Vad har högst rättskällevärde - rättspraxis eller förarbeten?

2021-09-04 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Kan hierarkin variera så att rättspraxis kan ha högre dignitet än förarbeten i vissa fall och tvärtom i andra fall? Tack.
Anahita Harati |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ja, hierarkin bland rättskällor kan variera. På vilket sätt hierarkin varierar, beror på - vilket stämmer överens med din formulering. I vissa fall kan rättspraxis ha ett högre värde som rättskälla än förarbeten. Det kan också vara tvärtom. Jag tänker börja med att klargöra vad begreppen du använder dig av innebär, för att sedan, mer utförligt, kunna besvara din fråga. Rättspraxis - ett samlingsbegrepp:Rättspraxis är ett samlingsbegrepp för avgöranden från olika instanser. Detta är viktigt att uppmärksamma, eftersom rättspraxis har olika värden som rättskällor beroende på var de kommer ifrån. Praxis från högsta instans (t.ex Högsta Domstolen eller Högsta Förvaltningsdomstolen) kallas prejudikat, och får ett så kallat prejudikatvärde. Ett prejudikat kan användas för att fylla ut "luckorna" när det saknas lagstiftning inom ett visst område. Som huvudregel ska det mycket till för att med rätta kunna avvika från ett prejudikat. Dock behöver inte alla avgöranden från högsta instans ha höga prejudikatvärden. Man ska t.ex utesluta att högsta instans, i nya avgöranden, gjort avsteg från lagtolkningar i vad som då blir ett gammalt prejudikat som man använder sig av. Man ska även vara försiktig med sidoanmärkningar som inte rör själva huvudfrågan i ett prejudikat, eftersom dessa enbart kan likställas med rättskällevärdet av juridisk litteratur. Prejudikatvärdet kan dessutom påverkas av vilken metod som högsta instans använt sig av för att komma fram till något. Man brukar tala om två olika metoder:1. Regelmetoden, som går ut på att högsta instans uttalar en rättsregel. T.ex i NJA 2008 s. 642, då Högsta Domstolen skriver att "det är en grundläggande avtalsrättslig princip att den som ej erhåller avtalad prestation, inte heller är skyldig att betala för denna". Denna generellt utformade rättsregel kommer andra domstolar kunna utgå ifrån och hänvisa till som en högt värderad rättskälla. _2. Med resultatmetoden tittar man istället på vad fallet specifikt handlar om. Man letar efter unika omständigheter i det enskilda fallet. Med denna metod utformas mer snäva rättsregler. En rättsregel inom ett prejudikat som sökts fram via resultatmetoden, blir ofta så snäv och specifik att dess relevans begränsas till det enskilda fallet. Detta påverkar värdet som rättskälla, eftersom det inte alls är säkert att domstolen skulle gjort samma bedömning om omständigheterna såg ut på ett annorlunda sätt._Man måste sammanfattningsvis ta hänsyn till vilken metod som domstolen använt sig av. Hänsyn ska även tas till tiden då prejudikatet skapades för att fastställa dess värde som rättskälla.Rättspraxis som inte kommer från högsta instans:Tingsrättens avgöranden, Hovrättens avgöranden, Förvaltningsrättens avgöranden, Kammarrättens avgöranden och olika myndighetsbeslut utgör exempel på rättspraxis som inte kommer från högsta instans. Praxis från dessa underinstanser har inget prejudicerande värde (dvs - de klassas som hierarkiskt underordnade de avgöranden som kommer från högsta instans).Exempel: ett avgörande från Högsta Domstolen väger tyngre än ett avgörande från Tingsrätten eller Hovrätten. Likhetsprincipen innebär att fall där de sakliga förutsättningarna ser ut på samma sätt, ska bedömas lika. Man kan därför fortsätta vägledas av praxis från underinstanser, så länge man är vaksam på ovan nämnda metoder, ser till att inte analogisera när det finns omständigheter inom avgörandet som inte motsvarar omständigheterna i fallet som man vill applicera rättskällan på, och dubbelkollar så ingen hierarkiskt överordnad rättskälla säger emot vad som framgår av domen. Förarbeten som rättskälla:Om ett avgörande strider mot vad som står i ett förarbete, blir hierarkin svår att fastställa. Om frågan som en underinstans tagit ställning till, senare omprövas av en högre instans, spelar underinstansens bedömning inte längre någon roll. Dock skulle förarbetena i det läget fortfarande kunna anses relevanta. Ett avgörande från en underinstans (som faller inom samlingsbegreppet "rättspraxis"), kan således inte anses ha ett högre rättskällevärde än ett förarbete. Däremot kan ett avgörande från en högsta instans (som också faller inom samlingsbegreppet "rättspraxis"), anses ha ett högre rättskällevärde än ett förarbete. Jag hoppas du fått svar på din fråga.Vid fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,Anahita Harati

Får polisen göra en husrannsakan utan att fråga mig först?

2021-08-31 i Förundersökning
FRÅGA |Hej. anledningen till varför jag hör av mig till er är för att jag önskar få hjälp gällande en grej som hände igår. Vi blev båda stoppade och tagna av polisen för dom hade misstankar om att vi hade narkotika i vår bostad och därför ville göra husrannssakan. Jag undrar om det här är något dom har rätt att göra så här utan att först kolla med mig om dom får göra en husrannsakan när vi är häktade eller har dom rätt att göra hur dom vill? Vi båda krävde bevis på vad deras orsak var och vad dom hade för bevis men dom har inte gett oss något, känns väldigt förvirrande och orolig och jag hoppas ni kan besvara våra funderingar för att det här känns faktiskt konstigt..
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som om du undrar vilka regler som gäller vid husrannsakan. Dels om en husrannsakan kan göras när man sitter häktad utan att först fråga er och om polisen måste förklara varför de valde att göra husrannsakan.De regler som gäller för husrannsakan finner vi i 28 kap. rättegångsbalken (RB).Det krävs anledning att anta att ett brott har begåtts som kan leda till fängelse, för att få göra en husrannsakan. Husrannsakan får göras i hus, rum eller slutet förvaringsställe för att leta efter föremål som kan tas i beslag/förvar eller för att utröna omständigheter som kan ha betydelse för utredningen om brottet, enligt 28 kap. 1 § RB. Det krävs även att personen är skäligen misstänkt. Husrannsakan får göras hos annan än den som är skäligen misstänkt om brottet begåtts hos hen, om personen gripits där eller om det annars finns synnerlig anledning att vid en husrannsakning hitta föremål som kan tas i beslag/förvar (28 kap. 1 § 2 st. RB). Vad som menas med synnerlig anledning är att det föreligger en faktisk omständighet som påtagligt visar att man kan förvänta sig att hitta föremålet man letar efter. Beträffande samtycke så krävs det inget från din sida. Polisen kan göra en husrannsakan så länge villkoren i lagen är uppfyllda och behöver alltså inte fråga er innan. Däremot har man en rätt att på begäran ta del av bevis om husrannsakan där anledningen ska framgå, (28 kap. 9 § 1 st. RB). Själva bevisningen ska dessutom bestå av uppgifter om det brott som misstanken gäller (28 kap. 9 § 2 st. RB).SammanfattningPolisen har inte agerat felaktigt i detta fall eftersom de inte behöver ditt samtycke för att få kunna göra en husrannsakan. Det polisen utgår ifrån är att villkoren i lagen är uppfyllda. Eftersom ni ansågs som skäligen misstänkta för narkotikabrott som kan leda till fängelse i högst tre år (1 § Narkotikastrafflagen) kan man konstatera att villkoren för en husrannsakan är uppfyllda. Även om ni inte var skäligen misstänkta hade polisen rätt att göra en husrannsakan om någon av förutsättningarna i 28 kap. 1 § 2 st. RB var uppfyllda. Anledningen till husrannsakan och bevis har ni däremot rätt att på begäran ta del av.Om du har fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Underrättelse om inledd polisutredning

2021-08-31 i Förundersökning
FRÅGA |HejVihar fått brev som säger "Underrättelse om inledd polisutredning".Där finns också en en Ruta ikryssad med texten"Barnet som är över 15 år är skäligen misstänkt för brott. Polisen har inlett förundersökning". Räknas dettasom Delgivning?Mvh.
Lucas Rasmusson |Hej! Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ja detta brev kan räknas som en delgivning om skäligen misstänkt då det ni har fått är en underrättelse att polisen har kommit fram att personen i fråga är skäligen misstänkt och då har polisen en skyldighet att informera om misstanken (23 kap. 18 § rättegångsbalken). Att utgå ifrån informationen i frågan verkar det röra sig om en minderåring och därmed så underrättas vårdnadshavarna om att den minderåriga är misstänkt för brott ( 5 § första stycket Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare). Varför man gör detta är bland annat för utse en offentlig försvarare till minderåringen då det är vårdnadshavarens uppgift (21 kap. 3 § 2 st rättegångsbalken). Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Med vänliga hälsningar,

Hur jobbar en advokat i en arvstvist?

2021-08-30 i Rättshjälp
FRÅGA |Hur jobbar en advokat tillsatt av tingsrätten i en arvstvist
Anton Blomqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.InledningDetta är en väldigt öppen fråga som skiljer sig åt beroende på fall och person. Jag redogör emellertid för hur det i stora drag, rent generellt, ser ut för en advokat i en arvstvist.Grundlig research och eventuell förhandling med motpartenFör det första bör en advokat alltid göra en grundlig research om det fall som finns för handen. Detta för att hamna rätt och således göra ett gott arbete som på bästa sätt gynnar klienten. Här kan man även i ett tidigt skede börja förhandla med motparten, i vilket advokaten kan föra fram sådant som hjälper klienten. Sådana informella förhandlingar kan göra att motparten ger med sig och tvisten därmed kan upphöra.Formell förhandling i rättenOm inte överenskommelse redan uppkommit, blir det aktuellt för formella förhandlingar i tingsrätten. Förhandlingen ser i regel ut som så att respektive advokater lägger fram fakta som talar för sina respektive klienter. Här lägger således advokaten fram all den fakta som talar för varför klienten bör ha rätt till arvet. Fakta som framkommit av den grundliga researchen.RättegångKan parterna inte komma överens i förhandlingen blir det aktuellt med rättegång, i vilken advokaten här igen lägger fram allt det som talar för klientens rätt till arvet. Före rättegången blir av ska advokaten ge in en bevistalan, vilket innebär en redogörelse för de handlingar och dokument som talar för klienten. Under rättegången har advokaten även möjlighet att använda sig av vittnen för att nå önskat resultat.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Prövas allt som sägs av parterna vid en rättegång som bevisning?

2021-09-02 i Bevis och bevisning
FRÅGA |I enlighet med muntlighetsprincipen i rättegång kan man anse att allt som sägs blir någon typ av bevis för rätten att bedöma?Det vill säga, om målsägande säger något som inte försvaren ifrågasätter, kommer rätten att bedöma den uppgiften som sann eller åtminstone trolig?
Sophie Cronenberger |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som jag tolkar din fråga undrar du vad muntlighetsprincipen innebär och om allt som sägs vid en rättegång värderas av domstolen som bevisning? Nedan följer en förklaring av vad lagen säger om bevisning i rättegång. I svensk rätt finns några grundläggande principer för rättegång, bland annat omedelbarhetsprincipen och muntlighetsprincipen. OmedelbarhetsprincipenOmedelbarhetsprincipen innebär att domstolen endast får beakta det som framkommit på rättegången när de ska döma i målet (30 kap. 2 § rättegångsbalken). All relevant bevisning ska alltså tas upp på rättegången och domstolen får inte döma över något annat än det som parterna framställt under rättegången. MuntlighetsprincipenPrincipen innebär att bevisningen i regel ska muntligen presenteras, och inte genom hänvisning till tidigare förhör, skriftliga inlagor eller annat material (46 kap. 5 § rättegångsbalken). Om en part avviker från vad som tidigare sagt går det dock att hänvisa till delar i förundersökningsprotokollet. Fri bevisvärdering och fri bevisprövningI Sverige råder det fri bevisvärdering och fri bevisprövning, vilket innebär att all typ av bevisning är tillåten och att domstolen måste värdera bevisningen i varje enskilt fall (35 kap. 1 § rättegångsbalken). Domstolen kan även avvisa bevisning som inte är av betydelse för målet (35 kap. 7 § rättegångsbalken). Sammanfattningsvis, kan allt som sägs vid en rättegång bli föremål för bevisning, då det är upp till domstolen att i det enskilda fallet avgöra om bevisningen ska värderas. Domstolen får endast döma utifrån vad de sett och hört under rättegången, och utifrån sin fria bevisvärdering och bevisprövning, ska rätten avgöra om de finner att det är ställt utom rimligt tvivel. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Vem är vinnande respektive tappande part i ett tvistemål?

2021-08-31 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Om någon stämmer mig på 400 000 kr och vinner målet men skulden beräknas ner av domstolen till endast 350 000 kr, har båda parter vunnit då och vem ska betala rättegångs kostnaderna, ska parterna betala sina egna kostnader i så fall?När generellt har någon part vunnit när käranden begär ersättning eller en prisnedsättning i form av pengar av svaranden?
Marc Linderoth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar hur en fördelning sker när rättegångskostnaden bestäms till ett visst belopp som understiger det yrkade beloppet, trots att den yrkade parten "vunnit" målet. De relevanta processrättsliga reglerna finns i rättegångsbalken (RB).Vinnande och tappande partNär beslut ska tas om fördelning av rättegångskostnader är den första frågan vem som är tappande part. Den tappande är den part vars talan avvisas eller vars mål avskrivs pga återkallelse eller uteblivelse (18 kap. 4 § RB). Att vara tappande innebär enligt huvudregeln att denne ska ersätta den vinnande partens rättegångskostnader (18 kap. 1 § RB). Undantag från huvudregeln är om vinnande part t ex orsakat onödig rättegång eller försumlig processföring, eller om målet enklare hade kunnat avgöras genom en förenklad processform, s k summarisk process (18 kap. 3 §, 18 kap. 3 a § RB).Situationen förändras om parterna varken vinner eller tappar. Om det är fråga om flera yrkanden och parterna vinner ömsom, eller om käromålet bara bifalles till en del, ska en bedömning göras om vem som "tappade mest" respektive "vann mest". Är kostnaderna klart särskiljbara, dvs att man uppskattningsvis kan dela upp målet i förhållande till kostnaderna, ska en särskild kostnadsfördelning följa utgången i de olika delarna. Om tvisten gäller både storleken på det belopp som ska bedömas och betalningsskyldigheten i sig, ska en fördelning göras utifrån där tyngdpunkten i tvisten legat. Rätten beaktar alltså vilken eller vilka frågor som haft störst tyngd i processen. Om tvisten enbart gäller storleken på beloppet ska kostnaderna fördelas i proportion till hur utgången i målet förhåller sig till parternas yrkanden, dvs om den tvistiga frågan är storleken på det yrkade beloppet.Bedömningen i målet kommer också förändras beroende på vad motparten haft för inställning till yrkandet. Det belopp som käranden yrkar i rättegångskostnader kommer utgöra "taket" för hur mycket som kan dömas ut till dennes fördel. Hälften av det yrkade beloppet kommer utgöra kvittningspunkten (när parterna betalar sina egna rättegångskostnader), vilken sedan kommer vara avgörande för vem som är tappande respektive vinnande part. Om motparten yrkar ogillande av käromålet innebär det att hen yrkar att rättegångskostnaderna till dennes nackdel ska bedömas till 0, dvs att svarandes rättegångskostnader ska ersättas. Svaranden kan också vitsorda (medgiva) ett visst belopp som den anser är rimlig i ljuset av situationen. Vilken inställning motparten har kommer alltså ligga till grund för vilka siffror domstolen har att utgå från. Därefter ska domstolen använda sig av någon av de ovan nämnda kostnadsfördelningsmetoderna. Skulle domstolen i detta fall t ex bedöma kostnadsfördelningen över kvittningspunkten, dvs närmare kärandes yrkade belopp än nollpunkten, innebär det att käranden är vinnande part. Hamnar domstolen under kvittningspunkten kommer således svaranden vara vinnande.Vad innebär det här för dig?Som framgår av det hittills sagda är en rättegångskostnadsfördelning beroende av flera olika komponenter i de enskilda fallen, vilka enskilt kan vara avgörande för frågan om vem som är tappande respektive vinnande part. Det är därför mycket svårt för mig att baserat på din beskrivning förklara vilken part som vunnit målet.Du är varmt välkommen att ställa fler frågor om du vill ha mer specifika svar på din situation.Vänligen,

Har man möjlighet att byta försvarsadvokat?

2021-08-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej Lawline. Jag undrar hur det ser ut med byte av försvarsadvokat en offentlig sådan. Är det något som man har rätt till eller blir man "fast" med den man har hela vägen till domen? om tex en försvarsadvokat tycker att jag omständig, och inte visar så jättemkt intresse eller engagemang i arbetet och inte lyssnar på mig o alltså inte gör ett bra jobb och jag känner att det inte känns tryggt vad ska man göra då? Ska man acceptera läget eller finns de möjlighet att få någon annan advokat? Går tingsrätten med på sånt?
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelserna om den misstänkte och dennes försvar finner vi i 21 kap. rättegånsbalken (RB). Av 21 kap. 7 § RB framgår att försvararen ska med nit och omsorg tillvarataga den misstänktes rätt. Det innebär att försvararens uppdrag består i att främja den misstänktes intressen. Detta innefattar bl.a. att man som försvarare ska vara den misstänktes rådgivare och företa åtgärder som behövs för att bevaka den misstänktes rätt.Eftersom en offentlig försvarare utsätts av domstolen kan även domstolen besluta om ett byte ska ske eller inte. För att det ska kunna ske ett byte behöver det föreligga särskilda skäl (21 kap. 6 § 2 st. RB). Skäl för byte kan vara att försvararen inte har utfört sitt arbete med tillräcklig omsorg. Det ställs dock höga krav på att den som klagar ska kunna visa att försvararen varit försumlig. Annat skäl för byte är om man inte längre har förtroende för sin offentliga försvarare. Rätten gör en avvägning mellan det skäl som anförs för bytet mot de merkostnader som bytet skulle medföra för staten.Hur du byter försvarsadvokat Det första steget är att vända dig till tingsrätten där ditt mål handläggs. För dem ska du beskriva varför du är missnöjd och vill byta. Därefter är det domstolen som avgör om skälen du anfört är tillräckliga för ett byte. Värt att notera om din begäran avslås är att du har möjlighet att överklaga beslutet eller begära hjälp av en privat försvarare istället. Om du anlitar en privat försvarare kommer du däremot själv stå för dem kostnaderna.SammanfattningSlutsatsen är alltså att du har möjlighet att byta försvarsadvokat såvida särskilda skäl föreligger. För att se om det kravet är uppfyllt görs då en helhetsbedömning. Om du har fler frågor är du varmt välkommen höra av dig till oss på Lawline igen! Vänligen,

Brott mot trafikförordningen - överklaga?

2021-08-30 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej,Jag blev stannad av polisen på stan efter de ansett att jag åstadkommit onödigt buller med min bil.Alltså ansåg de att jag brutit mot följande lag:För brott mot Trafikförordningen: Kap 4, § 7: Åstadkommande av onödigt buller med motordrivet fordon eller onödigt utsläpp av avgaser i sådan mängd att de orsakar olägenheter, 1 000 kronor Jag nekade boten eftersom jag inte ansåg att jag åstadkommit något större buller som skulle skapat olägenheter.Jag har möjligheten att betala denna bot fortfarande utan att möta de i tingsrätten. Jag funderar endast på om jag har en chans att vinna i tingsrätten? De var två personer och jag var endast en. Behöver de något mer som bevis utöver deras egna vittnesmål?De ställde följande frågor till mig i "förhör": Åkte du på gata X? - Ja, svarade jagÄr det dig vi stannade i bilen? - JaVi såg en bil accelerera onödigt och därmed åstadkommit onödigt ljud, var det dig vi såg köra fordonet på gatan X? - Jag vet inte, svarade jag.Hörde du ljudet? - Jag vet inte, svarade jag.Detta är allt jag kommer ihåg frågades och förmodligen allt som frågades.Är det värt att gå till tingsrätten och möta dem? Riskerar att få betala allt som går till fallet om jag får fel i tingsrätten om jag förstått allt rätt. Då kan 1000 kr vara värt att betala. Men tycker dock det är fel eftersom jag inte anser att jag åstadkommit onödigt buller.
My Öhman |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Du som har blivit bötfälld för ett påstått trafikbrott har alltid rätt att överklaga. Precis som du själv nämner kommer ärendet tas upp i tingsrätten om du inte erkänner boten. Förutsatt att jag har tolkat din fråga rätt undrar du egentligen hur tungt polisens vittnesmål väger när annan bevisning saknas. Vidare undrar du huruvida det är värt att ta upp fallet i tingsrätt utifall du förlorar och möjligen behöver betala för rättegången. Hur starkt väger polisens vittnesmål?I Sverige råder fri bevisprövning. Det innebär att inga former av bevis har ett på förhand avgjort värde i en brottmålsprocess. Det är upp till domstolen i varje enskilt fall att värdera den bevisning som framkommer i målet. Det är därför svårt för mig att ta ställning till huruvida polisernas vittnesmål är tillräckligt för att få dig fälld. Generellt kan jag tänka mig att två samstämmiga berättelser från två olika poliser väger kan väga tungt som bevisning. De har oftast en bra uppfattning om vilka nivåer av onödig buller som anses orsaka olägenhet. Det är emellertid upp till domstolen att avgöra. Domstolen kan lika gärna anse att exempelvis tid och plats för bullret inte medfört att det kan anses orsaka olägenhet.Vem betalar för rättegången?Du är misstänkt för brott mot trafikförordningen. I brottmålsförfarande betalas rättegångskostnaderna av staten. Det är endast i civilmål som rättegångskostnader betalas av den förlorande parten. Oavsett om du vinner eller förlorar kommer du inte att stå för rättegångskostnader. Har du emellertid en offentlig försvarare kan du krävas på hela eller delar av den kostnaden ifall du blir dömd. Hur stort belopp du kan krävas på baseras på dina inkomster. Sammanfattningsvis är det svårt för mig att bedöma hur bevisläget ser ut eftersom det i Sverige råder fri bevisprövning. Generellt sett kan sägas att två polisers vittnesmål väger start. Sett till kostnader är det däremot ingen större förlust att gå vidare med ärendet även om du blir dömd. Hälsningar,