Hur begär man försvaradvokat?

2019-03-17 i Rättshjälp
FRÅGA |Hej min son har i förhör sagt att han inte behöver försvarare nu har domstolen lagt ihop två mål och han inser nu att han vill ha en försvarare hur gör man?
Moneeb Mohsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I din fråga saknas följande (som har relevans för att besvara frågan): Vad det är för brott han gjort sig skyldig till.Hur gammal din son är. I mitt svar kommer jag inleda med frågan när man har rätt till försvarare, särskilt med hänsyn till punkterna ovan. Din fråga om hur ni bör göra hittar du svaret på längre ner. När har man rätt till försvarare?Som huvudregel gäller att om din son är anhållen eller häktad ska en offentlig försvarare utses åt honom (21 kap 3a § 1 st. rättegångsbalken). I samma bestämmelse framgår att försvarare ska utses om brottet har en straffskala där lägsta straffet är fängelse 6 månader. Din son ska ha rätt att få sin talan biträdd av en försvarare redan vid förberedelser (under förundersökningen) och vid rättegångsförhandlingarna (21 kap 3 § 1 st. rättegångsbalken).I ditt fall har din son tackat nej till försvarare under förundersökning. Beroende på vad det är för typ av brott ska inte rätten till försvarare försvinna vid rättegångsförhandlingarna. Hur ska du göra för att förordna en försvarare åt din son?Som huvudregel ska den misstänkte (din son) utse sin försvarare. Undantag gäller dock ifall han är under 18 år då istället du som vårdnadshavare ska utse hans försvarare (21 kap 3 § 2 st. rättegångsbalken). Denna begäran sker formlöst. DU bör alltså ta kontakt med förhörsledaren och begära att staten ska förordna en försvarare åt din son inför kommande rättegång. Eller om han är över 18 år kan han själv göra det. Förhörsledaren har då en skyldighet att anmäla din begäran till domstolen (23 kap 5 § rättegångsbalken). Jag hoppas att informationen hjälpte dig och du fick svar på din fråga. Har du ytterligare frågor är du välkommen åter. Med vänliga hälsningar,

Allmänna råd till en person involverad i brottsmisstankar kopplade till ett tidigare förhållande

2018-11-21 i Rättshjälp
FRÅGA |Hej! En nära vän till mig har haft ett långt förhållande med en tjej som han också delar ett en 4 årig dotter med. De har har gjort slut och sen blivit ihop igen många gånger. Vi som stått på håll har förstått att hon har varit ute efter pengar, varit väldigt elak mot honom och utsatt honom för både psykisk och fysisk misshandel. Efter många år av ett på och av-förhållade väljer han att göra slut för gott för deras dotters skull. Han går vidare och efter 6 månader börjar han träffa en ny tjej. Hans ex (mamman) trycker på om att de ska bli tillsammans igen. Han försöker hålla en bra relation med mamman för deras dotters skull men vill inte ha tillbaka henne, hon hotar om det ena och det andra. Den dagen hon får veta att han har en ny tjej ringer hon ca 20-30 gånger, hon svär och hotar honom, till slut stänger han av telefonen. Samma dag anmäler hon honom hos polisen för misshandel, olaga hot, grov kvinnofridskränkning mm. Socialens anser dock att han är fullt duglig pappa, han inte visar några tecken på aggression. Hennes anklagelser lades ner. Hur som helst så närmar vi oss nu rättegången där min vän är anklagad för grov kvinnofridskränkande. Något som vi alla vet är ännu ett av hennes påhitt för att hämnas på honom. Borde han stämma henne för alla saker hon utsatt honom för? Då hon gått till tidningen som redan publicerat ett artikel om detta känner han sig redan oskyldigt dömd. Vad ska han tänka på i ett sånt här rättsfall? Tacksam för svar! // En vän i nöd!
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga innehåller olika många olika aspekter. Jag kan inte personligen ge något uttömmande svar på exakt vad han bör göra nu men några allmänna råd kan jag bistå med.För det första är det viktigt att om han faktiskt är åtalad inför en stundande rättegång så bör han se till att han får en advokat. En person som är misstänkt för brott har rätt att få en offentlig försvarare förordnad för sig under vissa förutsättningar (23 kap. 3 a § Rättegångsbalken). Att han står åtalad för ett så grovt brott som grov kvinnofridskränkning bör leda till att han har rätt till en offentlig försvarare om han begär en. När det gäller så pass allvarliga anklagelser som grov kvinnofridskränkning så kan en advokat vara till god nytta för att se till att rättegången går rätt till för din vän. Advokaten kan även hjälpa till med att upprätta en motanmälan avseende de brott din vän anser att hans ex-flickvän har begått mot honom.Det ovan gäller först och främst din väns försvar. En annan fråga är hans ex-flickväns handlingar. För det första kan det vara brottsligt att falskeligen anklaga någon för brott (15 kap. 6-7 § Brottsbalken). Det ska dock nämnas att det kan vara mycket svårt att bevisa att någons anklagelser faktiskt har varit falska. För det andra så kan det utgöra förtal att gå till tidningen och sprida uppgiften att han skulle vara en kvinnomisshandlare (5 kap. 1 § BrB). En förutsättning är att din vän på något sätt blivit utpekad i tidningsartikeln eller att det går att identifiera att det är honom det handlar om. Skulle din vän bli frikänd i rättegången har han goda chanser att få henne dömd för förtal och skulle då dessutom ha rätt till visst skadestånd.Jag vill avslutningsvis återigen trycka på hur viktigt det är att din vän får hjälp av en advokat i den här situationen. Har han inte gjort det bör han hör av sig till domstolen snarast och begära en.Hoppas detta besvarar din fråga.

Rättshjälp vid vårdnadstvist

2018-10-31 i Rättshjälp
FRÅGA |hur kontrolleras om en person har rätt till rättshjälp?Jag är i en vårdnadstvist med min fd fru hon har blivit beviljad rättshjälp, jag vet att man inte får tjäna mer än 260 000 i året för att bli beviljad rättshjälp.Jag vet att hon tjänar över 354 000 i året har tagit ett utdrag ur ratsits lönekalender och skickat både till Borås tingsrätt och http://www.rattshjalp.se/Men ingen av dom bryr sig det dom säger är att det är dom som ansökt om rättshjälp som intygar på heder och samvete att dom är berättigad till det.Jag ringde justitiekanslern för jag tycker att detta är fel, jag talar sanning och får föra min egen talan i tvisten och hon ljuger och får gratis rättshjälp felaktigt
Emelie Söderman |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Huvudregeln när det gäller vårdnadstvister är att vardera part står för sina egna rättegångskostnader. Precis som du nämns gäller att rättshjälp i mål om vårdnad, boende och umgänge får beviljas den vars ekonomiska underlag inte överstiger 260 000kr och det är rimligt att staten bidrar till kostnaderna. En skälighetsbedömning får göras i det enskilda fallet.Eftersom jag inte vet vilka omständigheter som föreligger kring din före detta frus förutsättningar kan jag tyvärr inte ge dig ett mer utförligt svar. Du är självklart varmt välkommen att återkomma vid fler frågor! Med vänlig hälsning,

Har man rätt till statligt rättsskydd om man saknar inkomst?

2018-10-05 i Rättshjälp
FRÅGA |om man nolltaxerar har man rättsskydd då... alltså statligt finansierat
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om du har rätt med hjälp av advokat eller annat juridiskt biträde för det fall att du skulle hamna i en rättslig tvist med någon men inte har råd att betala. Min utgångspunkt är att din fråga inte rör brottmål, vari det i många fall finns möjlighet att få en offentlig försvarare.För rättsskydd eller rättshjälp finns huvudsakligen två vägar, vilka jag kommer att redogöra för nedan. Min utgångspunkt är att din fråga är ställd i egenskap av privatperson. För företag finns i regel inte hjälp i samma omfattning. Även om din fråga avser statligt rättsskydd kommer jag att börja med rättsskydd via din hemförsäkring. Som du kommer att se längre ned är det en förutsättning att utreda om sådant finns innan statlig rättshjälp eventuellt kan beviljas.Ofta ingår ett rättsskydd i hemförsäkringenOm du hamnar i en rättslig tvist med någon kan du ofta få ersättning genom rättsskyddet i din hemförsäkring. Det som ersätts är kostnaderna för att anlita ett juridiskt ombud. I regel måste du haft hemförsäkring under en sammanhängande period av minst två år för att kunna utnyttja rättsskyddet.Tvister som omfattas av rättsskyddet i hemförsäkringen är s.k. tvistemål och ska kunna prövas i tingsrätt, hovrätt eller av Högsta domstolen. Tvister som handläggs av någon annan domstol eller myndighet (t.ex. Hyresnämnden, Kronofogdemyndigheten och förvaltningsdomstolar) ingår i regel inte.Typexempel på tvister som ersätts av rättsskyddet i hemförsäkringen är arvstvister och tvister om skadestånd. Tvister med någon du varit gift eller sammanboende ingår i regel inte. Däremot ersätter många försäkringsbolag vårdnadstvister (om barns vårdnad, boende och umgänge) om det gått några år sedan separationen.Om du har en hemförsäkring är min rekommendation att du kontaktar ditt försäkringsbolag för att få veta exakt vad som ingår i rättsskyddet för just dig, hur mycket som högst ersätts samt vilken självrisk du har. Det kan variera mellan olika försäkringsbolag.Du kan även ha rätt till statlig rättshjälpOm du inte har en försäkring som täcker kostnaderna för din tvist kan du ha rätt till rättshjälp, vilket regleras i rättshjälpslagen (1996:1619). Innan du kan ansöka om rättshjälp ska du söka rådgivning hos en advokat/jurist. För rådgivningen får du betala själv enligt den lagstadgade timkostnadsnormen i en timme (4 §). Den lagstadgade timkostnadsnormen är 1.699 kr för år 2018.För att få beviljat rättshjälp krävs att vissa krav är uppfyllda. Först och främst gäller rättshjälpen endast privatpersoner, dvs inte föreningar, företag eller liknande (6 §). Rättshjälp får inte beviljas om du har rättsskydd genom någon av dina försäkringar. Detsamma gäller om du inte har en försäkring men på grund av din ekonomiska situation borde haft en (9 §). Det krävs att du har ett ekonomiskt underlag som är under 260.000 kr / år, i annat fall antas du ha möjlighet att själv stå för kostnaden (6 §). Rättshjälp får beviljas om du har behov av juridisk hjälp och det är rimligt att staten bidrar till dina kostnader i tvisten (7 §). Rättshjälp söker du tillsammans med den advokat/jurist som du önskar ska företräda dig.Om du får rättshjälp beviljat kommer staten att bidra till dina kostnader, dock får du bära en del av kostnaden själv. Dels får du betala kostnaden för rådgivning (se föregående stycke), dels ska du betala en procentuell andel av ersättningen till rättshjälpsbiträdet. Det finns sex nivåer vilka är:- Två procent av kostnaderna om det ekonomiska underlaget inte överstiger 50.000kr. - Fem procent av kostnaderna, dock minst 500kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 50 000 kr men inte 100 000 kr - tio procent av kostnaderna, dock minst 1 000 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 100 000 kr men inte 120 000 kr - tjugo procent av kostnaderna, dock minst 1 500 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 120 000 kr men inte 150 000 kr, - trettio procent av kostnaderna, dock minst 2 000 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 150 000 kr men inte 200 000 kr, - fyrtio procent av kostnaderna, dock minst 5 000 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 200 000 kr.Om du är under 18 år får det beslutas att någon rättshjälpsavgift inte ska betalas om den sökandes ekonomiska förhållanden ger anledning till det (23 §).Sammanfattningsvis är vägarna till hjälp i första hand rättsskydd via hemförsäkringen och i andra hand rättshjälp enligt rättshjälpslagen. Min rekommendation är att du i första hand kontaktar ditt försäkringsbolag och den vägen ser över ditt rättsskydd, vad som ingår och vilka kostnader det kan röra sig om för dig.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Vem får vara mitt ombud i en rättegång?

2019-01-27 i Rättshjälp
FRÅGA |Ombud med fullmakt, vem får representera mig?Hej!Jag är kallad till muntlig förberedelse ang. en tvist om ett köp. Jag är kärande.Det står om jag inte kan närvara kan ett ombud med fullmakt närvara i mitt ställe. Jag undrar därför vilka krav som finns runt detta. Ställs det likvärdiga krav på juridisk kunskap/erfarenhet på mitt ombud som på mig? (Jag har väldigt låg juridisk kunskap och har aldrig arbetat på tex Tingsrätt). Eller måste mitt ombud ha högre kunskap/erfarenhet än vad jag har?Kan min sambo, som är ett vittne kopplat till köpet, vara mitt ombud? (Har liknande juridisk kunskap som mig) Kan min sambos förälder vara mitt ombud? Föräldern arbetar som polis, är detta en yrkesgrupp som kan anses ha tillräckliga juridiska kunskaper för att få vara mitt ombud?Tack på förhand!
Alma Lövgren |Hej, och tack för din fråga!När det rör sig om så kallade tvistemål, vilket målet du beskriver är, så finns det i 12 kap rättegångsbalken (RB) bestämmelser om parternas ombud. De kraven som finns är att ombudet med hänsyn till redbarhet, insikter och tidigare erfarenheter är lämplig att vara ombud i målet. Personen måste dessutom vara över 18 år, inte vara ställd under förvaltarskap och inte heller satt i konkurs, 12 kap 2 § RB. Detta innebär vidare att det föreslagna ombudet inte ska ha dömts för grövre brottslighet, att personen behärskar svenska språket och har en viss praktisk erfarenhet av rättegångsförfarandet. Dock finns det inget krav på att personen ska ha juristexamen. Det är rätten som avgör om en person är lämplig. Om de inte finner att det föreslagna ombudet uppfyller kriterierna kan de avvisa förslaget på ombud. Ju mer komplicerat målet är, desto högre krav ställs dessutom på ombudet.Det är svårt för mig att bedöma vem som domstolen anser vara lämplig eller inte. Eftersom din sambo inte verkar ha så mycket juridisk kunskap eller domstolsvana tror jag dock inte att domstolen skulle finna hen lämplig som ombud. Att din sambo ska vittna spelar däremot ingen roll, då rättegångsombud får vittna om parten medger det, 36 kap. 5 § RB. Vad gäller din sambos förälder så är min bedömning att hen skulle kunna anses vara lämplig som ditt ombud, då hen både har juridiska kunskaper och kanske även eventuellt domstolsvana. Om personen dessutom uppfyller resterande krav som jag presenterat ovan är det troligt att din sambos förälder får vara ditt ombud. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Har en efterlevande till målsägande rätt till målsägandebiträde?

2018-11-08 i Rättshjälp
FRÅGA |HEJ! Är jag berättigad till ett målsägandebiträde i följande ärende? Min moder dog april 2017, på grund av en grov felbehandling av en läkare. Anmälan upprättades, åklagare blev inlottad. Var i telefonkontakt med henne för tredje gången förra veckan, och frågade som tidigare, Vad händer med förundersökningen? Fick till svar, "utredarna är slöa." Med vänlig hälsning
Therese Axén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I första hand måste man klarlägga ifall du är att betecknas som målsägande, eftersom det endast är målsäganden som har rätt till målsägandebiträde enligt 1 § Lag om målsägandebiträde. En målsägande är den, mot vilken brott är begånget eller som därav blivit förnärmad eller lidit skada (20 kap 8 § st 4 rättegångsbalken, RB). I nuvarande fall är det din moder som brottet var begånget gentemot och som alltså är målsägande. Här bör anmärkas att det finns så kallad partiell målsägandeställning för efterlevande när målsäganden avlidit (se 20 kap 13 och 16 §§ RB). Du har alltså en en partiell målsägandeställning och är alltså inte direkt målsägande. Huruvida en efterlevande har rätt till målsägandebiträde är en omdiskuterad fråga och inte helt enkel att svara på. Utrymmet för att förordna målsägandebiträde för efterlevande till personer som dödats genom brott och som omfattas av lagens tillämpningsområde (lag om målsägandebiträde) är begränsat och praxis (gamla domar) är skiftande. Det förekommer ibland att begäran om målsägandebiträde för de efterlevande lämnas utan bifall. Bedömningen görs bland annat utifrån behov. Det krävs alltså att du har behov av det stöd och den hjälp som ett målsägandebiträde ger. Det finns sammanfattat möjlighet att förordna målsägandebiträde för efterlevande till den som avlidit till följd av brott. Dock krävs att den efterlevande intar målsägandeställning och uppfyller de krav som uppställs i lagen. Regeringen har uttalat att möjligheterna att förordna målsägandebiträde för efterlevande torde vara mycket begränsade. Det är sammanfattningsvis mycket tveksamt om du har rätt till målsägandebiträde. Du kan alltid kontakta och höra med domstolen, eftersom det är domstolen som förordnar om målsägandebiträde (se här). Om du har fler frågor är du också välkommen att ringa till vår telefonrådgivning på 08-533 300 04vänligen

Offentligt biträde vid överklagande av socialnämndens beslut om umgängesförbud m.m.

2018-10-27 i Rättshjälp
FRÅGA |HejOm jag överklagar beslutet om förlängt umgängesförbud. Får jag då välja min egna advokat och betalar rätten mina advokat kostnader då jag har låga inkomster? Om jag vill att LVU ska upphöra, kan jag överklaga det , fast LVU fast slogs 2009, om ja står rätten även där för min advokat kostnad? Det finns umgängesförbud, i snart 10 år vilket är helt orimligt.
Anja Bartholdsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad gäller vård enligt LVU så är huvudregeln att vården bör upphöra så snart ändamålet med densamma får anses uppfyllt. Om man som vårdnadshavare begär att vården ska upphöra ska socialnämnden utan dröjsmål utreda saken och därefter fatta ett formellt och överklagbart beslut (se LVU 21§).Vad gäller offentligt biträde så ska sådant förordnas i mål och ärenden om såväl upphörande av vård som vid överklagande av socialnämndens beslut om umgängesförbud (se LVU 39§). Behövs offentligt biträde både för den unge och för dennes vårdnadshavare, förordnas gemensamt biträde, om det inte finns motstridiga intressen mellan dem. Man har rätt att önska vem man vill ha som offentligt biträde såvida denne är advokat, en biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget. Den man önskat ska också förordnas om inte särskilda skäl talar emot det. Särskilda skäl kan vara exempelvis att den man önskar bor väldigt långt bort så det blir extra höga kostnader att förordna just denne (se Lag om offentligt biträde 5§ och Rättshjälpslagen 26§). Om offentligt biträde förordnas ersätter staten kostnaderna för biträdet och utredning (se Lag om offentligt biträde 4§). Den enskildes ekonomiska förhållanden saknar betydelse och någon avgift behöver inte betalas.Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen,

Rättshjälp

2018-09-30 i Rättshjälp
FRÅGA |Hej min son behöver hjälp i en vårdnadstvist men har ingen inkomst finns de hjälp eller blir han helt utklassad mvh orolig mamma /farmor
Sara Bohlin |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Förstår att det här måste vara jättejobbigt för er alla och jag hoppas verkligen att det löser sig.Det kan finnas möjlighet för din son att få hjälp med en advokat. Först och främst så brukar det ingå ett viss skydd för rättshjälp i hemförsäkringen. Den kan dock innehålla en del undantag och ha att man som försäkringstagare ska betala en viss procent själv. Den ersätter ofta inte bara partens egna kostnader utan även motpartens om man skulle förlora. Men dessa varierar ifrån försäkring till försäkring. Ett annat alternativ är rättshjälp, det är när staten går in och står rättegångskostnaderna. Men förlorar man så betalar inte staten den andra partens kostnad utan det är något som man generellt sätt får stå för själv. Rättshjälpslagen innehåller även en del villkor för att man ska ha rätt till den så som: att försäkringen inte täcker, maximilön, att personen som söker är i behov av rättshjälp och att det är rimligt att staten står den kostnaden etc. Lagen hitta du https://lagen.nu/1996:1619 om du vill läsa in dig mera. Det bör påpekas att inget av dessa alternativ täcker alla kostnader men kanske kan bidra till viss trygghet. Hoppas att du fick svar på din fråga och att allt löser sig.