Rättens bevisvärdering vid häktningsframställan

Question

hej

en vän till mig har blivit mord misstänkt och denne person har blivit häktad på endast indicier det finns ingen teknisk bevisning mot personen det enda som finns är en inspelning en bekant till personen har gjort där den uttrycker den har gjort mordbranden så min fråga är hur kan man bli häktad på endast indicier?måste det inte finnas teknisk bevisning mot personen?till exempel rättsmedicinsk bevisning så som obduktion? eller att dom kan styrka personen har varit på den platsen där mordbranden skedde?

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
För att svara på din fråga om rekvisiten för häktning kommer jag att utgå från Rättegångsbalken (1942:740), förkortat RB. Det finns en del olika anledningar till att begära någon häktad, men eftersom din fråga riktar in sig på beviskraven kommer mitt svar fokusera på det.

Kraven för att häkta någon

Bestämmelser om anhållande och häktning hittas i 24 kap RB. För att någon ska häktas krävs det enligt 24 kap 1 § 1st att brottet som någon på sannolika skäl misstänks ha utfört ger minst 1 år i fängelse. Utöver detta finns det tre alternativa förutsättningar som måste vara uppfyllda. Det ska finnas en risk för att den misstänkte

1. Avviker eller på något annat sätt undandrar sig lagföring eller straff (flyktfara),
2. genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning (s.k kollusionsfara) eller
3. fortsätter sin brottsliga verksamhet

Om det för det misstänkta brottet inte är förskrivet lindrigare än 2 år i fängelse ska den misstänkte häktas, om det inte är uppenbart att skäl för häktning saknas.

24 kap 2 § säger att någon får häktas oberoende av brottets beskaffenhet om personen på något sätt är okänd, men även här gäller kravet “misstänkt på sannolika skäl” för ett brott.

24 kap 3 § stadgar ett lägre krav om misstanke för häktning, endast skäligen misstänkt. Men då gäller att förutsättningarna för häktning i övrigt enligt 1 och 2 §§ är uppfyllda och det är av synnerlig vikt att den misstänkte tas i förvar i avvaktan på ytterliggare utredning om brottet, s.k utredningshäktning. Till detta följer begränsningar enligt 24 kap 19 § som handlar om att åklagaren ska, så snart han anser att det finns sannolika skäl för att den misstänkte begått brottet, anmäla detta till rätten. Visar det sig senare att det inte finns sannolika skäl för att den misstänkte begått brottet eller inte i övrigt längre finns skäl för häktning, ska beslutet om häktning omedelbart hävas.

Här finns det alltså två olika grader av misstanke för att häkta någon, “på sannolika skäl misstänkt” vilket är den högre graden av misstanke och “skäligen misstänkt” vilket är den lägre graden av misstanke, som dock kräver att det är av synnerlig vikt att någon tas i förvar i avvaktan på ytterliggare utredning. Det är rätten som bestämmer om misstankesgraderna är uppfyllda.

Beslut om häktning och bevisvärdering

Enligt 24 kap 6 § får någon anhållas i avvaktan på rättens prövning av en häktningsfråga, om exempelvis en åklagare anser att det finns skäl för häktning. Men enligt 24 kap 5 § meddelas ett beslut om att häkta någon av rätten (exempelvis tingsrätten). Åklagare kan alltså bara framställa sina skäl för att vilja få en häktning beviljad, men i slutändan är det upp till rätten att avgöra om utredningen som presenteras är tillräcklig för att den misstänkte ska vara misstänkt på sannolika skäl (eller i vissa fall skäligen misstänkt).

Värdet av bevisningen prövas fritt av domstolen. Detta kallas fri bevisprövning och hittas bland annat i 35 kap 1 § RB. Detta innebär att det i varje enskild fall är fritt upp till domstolen att bedöma riktigheten av bevisningen som framställts.

Det är inte förens åtal väcks av åklagaren som det behövs visas bortom rimlig tvivel  (väldigt högt ställt krav) att din vän skulle ha begått brottet, och då är det föga troligt att indicier skulle räcka för en fällande dom.

I din väns fall

Från din fråga kan jag inte avgöra om din vän häktats enligt 24 kap 1-2 §§ eller 3 § och vet därmed ej om det är på sannolika skäl misstänkt eller skäligen misstänkt. Men det finns inga strikta riktlinjer för hur bevis ska värderas. I varje häktningsframställan till rätten är det upp till rätten att värdera bevisningen för häktning som åklagaren framställer. Om rätten ansåg under din väns häktningsframställan att det fanns nog med indicier för att han skulle anses vara på sannolika skäl misstänkt (eller möjligen endast skäligen misstänkt) så var det helt inom deras rätt att besluta om häktning, om de övriga kraven för häktning även var uppfyllda. Detta just på grund av att rätten har fri bevisprövning. En tingsrätt beslut om häktning anses vara ett slutligt beslut, och enligt 49 kap 3 § RB har din vän därmed rätt att överklaga häktningsbeslutet om han/hon så skulle vilja.

Jag hoppas att du fick svar på din fråga!