Fråga om väckande av åtal
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.
I din fråga väcker du en viktig och svår fråga, nämligen när åklagare ska väcka åtal och när det möjlighet att underlåta att väcka åtal. Det är en svår gränsdragning som görs individuellt och som därför varierar från fall till fall. Detta medför att praxis kan framstå som spretig och inte så lätt att följa, vilket i sin tur gör det svårt att förutse och förstå varför åklagare fattar de beslut de gör.
Förundersökning - samla bevisning och finn en skäligen misstänkt person.
Som jag har tolkat din fråga är du nyfiken på hur reglerna för väckande av åtal ser ut - varför väcks åtal trots svag bevisning och när kan åklagaren underlåta att väcka åtal. Svaret på detta finner man först i 23 kap rättegångsbalken (RB) om förundersökning där 1§ stadgar att en förundersökning ska inledas så snart ett brott är angivet eller det annars finns anledning att tro att ett brott som faller under allmänt åtal har begåtts. I samma paragrafs andra stycke framgår att förundersökning inte behöver inledas om det är uppenbart att brottet inte går att utreda (RB 23 kap 1 § 2st). Syftet med förundersökningen är att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brottet och om det sedermera går att väcka åtal mot denne, samt att samla ihop tillräckligt robust bevisning (RB 23 kap 2§). Hur ska detta förstås då? Jo, det innebär att om brottet faller under allmänt åtal så är polisen, åklagaren eller Säkerhetspolisen skyldiga att inleda och bedriva en förundersökning så länge det inte finns hinder mot detta (RB 23 kap 3§), ex. att det uppenbart inte går att utreda brottet. Andra omständigheter som utgör undantag finner man i RB 23 kap 4a§ som också hänvisar till 20 kap RB åtal. Inom processrätten är det extra viktigt att märka på ord och när det står "uppenbart" så innebär det ett högt ställt krav för att förundersökning inte ska inledas. I ditt fall så har en förundersökning inletts där man sedermera inte har funnit mycket robust bevisning, men man har följt de reglerverk som finns i rättegångsbalken. Men det som ska läggas till är även svagare bevisning - även kallade indicier - vilket är bevisning som oberoende av varandra pekar i samma riktigt kan få stor betydelse vid en sammanvägd bedömning av bevisningen. Detta kan förstås så att även om bevisningen mot din vän i och för sig inte är så stark om man ser till bevisningen isolerat så kan rätten sedan i bevisvärderingen finna att det sammanlagt talar för hans skuld. En ytterligare anledning är att lagstiftningen om sexualbrotten förändrats mycket nyligen för att underlätta fällande domar då det är mycket svårt att finna robust bevisning, just av de orsakerna du själv nämner - svårt att hitta teknisk bevisning och brotten begås ofta när någon är berusad. Mot bakgrund av detta motiveras även att åtal väcks mot personer trots svag bevisning, just eftersom det är ändamålsenligt mot bakgrund av den straffrättsliga lagstiftningen.
Åtalets väckande eller inte
Ovan nämnde jag att brott som faller under allmänt åtal ska, innan åtal väcks, föregås av en förundersökning och att som huvudregel för åklagaren talan i rätten (RB 20 kap 6§) . Hur vet man vilket brott som faller under allmänt åtal? Om inte annat anges i den straffrättsliga lagtexten så faller brottet under allmänt åtal (RB 20 kap 3§) och våldtäkt eller sexuellt övergrepp faller båda inom allmänt åtal (brottsbalk 6 kap 1 och 2 §). För att återkoppla till den nämnda regeln i RB 20 kap 6 § så ger den uttryck för åklagarens åtalsplikt, detta betyder att som huvudregel så har åklagaren ett krav att väcka åtal när "tillräckliga skäl" föreligger. Om bevisstyrkan bara är "sannolika skäl" (dvs. lägre beviskrav) föreligger inte längre en åtalsplikt, men jag skulle tro att många åklagare ändå väljer att väcka åtal beroende på vilket brott det rör och hur angelägen man är att lagföra personen. Det sistnämnda kan kopplas vidare till grunderna för åtalsunderlåtelse som stadgas i den efterföljande paragrafen, RB 20 kap 7§, där det listas:
"Åklagare får besluta att underlåta åtal för brott (åtalsunderlåtelse) under förutsättning att något väsentligt allmänt eller enskilt intresse ej åsidosätts:
1. om det kan antas att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än böter,
2. om det kan antas att påföljden skulle bli villkorlig dom och det finns särskilda skäl för åtalsunderlåtelse,
3. om den misstänkte begått annat brott och det utöver påföljden för detta brott inte krävs påföljd med anledning av det föreliggande brottet, eller
4. om psykiatrisk vård eller insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade kommer till stånd.
Åtal får underlåtas i andra fall än som nämns i första stycket, om det av särskilda skäl är uppenbart att det inte krävs någon påföljd för att avhålla den misstänkte från vidare brottslighet och att det med hänsyn till omständigheterna inte heller krävs av andra skäl att åtal väcks."
Detta betyder att det finns utrymme för åklagare att underlåta att väcka åtal om någon av dessa omständigheter föreligger, men som du kan observera så finns inte omständigheten att bevisstyrkan är svag som en ursäkt för att inte väcka åtal.
Avslutande reflektioner
Övergripande principer som styr processrätten är samspelet med den materiella straffrätten. Detta innebär att vissa principer och viktiga utgångspunkter som gäller för straffrätten också kommer att spela roll när man gör den processrättsliga bedömningen av omständigheterna. En övergripande norm är att bevisningen som åklagaren åberopar i huvudförhandlingen är att den ska vara robust. Det innebär i sin tur att åklagaren gör en bedömning av hur stark bevisning man har och huruvida man tror att den kommer räcka för en fällande dom. Att bevisningen är robust innebär i sin tur att bevisningen på ett objektivt sätt motsvarar ”sanningen”, dvs. att det är ”rätt” gärningsperson som åtalas och att bevisningen motsvarar de faktiska omständigheterna och inte påhittad eller ”planterad” bevisning.
I slutändan är det rätten som tar ställning till om bevisningen är tillräcklig för fällande dom och frågan om åklagaren väckt åtal på för dålig basis är sällan uppe för diskussion i annat forum än den juridiska doktrinen där sakkunniga ibland diskuterar frågan. I övrigt är det en omdömesfråga som åklagaren tar ställning till och där det föreligger ett åtalskrav i vissa fall.
Hoppas du fått klarhet i din frågeställning. Om du har fler frågor så är du självklart välkommen att ställa fler frågor.
Med vänliga hälsningar
Johanna Wallin
