Vilken ersättning har man rätt till om man suttit häktad?

2021-08-19 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej, en kompis till mig satt häktad i 14 dagar. Kort tid efter att häktningen hävdes lade åklagaren ned förundersökningen. Min kompis vill nu ansöka hos JK om ersättning för lidande enligt frihetsberövandelagen. Hur mycket pengar kan han få för de 14 dagarna han var häktad?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Den som suttit häktad på grund av misstanke om brott har rätt till ersättning om förundersökningen avslutas utan att åtal väcks (se 2 § första punkten lag om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder). Vad den enskilde i ett sådant fall kan få ersättning för räknas upp i lagens 7 § och gäller utgifter, förlorad arbetsinkomst, intrång i näringsverksamhet och lidande. Närmare förklaring av de olika potentiella ersättningsposterna kan du läsa om på Justitiekanslerns hemsida här. Vad gäller ersättning för lidande är Justitiekanslerns praxis att den enskilde ersätts med 30 000kr den första månaden, detta borde då innebära att din kompis har rätt till cirka 15 000kr i ersättning för lidande för de två veckor han satt häktad. Exakt hur stor ersättning din kompis kan vara berättigad till kan jag emellertid inte svara på eftersom det är Justitiekanslern som bedömer det i varje enskilt fall.För att få ersättning måste den enskilde själv ansöka om det, något som görs via en nedladdningsbar ansökningsblankett på Justitiekanslerns hemsida här.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Bevisbörda

2021-08-17 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Om någon anklagar någon för att ha sålt honom en stulen vara, då är det väl den som anklagar som måste bevisa att den varan är stulen? Jag tänkte nämligen sälja en vara via blocket och det är någon som frågar om originalkvittot på varan och om den är stulen. Den är inte stulen men jag tänkte skriva ett blocket-köpeavtal-kvitto på varan till köparen, eftersom original-kvittot inte finns. Vad händer om köparen senare kommer och säger att klockan är stulen exempelvis? Då är väl bevisbördan på köparen att bevisa att klockan är stulen väl?
Anneli Alchahin |Hej, tack för din fråga! Du har rätt i att den som påstår något har oftast bevisbördan för det. Däremot brukar exempelvis sådana ärenden anmälas till polisen då stöld handlar om brottmål. I brottmål är du oskyldig tills motsatsen är bevisad. Däremot är det inte sannolikt att man blir åtalad för stöld pga. att ett kvitto saknas, dock så kan det bero på om exempelvis värdet på varan är högt.Om han sedan kommer och påstår att klockan är stulen och har bevis för det, lär personen förmodligen anmäla detta till polisen. Hoppas du fått svar på din fråga! Du är välkommen att ställa ytterligare frågor om du har några funderingar.

Kan mn godta ett strafföreläggande i efterhand?

2021-08-14 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej, blev stoppad av polisen för att dom påstår att jag pratat i telefon medan jag körde bil. Dom ville skriva böter men jag godkände inte det. Det blir alltså tingsrätt. Min fråga är om man kan ångra sig och erkänna detta istället och få en bot på 1500kr.
Janine Hindemark |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Eftersom din fråga avser strafförelägganden och processrätt, kommer jag att utgå från bestämmelserna i rättegångsbalken.Strafförelägganden kan bli aktuellt om en åklagare erbjuder alternativet. Det ger dig möjlighet att undvika ett domstolsförfarande, men det kräver att man godkänner strafföreläggandet. Ett strafföreläggande ska dessutom godtas omedelbart av den som har gjort sig skyldig till en brottslig gärning, men i vissa fall kan man få en viss tid på sig att meddela sitt beslut (48 kap. 2 § rättegångsbalken). Denna tid får åklagaren besluta om, och om du inte godtog ett strafföreläggande omedelbart när händelsen inträffade, eller inom den tidsram som du möjligtvis fick av åklagaren, finns tyvärr ingen möjlighet till att godta ett strafföreläggande i efterhand.Sammanfattningsvis är det lite svårt att svara på huruvida dina möjligheter att godta ett strafföreläggande är uttömda, eftersom det inte framgår huruvida åklagaren har gett dig en tidsram eller om du skulle godkänna strafföreläggandet omedelbart. Om du ej fick en specifik tidsfrist eller om tidsfristen har överskridits, är dina möjligheter tyvärr uttömda.Hoppas att du har fått svar på din fråga! Om mitt svar väcker ytterligare funderingar är du mer än välkommen att kontakta oss på Lawline igen.Med vänliga hälsningar,

Vid flerfaldig brottslighet kan åtalen behandlas i samma rättegång

2021-08-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hejsan, jag har blivit kallad till rättegång för grov olovlig körning pågrund av att mitt körkort blev återkallat, nu i onsdags var jag tvungen att ta bilen då min samåkning-bil meddela mig en 30 min innan jag börja.Nu tänker jag inte röra bilen mer,Dom skrev även in misstänkt drograttfylla men det är jag ganska säker på är Imovane(Zopiklon igår, som jag har utskrivet. för min kissticka reagerade på B-vilket var benzo men det är sömntabletter.(The effects of Zopiclone are similar to benzodiazepines.)Detta blir ju andra grova körningen så jag undrar vad som händer som men första rättegång nu? Bakas den ihop med denna?9 September är ju kallad till GB tingsrätt för grov olovlig körning, en trams rättegång jag hat redan erkänt och förlorat och tar gärna strafföreläggande och de trodde dom hos polisen också.Men vad händer nu? Ska jag ha 2 rättegångar?
Anna Manders |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar om du måste ha flera olika rättegångar om du har blivit åtalad för flera brottDin fråga regleras i rättegångsbalken (RB)Om någon är åtalad för flera brott kan åtalen behandlas i samma rättegångHuvudregeln om någon har åtalats för flera brott är att åtalen handläggs i en rättegång. För att det ska vara aktuellt att ha flera rättegångar krävs att det skulle vara till fördel för brottmålets handläggning (45 kap. 3 § RB). Anledningen till detta är att det blir dyrt att hålla flera rättegångar om samma tilltalade person begått flera brott av liknande art.Vad innebär detta för digDet är omöjligt för mig att med säkerhet svara på vad som kommer att hända, eftersom jag saknar kännedom om relevanta omständigheter. Det är rätten som beslutar om sådant som rör rättegång. Det jag kan säga är att du förmodligen inte kommer att ha flera rättegångar. Med störst sannolikhet kommer alla dina åtal att handläggas under en och samma rättegång.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att inkomma med fler frågor till Lawline om du har ytterligare funderingar.Med vänliga hälsningar,

Kan jag begära att motparten ska lämna ut eller visa upp privata handlingar?

2021-08-17 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej. Är det verkligen så att om ena parten 3 år efter skilsmässan vägrar lämna originaluppgifter från berörda banker så finns inga möjligheter att på lagligt vis få någon rättvisa i detta? Bodelningsförrättare är inkopplad från början. Har lagen någon annan möjlig lösning eller är andra parten i sådana fall helt rättslös? Tack på förhand. MVH LH.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen finns ingen generell lagstiftning som reglerar rätten att få ut privata handlingar likt den som enligt offentlighetsprincipen gäller för allmänna handlingar. På vissa områden föreligger dock en materiell editionsplikt, dvs. skyldighet att lämna ut eller visa upp en skriftlig handling utanför ett domstolsförfarande, se t.ex. 18 § lagen om medbestämmande i arbetslivet. Men det finns vissa allmänna processuella bestämmelser om edition i rättegångsbalken (RB), vilket följaktligen är den lagen som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor.Under en huvudförhandling i domstol gäller att om någon innehar en skriftlig handling som kan antas ha betydelse som bevis blir vederbörande skyldig att lägga fram dokumentationen, dvs. visa upp den i samband med domstolsprocessen, 38 kap. 2 § 1 st. RB. Vidare kan en domstol förelägga den som är skyldig att lämna ut eller visa upp en handling att fullgöra sin skyldighet och ett sådant föreläggande kan även förenas med vite, 38 kap. 4-5 §§ RB. Högsta domstolen (HD) har uttalat att editionsplikten är en processuell skyldighet som i princip inte kan begränsas av andras rättigheter till handlingen eller det förhållandet att informationen är konfidentiell, av privat natur eller annat dylikt, se avgörandet NJA 2020 s. 664. Utgången i det nyss nämnda rättsfallet indikerar att editionsplikten verkar vara långtgående i domstol. Det görs dock alltid en intresseavvägning varför en ansökan om ett editionsföreläggande kan avslås om röjandet av uppgifterna skulle medföra skada av större betydelse, jfr NJA 1988 s. 652.Det korta svaret på dina frågor lyder således att det i skrivande stund torde saknas legala möjligheter att få ut de aktuella handlingarna. Att vända sig till den aktuella banken är sannolikt också lönlöst eftersom banksekretessen i lagen om bank- och finansieringsrörelse (banklagen, BL) hindrar ett utlämnande. I 1 kap. 10 § 1 st. BL anges nämligen att enskildas förhållanden till kreditinstitut inte obehörigen får röjas. Brott mot banksekretessen är förvisso inte straffsanktionerat för den enskilde banktjänstemannen, men kan banken bli skyldig att utge skadestånd till den som lidit ekonomisk skada på grund av bankens agerande. Min uppfattning är helt enkelt att ärendet måste hänskjutas till domstol (till en tingsrätt som första instans) för att möjligheten att få del av originaluppgifterna ska kunna realiseras. Såvitt jag kan bedöma finns i nuläget inga alternativa tillvägagångssätt.Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Kan man begära överprövning på åklagares beslut gällande brott utomlands?

2021-08-17 i Förundersökning
FRÅGA |Hej2009 utsattes en vän till mig för kidnappning och en synnerligen rå våldtäkt utomlands. Tillvägagångssättet var utsuderat och grymt. Mycket talar för att brottet inte var en engångshändelse då det utfördes av en representant för landets brottsbeivrare. Hen lämnades bunden att dö men lyckades mirakulöst befria sig och ta sig hem till Sverige. Av naturliga skäl vågade brottsoffret inte anmäla brottet i landet men väl hemma lyckades hen med min hjälp snabbt uppsöka SÖS våldtäktsmottaging och fick där adekvat hjälp, skador behandlade och dokumenterade. Hen hade närvaro nog att ta med sig bevismaterial i from underkläder och kläder med sperma på. Våldtäkten polisanmäldes och bevismaterial lämnades till en lokal polisstation. Kort därefter avskrevs brottet då "spaningsuppslag saknades". Med utvecklingen av DNA-teknik och internationellt samarbete anser jag det sannolikt att brottslingen skulle kunna identifieras nu eller i framtiden och jag har undrar;- var finns bevismaterialet idag- vems ansvar är det att det finns kvar- hur kan jag få polisen att öppna anmälan och undersöka aktuella möjligheter att identifiera och döma den skyldige- vems ansvar är det att utreda hur polismyndighet i det främmande landet säkerställer att inte andra turister utsätts för liknande monstruösa brott Mvh M
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag förstår din fråga som att en bekant till dig har utsatt för grovt brott utomlands men anmält brottet i Sverige. Tyvärr har förundersökningsledaren valt att lägga ned utredningen med anledning av att "spaningsuppslag saknas". För att besvara din fråga tänker jag översiktligt redogöra för hur svenska polisen arbetar med brott begågna mot svenska medborgare utomlands och översiktligt kommentera dina övriga funderingar i frågan. Din fråga regleras i Rättegångsbalk (RB), Vad innebär det att "spaningsuppslag saknades"?Inledningsvis ska konstateras att svenska myndigheter inte har någon skyldighet att utreda brott som begåtts utomlands. Däremot har vissa typer av brott ansetts vara så grova att de har ett rättskipningsintresse i Sverige och ska därmed hanteras av svenska myndigheter. Bland annat våldtäkt omfattas av detta undantag. När svenska polis mottar en anmälan om brott inleds en förundersökning. Förundersökningen syftar till att utreda om det finns underlag för att väcka åtal mot någon. Av naturliga skäl är det extremt svårt att utreda brott utomlands, särskilt i länder med svag polisstat eller som av andra anledningar har underutvecklade utredningsrutiner. Svensk polis får heller inte agera i ett annat land utan det landets samtycke, det innebär att polisen ofta får delegera utredningsåtgärder till det landets polismyndighet. Det åligger därefter det landets myndigheter att vidta åtgärder, om de vägrar kan inte polisen i Sverige vidta några åtgärder för att "tvinga dem". En förundersökning består av två delar: en spaningsdel där man utreder vem gärningsmannen är samt en utredningsdel där man utreder vad denne har gjort. För de fall det saknas spaningsuppslag innebär det helt enkelt att det inte går att utreda vem gärningsmannen är. Således faller förutsättningarna för att väcka åtal då åtal enbart kan väckas mot personer. Kan du begära prövning av åklagarens beslut? En åklagares beslut kan överprövas genom s.k överprövning (jfr 7 kap. 5 § RB). Det innebär att en högre uppsatt åklagare går igenom ärendet på nytt och meddelar om överprövningen ska beviljas eller avvisas. En ansökan om överprövning kan enbart lämnas in av brottsoffret eller gärningsmannen. För att begära en överprövning finns information på åklagarmyndighetens hemsida: https://www.aklagare.se/om_rattsprocessen/overprovning/ Var förvaras bevisning? Bevisning förvaras i polisens arkiv men det saknas reglering kring hur länge bevisning ska exempelvis hållas tillgänglig. Bevisning är även sekretessbelagd och kan därmed vara besvärlig att begära ut. Vem bär ansvaret för polismyndigheten i det främmande landet? Det beror på hur strukturen kring myndigheter ser ut i det främmande landet. Oftast lyder polis under en separat enhet inom statsförvaltningen men kan också, som i Sverige lyda under regeringen. Det går alltså inte att svara på denna frågan utifrån det du tar upp i din fråga. Det är enbart myndigheterna/kontrollmakten i det landet som kan styra polisen. Det finns humanitära organisationer som arbetar med att granska staters maktutövning (ex genom polismyndigheter) i länder. Däremot har de inga verktyg att tvinga myndigheter i andra länder att agera på särskilda sätt. Du har även möjlighet att vända dig till myndigheterna direkt i det landet. SlutsatsDet är väldigt svårt att utreda brott utomlands och beroende på vilket land det är kan det vara än mer besvärligt. Att åklagaren valt att lägga ned förundersökningen i ditt fall kan bero på att utrednings möjligheterna är för begränsade, det går däremot inte att svara säkert på varför åklagaren fattade det beslutet. Du kan begära att åklagarens beslut överprövas genom en överprövning. Du har beställt tjänsten med telefonuppföljning och jag kommer således ringa dig imorgon,onsdag (08/17) klockan 10.30. Om inte dessa tiderna. fungerar får du gärna kontakta mig på andre.blomquist@lawline.se så bestämmer vi en ny tid. Om du önskar komma i kontakt med en av våra erfarna jurister och få personlig rådgivning för just ditt ärende kan du boka en tid via denna länken här: https://lawline.se/boka Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Måste en skiljeklausul innebära att en prövning ska ske vid en en skiljedomstol?

2021-08-11 i Skiljemän
FRÅGA |Hej!Undrar om en klausul gällande att en rättslig prövning måste ske via en skiljedomstol. Kan man som målsägare begära att målet avgörs i en tingsrätt.Tacksam för svar.
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att en allmän domstol ska kunna handlägga en tvist måste domstolen vara behörig. Som jag förstår det rör detta sig om ett tvistemål, där reglerna om domstols behörighet finns i 10 kap. Rättegångsbalken (RB).Skiljeklausulen innebär att tingsrätten är obehörig, om svaranden invänder Domstolen kan vara obehörig om det föreligger ett så kallat processhinder. En skiljeklausul i ett avtal, dvs att en rättslig prövning måste ske via en skiljedomstol kan utgöra ett processhinder enligt 10 kap. 17a § RB. För att domstolen ska vara obehörig krävs dock att svarande (den som blir stämd) invänder att tvisten ska prövas i skiljedomstol. Allmän domstol, dvs tingsrätten får alltså inte på egen hand (ex officio) avvisa målet, utan det krävs en invändning.Alltså, som huvudregel är allmän domstol förhindrat att avgöra tvisten i enlighet med skiljeklausulen i avtalet. Om en part ändå skulle väcka talan vid allmän domstol och svarande inte invänder mot detta genom att meddela rätten att det finns ett processhinder första gången denne ska höras om saken, blir tingsrätten behörig att pröva målet (4 § 2 st. Lagen om skiljeförfarande och 34 kap. 2 § RB). Detta innebär alltså att du som kärande (den som stämmer) inte kan begära att det avgörs av tingsrätten. Däremot kan du ansöka om stämning i tingsrätten och hoppas att svarandeparten inte invänder mot att det prövas i allmän domstol då avsaknaden av en invändning resulterar i att tingsrätten blir behörig. Hoppas det var svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Överklaga kammarrättens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen

2021-08-07 i Domstol
FRÅGA |Hej! Försäkringskassan ställde på mig återkrav på min sjukersättning och bostadstillägg !överklagat beslut till kammarrätten som avslog min ansökan om prövningstillstånd :jag vilk nu överklaga det till Högsta förvaltnings domstolen . Frågan är : Vad jag ska skriva nu för att försöka få prövningstillstånd ? Annars det blir avslag på nytt !
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågor gällande mål i förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen regleras i förvaltningsprocesslagen (FPL). Vi ska alltså kika i denna lag för att utreda din fråga.Överklaga till Högsta förvaltningsdomstolenEftersom kammarrätten inte har beviljat prövningstillstånd så finns det en möjlighet för dig att överklaga kammarrättens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen (35 § FPL). För att få sitt mål prövat i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att:Det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta förvaltningsdomstolen. Det innebär typiskt sett att det ska röra sig om ett mål som berör en rättsfråga som i dagsläget kanske saknar tydligt rättsläge. Högsta förvaltningsdomstolens domar är så kallat prejudicerande, dvs blir vägledande i liknande fall framöver. Ditt mål kan alltså prövas i Högsta förvaltningsdomstolen om det avser ett oklart rättsläge och du bör då beskriva hur du anser att det är ett oklart rättsläge och varför det finns en möjlighet för Högsta förvaltningsdomstolen att "skapa rätt" genom att pröva just ditt fall.EllerAtt det finns synnerliga skäl till en sådan prövning. Det kan t.ex. handla om att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag (36 § FPL).Huruvida det föreligger skäl för prövning i just ditt fall vet jag tyvärr inte mot bakgrund av omständigheterna i din fråga.RådMitt råd till dig är därmed att fundera över om du har ett mål som kan intressera Högsta förvaltningsdomstolen och då skriva en motivering för hur och varför det är så enligt dig. Varför har Högsta förvaltningsdomstolen möjlighet att förtydliga ett rättsläge som är oklart med just ditt fall? Alternativt att du formulerar hur kammarrättens beslut uppenbarligen har varit ett grovt förbiseende om du anser att det rör sig om något sådant. Det är tyvärr väldigt få fall som kommer upp till Högsta förvaltningsdomstolen och det är därmed ganska svårt att få sitt fall prövat där.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Lycka till!Med vänliga hälsningar,