Häktning oberoende av brottets beskaffenhet

2020-11-28 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Häktning vid upprepade fall av ringa stöld. Det står i 24 kap. första stycket rättegångsbalken att den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott för vilket är föreskrivet fängelse i minst ett år, får häktas under vissa angivna förutsättningar. För ringa stöld är föreskrivet böter eller fängelse i högst sex månader. Om någon är på sannolika skäl misstänkt för riga stöld så kan han, såvitt jag förstår, därför inte häktas. Men hur är det om personen är en notorisk snattare? Gör det någon skillnad? T.ex. om han ständigt grips på sannolika skäl misstänkt för nya fall av ringa stöld. Kan han då häktas?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som du har beskrivit din fråga tolkar jag det som att du redan har lite koll på hur häktningsförfarandet går till. För tydlighetens skull kommer jag emellertid börja med att gå igenom den aktuella förutsättningen för häktning enligt den s.k. huvudregeln. Därefter går jag igenom de för din fråga relevanta undantagen och sedan vad tidigare kriminell belastning spelar för roll i häktningshänseende. Är du bara ute efter en snabb överblick finns en sammanfattande del i slutet.Häktning enligt huvudregelnHuvudregeln när det kommer till häktning framgår av 24 kap. 1 § rättegångsbalken. Som du nämnde är det första kravet för att denna regel ska gå att tillämpa att någon på sannolika skäl är misstänkt för brott. Av lagtexten framgår vidare att brottet denne är misstänkt för dessutom måste föreskriva fängelse i ett år eller mer. Detta innebär alltså att det misstänkta brottet måste föreskriva åtminstone ett års fängelse. Det innebär däremot inte att det ska förväntas att påföljden i det enskilda fallet blir minst ett års fängelse.Om man tar tillgreppsbrottet stöld som exempel så kan för det brottet dömas till fängelse i upp till två år (8 kap. 1 § brottsbalken). Det skulle alltså innebära att det ovan nämnda kravet är uppfyllt. Kollar man istället på ringa stöld är det mycket riktigt så som du säger att man som mest kan dömas till fängelse i upp till sex månader (8 kap. 2 § brottsbalken). Det innebär således att förutsättningarna för att häkta någon enligt den tidigare nämnda huvudregeln inte är uppfyllda och därför går den inte att tillämpa.I detta påföljdshänseende ska även noteras att häktning inte får ske om det kan antas att den misstänkte kommer att dömas endast till böter (24 kap. 1 § fjärde stycket rättegångsbalken).Häktning oberoende av brottets beskaffenhet När det gäller att häkta någon för ett brott för vilket det inte är föreskrivet fängelse i ett år eller mer (såsom ringa stöld) kan huvudregeln i 24 kap. 1 § rättegångsbalken således uteslutas. Det finns dock två möjligheter att häkta någon som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott oberoende av dess beskaffenhet: För det första kan det ske om den misstänkte är okänd och vägrar att uppge namn och hemvist, eller om hans uppgift om detta kan antas vara osann (24 kap. 2 § första punkten rättegångsbalken). För det andra kan det ske om den misstänkte saknar hemvist inom riket och det finns risk för att denne genom att bege sig från riket undandrar sig lagföring eller straff (24 kap. 2 § andra punkten rättegångsbalken). Generellt om dessa två punkter underströks dock i förarbetena till lagen att de bör tillämpas återhållsamt, och än mindre ju lindrigare det aktuella brottet är (Prop. 1986/87:112 s 32).Vad spelar tidigare kriminell belastning för roll?De omständigheterna om tidigare kriminalitet som du nämner i din fråga kommer dock in i bedömning på två andra ställen. Först kommer det in när man enligt lagtexten i huvudregeln gör bedömningen om det med hänsyn till den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet finns risk för att någon av de tre därpå följande häktningsgrunderna föreligger (se 24 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken). Faktorer som eventuell tidigare kriminell belastning, d.v.s. antalet punkter i belastningsregistret, tas då i beaktning för om sådan risk föreligger.För det andra är det vad en av grunderna för att kunna häkta någon går ut på (24 kap. 1 § första stycket tredje punkten rättegångsbalken). Denna häktningsgrund, även kallad recidivfara, innebär att man kan häkta någon om det finns risk att den fortsätter sin brottsliga verksamhet. Ett av kraven för att man ska kunna tillämpa denna grund för häktning är att brottet den misstänkte riskerar att återfall i ska gälla samma/liknande brott. Det rör sig i detta hänseende i stort sett om samma bedömning som i stycket ovan, vilket innebär att den misstänktes förhållande – såsom tidigare kriminell belastning – tas i beaktning.Avslutande kommentarSom en avslutande kommentar är det när man pratar om häktning viktigt att ha i åtanke att det är en av de mest ingripande frihetsberövande tvångsåtgärderna vi har utan att någon faktiskt har blivit dömd för ett brott. Häktning får därför endast ske om skälen för åtgärden uppbär det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse (24 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken). Om det finns mindre ingripande åtgärder som effektivt nog kan tillgodose syftet med häktningen, ska alltså dessa istället tillämpas. Det är därför av vikt att man skiljer mellan att en av häktningsgrunderna eventuellt är uppfylld – i detta fall risk för återfall (recidivfara) – och att brottets beskaffenhet i sig kanske inte förtjänar en så ingripande tvångsåtgärd som häktning innebär.SammanfattningSammanfattningsvis har du alltså till viss del rätt i att man inte kan häktas för ett brott för vilket det inte är föreskrivet fängelse i ett år eller mer. Det finns dock undantag från denna huvudregel för vilka man kan häktas för oberoende av brottets beskaffenhet. Det kräver då antingen att den misstänkte är okänd och vägrar att uppge namn och hemvist (eller om hans uppgift om detta kan antas vara osann) eller att den misstänkte saknar hemvist inom riket och det finns risk för att denne genom att bege sig från riket undandrar sig lagföring eller straff.Tidigare kriminell belastning spelar emellertid roll i två stycken andra hänseenden vid häktning. För det första tas det i beaktning när man bedömer om det finns risk för att någon av grunderna (som måste föreligga för att man ska få häkta någon) är uppfylld. För det andra tas det av ytterligare särskild beaktning vid bedömningen av speciellt en av dessa häktningsgrunder – risk för återfall.Således gör det alltså skillnad i häktningsbedömningen om den misstänkte sedan tidigare förekommer i belastningsregistret. Däremot innebär detta i sig inte att denne kan häktas för ett brott som annars inte är häktningsgrundande (såsom ringa stöld, eftersom det inte föreskriver fängelse i ett år eller därutöver). Hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är man fri från misstankar om man frisläpps från anhållande?

2020-11-26 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Om man blir anhållen men släppt efter ett dygn, alltså inte häktad hur troligt är det att man blir anhållen igen ? Alltså av samma anledning och betyder det att man inte längre är misstänkt
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Frågor om häktning och anhållande regleras i 24 kap. rättegångsbalken (RB). Ett anhållande görs i avvaktan på rättens prövning av häktningsfrågan. För att någon ska få anhållas krävs alltså att skälen för häktning är uppfyllda (se 24 kap. 6 § RB). Huvudregeln för att någon ska få häktas är att hen på sannolika skäl är misstänkt för ett brott (se vidare 24 kap. 1-2 §§ RB). Sannolika skäl är ett högre beviskrav än skäligen misstänkt. I vissa fall får även en person som enbart är skäligen misstänkt häktas (se 24 kap. 3 § RB).Om det inte längre finns skäl för ett anhållningsbeslut ska åklagaren omedelbart häva beslutet (24 kap. 10 § RB). Det är detta som har hänt personen i ditt exempel. De vanligaste skälen för att frihetsberövandet som ett anhållande innebär upphör är att misstanken har försvagats eller att häktningsskäl (t.ex. flyktfara eller kollusionsfara) inte längre föreligger. Exakt hur troligt det är att man blir anhållen igen efter ett frisläppande kan jag inte svara på men att man blir frisläppt behöver inte nödvändigtvis betyda att man inte längre är misstänkt. Det kan som sagt vara så att misstankarna försvagats så att de inte längre når upp till kravet "misstänkt på sannolika skäl" och då måste personen släppas, även om viss misstanke kan finnas kvar.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Nekande av besök i häkte bl.a.

2020-11-17 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej, jag och min kille har blivit nekade till besök då han sitter i häktet. Jag har tidigare varit häktad och jag blev dömd till villkorlig dom för narkotikabrott. Min kille fick 5.6 år och eftersom att vi blev nekade besök så har vi förlovat oss. Jag undrar ifall dom har rätt till att neka besök för oss då vi nu är förlovade?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Jag tolkar din fråga som att du vill få svar på om Kriminalvården kan neka dig från att besöka din fästman i häktet/fängelset. Jag tolkar det så att du och din fästman numera är dömda för brott båda två. Du fick villkorlig dom och han fick cirka 5 år. I och med att jag inte riktigt uppfattade om han sitter kvar på häktet eller blivit överflyttad till anstalt försöker jag besvara båda situationer. Om din fästman fortfarande är kvar på häktet gäller bestämmelserna i häkteslagen (här). Om din fästman förflyttas till en anstalt gäller bestämmelserna i fängelselagen (här). Vi börjar med fängelselagen: Fängelselagen och dess restriktioner Enligt 7 kap. 1 § fängelselagen får en intagen ta emot besök i den utsträckning det lämpligen kan ske. Ett besök får dock vägras om detkan äventyra säkerheten på ett sätt som inte kan avhjälpas genom kontroll enligt 2 eller 3 §§. Här avses övervakning av besöket, att besöket sker i ett besöksrum (7 kap. 2 § fängelselagen) och att besöket villkoras av kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning (7 kap. 3 § fängelselagen)kan motverka den intagnes anpassning i samhället, ellerpå annat sätt kan vara till skada för den intagne eller någon annan. För att vägra besök på den här grunden måste det finnas en konkret risk för besökaren. Att ett besök lämpligen kan ske har att göra med de praktiska förutsättningarna för besöket. Hänsyn får tas till t.ex. anstaltens rutiner och dess tillgång till personal och besöksrum. Vägransgrunderna ska tillämpas restriktivt, i synnerhet när besökaren är en nära anhörig. Många gånger bör risken kunna motverkas genom att besöket eller besökaren kontrolleras enligt 2 och 3 §§. Vägransgrunderna gör det däremot möjligt att vägra ett besök. Förmodligen har Kriminalvården i ert fall grundat vägran på att du är dömd för narkotikabrott. Kriminalvården kan vägra besök från någon som dels är misstänkt för brott, missbrukar narkotika eller har kopplingar till kriminella nätverk. En person som tidigare begått brott och som avtjänat sitt straff och därmed inte infallit i ny brottslighet borde få tillstånd att besöka en intagen. I erat fall finns eventuellt grund för att vägra besök. Dock talar humanitära skäl mot att vägra en intagen att ta emot besök av en nära anhörig, såsom t.ex. make, sambo eller förälder. Dock kan Kriminalvården vägra även sådana besök om den anhörige försökt föra in narkotika i anstalten eller om han eller hon kan antas planera frigivning. Häkteslagen och dess restriktioner Enligt 6 kap. 1 § häkteslagen får en intagen som sitter häktad på grund av misstanke om brott åläggas inskränkningar i sin rätt till kontakt med omvärlden, om det finns risk för att han eller hon undanröjer bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning. Åklagaren får enbart besluta om restriktioner om rätten enligt 24 kap. 5 a § rättegångsbalken har medgett åklagaren tillstånd att använda den typen av restriktioner. Inskränkningar enligt bestämmelsen får röra inskränkningar i att ta emot besök (6 kap. 2 § 5 p. häkteslagen). Här är det däremot av vikt att restriktioner inte görs mer ingripande än vad som är nödvändigt. I och med att du också dömts kan det vara så att man anser att du kan försvåra utredningen eller kan undanröja bevis, särskilt om domen överklagas till hovrätten. Vad gäller i ditt fall? I ditt fall har Kriminalvården vägrat besök till din fästman. Detta beror troligtvis på att du är dömd för narkotikabrott. Här kan man mena att risk finns att du, om han fortfarande sitter kvar i häktet kan undanröja bevis eller liknande, eller om din fästman sitter på anstalt skulle föra in narkotika eller andra föremål. Beroende på hur din villkorliga frigivning ser ut, om du inte återfaller i brott och visar att du inte brukar narkotika borde det i framtiden vara möjligt med besök, särskilt av humanitära skäl. Vad som gäller i just det här fallet är dock svårt att svara på. Hoppas du fick svar på din fråga. Om inte är du välkommen att ställa fler!Vänligen,

Kontrollants rätt att hålla kvar resenärer

2020-11-07 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej!Förra året åkte jag buss utan biljett, när sedan kontrollant undersökte om jag hade betalat så svarade jag med att jag hade tappat biljetten. Efter det så frågade han om legitimation och då svarade jag med att jag ej hade med det och hade glömt mitt personnummer. Sa sedan att jag hade tänkt gå av och då valde kontrollanten att hålla fast mig så att jag ej kunde smita.Som jag har tolkat lagen så har han ej rätt till detta då kontrollanten ej har sett mig begå brottet, finns det därför något jag kan göra?Tack på förhand!Mvh,
Leo Pizarro Vargas |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det kontrollanten gör utifrån dina omständigheter är ett envarsgripande enligt rättegångsbalken (24 kap. 7 § 2 st. RB). Detta får ske om du tas på bar gärning, som jag tolkar dina omständigheter framgår det som otänkbart. Envarsgripande ger individer rätten att gripa den som begår ett brott som har fängelse i straffskalan, aktuellt vore ringa bedrägeri (9 kap. 2 § BrB). Förutsatt om du inte hade köpt en biljett från första början. Du har ingen skyldighet av att utge din identitet genom legitimation eller genom att berätta ditt personnummer för kontrollanten. Anledningen till att kontrollanten frågar om dessa är för lagen om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik. Den lagen blir aktuell eftersom du inte kunde uppvisa en giltig biljett. Frihetsberövande framgår inte som en möjlig påföljd, således har kontrollanten inte stöd för att göra det genom denna lag. Kontrollanten har alltså agerat felaktigt genom att hålla kvar dig. Det du kan göra är att föra talan om olovligt frihetsberövande i domstol. Kommer således bli en bevisfråga, kanske inte är optimalt om det nu verkar ha gått en tid sedan händelsen. Hoppas detta svarar på din fråga, annars får du gärna återkomma till oss!Hälsningar,

Hur kommer man i kontakt med någon i häktet?

2020-11-26 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Min son är häktad för grovt narkotikabrott.Vi tror vi vet var han är. Han mår mycket dåligt psykiskt och jag anar att han inte orkar ta reda på nåt hur det funkar. Han har aldrig förut gjort nåt brott.Jag undrar hur vi kan få fram till honom att han själv måste begära att få en speciell advokat,som vi har tips på. Och få fram att han själv måste begära att få kontakt med oss anhöriga.Jag antar att han nu mår så oerhört dåligt att han inte orkar göra något.
Sonja Najim |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Anhöriga kan hålla kontakt med en närstående som sitter i häktet genom brev, telefon eller besök. En person som är häktad får inte ha kontakt med andra personer under häktestiden om det är så att åklagaren misstänker att bevis kan förstöras eller att utredningen kan förhindras. Skickas brev mellan den häktade och dennes anhöriga så kommer dessa att granskas. För att få till ett telefonsamtal så behöver man tillstånd och har man fått tillstånd så kommer även telefonsamtalet att avlyssnas. På grund av sekretess får Kriminalvården eller polisen inte berätta vart en häktad person finns. Om du vill komma i kontakt med din son så kan du skicka brev. Detta gör du genom att lägga ditt brev med hans namn och personnummer på i ett kuvert som du sedan adresserar till Kriminalvården, så vidarebefordrar de brevet till din son. Om du har fler frågor så är du varmt välkommen att återvända till oss på Lawline! Vänligen,

Får en enskild gripa någon som har begått ett brott?

2020-11-19 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej, det är så att jag äger en liten matbutik och det händer ganska ofta att barn och ungdomar snattat godis från butiken. Jag ringer polisen varje gång men dom hinner inte komma i tid och barnen hinner alltid smita iväg. Jag känner därför att jag måste ta tag i det med egna händer! Har jag enligt lagrätt att ta gripa barnen/ungdomarna i väntan på polisen?
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 24 kap 7 § 2 st Rättegångsbalken (1942:740) regleras den enskildes rätt till att gripa någon, vilket kallas för envarsgripande. Med envar avses varje enskild person i samhället. Ett envarsgripande aktualiseras vid situationer där någon som begått brott, påträffas på bar gärning eller på flyende fot. Envar får även gripa den som är efterlyst för brott. Det finns dock ett krav för att ett envarsgripande ska få ske och det är att brottet som har begåtts ska kunna leda till fängelse. Efter ett envarsgripande ska den gripne överlämnas till polisen så skyndsamt som möjligt. I ditt fall har du angett att barn och ungdomar snattar godis från din butik. Detta utgör ringa stöld enligt 8 kap 2 § Brottsbalken (1962:700), vilket är ett brott som har fängelse i sin straffskala. Det innebär att ett envarsgripande kan aktualiseras och att du har rätt att gripa barnen/ungdomarna i väntan på polis. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

När får jag genomföra ett envarsgripande​?

2020-11-12 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Är det tillåtet för privatpersoner att stoppa andra privatpersoner på offentlig plats för någon form av aggressiv konfrontation och sedan hålla kvar en mot dennes vilja? Ifall det skulle hända mig, har jag rätt att tillkalla polis då? Mvh.
Josefine Lovborg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det scenario du beskriver kallas i lagtext för ett envarsgripande, det innebär att du som privatperson berövar en annans persons rörelsefrihet. Reglerna om ett så kallat envarsgripande återfinns i 24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken. Vad är ett envarsgripande? Som huvudregel är det staten som har ansvar för brottsbekämpningen och har därmed också rätten att frihetsberöva människor. Det framgår även att det är olagligt för en enskild människa att frihetsberöva människor, detta framgår av brottsbalken 4kap 1-2§§. Det finns ett undantag från denna huvudregel stadgar att enskilda medborgare kan ha rätten att tillfälligt frihetsberöva enskilda personer, detta framgår av 24kap 7§ andra stycket i rättegångsbalken. Denna lyder: "Om det finns skäl att anhålla någon, får en polisman i brådskande fall gripa honom även utan anhållningsbeslut.Om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. Envar får också gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne skall skyndsamt överlämnas till närmaste polisman." Att hålla kvar en människa mot dennes vilja som du beskriver är att tillfälligt frihetsberöva personen, detta framgår av 24kap 7§ första stycket i brottsbalken. Detta eftersom att man berövar personens rätt att röra sig fritt. Vem får utöva ett envarsgripande?Med envar avses inte en polis eller någon annan som har rätt att gripa enligt 24 kap 7§ första stycket brottsbalken. Det finns inga krav på att man måste vara över en viss ålder utan i begreppet envar inkluderas varje individ i samhället. När får man utöva ett envarsgripande? Lagtexten stället tre krav för att man skall ha rätt att utföra ett så kallat envarsgripande, dessa krav kan du hitta i 24 kap 7§ andra stycket i rättegångsbalken. Krav ett: Personen skall ha begått ett brott enligt svensk lagstiftning.Krav två: Brottet som begås måste ha fängelse i sin straffskala. Krav tre: Gärningsmannen skall påträffas på bar gärning eller på flyende fot. Du uttrycker dig kring en händelse där det är en aggressiv konfrontation och där beror det på vad som har hänt. Sker det verbala hot i denna aggressiva konfrontation kan det handla om olaga hot enligt 4kap 5§ i brottsbalken och där finns fängelse på straffskalan, vilket betyder att en envarsgripande är tillåtet. Handlar händelsen däremot mer om kränkande uttalanden då straffskalan är böter enligt 5kap 1§ brottsbalken i fråga om förtal så får du inte genomföra ett envarsgripande. Det beror helt enkelt på och du behöver ha god kunskap kring straffskalan och de påföljder som finns för de olika brotten. Viktigt är att man som privatperson kan riskera att genomföra ett felaktigt envarsgripande, detta enligt 4kap 2§ brottsbalken. Genomför man ett gripande och frihetsberöva en annan människa felaktigt riskerar man själv att bli skyldig för brottet olaga frihetsberövande. Har jag rätt att tillkalla polis? Svaret är ja, personen har rätt att tillkalla polis eftersom överlämnandet ska ske skyndsamt. Är det något ytterligare du funderar på är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline. Tack för din fråga!Hälsningar,

Får polisen kroppsvisitera en person, enligt polislagen, som de ska ta med för kroppsbesiktning?

2020-11-04 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jag undrar om polisen får kroppsvisitera en person enligt PL 19 §, som de ska ta med för kroppsbesiktning i form av urinprovtagning? I PL 19 § står det ju "med laga stöd griper, eller annars omhändertar eller avlägsnar"
Mimmi Östling |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kroppsbesiktning får ske i enlighet med rättegångsbalken och i förhållande till person som är skäligen misstänkt. Jag utgår därför från att den aktuella personen är misstänkt för brott. Kroppsbesiktning enligt rättegångsbalken Det som framgår av 19 § polislagen tar sikte på de befogenheter som poliser har i sitt dagliga arbete. Regeln är alltså inte relevant när det handlar om kroppsbesiktning och personer som är misstänkta för brott. För att kroppsbesiktning ska vara tillåtet krävs det att en person är skäligen misstänkt för ett brott som kan leda till fängelse (28 kap. 12 § rättegångsbalken). Vidare krävs det att kroppsbesiktningen har ett visst syfte. För att urinprovtagning ska vara tillåtet krävs det att syftet med åtgärden är:- att söka efter föremål som kan tas i beslag eller förvar,- att annars utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredningen av det aktuella brottet,- att utreda förutsättningar för förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1 b § brottsbalken eller,- att utreda personens ålder, i det fall att det har betydelse för om påföljd får dömas ut eller för påföljdsfrågan i övrigt (28 kap. 12 § RB).Kroppsvisitation enligt rättegångsbalkenKroppsvisitation får ske om det finns anledning att anta att brott, som kan leda till fängelse, har begåtts (28 kap. 11 § RB). Kroppsvisitationen får då ske i förhållande till den person som anses vara skäligen misstänkt för brottet. Det innebär alltså att när en person är skäligen misstänkt får även kroppsvisitation ske i syfte att exempelvis söka efter föremål som kan tas i beslag. Proportionalitet är viktigtNär det gäller tvångsmedel såsom kroppsbesiktning och kroppsvisitation måste proportionalitetsprincipen alltid beaktas. Detta innebär att åtgärden bara får vidtas om skälen för att göra det uppväger det intrång eller men som åtgärden innebär för den misstänkte (28 kap. 13 § och 28 kap. 3 a § RB). Man får alltså inte använda sig av dessa om det skulle vara oproportionerligt. Sammanfattning19 § polislagen tillämpas inte när en person är misstänkt för brott. Då är det RB som istället blir tillämplig. Som nämnt framgår det där att kroppsvisitation och kroppsbesiktning är tillåtet i förhållande till en person som är skäligen misstänkt för brott som kan komma att leda till fängelse. Om du har fler frågor är det varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline! Vänligen,