När får en person häktas och vem beslutar om det?

2018-05-17 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej!Vad krävs för att en person ska kunna bli häktad? Vem fattar beslut om häktning?
Lovisa Nilsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När får en person häktas?Huvudregeln är att en person får bli häktad om denne på sannolika skäl är misstänkt för brott där straffet kan bli fängelse i ett år eller mer. Sannolika skäl innebär en stark grad av misstanke.Utöver detta ska det också föreligga en risk för att den misstänkte personen:- på något vis kommer försöka undgå lagföring, t ex. genom att fly från landet,- förstör eller försvårar utredning, t ex. genom att förstöra eller gömma bevis, eller- fortsätter att begå brott.Om straffet för det aktuella brottet är minst två år ska personen i regel häktas. Det enda undantaget till att en person som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott med denna straffskala är att det är uppenbart att skäl till häktning saknas. Det ska då vara uppenbart att det inte finns någon risk till ovanstående. Se 24 kap. 1 § rättegångsbalken. I det fall person på sannolika skäl är misstänkt för brott och hen är okänd och vägrar att lämna uppgift om namn och hemvist eller lämnar uppgifter om detta som kan antas vara osanna får personen häktas oavsett straffskalan. Detta gäller även om personen saknar hemvist i Sverige och det finns risk att hen kommer att undvika lagföring genom att fly landet. Se 24 kap. 2 § rättegångsbalken. Ytterligare något som kan komma att undanta häktning är om häktning skulle bidra till allvarligt men på grund av personens ålder, hälsotillstånd eller liknande omständighet. Föreligger sådan omständighet ska personen häktas endast om betryggande övervakning inte kan användas. Se 24 kap. 4 § rättegångsbalken.Även i de fall en person är skäligen misstänkt (lägre grad av misstanke) för brott kan personen i vissa fall häktas. Personen får då häktas om kriterierna ovan är uppfyllda och då det är av synnerlig vikt att hen tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning. Med synnerlig vikt menas att ytterligare utredning inom kort kommer ge grund för misstanke på sannolika skäl. Se 24 kap. 3 § rättegångsbalkenVem fattar beslut om häktning?Det är rätten som fattar beslut om häktning. Med rätten menas tingsrätt. Rätten håller en förhandling och meddelar sedan beslut i frågan. Rätten ska också vid ett häktningsbeslut meddela när åtal senast ska ha väckts. Se 24 kap. 5 §, 13 § och 18 § rättegångsbalken.Hoppas att detta svar var till din hjälp. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga här på Lawline. Med vänliga hälsningar,

Ersättning grundat på oskyldig häktning

2018-04-13 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jag har frågor angående skadeståndsansökan för oskyldigt häktade.Först undrar jag vad ni tar för avgifter för att agera ombud vid sådana frågor?Jag satt frihetsberövad från 16 november 2017 till 20 februari 2018 och den friande domen vann lagakraft förra veckan (tisdag 3/4-18) och jag tänkte nu ansöka om skadestånd och behöver hjälp med det, samt konsultation angående skadestånd för utebliven arbetsinkomst samt att jag blev av med min tjänst imed detta. Jag har även frågor om man kan få ekonomiskt stöd för psykologisk hjälp.Avslutningsvis finns det en artikel som SVT skrev om mig som var felaktigt och jag hade velat diskutera med någon lagkunnig.
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Tillämpligt lagrum Bestämmelser om ersättning för att ha suttit oskyldigt häktad finns i Lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Rätten till ersättning Enligt lagen har du som har suttit häktad på grund av misstanke om brott, men som sedan fått en friande dom, rätt till ersättning av staten, 2 § st. 1 p. 1.Ersättningen omfattar utgifter, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och lidande som grundas i den oskyldiga häktningen, 7 §. Jag ska nu förklara närmre vad dessa punkter innefattar:Utgifter: Dessa hänförs i första hand till utgifter för resor till eller från anstalten. Det kan även bli aktuellt med ersättning om du har en familj som fick flytta till en mindre bostad på grund av häktningen och även utgifter för skötsel av barn.Förlorad arbetsförtjänst och intrång i näringsverksamhet: Denna punkt avser att kompensera dig som har suttit oskyldigt häktad för den minskade försörjning som har drabbat dig. Detta bör således innefatta den lön du hade tjänat om du arbetat som vanligt under den tid som du frihetsberövades. Det finns även tidigare mål som gett en viss ersättning för om häktningen även senare orsakat näringslivet negativt, vilket är fallet hos dig då du blivit av med arbetet. Det borde därför vara möjligt att få ersättning även för detta.Lidande: Ersättning för lidande ska fastställas efter en individuell prövning. Desto längre du har suttit häktad, desto större brukar lidandet anses vara. Justitiekanslern har satt upp schabloner för tillämpningen av ersättning för lidandets längd. Vanligt är att du får 30 000 kr första månaden och 20 000 kr för de nästkommande månaderna fram till den sjätte månaden, sedan 15 000 kr ytterligare för varje månad. Du har suttit i tre månader, vilket enligt denna modell skulle innebära 70 000 kr för lidande. Något som även kan ge extra ersättning är om brottet som du har varit misstänkt för är av särskilt allvarlig art. De psykologiska kostnader som du frågar om du kan få ersättning för bör omfattas av denna punkt. Ersättningsrätten kan inskränkas Det finns vissa fall som talar för att du kan bli utan ersättning eller att den i alla fall nedsätts, 6 §. Jag ska gå igenom dem lite kort här:- Om du själv avsiktligen har föranlett häktningen.- Om du har försökt undanröja bevis eller på annat sätt har försökt försvåra brottets utredning, eller om du har försökt undandra dig förundersökning eller lagföring.- Om ditt eget beteende är vad som har föranlett att du har blivit häktad eller om det i övrigt finns oskäliga omständigheter som talar för att du bör få ersättning.Artikeln av SVT Jag skulle behöva mer information om artikeln för att kunna uttala mig om detta. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan du för att ha suttit oskyldigt häktad få ersättning av staten för detta grundat på ditt lidande, din förlorade arbetsinkomst och andra utgifter. Jag återkommer till dig på mejl om prisuppgift vid anlitande av ett ombud hos oss på Lawline samt vilken tid jag kommer att ringa upp dig. Du kan även där skriva följdfrågor under helgen till mig innan det att vi hörs av på telefonen om det är något som är oklart, Lisa.gustafsson@lawline.se. Jag hoppas att du fick svar på dina frågor. Vi hörs snart!Vänligen

Frihetsberövad utomlands

2018-02-28 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Konsulärt ekonomiskt Bistånd:Hej, jag har en nära anhörig som är frihetsberövad utomlands. Han är svenskmedborgare och har stark anknytning till Sverige, då jag bedömer det eftersom han bott i Sverige över 23 år, har tre bröder, en syster och tre barn i Sverige, samt storlokal kännedom.Min fråga är vilken hjälp personen få och vad som krävs för att få honom överförd från landet Libanon till Sverige.
Oxana I |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om en svensk grips av polis utomlands har personen i fråga oftast rätt enligt Wienkonventionen (vilken de flesta länder i världen har undertecknat) att få sin ambassad underrättad om vad som har hänt. Därefter ansöker ambassaden om att få kontakt med den frihetsberövade personen och försöker att ta reda på vad personen misstänks för. Ambassaden kan också hjälpa till med att få en offentlig försvarare, mediciner och kontakt med anhöriga. Det finns ingen rättighet att bli överförd till Sverige och avtjäna sitt straff här. Det är emellertid något som den frihetsberövade kan ansöka om, men frågan tas oftast upp efter att domen i det land han sitter frihetsberövad vunnit laga kraft. För överföring krävs även att både Sverige och domslandet ska samtycka till överföring.I ditt fall skulle jag således rekommendera att personen du skriver om kräver att få kontakt med den svenska ambassaden/konsulatet i landet, för att kunna gå vidare därifrån. Du kan läsa mer om information kring frihetsberövande utomlands på regeringens hemsida här. Hoppas du fick svar på din fråga!Återkom gärna om du har några fler funderingar.Med vänliga hälsningar,

Vad händer när en anhörig häktas?

2018-02-21 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hejsan! Jag är desperat nu. Vi ringde och anmälde min pojkvän som försvunnen i måndags då vi ej hört nått från honom sen i lördagsnatt. Hans mobil var av osv. Fick snabb uppkoppling på att han satt häktad, men fick ej någon info alls. Vad sitter han för? Hur länge ska han hållas där? När får jag prata med honom? När kommer han hem? Ingen verkar kunna ge mig svar och jag är superorolig.
Alicia Abreu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Vem kan bli häktad?Den som på sannolika skäl är misstänkt (hög misstankegrad) för ett brott som kan ge ett års fängelse eller mer kan häktas om:* Det finns en risk att personen flyr.* Det finns en risk att personen förstör bevisning, eller* Om det finns en risk att personen fortsätter med den brottsliga verksamheten.En person som på sannolika skäl är misstänkt för brott och inte vill uppge korrekta personuppgifter kan också häktas oberoende av hur långt fängelsestraff som kan dömas ut för brottet.Även den som är skäligen misstänkt (låg misstankegrad) kan häktas om:*Någon av ovan nämnda anledningar är uppfyllda och det är av synnerlig vikt att personen tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning.Dessa punkter kan du finna i rättegångsbalkens 24 kapitel 1-3 §§. Vad sitter han häktad för?Som redovisat ovan är det omöjligt att säga vad han sitter häktad för, eftersom en egentligen kan bli häktad för allt. Här kommer du dessvärre behöva vänta till du får prata med honom själv för att få veta.Hur länge kan han hållas i häktet?Även detta är omöjligt att säga, det beror på hur lång tid utredningen tar, om åklagaren väcker åtal och i sådant fall när rättegången kan hållas. Tyvärr är Sverige mycket kritiserat för sina långa och ohumana häktestider och det finns ingen max-tid att sitta häktad.När får du prata med honom?Han kommer att få göra en ansökan i häktet om att få ha telefonkontakt med dig. För att denna ska godkännas behöver kriminalvården genomföra en utredning innan de kan lämna ett beslut. Du måste även godkänna att personen ska få kontakta dig. Det här kan säkerligen ta några veckor.Det du kan göra till en början är att skicka brev till det häkte han sitter på. Skriv då hans namn tillsammans med häktets adress på kuvertet. Om du inte vet vilken anstalt han sitter på kan du skicka brevet märkt med namn och personnummer till:KriminalvårdenJournalarkivet601 80 NorrköpingDet finns även en möjlighet för dig att besöka honom. Men för att du ska få göra detta krävs ett besökstillstånd och den ansökningsprocessen går till som när han ska ansöka om telefontillstånd.Läs mer på kriminalvårdens hemsida. När kommer han hem?Han kommer hem om domstolen inte anser att det finns tillräckliga skäl att hålla honom fortsatt häktad. Han kan också komma hem om åklagaren inte vill väcka åtal. Om han däremot döms för brottet han sitter häktad för kommer han komma hem efter sitt avtjänade fängelsestraff.Jag hoppas att du är nöjd med svaret! Lämna gärna ett omdöme för min fortsatta utveckling.

Frihetsberövande

2018-04-16 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga! Polisen kom i mitt hus utan att skicka kallelse eller nånting och tog min son som är snart 19 år. Vi har ringt men ingen som berättar nånting. Efter en dag kom ett papper hem från tingsrätten om förordnande till offentlig försvarare. Han inte varit nån gång misstänkt eller gjort nåt brott. Hur kan jag veta vad händer nu med min son och hur lång tid tar att min son ska vara inne till polisen eller komma hemma?Mvh
Oskar Hedström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det finns tre olika sätt att frihetsberövas på: genom gripande, genom anhållande och genom häktning. Om polisen kom och tog med sig din son så blev han troligtvis gripen, alternativt att polisen verkställde ett anhållningsbeslut. Har ett gripande skett så ska åklagare alltså ta ställning till om det finns skäl för häktning. Om åklagaren är av uppfattningen att det finns skäl att personen ska häktas så får åklagaren anhålla personen i avvaktan på beslut i häktningsfrågan, vilket framgår av 24 kap. 6 § 1 st. rättegångsbalken. Ett anhållande är således avhängigt huruvida det verkar finnas skäl att häkta den misstänkte. Ett gripande får som längst vara i 12 timmar enligt 23 kap. 9 § rättegångsbalken. Innan denna tidsfrist har löpt ut måste personen försättas på fri fot eller begäras anhållen av åklagaren. Ett anhållande får vara som längst i 72 timmar, om åklagaren vill att den misstänkte ska vara fortsatt frihetsberövad måste åklagaren hos domstolen begära den misstänkte häktad, se 24 kap. 12 § rättegångsbalken. Domstolen fattar sedan beslut i häktningsfrågan. Om personen blir häktad så finns ingen absolut gräns för hur lång tid man får sitta häktad, även om åklagaren ska bedriva förundersökningen skyndsamt, se bland annat 24 kap. 18 § rättegångsbalken. Häktningsfrågan ska även kontinuerligt avgöras av domstolen - det kan vara så att de skäl som fanns för att häkta någon tidigare inte föreligger vid ett senare tillfälle, och då ska den misstänkte släppas på fri fot, se 24 kap. 20 § rättegångsbalken. En tumregel är att ju grövre brott en person är häktad för, desto längre tid kommer personen kvarstanna i häktet, detta beror på att utredningstiden vid grova brott kan vara längre då utredningen kräver betydligt fler utredningsåtgärder än i brott av enklare beskaffenhet.Förutsättningarna för att häkta någon framgår av 24 kap. 1 § rättegångsbalken, och det är alltså dessa förutsättningar som åklagaren måste anse vara uppfyllda för att anhålla någon som är misstänkt för brott. Häktning enligt denna huvudregel i 24 kap. 1 § 1 st. rättegångsbalken förutsätter först och främst att någon kan på sannolika skäl misstänkas för ett brott där fängelse ett år finns med i straffskalan. Vidare krävs för häktning enligt den här regeln att det om den misstänkte får fortsätta vara på fri fot finns en risk för att den misstänkte avviker eller på något annat sätt undandrar sig lagföring eller straff (flyktfara), att det finns en risk för att den misstänkte undanröjer bevis eller på något annat sätt försvårar brottsutredningen (kollusionsfara) eller att det finns en risk att det misstänkte fortsätter sin brottsliga verksamhet (recidivfara). SammanfattningDin son kan vara gripen av polis i högst 12 timmar. Därefter måste han bli frisläppt, alternativt anhållen av åklagare. Om han blir anhållen får han vara fortsatt frihetsberövad i högst 72 timmar, sedan måste åklagaren ha fattat beslut om han eller hon vill begära din son häktad. Det är sedan domstolen som fattar beslut i häktningsfrågan. Om du inte får någon information från polis eller åklagare kan ett tips vara att ringa till den person som förordnats som offentlig försvarare och se om denne kan lämna någon vidare information. Det är dock inte alltid lätt att få information då det i utredningarna råder förundersökningssekretess, vilket innebär att polis och åklagare inte alltid kan berätta allt dem vet. Jag hoppas att du har fått lite klarhet i din situation. Har du någon ytterligare fundering är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline. Med vänliga hälsningar

Rätten att få veta vad den misstänkte är anklagad för samt häktningsskäl

2018-03-17 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej, jag har en anhörig som suttit anhållen/häktad drygt 3 veckor. Häktningstiden går ut om en vecka och vad jag fått veta utan häktningsförlängning, dock ska han ändå sitta kvar till rättegång som ska komma skyndsamt vad jag fått veta. Han har hittills inte fått en total sammanställning av vad han anklagas för utan endast genomgång av videoinspelade samt inspelade förhör. När bör han få sammanställningen till sig?Jag undrar varför han ska sitta kvar i häktet fastän han inte är häktad?Troligen handlar åtalet om misshandel och ofredandeVänliga hälsningar
Emmy Pettersson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det låter mycket konstigt att han inte ännu vet vad han är anklagad för! Detta är något han har rätt till och något han måste få reda på för att kunna få en rättvis rättegång med möjligheten att förbereda sitt försvar! I frågan säger du att han blivit förhörd, om det har skett i samband med förundersökningen ska han, så fort han är skäligen misstänkt för brottet, underrättas om misstanken enligt 23 kap. 18 § Rättegångsbalk (1942:740).Innan häktning ska också en häktningsförhandling hållas enligt 24 kap. 14 § Rättegångsbalk (1942:740). Vid häktesförhandlingen ska åklagaren redogöra för omständigheterna som lett till misstanken (och återge varför kraven för häktning är uppfyllda). Den misstänkte ska även få möjlighet att yttra sig. Utöver detta ska inget mer än handlingarna från förundersökningen läggas fram, men det borde ändå ge honom en tydlig bild av vad han är anklagad för! Att tvingas sitta kvar i häktet utan skäl för häktning låter också mycket märkligt eftersom ett beslut om häktning ska hävas så fort det saknas skäl för häktningen enligt 24 kap. 20 Rättegångsbalk (1942:740). Eftersom jag inte har alla omständigheter tillgängliga är mitt råd att han tar tillvara på sin rätt att begära en offentlig försvarare enligt 21 kap. 3 a § Rättegångsbalk (1942:740) och ser till att han dels får reda på vad han är anklagad för och anledningen till att han är kvar i häktet om det saknas häktningsskäl enligt 24 kap. 1 § Rättegångsbalk (1942:740)Med vänliga hälsningar,

När kan polisen gripa någon?

2018-02-24 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej. Jag blev lite nyfiken angående juridiken kring polisens befogenhet att gripa folk.I dagarna går det att läsa att en person har blivit gripen av polisen för att han hade 6 miljoner kronor i kontanter på sig. Han blev sedan häktad, misstänkt för grov penningtvätt. Att bära på 6 miljoner kronor i kontanter är i sig inte ett brott. Visst kan det vara märkligt och skumt att ha så mycket kontanter på sig, men att vara märklig och skum är inte ett brott. Har polisen verkligen den befogenheten att gripa personer som inte har begått något brott? Har vi så slapp lagstiftning att polis kan gripa vem dom vill så länge polisen TROR att personen kan vara brottslig för att man sticker ut från normen av samhället?
Sandra Söderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Att en polis griper någon innebär att denne gör ett tillfälligt frihetsberövande av en person som misstänks för brott. Gripande regleras i 24 kap. 7 § rättegångsbalken (RB), som stadgar följande: "Om det finns skäl att anhålla någon, får en polisman i brådskande fall gripa honom även utan anhållningsbeslut." Anhållningsbeslut?Av detta kan utläsas att om ett anhållningsbeslut föreligger, så är ett gripande av polis godtagbart. Ett anhållningsbeslut meddelas av åklagare (se 24 kap. 6 § 3 stycket RB). I detta fall är det alltså möjligt att ett anhållningsbeslut har legat till grund för polisens gripande av personen i fråga. Inget anhållningsbeslut? Av lagtexten går också att utläsa att det är möjligt för en polis att gripa någon, trots att det inte finns något anhållningsbeslut i grunden. Om det är ett brådskande fall, och det finns skäl att anhålla någon, får en polis gripa. Vad innebär då detta? Ändamålet med denna regel är att kunna gripa någon för att säkerställa att den misstänkte inte avlägsnar sig innan åklagaren har hunnit pröva anhållningsfrågan. Syftet ska således vara att gripandet sedermera ska leda till en senare anhållning; polisen får inte gripa någon av en annan anledning än denna. Det är alltså en provisorisk åtgärd i avvaktan på åklagare beslut om anhållande. Detta innebär att för att få gripa någon, krävs förutsättningar för att kunna anhålla någon, vilket regleras i 24 kap. 6 § RB. Där anges vidare att anhållning får ske om det finns skäl att häkta någon, vilket i sin tur regleras i 24 kap. 1-3 §§ RB. Det är alltså som en slags spiral att följa för att ett gripande ska bli godtagbart; reglerna om häktning sätter ramarna även för ett gripande. Det är dock allmänt vedertaget att kraven är lägre ställda vid gripande, eftersom att det underlag som polisen har är i regel betydligt tunnare än vad än åklagare har när beslut om anhållande och häktning ska tas. Du kan läsa om vilka krav som ställs för att en häktning ska vara godtagbar i 24 kap. 1-3 §§ RB. I detta fall greps personen misstänkt för grov penningtvätt, ett brott för vilket är föreskrivet ett års fängelse eller däröver (se 24 kap. § 1 första stycket RB och 5 § Lag (2014:307) om straff för penningtvättsbrott). Kanske fanns utöver det en flyktrisk, eller en risk för att personen i fråga skulle undanröja bevis eller liknande (24 kap. 1 § punkt 1-2 RB).I detta fall har en person burit runt på sex miljoner i kontanter. Det stämmer att en polis inte kan gripa någon enkom av den anledning att personen i fråga ser "skum" ut; men, har personen burit på så pass mycket kontanter så räcker det för att en misstanke om brott ska kunna uppstå. Det innebär inte att han redan är dömd, utan har alla möjligheter att ge legitima skäl till varför han bar runt på denna mängd kontanter. Som svar på din fråga kan alltså sägas att ja, polisen får gripa en person utan att den nödvändigtvis har begått något brott. En misstanke om brott är tillräckligt. Denna misstanke om brott måste dock givetvis vara sakligt och objektivt grundad, och uppfylla kraven på anhållande och häktning som jag nämnde ovan. Lämna gärna en kommentar nedan om du har några fler frågor!Vänligen,

När får man anhålla någon?

2018-02-17 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |I fredags så blev jag "lobbad". Anledningen var att en taxichaufför hade pekat ut "mitt gäng" som jag stod med och han påstod att vi hade gjort skadegörelse mot hans bil. Jag började faktiskt springa från polisen, men sedan kom jag på "jag har ju inte gjort nånting" så jag stannade till och promenerade tillbaka, därefter kom polisen fram och tog tag i mig och frågade vad som hade hänt och om jag var berusad. Jag sa att jag ej visste vad som hänt men också att jag var lite lätt berusad. Därefter tar polisen in mig på lobning och tar ut mig på förhör 08:00 på morgonen, sedan blir jag förhörd och jag kräver självklart advokat för jag har ju inte gjort någonting olagligt. Därefter beslutar åklagaren att jag ska sitta anhållen misstänkt för skadegörelse. Där får jag sitta från 08-20:00 på kvällen tills att min advokat kommer. Får man göra på detta vis? Alltså att anhålla mig för ett brott jag inte begått? Dom ska väl åtminstone ha starka bevis på att jag har gjort någonting? Att jag fått sitta i cell 18 timmar gjorde det otroligt påfrestande psykiskt för mig, kan jag kräva skadestånd? Kan jag polisanmäla åklagare/polis för hur detta gått till? Har dom gjort rätt?
Jennie Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När får man anhålla en person? En person får anhållas i avvaktan på att domstolen ska pröva frågan om häktning. En person får också anhållas om det är av stor vikt för utredningen. För att anhålla någon krävs alltså att det finns skäl för häktning, eller att den misstänkte är skäligen misstänkt för brottet och att det är av synnerlig bikt att personen tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning. Att vara skäligen misstänkt innabär att det finns konkreta, objektivt underbyggda omständigheter som föreligger som med viss styrka talar för att en viss person har begått den gärning som misstanken avser. Det krävs även att misstanken avser ett brott med minst ett års fängelse i straffskalan (vilket skadegörelse har, se 12 kap 1 § brottsbalken).Ett beslut om att anhålla någon fattas av åklagare. Senast klockan 12 tredje dagen efter ett beslut om anhållande måste åklagaren göra en häktningsframställan till domstol (se 24 kap. 6, 11, 12 samt 13 § rättegångsbalken). För att svara på din fråga får åklagaren besluta att anhålla dig om denna har en skälig misstanke om att det är du som har begått brottet. Anmäla åklagare/polis? En åklagare/polis kan man anmäla på två olika sätt - antingen till polismyndigheten om du anser att åklagaren/polisen har begått ett brott eller till Justitieombudsmannen (JO) om du anser att åklagaren/polisen har brustit i sin tjänsteutövning. Ersättning för frihetsberövande: Den som har varit frihetsberövad (anhållen eller häktad) utan att sedan bli dömd för gärningen har i regel rätt till ersättning av staten enligt lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Den som begär ersättning måste själv ge in den utredning som behövs för att exempelvis bedöma skadans storlek. Allmänna förutsättningar för rätt till ersättning är att du måste ha varit anhållen i minst 24 timmar i sträck eller häktad för att kunna ansöka om ersättning hos Justitiekanslern (JK) när förundersökningen har avslutats utan att åtal har väckts eller när frikännande dom har meddelats för den brottsmisstanke som frihetsberövandet avsåg (se 2 § frihetsberövandelagen).De skador som kan ersättas är för lidande, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och utgifter (se 7 § frihetsberövandelagen). En grundläggande förutsättning för ersättning är att skadan är en direkt följd av själva frihetsberövandet. Du kan alltså inte få ersättning för skador som har uppstått på grund av brottsmisstanken som sådan, brottsutredningen eller andra moment i det rättsliga förfarandet. Du kan inte heller få ersättning för personskada. I ditt fall kommer du förmodligen inte kunna få någon ersättning då du inte var anhållen i mer än 24 timmar. Om du vill ha mer rådgivning så kan du ringa vår kostnadsfria telefonrådgivning på 08-533 300 04.Vänligen,