Underrättelse om inledd polisutredning

2021-08-31 i Förundersökning
FRÅGA |HejVihar fått brev som säger "Underrättelse om inledd polisutredning".Där finns också en en Ruta ikryssad med texten"Barnet som är över 15 år är skäligen misstänkt för brott. Polisen har inlett förundersökning". Räknas dettasom Delgivning?Mvh.
Lucas Rasmusson |Hej! Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ja detta brev kan räknas som en delgivning om skäligen misstänkt då det ni har fått är en underrättelse att polisen har kommit fram att personen i fråga är skäligen misstänkt och då har polisen en skyldighet att informera om misstanken (23 kap. 18 § rättegångsbalken). Att utgå ifrån informationen i frågan verkar det röra sig om en minderåring och därmed så underrättas vårdnadshavarna om att den minderåriga är misstänkt för brott ( 5 § första stycket Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare). Varför man gör detta är bland annat för utse en offentlig försvarare till minderåringen då det är vårdnadshavarens uppgift (21 kap. 3 § 2 st rättegångsbalken). Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Med vänliga hälsningar,

Hur jobbar en advokat i en arvstvist?

2021-08-30 i Rättshjälp
FRÅGA |Hur jobbar en advokat tillsatt av tingsrätten i en arvstvist
Anton Blomqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.InledningDetta är en väldigt öppen fråga som skiljer sig åt beroende på fall och person. Jag redogör emellertid för hur det i stora drag, rent generellt, ser ut för en advokat i en arvstvist.Grundlig research och eventuell förhandling med motpartenFör det första bör en advokat alltid göra en grundlig research om det fall som finns för handen. Detta för att hamna rätt och således göra ett gott arbete som på bästa sätt gynnar klienten. Här kan man även i ett tidigt skede börja förhandla med motparten, i vilket advokaten kan föra fram sådant som hjälper klienten. Sådana informella förhandlingar kan göra att motparten ger med sig och tvisten därmed kan upphöra.Formell förhandling i rättenOm inte överenskommelse redan uppkommit, blir det aktuellt för formella förhandlingar i tingsrätten. Förhandlingen ser i regel ut som så att respektive advokater lägger fram fakta som talar för sina respektive klienter. Här lägger således advokaten fram all den fakta som talar för varför klienten bör ha rätt till arvet. Fakta som framkommit av den grundliga researchen.RättegångKan parterna inte komma överens i förhandlingen blir det aktuellt med rättegång, i vilken advokaten här igen lägger fram allt det som talar för klientens rätt till arvet. Före rättegången blir av ska advokaten ge in en bevistalan, vilket innebär en redogörelse för de handlingar och dokument som talar för klienten. Under rättegången har advokaten även möjlighet att använda sig av vittnen för att nå önskat resultat.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Får butikspersonal visitera folk?

2021-08-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej det.är vanligare nu för tiden att personal i butiker typ Willys eller ICA m fl visiterar folk att de vill titta i ens påsar eller ryggsäck för o kontrollera om man stulit.saker i butiken?Även vakter i butiken kan visitera.Min fråga är det tillåtet rent lagligt o visitera folk som besöker butiker.Det.måste ju finnas misstanke om brott mm.Det.är.ju kränkande o bli utsatt av detta.Kan ni förklara? Vad säger lagstiftningen? Mvh
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om butikspersonal har rätt att visitera folk. Det korta svaret på frågan är att butikspersonal inte har någon rätt att visitera folk, innebärande att de alltså inte har någon befogenhet att gå igenom någons påsar eller ryggsäck. I det följande går jag lite mer grundligt igenom vad som gäller. Butikspersonal har ingen rätt att visitera folkAtt kroppsvisitera någon är ett straffprocessuellt tvångsmedel som polisman får använda sig av om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts där påföljden kan bli fängelse. Exempel på för din fråga relevanta brott där fängelse kan bli påföljden och visitation således kan komma att användas är ringa stöld (tidigare snatteri) och stöld. Visitation får då endast göras på den som skäligen kan misstänkas för brottet för att kunna söka efter föremål som kan tas i beslag. (28 kap. 11 § rättegångsbalken)Butikspersonal eller väktare har med andra ord ingen laglig rätt att visitera någon, alldeles oavsett om de misstänker att denne har stulit något. De får alltså inte tvinga någon till att exempelvis öppna sin väska. Däremot finns det ingenting som stoppar butikspersonal/väktare (eller någon annan civil person heller för den delen) från att be om att få kolla i någons ryggsäck/väska eller liknande. Har personal bett dig att visa innehållet i en väska och du väljer att visa dem det, har det hela skett med samtycke och är då fullt lagligt. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hyresmål i hovrätten

2021-08-29 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hyresgästernas inflytande vid förbättrings- och ändringsarbeten regleras som bekant i jordabalken 12 kapitlet 18 d-h §§. Om en hyresgäst inte godkänner hyresvärdens planer på standardhöjande arbeten får hyresvärden ansöka hos hyresnämnden om tillstånd till arbetena. Så långt verkar allt vara solklart. Jag har muntligen fått uppgift om att hyresnämndens beslut kan överklagas till hovrätten inom 3 veckor. Stämmer detta? Fordras det i så fall prövningstillstånd i hovrätten för en sådan överklagan? Är handläggningen i hovrätten avgiftsfri eller skall vardera parterna stå för sina rättegångskostnader?
Yodit Eshete |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ett överklagande av Hyresnämndens beslut ska ske inom tre veckor från att ett beslut lämnats. Vilka ärendetyper som kan överklagas anges i en uppräkning i 12 kap. 70 § JB och upprustningsföreläggande eller förbättrings- och ändringsåtgärder enligt 18 a-18 f eller 18 h § anges i 12 kap. 70 § p.2 JB som en sådan ärendetyp. Hovrätten tar inte ut en avgift för att handlägga överklagandet. Vad gäller rättegångskostnader så varierar reglerna beroende på vad för ärendetyp målet avser. 12 kap. 73 § JB anger att vardera part ska svara för sina rättegångskostnader i hovrätten när det rör sig om vissa särskilda ärenden, bland annat upprustningsföreläggande, förbättrings- och ändringsåtgärder om inte annat följer av 18 kap. 6 § RB som tar sikte på om någon exempelvis uteblir. Prövningstillstånd krävs inte när hovrätten prövar hyresnämndens beslut, 2 § Lag (1994:831) om rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Med vänlig hälsning,

Har man möjlighet att byta försvarsadvokat?

2021-08-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej Lawline. Jag undrar hur det ser ut med byte av försvarsadvokat en offentlig sådan. Är det något som man har rätt till eller blir man "fast" med den man har hela vägen till domen? om tex en försvarsadvokat tycker att jag omständig, och inte visar så jättemkt intresse eller engagemang i arbetet och inte lyssnar på mig o alltså inte gör ett bra jobb och jag känner att det inte känns tryggt vad ska man göra då? Ska man acceptera läget eller finns de möjlighet att få någon annan advokat? Går tingsrätten med på sånt?
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelserna om den misstänkte och dennes försvar finner vi i 21 kap. rättegånsbalken (RB). Av 21 kap. 7 § RB framgår att försvararen ska med nit och omsorg tillvarataga den misstänktes rätt. Det innebär att försvararens uppdrag består i att främja den misstänktes intressen. Detta innefattar bl.a. att man som försvarare ska vara den misstänktes rådgivare och företa åtgärder som behövs för att bevaka den misstänktes rätt.Eftersom en offentlig försvarare utsätts av domstolen kan även domstolen besluta om ett byte ska ske eller inte. För att det ska kunna ske ett byte behöver det föreligga särskilda skäl (21 kap. 6 § 2 st. RB). Skäl för byte kan vara att försvararen inte har utfört sitt arbete med tillräcklig omsorg. Det ställs dock höga krav på att den som klagar ska kunna visa att försvararen varit försumlig. Annat skäl för byte är om man inte längre har förtroende för sin offentliga försvarare. Rätten gör en avvägning mellan det skäl som anförs för bytet mot de merkostnader som bytet skulle medföra för staten.Hur du byter försvarsadvokat Det första steget är att vända dig till tingsrätten där ditt mål handläggs. För dem ska du beskriva varför du är missnöjd och vill byta. Därefter är det domstolen som avgör om skälen du anfört är tillräckliga för ett byte. Värt att notera om din begäran avslås är att du har möjlighet att överklaga beslutet eller begära hjälp av en privat försvarare istället. Om du anlitar en privat försvarare kommer du däremot själv stå för dem kostnaderna.SammanfattningSlutsatsen är alltså att du har möjlighet att byta försvarsadvokat såvida särskilda skäl föreligger. För att se om det kravet är uppfyllt görs då en helhetsbedömning. Om du har fler frågor är du varmt välkommen höra av dig till oss på Lawline igen! Vänligen,

Brott mot trafikförordningen - överklaga?

2021-08-30 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej,Jag blev stannad av polisen på stan efter de ansett att jag åstadkommit onödigt buller med min bil.Alltså ansåg de att jag brutit mot följande lag:För brott mot Trafikförordningen: Kap 4, § 7: Åstadkommande av onödigt buller med motordrivet fordon eller onödigt utsläpp av avgaser i sådan mängd att de orsakar olägenheter, 1 000 kronor Jag nekade boten eftersom jag inte ansåg att jag åstadkommit något större buller som skulle skapat olägenheter.Jag har möjligheten att betala denna bot fortfarande utan att möta de i tingsrätten. Jag funderar endast på om jag har en chans att vinna i tingsrätten? De var två personer och jag var endast en. Behöver de något mer som bevis utöver deras egna vittnesmål?De ställde följande frågor till mig i "förhör": Åkte du på gata X? - Ja, svarade jagÄr det dig vi stannade i bilen? - JaVi såg en bil accelerera onödigt och därmed åstadkommit onödigt ljud, var det dig vi såg köra fordonet på gatan X? - Jag vet inte, svarade jag.Hörde du ljudet? - Jag vet inte, svarade jag.Detta är allt jag kommer ihåg frågades och förmodligen allt som frågades.Är det värt att gå till tingsrätten och möta dem? Riskerar att få betala allt som går till fallet om jag får fel i tingsrätten om jag förstått allt rätt. Då kan 1000 kr vara värt att betala. Men tycker dock det är fel eftersom jag inte anser att jag åstadkommit onödigt buller.
My Öhman |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Du som har blivit bötfälld för ett påstått trafikbrott har alltid rätt att överklaga. Precis som du själv nämner kommer ärendet tas upp i tingsrätten om du inte erkänner boten. Förutsatt att jag har tolkat din fråga rätt undrar du egentligen hur tungt polisens vittnesmål väger när annan bevisning saknas. Vidare undrar du huruvida det är värt att ta upp fallet i tingsrätt utifall du förlorar och möjligen behöver betala för rättegången. Hur starkt väger polisens vittnesmål?I Sverige råder fri bevisprövning. Det innebär att inga former av bevis har ett på förhand avgjort värde i en brottmålsprocess. Det är upp till domstolen i varje enskilt fall att värdera den bevisning som framkommer i målet. Det är därför svårt för mig att ta ställning till huruvida polisernas vittnesmål är tillräckligt för att få dig fälld. Generellt kan jag tänka mig att två samstämmiga berättelser från två olika poliser väger kan väga tungt som bevisning. De har oftast en bra uppfattning om vilka nivåer av onödig buller som anses orsaka olägenhet. Det är emellertid upp till domstolen att avgöra. Domstolen kan lika gärna anse att exempelvis tid och plats för bullret inte medfört att det kan anses orsaka olägenhet.Vem betalar för rättegången?Du är misstänkt för brott mot trafikförordningen. I brottmålsförfarande betalas rättegångskostnaderna av staten. Det är endast i civilmål som rättegångskostnader betalas av den förlorande parten. Oavsett om du vinner eller förlorar kommer du inte att stå för rättegångskostnader. Har du emellertid en offentlig försvarare kan du krävas på hela eller delar av den kostnaden ifall du blir dömd. Hur stort belopp du kan krävas på baseras på dina inkomster. Sammanfattningsvis är det svårt för mig att bedöma hur bevisläget ser ut eftersom det i Sverige råder fri bevisprövning. Generellt sett kan sägas att två polisers vittnesmål väger start. Sett till kostnader är det däremot ingen större förlust att gå vidare med ärendet även om du blir dömd. Hälsningar,

​Får polisen gå in hur som helst vid en husrannsakan?

2021-08-29 i Förundersökning
FRÅGA |Hej.Min 20 åriga son som är skriven på min adress blev tagen av polisen med kniv och narkotika av graden eget bruk och blev förd till polisstationen.På min adress finns enbart sonen, jag och min 16 åriga dotter (som verkligen inte är kriminellt belastad) boende. Polisen gick in i min bostad 03:00 med beslut om husrannsakan under tiden de hade min son.De gav inte mig någon chans att väcka min dotter utan gick in med ficklampa och lös henne i ansiktet.Detta var en otroligt traumatisk upplevelse för henne men det hela hade för mig varit rimligt om de hade anhållit sonen men de släppte honom direkt efter. Får de gå in hur som helst ?
Sophie Cronenberger |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Utifrån din fråga tolkar jag det som att du undrar när man har rätt att göra en husrannsakan. Nedan följer en redogörelse för vad som gäller vid husrannsakan och vilka bestämmelser som aktualiseras. HusrannsakanEn husrannsakan är en undersökning som görs för att söka efter föremål som kan ha betydelse som bevis för utredningen, eller att man söker efter en person som ska gripas, anhållas eller häktas (28 kap. 1 § rättegångsbalken). När myndigheter gör ingrepp mot enskilda ska två principer vara uppfyllda; behovsprincipen vilket innebär att ett ingrepp endas får göras om det behövs för att uppnå ett visst ändamål, och proportionalitetsprincipen som innebär att ingreppet måste stå i rimlig proportion till det intrång som det innebär mot den enskilde. En husrannsakan är ett tvångsmedel och får endast göras om vissa krav är uppfyllda. Det ska finnas en anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa får man göra husrannsakan. Det måste alltså föreligga en konkret omständighet som gör det möjligt att påbörja en utredning om en misstänkt brottslig gärning. Får polisen gå in hur som helst vid en husrannsakan? I situationen du beskriver har din son blivit gripen och en husrannsakan har gjorts på den adress både du och din son är skriven på. Eftersom åklagare och polis ansett att det funnits tillräckliga skäl för att en husrannsakan ska göras har polisen agerat korrekt enligt min uppfattning. Man har eventuellt letat efter mer narkotika som tillhört din son i bostaden vilket innebär att polis måste agera snabbt. Det finns ingen bestämmelse som uttryckligen anger hur själva husrannsakan ska gå till eller att polisen måste städa upp efter sig etc. Däremot måste det föreligga särskilt skäl för att en husrannsakan ska genomföras mellan kl.21.00-06.00 (28 kap. 6 § rättegångsbalken). Skador ska dock i regel ersättas av staten och om man vill kräva ersättning kan man vända sig till Justitiekanslern med ett skadeståndsanspråk. Sammanfattningsvis, behöver polisen inte ett samtycke för att kunna utföra en husrannsakan och därför har man agerat enligt lag. Om du anser att polisen agerat felaktigt och brutit mot lag kan du göra en JO-anmälan till Justitieombudsmannen som granskar olika myndigheter. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Ändringsfrekvens i tvistemål

2021-08-29 i Domstol
FRÅGA |Hur ofta ändrar hovrätten tingsrättens dom angående tvistemål, finns någon statistik för detta? Jag har överklagat en from angående dolt fel, säljarna slapp betala till följd av tingsrättens dom men jag har fått prövningstillstånd och väntar nu på beslut.
Ellinor Bäckström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur ofta ändrar hovrätten tingsrättens dom i tvistemål?Vad jag kan hitta finns det inte någon ny statistik. Den senaste undersökningen "Svea hovrätts överprövning i tvistemål – en uppföljning av 2012 års undersökning" gjordes av Svea hovrätt år 2015. Där låg ändringsfrekvensen i landets samtliga hovrätter på 59,1 % för tvistemål som avgjorts genom dom. Detta varierade dock mellan hovrätterna. Svea hovrätt hade till exempel en ändringsfrekvens på 51,6 % jämfört med Hovrätten för Övre Norrland där den istället låg på 72,9 %. Du kan läsa mer om detta på sidan 22 här. Denna statistik talar i allmänhet för att det skulle kunna bli en ändring i ditt fall. Det är dock viktigt att komma ihåg att domstolar gör en bedömning i varje enskilt fall, varför det inte, trots statistiken, går att veta utgången av målet.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,