar om häktning av en misstänkt (24 kap. 5 § RB). Om det finns skäl att häkta någon får vederbörande anhållas i avvaktan på rättens prövning av häktningsfrågan (24 kap. 6 § första stycket RB). En begäran om häktning ska ske utan dröjsmål och senast klockan tolv den tredje dagen efter anhållningsbeslutet (24 kap. 12 § första stycket RB). När en begäran om häktning skett, en s.k. häktningsframställan, ska domstolen hålla en förhandling i frågan utan dröjsmål. Så ska senast ske fyra dygn efter att den misstänkte greps eller ett anhållningsbeslut verkställdes (24 kap. 13 § RB).Som svar på din fråga så får inte en misstänkt häktas utan domstolsförhandling. Däremot kan vederbörande bli gripen och anhållas utan sådan förhandling. En häktningsförhandling ska sedan hållas inför domstol senast fyra dygn efter att den misstänkte greps eller anhölls. Vad gäller ditt barnbarn kan det vara så att anhölls i samband med att polisen hämtade honom och att han sedermera häktades inför domstol.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Hur länge kan en misstänkt sitta häktad?

2018-12-02 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej Jag har en nära anhörig som suttit häktad i 11 månader . 2 månader efter dom fallit som blev 7år för grovt doping och narkotikabrott Har aldrig varit straffad förut.. Hur länge får man sitta så isolerad utan att ha någon att tala med och utan att veta vad som händer i framtiden.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Reglerna om häktning finns i rättegångsbalkens (RB) 24 kapitel. Jag kommer i mitt svar till dig att redogöra för vad som krävs för att bli häktad och avslutningsvis besvara din fråga.Det måste finnas minst ett häktningsskälFör den som är misstänkt för ett brott på sannolika skäl måste minst ett av nedanstående häktningsskäl vara uppfyllda (24 kap. 1 § första stycket RB):1. Flyktfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att dra sig undan lagföring och fly, 2. Kollusionsfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att försvåra brottsutredningen genom att t.ex. undanröja bevis och 3. Recidivfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att fortsätta att med brottslig verksamhetÄr straffet för det misstänkta brottet två år eller mer är utgångspunkten att häktning ska ske, om det inte är uppenbart att skäl till häktning saknas (24 kap. 1 § andra stycket RB). Vid häktning ska det göras en proportionalitetsbedömning och häktning får ske bara om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller något annat motstående intresse (24 kap. 1 § tredje stycket RB).Det finns ingen bortre tidsgräns för hur länge man kan vara häktad i SverigeI svensk lag finns inte angivet hur länge en misstänkt får vara häktad, och det finns fall där misstänkta varit häktade i över tre år. Sverige har fått mycket kritik i avseendet, bland annat från FN, Amnesty och Europarådets kommitté mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CPT). Kritiken har avsett dels de långa häktningstiderna, dels den isolering som sker av häktade.Tyvärr har kritiken ännu ej utmynnat i någon förändring. År 2016 presenterades utredningen Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52) vars syfte var att utreda alternativa åtgärder för häktning men även att sätta en bortre tidsgräns för häktning och en minskad isolering. Utredningen remissbehandlades men därefter har det tyvärr inte hänt mer. Den har inte behandlats av lagrådet och regeringen har inte gett ut någon proposition med förslag om ändringar av några lagar. Jag har vid ett tidigare tillfälle läst såväl utredningen som remissinstansernas yttrande. Personligen är jag av uppfattningen att även om grundtanken med utredningen är god innehåller den så många undantag att även om den skulle träda i kraft kommer många misstänkta ändå att sitta häktade och isolerade även framöver.Sammanfattningsvis och som svar på din fråga; Sverige har fått mycket kritik för de långa häktningstiderna och den isolering som sker av misstänkta. Än så länge har det inte gjort någon skillnad och det finns ingen bortre tidsgräns för hur länge en misstänkt kan vara häktad. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

När får man belägga tillfälligt frihetsberövade med handfängsel?

2018-11-04 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Många reagerar på att den misstänkte tjuvjägaren hade handfängsel vid häktningsförhandlingen. Varför beläggs häktade med handfängsel? Vilken/vilka lag/lagar finns det som redogör för det?
Daniel Karl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller vissa tillfälliga frihetsberövande såsom anhållande och häkte finns häkteslagen som bland annat reglerar när man får företa vissa kontroll- och tvångsåtgärder mot en intagen. Lagen gäller bland annat den som är häktad, anhållen eller gripen på grund av misstanke om brott (1 kap. 2 § p. 1 häkteslagen). I 4 kap. 10 § häkteslagen anges när en intagen får beläggas med fängsel:1. Vid förflyttning inom förvaringslokal och vid transport eller annan vistelse utanför lokalen, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, eller2. Om han eller hon uppträder våldsamt och det är absolut nödvändigt med hänsyn till den intagnes egen eller någon annans säkerhet till liv eller hälsaNär man belägger någon med handfängsel så måste man alltså göra en bedömning om det krävs i det särskilda fallet; i punkt ett av säkerhetsskäl och i punkt två av den intagnes eller annans säkerhet till liv eller hälsa. Vidare ska en mindre ingripande åtgärd användas om detta är tillräckligt (1 kap. 6 § 2 st. häkteslagen), varför det ska vara absolut nödvändigt med handfängsel för att skydda intressena som anges i punkterna ovan. Vänligen,

Hur ofta får anhörig besöka häktad?

2018-10-29 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Min sambo sitter häktad, hans restriktioner har precis släppts och jag har blivit godkänd att få besöka honom. Hur många besök är man berättigad till i veckan? Vill kunna träffa honom så ofta jag kan. Tack på förhand!
Alexandra Rosenvi |Hej!Tack för att du vänder till Lawline med din fråga!Häkteslagen innehåller bestämmelser om häktning, där besök regleras i 3 kap. häkteslagen. Enligt 3 kap. 1 § häkteslagen får den häktade ta emot besök i den utsträckning som kriminalvården bedömer är lämpligt. Kriminalvården anger inte hur ofta besök får ske, men de har fasta besökstider och alla besök måste förbokas. Det innebär att det är Kriminalvården som slutligen avgör om besök får ske och hur ofta.Du kan läsa mer på kriminalvårdens hemsida här. Du kan även läsa mer på Anhörigas riksförbunds hemsida här.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,