Får domstolen döma för ett annat brott än som tagits upp i åtalet?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Domstolen är bunden av åklagarens gärningsbeskrivning
Enligt 45 kap 4 § p 3 rättegångsbalken (hädanefter ”RB”) ska åklagaren i stämningsansökan uppge den brottsliga gärningen. I denna gärningsbeskrivning ska det händelseförlopp som åklagaren påstår utgöra ett brott framgå. Gärningen ska därefter individualiseras på det sättet att de omständigheterna som anges ska fånga upp just den specifika gärningen. Förutsatt att fordonen utgör en nödvändig del av åtalet torde det således utifrån fallet du beskriver ställas ett krav att åklagaren i sin gärningsbeskrivning preciserar vilket fordon brottet avser.
Domstolen är därefter enligt 30 kap 3 § RB förhindrad att meddela en dom som avser en annan gärning än för den som i behörig ordning yrkats. Avgörande för din fråga blir alltså om det senare brottet som framkommit under rättegången kan anses omfattas av åklagarens gärningsbeskrivning. Viktigt att notera är att brottets rättsliga rubricering saknar betydelse för vad som ska anses omfattas av gärningen. Exempelvis om en åklagare yrkat att den tilltalade ska dömas för mordförsök finns det inget som hindrar rätten från att istället döma den tilltalade för misshandel förutsatt att de olika brotten ryms inom samma gärningsbeskrivning. Det som istället blir avgörande är då det händelseförloppet som åklagaren beskrivit i åtalet och det är denna som begränsar vad domstolen får döma för. Domstolen har även ett visst utrymme att tolka åklagarens gärningsbeskrivning och på det sättet kan domstolen i vissa fall intolka sådant som inte uttryckligen nämns i gärningsbeskrivningen. Om tolkningen av gärningsbeskrivningen inte kan anses rymma sådana omständigheter som framkommit under rättegången (exempelvis genom vittnet) är dock domtstolen förhindrad att döma över dessa. Detta skulle innebära att rätten är förhindrad att döma för ett brott som avser ett annat fordon än det som tagits upp i gärningsbeskrivningen förutsatt att fordonet utgör en nödvändig del för brottet. Däremot om fordonet enbart utgjort en icke nödvändig sidodetalj (s.k. överskottspåstående) behöver gärningsbeskrivningen dock inte alltid utgöra ett hinder för att döma för brottet i fråga (se rättsfallet NJA 1998 s 838). Anledningen till varför rättsläget ser ut på detta sätt har bl.a. att göra med att den tilltalade ska ges en möjlighet att bemöta det han åtalas för och på det sättet skydda den hans eller hennes rätt till en rättvis rättegång (se artikel 6 i europakonventionen).
Åklagarens möjlighet att ändra/justera sin talan
En annan sak är att åklagaren i vissa fall kan ändra gärningsbeskrivningen under tiden som rättegången pågår och på det sättet ge domstolen utrymme att döma utifrån detta. Taleändringar regleras då i 45 kap 5 § RB. Huvudregeln är att väckt talan inte får ändras (1 st). Det anses dock inte vara fråga om en taleändring när åklagaren beträffande samma gärning inskränker sin talan eller åberopar ett nytt lagrum (3 st). Man brukar kalla dessa för talejusteringar istället för taleändringar och sådana är alltså alltid tillåtna. Om åklagaren dock utvidgar gärningsbeskrivningen och lägger till något nytt som inte tidigare fanns där rör det sig dock motsatsvis om en taleändring (och inte en talejustering) och en sådan taleändrändring är enbart tillåten om domstolen finner det lämpligt (1 st). Det blir alltså en intresseavvägning där rätten tar hänsyn bl.a. till den tilltalades möjligheter att kunna försvara sig. Här finns det alltså ett utrymme för åklagare, om domstolen tillåter det, åberopa ett nytt gärningsmoment såsom att föra in ett nytt fordon i gärningsbeskrivningen.
Sammanfattning
I din fråga har du inte förklarat närmare hur gärningsbeskrivningen sett ut och det blir därför svårt att ge något definitivt svar på din fråga. Det du kan ta med dig från mitt svar är dock domstolen är bunden av den gärningsbeskrivning som åklagaren lagt fram. Inom denna gärningsbeskrivning kan det dock rymmas flera olika brott och vad detta innebär är att domstolen kan döma för ett annat brott än vad åklagaren yrkat på. Utöver detta kan åklagaren även, om rätten finner det lämpligt, ändra sin talan genom att lägga till ytterligare gärningsmoment såsom exempelvis ett nytt fordon. Om så är fallet kan domstolen också döma utifrån den utvidgade gärningsbeskrivningen.
Hoppas mitt svar har varit till hjälp!