Finns det en likvärdighet till mirandavarningen inom svensk rätt?
I USA finns det något som heter Mirandavarningen aka Miranda rights eller Miranda warning. "You have the right to remain silent. Anything you say can and will be used against you in a court of law. You have the right to speak to an attorney and to have an attorney present during questioning. If you cannot afford an attorney one will be provided for you at government expense." Svensk översättning: "Du har rätt att förbli tyst. Det du säger kan och kommer att användas mot dig i en domstol. Du har rätten att få tala med juridiskt ombud samt att densamma närvarar vid förhör. Om du inte har råd med juridiskt ombud kommer du tillhandahållas sådan på statens bekostnad." Men till min fråga. Har man som person dvs anhållen i Sverige liknande rättigheter eller vilka rättigheter har man?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Den svenska motsvarigheten till mirandavarningen
Mirandavarningen är som du skriver en varning som förekommer i amerikansk rätt där polisen ger en rättighetsförklaring till personer som blivit anhållna. Även i Sverige har man som misstänkt och anhållen person rättigheter. Det som i svensk rätt mest liknar mirandavarningen är Förundersökningenskungörelsens (FuK) 12 §, som ibland kallas för “FuK-12”.
Enligt denna bestämmelse ska den som skäligen misstänks för brott i samband som misstanken underrättas få information om
- sin rätt att anlita försvarare
- få information misstanken
- få ta del av utredningsmaterialet i enlighet med 23 kap. 18 § rättegångsbalken
- bli informerad om att man inte behöver yttra sig över misstanken eller i övrigt behöver medverka till utredningen av sin egen skuld
- informeras om att staten betalar kostnaden för en offentlig försvarare men att om man döms för brott kan man bli skyldig att betala tillbaka hela eller delar av kostnaden
- få information på ett språk som man som misstänkt förstår och vid behov få biträdas av tolk samt få handlingar översatta som är väsentliga för att kunna ta till vara sin rätt
När ska man få informationen om sina rättigheter som misstänkt?
Dessa rättigheter ska som sagt informeras till den som är skäligen misstänkt när personen underrättas om sin brottsmisstanke. Detta kan ske både skriftligt men även muntligt. Om det enligt 23 kap. 22 § rättegångsbalken inte har genomförts en förundersökning ska den misstänkte underrättas senast när åtal väcks (12 § 5 stycket FuK).
Det beror på situationen när man får information om dessa rättigheter. Generellt är inte polisen skyldig att informera någon om de är misstänkta för brott. Detta då det kan pågå en förundersökning som kan omfattas av förundersökningssekretess. Informationsskyldigheten uppkommer alltså först när brottsmisstanken når upp till skälig misstanke, vilket är en högre misstankegrad än att bara “vara misstänkt”. När man väl är skäligen misstänkt och underrättas brottsmisstanken har man rätt att ta del av informationen i enligthet med 12 § FuK. Vidare ska den som skäligen misstänks för brott underrättas om detta i samband med förhör, vilket brukar kallas att man delges misstanke om brott (23 kap. 18 § Rättegångsbalken).
Vid anhållning och häktning ska den som misstänks utan dröjsmål få skriftlig information om de rättigheter personen har under en förundersökning samt vid handläggning. Informationen man då ska få ta del av är
1. sina rättigheterna enligt 12 § FUK
2. sin rätt att ta del av de omständigheter som ligger till grund för beslutet om anhållandet eller häktningen
3. sin rätt att få en anhörig eller annan nära person underrättad om frihetsberövandet
4. sin rätt att få hälso- och sjukvård
5. sin rätt att få ett anhållande prövat vid en häktningsförhandling inom lagstadgad tid (12 a § FuK).
Mänsklig rättighet
Liknande rättigheter som nämnts ovan finns också i artikel 6 Europakonventionen där det framgår att var och en ska ha rätt till en rättvis rättegång. Detta är en grundläggande mänsklig rättighet. Artikeln inbegriper en oskyldighetspresumtion, d.v.s. att alla har rätt att betraktas som oskyldiga tills motsatsen har bevisats samt att bevisbördan ska ligga på åklagaren. I denna bestämmelse inbegrips även en rätt för den anklagade till ett brott att denne får vara tyst, vilket Europadomstolen i ett flertal domar kommit fram till är en grundläggande del av artikeln som i huvudregel inte får frångås.
En viktig del av det svenska rättssystemet är att systemet ska vara rättssäkert för den misstänkte och att man som misstänkt eller anhållen ska få en schysst och rättvis prövning av sin sak.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig till info@lawline.se.
Med vänliga hälsningar,
