Envarsgripande

2018-07-17 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |En fråga, om en person som är påverkad av droger eller är onykter och försöker bråka med mig.Vilka befogenheter har jag som privatperson att om nödvändigt hålla kvar personen på plats tills väktare/polis kommer?Kan tillägga att jag tränar Aikido.
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att hålla kvar en person på det sätt du beskriver kallas för envarsgripande. Jag utgår ifrån att du vill ha svar på två frågor, nämligen 1) vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att rätten till envarsgripande ska inträda, och 2) vad du i en sådan situation får vidta för konkreta åtgärder. Jag kommer gå igenom nämnda frågor under rubrikerna som följer efter denna rad.Förutsättningar för envarsgripandeEnvarsgripande regleras i 24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken. Stycket lyder:"Om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. Envar får också gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne skall skyndsamt överlämnas till närmaste polisman."I stycket anges två förutsättningar som måste vara uppfyllda för att du ska ha rätt att gripa personen (hädanefter kallad P). P måste begått brott på vilket fängelse kan följa. Är P drogpåverkad begår han troligtvis narkotikabrott (1 § sjätte punkten narkotikastrafflagen. Jag vet inte på vilket sätt P försöker bråka med dig, men ansvar för ofredande (4 kap. 7 § brottsbalken (BrB)), olaga hot (4 kap. 5 § BrB) eller försök till misshandel (3 kap. 5 § jämte 3 kap. 11 § BrB) skulle kunna vara aktuellt. Gemensamt för dessa brott är att de har fängelse i straffskalan. Det första kriteriet är därmed uppfyllt.Vidare anges att P ska påträffas på bar gärning eller flyende fot. Att de gärningar P företar som riktar sig mot dig sker på bar gärning är ju uppenbart, men narkotikafrågan är mer tveksam. Om jag har rätt i mitt antagande att P försöker bråka med dig på ett sätt som är straffbart enligt ovan har narkotikafrågan dock ingen betydelse eftersom du redan i och med bråket har rätt till envarsgripande. Med informationen du givit mig kan jag dessvärre inte utreda huruvida P:s gärningar är straffbara eller inte. Du kan antingen själv läsa bestämmelserna via länkarna ovan och dra en egen slutsats, eller ställa en ny fråga på temat. Om envarsgripandet inte kan grundas på bråket, utan måste grundas på narkotikapåverkan måste P tas på bar gärning i sitt missbruk. Hur avgör man det då? I slutändan är det en bevisfråga. Hur starka skäl har du för att misstänka att P är påverkad av narkotika? Exakt vad som krävs kan bara fastställas i rättspraxis, och jag har inte hittat något tillämpligt fall. Rättsäget är med andra ord oklart. Ser du honom ta någon suspekt substans på ett suspekt sätt kommer du nog framgångsrikt kunna kräva din rätt till envarsgripande, men om P exempelvis bara skulle kunna antas vara väldigt full, psykotisk eller liknande är jag tveksam.Befogenhet att använda våldUnder förutsättning att du har rätt att gripa P har du också rätt att använda ett visst mått av våld för att förverkliga gripandet. Denna rätt stadgas i 29 § första stycket polislagen (som hänvisar till 10 § andra punkten samma lag). För att du över huvud taget ska få använda våld förutsätts att P antingen försöker undkomma, eller att du "möts av motstånd". Det innebär att du endast har rätt att använda våld om P inte frivilligt låter sig gripas. De flesta tänkbara sätt att mötas av motstånd på omfattas dock av bestämmelsen. P behöver alltså inte börja slåss för att du ska anses mötas av motstånd. Det räcker med att han exempelvis stretar emot. Att han stretar emot betyder dock inte att du har rätt att bruka hur mycket våld som helst. Våldet måste vara nödvändigt och – med hänsyn till omständigheterna i fallet – försvarligt. Jag kan därför inte ge något exakt svar på vad som är okej och inte. Det är något du själv måste ta ställning till när situationen uppkommer. Välj i vart fall alltid det minst smärtsamma alternativet.Jag hoppas att du fått svar på dina frågor!

Vad kan hända när polisen griper en misstänkt för brott?

2018-06-30 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |hej min man är greppet igår eftersom han är misstänkt om stöld av mobiler i en stor fest .jG har ringt idag och fråga polisen men de visste inte när ska han ute eller va ska händer med honom.han jobbar busschauffören och har två småbarn jG tänkte fråga hur är det med honom.vad skulle jag göra? Vad kan händer han sk stanna hos polis idag också?
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din frågaJag förstår din fråga som så att du funderar kring vad som kan hända när man misstänks för brott och blir omhändertagen av polis med tvångsmedel, dvs. frihetsberövad genom anhållande eller gripande och eventuellt häktning. Frågor om brott, anhållande, gripande och häktning regleras i brottsbalken (BrB) och rättegångsbalken (RB). Brottsmisstänkt och förundersökningen När polisen har en anledning att anta att ett brott som lyder under allmänt åtal har begåtts exempelvis genom att en polisanmälan har upprättats, ska de inleda en så kallad förundersökning dvs. en brottsutredning. I detta ingår att polisen ska utreda vem som skäligen kan misstänkas för att ha begått brottet och om det finns tillräckliga skäl för att väcka åtal i domstol mot den misstänkte. (23 kap. 1 § och 2 § RB). Som du nämner i din fråga är din man misstänkt för att ha stulit mobiltelefoner. Stöld är ett brott som hör under allmänt åtal och därför har polisen en skyldighet att inleda en förundersökning kring detta. (Om du vill läsa mer kring själva brottsrubriceringen stöld finner du denna i 8 kap. 1 § BrB). Anhållen eller gripen så som skäligen misstänkt för brottSkäligen misstänkt är den som misstänks på den lägre misstankegraden. Här måste polisen ha konkreta omständigheter som med en viss styrka talar för att personen har begått brottet som misstanken avser. Om polisen anser att de har en skäligen misstänkt för brottet så får dem anhålla personen. Ett anhållande är ett provisoriskt frihetsberövande medan domstolen prövar frågan om häktning av personen ska ske. I detta läge har den som är skäligen misstänkt rätt att fortlöpande få ta del av all material som förekommer i utredningen. Dessförinnan är personen enbart misstänkt och då kan varken ett anhållande eller gripande ske.Om det finns skäl att anhålla så har polisen även möjlighet att gripa personen. Ändamålet med gripandet är att säkerställa att den misstänkte inte avlägsnar sig innan åklagaren hunnit pröva anhållningsfrågan. Som du nämner i din fråga blev din man gripen vilket innebär att polisen också misstänker din man som skäligen misstänkt för stöld av mobiltelefonerna. (23 kap. 18 § RB). (24 kap. 6 § och 7 § RB). Förhör Har en skäligen misstänkt anhållits eller gripits så ska förhör hållas så snart som möjligt. Under förundersökningen får polisen dock hålla förhör med vem som helst som dem antar kan lämna upplysning eller uppgifter som är av betydelse för brottsutredningen. Ett polisförhör kan antingen ske på polisstationen, på brottsplatsen eller på annan lämplig plats. Polisen kan antingen kalla personen, be personen att medfölja eller hämta personen till ett förhör. Detta kan innebära att även du som är nära anhörig till din man som skäligen misstänks för brottet kan komma att bli förhörd om polisen finner skäl för detta. (23 kap. 6 §, 7 § och 8 § RB). Den som inte är anhållen är inte heller skyldig att stanna kvar för förhör längre än sex timmar. Är det av synnerlig vikt, att den som kan misstänkas för brottet är tillgänglig för fortsatt förhör, är han dock skyldig att stanna kvar ytterligare sex timmar, det vill säga sammanlagt tolv timmar. När förhöret avslutats eller tiden, då den hörde personen är skyldig att stanna kvar har utgått, får han omedelbart avlägsna sig. Detta innebär att din man kan anses som anhållen om han varit frihetsberövad längre än tolv timmar. (23 kap. 9 § RB). Häktad och på sannolika skäl misstänkt för brottPå sannolika skäl misstänkt är den som är misstänks på den högre misstankegraden. Misstanken grundas då på övertygande bevisning om skuldens sannolikhet som framkommit i ärendet. Om en person misstänks på sannolika skäl får polisen häkta personen. Detta kan polisen dock bara göra om det brott som personen misstänks för kan innebära minst ett års fängelse (vilket är möjligt för den som har begått stöld) och det finns risk för att den misstänkte: a) avviker. Med avvikande menas framför allt att den misstänkte lämnar orten i syfte att hålla sig undan, b) undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar sakens utredning. Här avses alltså en risk för att den misstänkte avlägsnar spår efter brottet eller exempelvis påverkar ett vittne som kan lämna upplysning i saken, som är av betydelse för utredningen, eller c) fortsätter att begå brott. Med detta avses att den misstänkte, om hen försätts på fri fot, begår nya brott före det att hen hunnit lagföras för det första brottet. Om det antas att den misstänkte enbart kommer dömas till böter får häktning inte ske. (24 kap. 1 § RB). Underrättelse till anhörig Polisen ska underrätta anhöriga till den som faktiskt har berövats friheten genom gripande, anhållande eller häktning om frihetsberövandet så snart det kan ske utan att skada utredningen. Detta syftar till att nära anhöriga till den som frihetsberövas ska få kännedom om var den misstänkte befinner sig. Underrättelsen avser själva frihetsberövandet och det behöver därför inte framgå vad personen är misstänkt för. (24 kap. 21 a § RB). Vad innebär det att vara frihetsberövad? Att vara gripen, anhållen eller häktad innebär att personen sitter inlåst och endast har begränsad kontakt med andra, förutom med sin advokat.Gripna och anhållna personer placeras normalt i polisarrest i omedelbar anslutning till en polisstation. Häktade personer placeras i häkte, som Kriminalvården ansvarar för. Sammanfattningsvis Mest troligen är din man fortfarande skäligen misstänkt för stöld och hålls i förvar på polisstationen för att förhöras som en del av polisens brottsutredning men tyvärr kan jag inte uttala mig om hur länge han kommer att vara där. Det kan även vara så att han är anhållen och måste då kvarstanna på polisstationen under tiden som domstolen prövar frågan om en eventuell häktning. Tyvärr har jag dock ingen möjlighet att uttala mig om huruvida din man är anhållen och om häktning är aktuellt eller inte. Häktning får enbart ske om behovet av häktning uppväger de intrång och men den orsakar för din man. Detta är en fråga som bedöms av polis, åklagare och domstolen. Du som nära anhörig har blivit underrättad om vart han befinner sig men tyvärr kan polisen inte ge dig närmare information i och med risk för att skada brottsutredningen. Min rekommendation till dig är att försöka hålla dig lugn och se till att du håller en god kommunikation med polisen som kan ge dig information om din mans tillstånd. Detta måste ske under förståelse och respekt för att polisen tyvärr inte kan lämna ut konkreta uppgifter kring brottet, att du kanske får ha begränsad kontakt eller ingen kontakt alls med din man under de närmsta timmarna. Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till Lawline igen! Med vänlig hälsning,

Rätt att hålla kvar person som begått brott mot en?

2018-06-22 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Jag är ägare till en fastighet med en privat enskild väg. Jag har problem med att en familj använder vägen, kör förbi min fastighet och är allmänt hotfulla. Jag kommer att stänga av min väg med en låst bom. Familjen har då tydligt meddelat att de kommer att ta bort bommen och undanröja alla hinder för att kunna använda min väg. Min fråga är följande: När jag har låst vägbommen och någon kommer för att skära sönder den, kan jag då på bar gärning omhänderta personen - även om det krävs milt våld och ett tillfälligt frihetsberövande? För att sedan givetvis skyndsamt överlämna personen till polisen.
Sandra Söderberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Dina rättigheter som innehavare av en enskild väg Markägaren till en enskild väg måste alltid låta personer gå, cykla eller rida på den vägen i fråga, men har däremot rätt att bestämma om trafik med motorfordon ska förbjudas på vägen för att undvika vägslitage. Om markägaren vill införa ett förbud mot motorfordonstrafik så ska detta skyltas (en hemmagjord skylt är tillräckligt). Du kan läsa mer om detta här. Alltså, eftersom att du som markägare sannolikt inte tillåter andras motortrafik, så kan vi konstatera att familjen inte har någon som helst rätt att beträda din väg. Rätt att ingripa om någon försöker skära sönder bommen? Rätten för en enskild att ingripa gentemot en annan enskild regleras i 24 kap. 7 § 2 stycket rättegångsbalken. Där anges att "om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. […] Den gripne skall skyndsamt överlämnas till närmaste polisman." För att du ska ha rätt att gripa personen i fråga krävs alltså att detta är uppfyllt. Vilket brott är det fråga om? Att såga isär en vägbom som inte tillhör en själv utgör sannolikt skadegörelse enligt 12 kap. 1 § brottsbalken. Skadegörelse kan leda till två års fängelse, och uppfyller där med kravet i 24 kap. 7 § 2 stycket rättegångsbalken. Handlingsalternativ för dig Du har således rätt att hålla kvar en person i avvaktan på polis, om du upptäcker personen i full färd med att såga isär din vägbom. Det bästa vore väl kanske att koppla in polisen redan innan - familjen har redan uttalat att de ska begå brottet, och har dessutom betett sig hotfullt mot dig (vilket i sig också kan utgöra ett brott). Min rekommendation är alltså att redan nu kontakta polisen, så kan de förhoppningsvis assistera dig framöver. Lycka till med allting! Och tveka inte att kommentera nedan om du har några ytterligare frågor. Vänligen,

Häktningsförhandling och straff för (grov) olovlig körning

2018-06-20 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hejsan! På brevet står det att jag kallas till häktningsförhandling vad menas med det, för har kört bil utan körkort, olovlig körning (grovt brott) Riskerar jag att få fängelse eller böter.
Christoffer Tolf |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. En häktningsförhandling är en förhandling som hålls i allmän domstol. I förhandlingen avgörs huruvida en misstänkt ska häktas eller inte. Brottet olovlig körning framgår i 3 § lag om straff för vissa trafikbrott. Om ett sådant brott anses grovt kan man dömas till fängelse i högst sex månader.Hoppas att du fått svar på din fråga. Du är välkommen att återkomma om du har fler frågor.Med vänlig hälsning,

Finns det någon gräns för hur länge man får sitta häktad?

2018-07-10 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Min bror är häktad p g a kvinnofridskränkning och enligt hans advokat kan det bli att han sitter häktad in i augusti då många instanser har färre personal nu i semestertider. Vi i familjen vet inte vad som hänt, förutom att det inte ska vara något fysiskt. Den som lämnat in anmälan är min svägerska. Inget ursäktar vad man gör och säger till en annan människa, men min svägerska har även hon en stor del i vad som händer i deras förhållande.Min fråga är om min bror får sitta häktad så länge? Trodde bara det var 14 dagar.
Fredrik Vogel |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline!Så som jag förstår din fråga undrar du helt enkelt om det finns någon gräns för hur länge en person får sitta häktad?Skäl för häktning?Häktning regleras i 24 kap. Rättegångsbalken och får ske om det finns sannolika skäl för misstanke om brott. Utöver detta krävs antingen att det finns risk för att den misstänkte avviker från ett eventuellt straff, att bevis kan undanröjas eller att den misstänkte fortsätter sin brottsliga verksamhet. Eftersom din bror sitter häktad har rätten uppenbarligen funnit dessa förutsättningar för häktning uppfyllda. ProportionalitetsprincipenDenna princip gäller i allmänhet för straffprocessuella tvångsmedel och det innebär att ett sådant medel får användas endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men som åtgärden (häktningen) innebär för den misstänkte. Detta innebär helt enkelt att ju längre en person sitter häktad i väntan på rättegång, desto mer ingripande är häktningen för den misstänkte och desto högre krav ställs för att låta den misstänkte vara fortsatt häktad. Hur länge får en misstänkt sitta häktad?Fortsatt beslut om häktning regleras i 24 kap. 18§ Rättegångsbalken. Om den misstänkte sitter häktad ska rätten sätta ut en tid inom vilken åtal ska väckas. Denna tid är vanligtvis 14 dagar. Om åtal inte väcks inom denna tid ska rätten med högst 14 dagars mellanrum hålla en ny förhandling i häktningsfrågan. Rättens ska särskilt se till att utredningen bedrivs skyndsamt. Det är alltså rätten som beslutar om häktning och om den ska hävas eller ej. Av det föregående följer att det helt enkelt inte finns en bortre gräns för hur länge en person får sitta häktad. Prövningen av häktningsfrågan varannan vecka tillgodoser visserligen den häktade från att inte godtyckligt sitta frihetsberövad hur länge som helst. Men så länge den häktade är på sannolika skäl misstänkt för ett brott och en av de ovannämnda häktningsförutsättningarna föreligger, t.ex. att det finns risk för att hen fortsätter begå brottslig verksamhet kan häktning kvarstå till dess att huvudförhandling hålls. Det bör dock krävas att det görs framsteg i utredningen vid varje ny omförhandling av häktningsfrågan. Bedömningen i det aktuella fallet och vad du kan göra. Trots att det inte finns en bortre gräns för hur länge en person får sitta häktad ska som tidigare nämnts proportionalitetsprincipen beaktas. Detta är något som din brors offentliga försvarare skulle kunna påpeka under omförhandling av häktningsfrågan. Det skulle också kunna gå att hävda att allt för långa häktningstider strider mot Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Det faktum att det saknas personal för att bedriva utredningen framåt bör inte vara skäl för att dra ut på häktningstiden. Argumentet att det inte finns personal för att bedriva utredningen kan inte anses väga över det intresse som din bror har av att inte sitta frihetsberövad. Tyvärr är det inte mycket du som anhörig kan göra åt häktningen. Det du kan göra är att hålla kontakt med din bror via besök eller brev. Hoppas svaret var till hjälp och tveka inte att höra av dig vid ytterligare funderingar!

Vilka är skälen till att en person släpps från häktet och att en förundersökning avslutas?

2018-06-23 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Vad kan anledningen vara till att en person blir släppt från häktet? Målsägande gick till polisen och drog tillbaka sin anmälan men då brottet faller under sk allmänt åtal kan polisen ju fortsätta utredningen. Betyder detta att förundersökningen med största sannolikhet kommer läggas ned?Jag är ögonvittne men var tidigare misstänkt och undrar vad som hade hänt om jag kontaktat polisen och berättat att jag inte talat sanning i mina tidigare förhör eftersom jag mådde dåligt i arresten och sa vad som helst för att bli friad? Då målsägande drar tillbaka det han sagt och jag, som är deras starkaste bevis de har just nu, ändrar historia så kommer väl förundersökningen med största sannolikhet läggas ned?
Viktoria Tomsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Vad kan anledningen vara till att en person frisläpps från häktet?För att besvara denna delfråga kommer jag inledningsvis att generellt redogöra för vad som gäller vid häktning, eftersom att jag inte vet vilket brott saken gäller eller på vilka grunder häktningen skett. Häktning är utan tvivel det mest ingripande av de straffprocessuella tvångsmedlen. Att hålla en misstänkt i förvar kräver därför stöd i 24 kap. rättegångsbalken (RB) eller annan lag. Häktningen är vidare provisorisk i förhållande till det förväntade åtalet; om en kunde veta att den misstänkte skulle frikännas, skulle en häktning vara otillåten. Enligt huvudregeln får häktning ske av en person som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som kan ge ett års fängelse eller mer (24 kap. 1 § RB). Kravet på sannolika skäl innebär att misstanken vid en objektiv bedömning ska framstå som berättigad. Misstanken måste alltså grundas på den bevisning som föreligger och får inte finnas till följd av subjektiva antaganden. Enligt samma lagrum krävs det vidare en risk för att den misstänkte kommer att fly, undanröja bevis eller begå nya brott för att häktning ska komma i fråga. Jag tänker inte gå in på de övriga häktningsfallen utan avgränsa mig till den ovannämnda huvudregeln. Om inte åtal väcks inom två veckor ska rätten i princip hålla häktningskontrollförhandlingar med högst två veckors mellanrum. Om inte åklagaren väckt åtal inom denna tid eller i vart fall begärt förlängning av tiden, måste rätten häva häktningsbeslutet och försätta den häktade på fri fot. Samma sak gäller om rätten under häktningstiden finner att häktningsskäl inte längre föreligger. Innan åtal väcks får också åklagaren häva ett häktningsbeslut (24 kap. 18 § RB). I detta fall kan det mycket väl vara så att den häktade släppts på grund av att det inte längre finns risk för flyktfara, risk för undanröjande av bevis eller risk för att nya brott begås om denne släpps. Vidare kan det vara så att kravet på sannolika skäl inte kan anses vara uppfyllt för skulden då bevisningen är bristfällig. Kommer förundersökningen med största sannolikhet läggas ned?Precis som du skriver så fortlöper en utredning vid allmänt åtal oberoende av om målsägande drar tillbaka sin anmälan. Det är dock en annan sak om denna information varit den huvudsakliga bevisningen. Det torde alltså finnas ännu starkare skäl att åklagaren lägger ned förundersökningen om du lämnar nya uppgifter angående ditt förhör. Ifall din och målsägandens historia ändras kan detta komma att påverka bevisvärdet i en negativ riktning - alltså att era utsagor inte framstår som lika trovärdiga eftersom att de ändrats. Det är dock viktigt att sanningen kommer fram och att ni därmed ändrar uppgifterna av en god anledning. Om åklagaren finner att bevisningen är otillräcklig kan hen naturligtvis förelägga förhörsledaren att fortsätta utredningen. Går det inte att skaffa fram mer bevis avslutas förundersökningen med att åklagaren meddelar beslut om att det inte ska väckas något åtal, s.k. negativt åtalsbeslut (23 kap. 20 § RB). Men förundersökningen kan också upphöra genom ett beslut om att den ska läggas ned. En vanlig anledning till det är fall då det förblivit ouppklarat om det överhuvudtaget förelegat något brott. I vilket fall som helst är åklagaren skyldig att vara objektiv under förundersökningen, enligt objektivitetsprincipen och utfallet i denna fråga beror helt på åklagarens sammanlagda bedömning.Du är välkommen att ställa ytterligare frågor./Vänligen,

Envarsgripande mot en person under 15 år

2018-06-22 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Vilka rättigheter har jag då minderårig begår brott. Exempel minderårig kastar sten på bil.Vad jag förstår så får jag inte göra envarsgripande om personen är undet 15.Vad får jag göra för att skydda min egendom?
Susanne Zahawi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Envarsgripande innebär att vem som helst kan, om någon har begått ett brott där fängelse kan utgå som påföljd, gripa personen. Detta förutsätter att personen som har begått brott påträffas på bar gärning eller är på flyende fot. Gemene man kan även gripa den som är efterlyst för brott. Efter gripandet ska den som har begått brott överlämnas skyndsamt till närmaste polisman (24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken)Den brottsbeskrivning som skulle kunna bli aktuell när någon kastar sten på bil är skadegörelse (12 kap. 1 § brottsbalken (BrB)) eller ringa skadegörelse (12 kap. 2 § BrB). För skadegörelse av normalgrad är straffskalan 14 dagars fängelse (26 kap. 1 § andra stycket BrB) och upp till två års fängelse. För ringa skadegörelse som utgår om skadans obetydlighet och övriga omständigheter vid brottet är att anse som ringa, kan påföljden bli böter eller fängelse i högst sex månader.Fängelse blir även här lägst 14 dagar (26 kap. 1 § andra stycket BrB)Den som har begått brott under 15 år får emellertid inte dömas till någon påföljd (1 kap. 6 § BrB) och kan därmed inte blir föremål för envarsgripande enligt rättegångsbalken (NJA 1978 s. 67). Dock finns motsvarande möjlighet till envarsgripande enligt lagen om unga lagöverträdare (35 § lagen om unga överträdare)Om den som har begått brottet agerar hotfullt eller försöker exempelvis slå dig har du rätt till nödvärn (24 kap. 1 § BrB). Rätt till nöd skulle även kunna föreligga men här får det beaktas om ditt handlande mot den som har begått brott har varit försvarlig i förhållande till den brottsliga gärningen (24 kap. 4 § BrB)Annars kan du ringa polisen direkt om du väljer att inte angripa.Lycka till!Med vänliga hälsningar

Får man ha egen mobil i häktet?

2018-06-07 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej!En person jag känner har blivit gripen för innehav av droger. Får personen ha med sig sin mobil till häktet, eller om det är LOB förvaret? Tror personen försöker lura mig.
Isabella Arsov |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är förbjudet att ha egen mobiltelefon inne på häktet och anstalten. Det gäller också om man har blivit omhändertagen enligt lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB).I häktet kan den intagne godkännas telefontillstånd av Kriminalvården men det behövs inget godkännande av den person som den intagne vill ringa till. Det förutsätter däremot att det till exempel inte finns misstanke om att samtalet kan äventyra säkerheten. I bedömningen för om den intagne ska godkännas tillstånd att ringa tas bland annat hänsyn till den intagnes omständigheter, till exempel vad den intagne är dömd för. Hoppas du fick svar på din fråga och hör gärna av dig till Lawline om du undrar över något mer! Vänligen