FrågaPROCESSRÄTTGripande, häktning, anhållande29/11/2021

Vad händer om man visar upp sin kompis legitimation på en nattklubb? Kan legget beslagtas?

Hejsan.

Hypotetiskt sätt. Säg att jag lånar en kompis legg för att ta mig in på en klubb eftersom att jag inte är 18 år. Kan vakten på något sätt bevisa att det inte är jag på legget och isåfall får vakten beslagta legget och hur länge kan den göra det isåfall. Om legget blir beslagtaget. Hur kan det isåfall hämtas ut

Lawline svarar

Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

För att som (ordnings)vakt, eller för den delen som privatperson, få beslagta någons egendom krävs lagstöd. I de flesta situationer aktualiseras då rättegångsbalken (RB) 27:4 första stycket. Där föreskrivs att den som med laga rätt griper eller anhåller en misstänkt eller verkställer häktning, husrannsakan, kroppsvisitation eller kroppsbesiktning får ta föremål som därvid påträffas i beslag.

En ordningsvakt (eller vanlig privatperson såsom entrévärd vid nattklubb som i folkmun också kallas "vakt") kan inte anhålla någon (det tvångsmedlet är förbehållet åklagare) och inte heller verkställa häktning, husrannsakan eller kroppsbesiktning. För att få ta något i beslag krävs därför att denne "med laga rätt" griper en misstänkt eller verkställer kroppsvisitation (PL) 19 § och 29 §. Just kroppsvisitation enligt PL 19 § får dock endast en ordningsvakt företa, och då endast för att söka efter vapen eller andra farliga föremål dvs. av säkerhetsskäl.

Under vilka förutsättningar en ordningsvakt (eller privatperson) får gripa någon anges i RB 24:7 andra stycket. Om den som har begått brott med fängelse i straffskalan påträffas på bar gärning eller flyende fot får denne gripas av envar (dvs. av vem som helst). Vem som helst får även gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne ska sedan skyndsamt överlämnas till närmaste polisman.

Det brott som kan komma ifråga i situationer där någon använder någon annans (i och för sig äkta) legitimation för att ta sig in på t.ex. en nattklubb stadgas i brottsbalken (BrB) 15 kap. 12 §. Där anges att den som

1. sanningslöst åberopar pass, betyg, identitetshandling eller annan sådan för enskild person utställd urkund såsom gällande för sig eller annan person, eller

2. lämnar ut sådan urkund för att missbrukas på det sättet...

... kan dömas för missbruk av urkund till böter eller fängelse i högst sex månader.

Det krävs därtill enligt lagtexten att gärningen innebär "fara i bevishänseende" vilket kort sagt i det här sammanhanget betyder att det ska finnas en klar risk för att legitimationen bedöms tillhöra den person som visar upp den (t.ex. att den ser så pass tillförlitlig ut) trots att den inte tillhör den personen. Rör det sig alltså om en legitimation som uppenbarligen inte kan tillhöra den som visar upp den (t.ex. att personen på bilden skiljer sig helt från den som visar upp legget) föreligger inte "fara i bevishänseende" och brottet missbruk av urkund har då inte begåtts. Är legitimationsbilden dock mer lik kan sådan fara i bevishänseende föreligga och brottet vara ett faktum.

Eftersom fängelse finns i straffskalan för missbruk av urkund innebär det även att ordningsvakten (eller en privatperson såsom en entrévärd) rent krasst i väntan på polis får gripa den som visar upp ett (tillräckligt trovärdigt) leg som inte är den individens eget, och i samband med det beslagta legget.

Beslaget måste sedan skyndsamt anmälas till den som ska pröva det, där beslaget antingen fastställs eller hävs av den som leder förundersökningen om brottet (en åklagare eller utsedd polisman). Det framgår av RB 27:4 tredje stycket där det anges att om beslag verkställs av någon annan än undersökningsledaren eller åklagaren och denne inte har beslutat om beslaget, ska anmälan skyndsamt göras hos den som omedelbart ska pröva om beslaget ska bestå.

Om beslaget av legget fastställs är det tänkt att användas som bevis i rättegång. Det finns dock en möjlighet för den som drabbats av beslaget att begära rättens prövning av det enligt RB 27:6. Är det så att åtal senare inte väcks inom den tid som domstolen har satt ut enligt RB 27:7, den tiden inte förlängts eller om det annars inte längre finns skäl för beslag, ska beslaget omedelbart hävas enligt RB 27:8. Om det dock blir åtal och domstolsprocess ska domstolen enligt samma bestämmelse pröva om ett beslag fortfarande ska bestå när målet avgörs. Döms man för brottet kan egendom som har använts som hjälpmedel vid det (t.ex. en legitimation) förklaras förverkat enligt BrB 36 kap. 2 §, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Som regel ska beslag dock hävas om åtalet eller ett yrkande om förverkande ogillas.

Hoppas du fått mer klarhet i frågan!

Med vänlig hälsning,

Rådgivare