Har en efterlevande till målsägande rätt till målsägandebiträde?

2018-11-08 i Rättshjälp
FRÅGA |HEJ! Är jag berättigad till ett målsägandebiträde i följande ärende? Min moder dog april 2017, på grund av en grov felbehandling av en läkare. Anmälan upprättades, åklagare blev inlottad. Var i telefonkontakt med henne för tredje gången förra veckan, och frågade som tidigare, Vad händer med förundersökningen? Fick till svar, "utredarna är slöa." Med vänlig hälsning
Therese Axén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I första hand måste man klarlägga ifall du är att betecknas som målsägande, eftersom det endast är målsäganden som har rätt till målsägandebiträde enligt 1 § Lag om målsägandebiträde. En målsägande är den, mot vilken brott är begånget eller som därav blivit förnärmad eller lidit skada (20 kap 8 § st 4 rättegångsbalken, RB). I nuvarande fall är det din moder som brottet var begånget gentemot och som alltså är målsägande. Här bör anmärkas att det finns så kallad partiell målsägandeställning för efterlevande när målsäganden avlidit (se 20 kap 13 och 16 §§ RB). Du har alltså en en partiell målsägandeställning och är alltså inte direkt målsägande. Huruvida en efterlevande har rätt till målsägandebiträde är en omdiskuterad fråga och inte helt enkel att svara på. Utrymmet för att förordna målsägandebiträde för efterlevande till personer som dödats genom brott och som omfattas av lagens tillämpningsområde (lag om målsägandebiträde) är begränsat och praxis (gamla domar) är skiftande. Det förekommer ibland att begäran om målsägandebiträde för de efterlevande lämnas utan bifall. Bedömningen görs bland annat utifrån behov. Det krävs alltså att du har behov av det stöd och den hjälp som ett målsägandebiträde ger. Det finns sammanfattat möjlighet att förordna målsägandebiträde för efterlevande till den som avlidit till följd av brott. Dock krävs att den efterlevande intar målsägandeställning och uppfyller de krav som uppställs i lagen. Regeringen har uttalat att möjligheterna att förordna målsägandebiträde för efterlevande torde vara mycket begränsade. Det är sammanfattningsvis mycket tveksamt om du har rätt till målsägandebiträde. Du kan alltid kontakta och höra med domstolen, eftersom det är domstolen som förordnar om målsägandebiträde (se här). Om du har fler frågor är du också välkommen att ringa till vår telefonrådgivning på 08-533 300 04vänligen

Offentligt biträde vid överklagande av socialnämndens beslut om umgängesförbud m.m.

2018-10-27 i Rättshjälp
FRÅGA |HejOm jag överklagar beslutet om förlängt umgängesförbud. Får jag då välja min egna advokat och betalar rätten mina advokat kostnader då jag har låga inkomster? Om jag vill att LVU ska upphöra, kan jag överklaga det , fast LVU fast slogs 2009, om ja står rätten även där för min advokat kostnad? Det finns umgängesförbud, i snart 10 år vilket är helt orimligt.
Anja Bartholdsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad gäller vård enligt LVU så är huvudregeln att vården bör upphöra så snart ändamålet med densamma får anses uppfyllt. Om man som vårdnadshavare begär att vården ska upphöra ska socialnämnden utan dröjsmål utreda saken och därefter fatta ett formellt och överklagbart beslut (se LVU 21§).Vad gäller offentligt biträde så ska sådant förordnas i mål och ärenden om såväl upphörande av vård som vid överklagande av socialnämndens beslut om umgängesförbud (se LVU 39§). Behövs offentligt biträde både för den unge och för dennes vårdnadshavare, förordnas gemensamt biträde, om det inte finns motstridiga intressen mellan dem. Man har rätt att önska vem man vill ha som offentligt biträde såvida denne är advokat, en biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget. Den man önskat ska också förordnas om inte särskilda skäl talar emot det. Särskilda skäl kan vara exempelvis att den man önskar bor väldigt långt bort så det blir extra höga kostnader att förordna just denne (se Lag om offentligt biträde 5§ och Rättshjälpslagen 26§). Om offentligt biträde förordnas ersätter staten kostnaderna för biträdet och utredning (se Lag om offentligt biträde 4§). Den enskildes ekonomiska förhållanden saknar betydelse och någon avgift behöver inte betalas.Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen,

Rättshjälp

2018-09-30 i Rättshjälp
FRÅGA |Hej min son behöver hjälp i en vårdnadstvist men har ingen inkomst finns de hjälp eller blir han helt utklassad mvh orolig mamma /farmor
Sara Bohlin |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Förstår att det här måste vara jättejobbigt för er alla och jag hoppas verkligen att det löser sig.Det kan finnas möjlighet för din son att få hjälp med en advokat. Först och främst så brukar det ingå ett viss skydd för rättshjälp i hemförsäkringen. Den kan dock innehålla en del undantag och ha att man som försäkringstagare ska betala en viss procent själv. Den ersätter ofta inte bara partens egna kostnader utan även motpartens om man skulle förlora. Men dessa varierar ifrån försäkring till försäkring. Ett annat alternativ är rättshjälp, det är när staten går in och står rättegångskostnaderna. Men förlorar man så betalar inte staten den andra partens kostnad utan det är något som man generellt sätt får stå för själv. Rättshjälpslagen innehåller även en del villkor för att man ska ha rätt till den så som: att försäkringen inte täcker, maximilön, att personen som söker är i behov av rättshjälp och att det är rimligt att staten står den kostnaden etc. Lagen hitta du https://lagen.nu/1996:1619 om du vill läsa in dig mera. Det bör påpekas att inget av dessa alternativ täcker alla kostnader men kanske kan bidra till viss trygghet. Hoppas att du fick svar på din fråga och att allt löser sig.

Kostnadsfri juridisk hjälp

2018-06-28 i Rättshjälp
FRÅGA |Hej.Jag har hört att en person som processar mot försäkringskassan och som har ingen eller en viss (låg) inkomst, kan få kostnadsfri juridisk hjälp. Stämmer det? I så fall, från vem och hur ansöker man? Räknas i så fall maken eller makans inkomst in?
Sara Hill |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur juridisk hjälp hanteras beror på vilket typ av mål det rör sig om. Eftersom det gäller en process mot försäkringskassan rör det sig om ett så kallat "förvaltningsmål". Det hanteras då i förvaltningsdomstol. Det finns tre olika sätt att få juridisk hjälp i förvaltningsmål. Jag kommer nedan redogöra för dina möjligheter en åt gången. 1. Offentligt biträde Offentligt biträde är enligt svensk lag en person som förordnats enligt Lag om offentligt biträde. Det innebär att staten ger dig juridisk hjälp i form av att du får en advokat som staten sedan betalar för. Dom enda målet som omfattas är migrationsmål och mål om tvångsvård, vilket innebär att din process mot försäkringskassan inte omfattas. 2. RättsskyddRättsskydd innebär att du får ekonomisk kompensation för juridisk hjälp ur din egna hemförsäkring. Problemet här är att förvaltningsmål alltid undantas genom hemförsäkringens villkor, och din process mot försäkringskassan kommer därför inte omfattas av försäkringsskyddet. 3. RättshjälpDet som återstår är då rättshjälp som innebär att det allmänna helt eller delvis står för kostnaden för juridisk hjälp (Rättshjälpslagen). Det krävs då att det finns ett BEHOV av rättshjälp (7 § Rättshjälpslagen). Generellt sätt brukar enskilda inte anses vara av behov i förvaltningsmål. Detta beror på att domstolen i dessa måltyper har ett större ansvar att utreda ärendet på egen hand och styra i processen. Det innebär i princip att domstolen ska hjälpa dig föra din talan utan juridisk hjälp under processen. SammanfattningsvisDet kommer sammanfattningsvis bli svårt att få någon juridisk hjälp utan kostnad. Varför ödslade jag då din tid på den här långa texten, när som vi kan se ingen av ovanstående former av kostnadsfri juridisk hjälp kunde vara till din hjälp? Svaret är att det tyvärr är ett problem och i min mening ett hål i systemet. Enskilda personer får ständigt processa ensamma mot statliga myndigheter som försäkringskassan.Jag önskar jag kunde peka dig i någon riktning där du kunde få hjälp men i den här skrivande stund finns det tyvärr ingen. Du får mer än gärna vända dig hit igen med enskilda frågor så ska jag se till att svara så gott jag kan. Vill ändå önska dig all lycka till med din process och återkom gärna vid ytterligare funderingar!

Rättshjälp vid vårdnadstvist

2018-10-31 i Rättshjälp
FRÅGA |hur kontrolleras om en person har rätt till rättshjälp?Jag är i en vårdnadstvist med min fd fru hon har blivit beviljad rättshjälp, jag vet att man inte får tjäna mer än 260 000 i året för att bli beviljad rättshjälp.Jag vet att hon tjänar över 354 000 i året har tagit ett utdrag ur ratsits lönekalender och skickat både till Borås tingsrätt och http://www.rattshjalp.se/Men ingen av dom bryr sig det dom säger är att det är dom som ansökt om rättshjälp som intygar på heder och samvete att dom är berättigad till det.Jag ringde justitiekanslern för jag tycker att detta är fel, jag talar sanning och får föra min egen talan i tvisten och hon ljuger och får gratis rättshjälp felaktigt
Emelie Söderman |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Huvudregeln när det gäller vårdnadstvister är att vardera part står för sina egna rättegångskostnader. Precis som du nämns gäller att rättshjälp i mål om vårdnad, boende och umgänge får beviljas den vars ekonomiska underlag inte överstiger 260 000kr och det är rimligt att staten bidrar till kostnaderna. En skälighetsbedömning får göras i det enskilda fallet.Eftersom jag inte vet vilka omständigheter som föreligger kring din före detta frus förutsättningar kan jag tyvärr inte ge dig ett mer utförligt svar. Du är självklart varmt välkommen att återkomma vid fler frågor! Med vänlig hälsning,

Har man rätt till statligt rättsskydd om man saknar inkomst?

2018-10-05 i Rättshjälp
FRÅGA |om man nolltaxerar har man rättsskydd då... alltså statligt finansierat
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om du har rätt med hjälp av advokat eller annat juridiskt biträde för det fall att du skulle hamna i en rättslig tvist med någon men inte har råd att betala. Min utgångspunkt är att din fråga inte rör brottmål, vari det i många fall finns möjlighet att få en offentlig försvarare.För rättsskydd eller rättshjälp finns huvudsakligen två vägar, vilka jag kommer att redogöra för nedan. Min utgångspunkt är att din fråga är ställd i egenskap av privatperson. För företag finns i regel inte hjälp i samma omfattning. Även om din fråga avser statligt rättsskydd kommer jag att börja med rättsskydd via din hemförsäkring. Som du kommer att se längre ned är det en förutsättning att utreda om sådant finns innan statlig rättshjälp eventuellt kan beviljas.Ofta ingår ett rättsskydd i hemförsäkringenOm du hamnar i en rättslig tvist med någon kan du ofta få ersättning genom rättsskyddet i din hemförsäkring. Det som ersätts är kostnaderna för att anlita ett juridiskt ombud. I regel måste du haft hemförsäkring under en sammanhängande period av minst två år för att kunna utnyttja rättsskyddet.Tvister som omfattas av rättsskyddet i hemförsäkringen är s.k. tvistemål och ska kunna prövas i tingsrätt, hovrätt eller av Högsta domstolen. Tvister som handläggs av någon annan domstol eller myndighet (t.ex. Hyresnämnden, Kronofogdemyndigheten och förvaltningsdomstolar) ingår i regel inte.Typexempel på tvister som ersätts av rättsskyddet i hemförsäkringen är arvstvister och tvister om skadestånd. Tvister med någon du varit gift eller sammanboende ingår i regel inte. Däremot ersätter många försäkringsbolag vårdnadstvister (om barns vårdnad, boende och umgänge) om det gått några år sedan separationen.Om du har en hemförsäkring är min rekommendation att du kontaktar ditt försäkringsbolag för att få veta exakt vad som ingår i rättsskyddet för just dig, hur mycket som högst ersätts samt vilken självrisk du har. Det kan variera mellan olika försäkringsbolag.Du kan även ha rätt till statlig rättshjälpOm du inte har en försäkring som täcker kostnaderna för din tvist kan du ha rätt till rättshjälp, vilket regleras i rättshjälpslagen (1996:1619). Innan du kan ansöka om rättshjälp ska du söka rådgivning hos en advokat/jurist. För rådgivningen får du betala själv enligt den lagstadgade timkostnadsnormen i en timme (4 §). Den lagstadgade timkostnadsnormen är 1.699 kr för år 2018.För att få beviljat rättshjälp krävs att vissa krav är uppfyllda. Först och främst gäller rättshjälpen endast privatpersoner, dvs inte föreningar, företag eller liknande (6 §). Rättshjälp får inte beviljas om du har rättsskydd genom någon av dina försäkringar. Detsamma gäller om du inte har en försäkring men på grund av din ekonomiska situation borde haft en (9 §). Det krävs att du har ett ekonomiskt underlag som är under 260.000 kr / år, i annat fall antas du ha möjlighet att själv stå för kostnaden (6 §). Rättshjälp får beviljas om du har behov av juridisk hjälp och det är rimligt att staten bidrar till dina kostnader i tvisten (7 §). Rättshjälp söker du tillsammans med den advokat/jurist som du önskar ska företräda dig.Om du får rättshjälp beviljat kommer staten att bidra till dina kostnader, dock får du bära en del av kostnaden själv. Dels får du betala kostnaden för rådgivning (se föregående stycke), dels ska du betala en procentuell andel av ersättningen till rättshjälpsbiträdet. Det finns sex nivåer vilka är:- Två procent av kostnaderna om det ekonomiska underlaget inte överstiger 50.000kr. - Fem procent av kostnaderna, dock minst 500kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 50 000 kr men inte 100 000 kr - tio procent av kostnaderna, dock minst 1 000 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 100 000 kr men inte 120 000 kr - tjugo procent av kostnaderna, dock minst 1 500 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 120 000 kr men inte 150 000 kr, - trettio procent av kostnaderna, dock minst 2 000 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 150 000 kr men inte 200 000 kr, - fyrtio procent av kostnaderna, dock minst 5 000 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 200 000 kr.Om du är under 18 år får det beslutas att någon rättshjälpsavgift inte ska betalas om den sökandes ekonomiska förhållanden ger anledning till det (23 §).Sammanfattningsvis är vägarna till hjälp i första hand rättsskydd via hemförsäkringen och i andra hand rättshjälp enligt rättshjälpslagen. Min rekommendation är att du i första hand kontaktar ditt försäkringsbolag och den vägen ser över ditt rättsskydd, vad som ingår och vilka kostnader det kan röra sig om för dig.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Får en asylsökande byta offentligt biträde?

2018-07-16 i Rättshjälp
FRÅGA |Har en vän som är asylsökande. Han fick avslag på sin ansökan om att få stanna i Sverige och när han skulle överklaga så har sin advokat inte skickat överklagandet i tid. Advokaten har lovat min vän att han kommer att hjälpa honom men hör aldrig av sig. Min vän tror att hans advokat bryr sig inte om honom och undrar om hur det går till om man ville byta advokat?
Louise Bergstrand |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelserna om den asylsökandes rätt till biträde finns bland annat i rättshjälpslagen (RhjL) och lagen om offentligt biträde (LOB). Det är dessa två lagar jag kommer att hänvisa till i mitt svar. Jag kommer att gå igenom vad som krävs för att en asylsökande ska få byta advokat. Det måste finnas särskilda skäl för att din vän ska få byta advokatDen advokat som din vän har agerar som hans offentliga biträde. För att en asylsökande ska få byta offentligt biträde måste det finnas särskilda skäl, LOB 5 § och RhjL 26 § 2 st. Det är domstolen eller rättshjälpsmyndigheten som beslutar om den asylsökande får byta biträde eller inte, RhjL 39 §. Utifrån din fråga förstår jag det som att din vän har fått ett avslagsbeslut av Migrationsverket och att beslutet ännu inte har överklagats till migrationsdomstolen. Om beslutet inte har överklagats ännu så är det rättshjälpsmyndigheten som ska pröva om din vän får byta biträde. Det är din vän som ska ange skäl för varför han behöver byta biträde. Jag kommer nedan gå igenom vad som krävs och vad som inte har ansetts vara tillräckligt för att få byta biträde.För särskilda skäl kan det krävas att det finns allvarliga motsättningar mellan den sökande och biträdetI tidigare fall har särskilda skäl ansetts vara att det offentliga biträdet inte har kunnat utföra sitt jobb pga sjukdom eller personliga förhållanden. Särskilda skäl har också bedömts vara om den asylsökande har flyttat till en annan del av landet och därför inte kan ha den täta kontakt med sitt biträde som behövs.Som jag förstår det har din vän problem med att få tag på sitt biträde. Det är inte alltid tillräckligt att biträdet och den asylsökande inte kommer överens. Att den asylsökande inte tror att biträdet bryr sig om honom behöver inte heller innebära att det finns särskilda skäl för att byta biträde. Det krävs att det finns allvarliga motsättningar mellan den sökande och biträdet. Det vill säga att det finns något djupare problem mer än att de inte är överens eller att biträdet är svårt att få tag på. Om beslutet har vunnit laga kraft kraft kan det inte överklagasI din fråga skriver du att din väns advokat inte har överklagat avslagsbeslutet. För att beslutet ska kunna ändras måste beslutet överklagas inom tre veckor från det att din vän fick reda på att han fick ett avslag. Om beslutet inte överlags inom tre veckor så vinner det laga kraft. Ett beslut som har vunnit laga kraft kan inte ändras. Om det är så att advokaten inte har överklagat och beslutet därför har vunnit laga kraft kan din vän inte längre få beslutet ändrat.Eftersom din vän har fått ett avslagsbeslut så börjar Migrationsverket förmodligen att förbereda det praktiska för att din vän ska lämna landet. SammanfattningDet krävs särskilda skäl för att en asylsökande ska få byta offentligt biträde. Den asylsökande behöver själv ansöka om att få byta biträde. Mer information om att byta offentligt biträde finns här. Om beslutet inte har överklagats i tid så vinner det laga kraft. Ett beslut som har vunnit laga kraft kan inte längre överklagas. Beslutet kan alltså inte ändras.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Målsägandebiträde eller försvarsadvokat?

2018-06-24 i Rättshjälp
FRÅGA |Har varit utsatt för (lindrigt) oprovocerat våld av en ung man (omgiven av mamma och morfar). Behövde ambulans och då kom även polisen och gjorde en anmälan om fallet. Efter de frågat mig några frågor inomhus gick de ut till förövaren och hans familj. Jag togs under tiden till sjukhus. Nu visar det sig att familjen pratade sig samman för att försöka få det till att det var jag som utövade våld mot dem först (osant) så de gjorde en motanmälan hos polisen på plats. Vad behöver jag för typ av advokat för detta/dessa fall?
Joakim Raivio |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilken slags advokat du behöver beror på vad som händer härnäst. Om en förundersökning inleds kommer polisen och åklagaren att försöka utreda vad som har hänt. Om åklagaren då beslutar att väcka åtal mot mannen som utsatt dig för våld, är det ett målsägandebiträde som du behöver. Ett målsägandebiträde hjälper den som påstår sig ha blivit utsatt för ett brott att ta tillvara sina intressen. Om åklagaren istället beslutar att väcka åtal mot dig behöver du en försvarsadvokat. I normalfallet är det staten som betalar kostnaderna för målsägandebiträdets och försvarsadvokatens arbete. Eftersom jag inte vet så mycket om omständigheterna i ditt fall skulle jag rekommendera dig att kontakta polisen för att få mer information om vilken hjälp du bör söka. Du kan också vända dig till Brottsoffermyndigheten eller en tingsrätt för att få mer råd och hjälp.Hoppas att detta hjälpte dig och att du har fått svar på din fråga!Vänligen,