Lyder brottet tjänstefel under allmänt åtal? Om ja, vad krävs för att en förundersökning ska inledas?
Hej! Jag har polisanmält en kommunaltjänsteman för tjänstefel. Med styrkande underlag. Polisen själv tyckte det var häpnadsväckande. Lika häpnadsväckande var svaret från åklagaren. "Uppgifterna i ärendet ger inte anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats." 23kap 1§ första stycket rättegångsbalken. Frågan blir varför man ej kan väcka allmänt åtal för tjänstefel? Eller är det så att tjänstemän har en egen gräddfil att åka i när det gäller utövande? Brottsbalkens 20 kap 1 § bör väl gälla allmänt åtal? Tacksam för svar.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är rättegångsbalken (RB).
När ska en förundersökning inledas?
I den bestämmelse som du hänvisar till, dvs. 23 kap. 1 § 1 st. RB, sägs att en förundersökning ska inledas så snart det på grund av angivelse eller av annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats. Det föreligger således en förundersökningsplikt i Sverige, vilken för övrigt är nära besläktad med den s.k. åtalsplikten enligt 20 kap. 6 § RB. Men förundersökningsplikten innebär att en utredning endast behöver inledas om det är rimligt att anta att utredningen inte bara kan leda till att saken klaras upp utan även till en faktisk lagföring, se prop. 1994/95:23 s. 96. Med andra ord finns egentligen ingen skyldighet att inleda en förundersökning om de praktiska förutsättningarna saknas, något som också framgår av bestämmelsens andra stycke vari anges att en förundersökning inte behöver inledas om det är uppenbart att brottet inte går att utreda. Se även undantagen i 23 kap. 4 a och 22 §§ RB.
För mig är det naturligtvis svårt att kommentera den ansvariga åklagarens bedömning, vilket du säkert förstår. Men uppenbarligen har denne någonstans ansett att det aktuella brottet, dvs. tjänstefelet, är alldeles för svårutrett givet omständigheterna i det aktuella fallet och trots det underlag som du har inkommit med. Som svar på din huvudsakliga fråga kan sägas att tjänstefel är ett brott som lyder under allmänt åtal. Men att brottet tjänstefel faller under allmänt åtal har ingen betydelse för om en förundersökning ska inledas eller inte. Kravet är, vilket följer av lagtexten, att det finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats. Och här verkar som sagt Åklagarmyndigheten bedömt att så inte är fallet. I myndighetens beslut påstår man sannolikt inte heller att tjänstefel inte skulle lyda under allmänt åtal utan bara att de lämnade uppgifterna inte ger anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats. Åklagaren hade lika gärna kunnat skriva någonting i stil med ”Uppgifterna i ärendet ger inte anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal, i förevarande fall tjänstefel, har förövats”.
Samtidigt ska sägas att genom begreppet ”anledning anta” anses den lägsta nivån på vilken bevisning som krävs komma till uttryck. En förundersökning kan inledas på svaga misstankar så fort dessa avser något som objektivt kan vara ett brott. Utpekad gärningsperson eller detaljer i övrigt kring omständigheter och händelseförlopp behövs inte heller. Kravet är således tämligen lågt ställt, se prop. 1994/95/23 s. 76.
Kan du överklaga beslutet?
Du kan begära en överprövning internt hos Åklagarmyndigheten och den här överprövningsrätten härleds ur 7 kap. 5 § RB. I den nyss nämnda bestämmelsen uttalas att Riksåklagaren, överåklagare och vice överåklagare får överta uppgifter som ska utföras av lägre åklagare. Med detta menas helt enkelt att en överordnad åklagare har rätt att på begäran eller på eget initiativ ta upp ett åklagarbeslut till förnyad prövning, vilket i praktiken innebär att den som inte är nöjd med ett sådant beslut kan vända sig till en överåklagare. Överåklagarens beslut kan sedan överprövas av Riksåklagaren, men dennes beslut kan dock inte hänskjutas vidare. Notera att det här överprövningsförfarandet inte är lagreglerat, men Riksdagen har tagit ställning till principerna, se prop. 1984/85:100 bil. 4 s. 69.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
