Vid flerfaldig brottslighet kan åtalen behandlas i samma rättegång

2021-08-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hejsan, jag har blivit kallad till rättegång för grov olovlig körning pågrund av att mitt körkort blev återkallat, nu i onsdags var jag tvungen att ta bilen då min samåkning-bil meddela mig en 30 min innan jag börja.Nu tänker jag inte röra bilen mer,Dom skrev även in misstänkt drograttfylla men det är jag ganska säker på är Imovane(Zopiklon igår, som jag har utskrivet. för min kissticka reagerade på B-vilket var benzo men det är sömntabletter.(The effects of Zopiclone are similar to benzodiazepines.)Detta blir ju andra grova körningen så jag undrar vad som händer som men första rättegång nu? Bakas den ihop med denna?9 September är ju kallad till GB tingsrätt för grov olovlig körning, en trams rättegång jag hat redan erkänt och förlorat och tar gärna strafföreläggande och de trodde dom hos polisen också.Men vad händer nu? Ska jag ha 2 rättegångar?
Anna Manders |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar om du måste ha flera olika rättegångar om du har blivit åtalad för flera brottDin fråga regleras i rättegångsbalken (RB)Om någon är åtalad för flera brott kan åtalen behandlas i samma rättegångHuvudregeln om någon har åtalats för flera brott är att åtalen handläggs i en rättegång. För att det ska vara aktuellt att ha flera rättegångar krävs att det skulle vara till fördel för brottmålets handläggning (45 kap. 3 § RB). Anledningen till detta är att det blir dyrt att hålla flera rättegångar om samma tilltalade person begått flera brott av liknande art.Vad innebär detta för digDet är omöjligt för mig att med säkerhet svara på vad som kommer att hända, eftersom jag saknar kännedom om relevanta omständigheter. Det är rätten som beslutar om sådant som rör rättegång. Det jag kan säga är att du förmodligen inte kommer att ha flera rättegångar. Med störst sannolikhet kommer alla dina åtal att handläggas under en och samma rättegång.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att inkomma med fler frågor till Lawline om du har ytterligare funderingar.Med vänliga hälsningar,

Vad händer om man är misstänkt för ett brott men ingen försvarare vill åta sig uppdraget?

2021-08-05 i Rättshjälp
FRÅGA |HejJag har en dum fråga. Låt oss säga att man står åtalad för mord och man har rätt till en advokat men att det inte finns en enda försvarare i hela Sverige som vill representera en, vad händer då? Alla har väll rätt till en advokat så tänker att de kanske inte skulle gå att fortsätta med rättegången förens en försvarare representerar en. Men om det som sagt inte finns någon som vill representera en kan åtalet någonsin förtsätta?Mvh Ted
Rijad Trubljanin |Hej och tack för att Du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om vad som händer om det inte finns någon advokat som har möjlighet att biträda med sin hjälp vid en rättsprocess. Inledningsvis kommer jag att gå genom lite kortfattat kring offentlig respektive privat försvarare. Avslutningsvis kommer jag att ge min synpunkt på vad som skulle inträffa om ett sådant scenario skulle utspela sig i verkligheten.Vem har rätt till en offentlig försvarare?Den som sitter anhållen eller häktad och begär en offentlig försvarare eller om man är misstänkt för ett brott som ger minst sex månaders fängelse och begär en offentlig försvarare har rätt till en offentlig försvarare. Detta går att läsa ur (21 kap. 3 a § Rättegångsbalken, RB). I andra fall måste tingsrätten pröva om det finns behov av en offentlig försvarare.Vem har rätt till en privat försvarare?Den som är misstänkt för brott har en ovillkorlig rätt att anlita en privat försvarare.Min uppfattning om vad som skulle ske vid en sådan fiktiv situation som efterfrågatsJag är av den uppfattningen att en huvudförhandling (rättegång) inte skulle ta plats vid denna situation om den tilltalade inte fick en försvarare som förde vederbörandes talan. Detta torde i synnerhet gälla när man står åtalad för ett brott som har livstid på straffskalan (mord). Det skulle inte vara rättssäkert om den åtalade personen själv fick föra sin egen talan i en sådan situation. Min uppfattning är att förfrågan hade gått vidare tills en försvarare var villig att ta åta sig uppdraget. Rättegången hade följaktligen inte påbörjats innan den tilltalade fått en försvarare. Återkom gärna om du har fler funderingar! Vänliga hälsningar,

Vad är tillräckliga bevis i mål om våld i nära relation?

2021-08-02 i Förundersökning
FRÅGA |En kvinna ringer polis efter att ha blivit misshandlad med strypgrepp av pojkvän. Polis anländer och kvinnan berättar för polis om 4 års misshandel , psykisk och fysisk av mannen. Det handlar om grov misshandel, blivit kastad in i väggen, huvud slaget i väggen, knytnävsslag i huvudet. Kvinnan säger till polis att hon har bevis för det med ljudinspelningar, ett handskrivet brev där mannen i princip erkänner och vittnesmål från anhöriga och vänner där hon berättat. Hur lång tid kan en utredning ta och måste inte detta ses som bevis och blir det åtal och om mannen döms vad kan påföljden bli?
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur lång tid kan en utredning ta?Det går tyvärr inte att ge ett exakt svar på hur lång tid en utredning kan ta. Hur lång tid det dröjer innan ett eventuellt åtal väcks beror bland annat på hur komplicerad utredningen är, hur många personer som ska förhöras och om det ska göras kriminaltekniska undersökningar. Åklagarmyndigheten har dock satt upp riktlinjer när det gäller brott i nära relation som säger att handläggningen i relationsärenden ska ske snabbt och inte överstiga sex månader.Kan ljudinspelningar, handskrivet erkännande och vittnesmål från anhöriga och vänner räknas som bevis?Det finns mycket som kan utgöra bevisning i en utredning och ett åtal om våld i nära relation. I svensk rätt har vi en princip som kallas fri bevisföring vilken innebär att parterna får lägga fram i princip vilken bevisning som helst (35 kap. 1 § rättegångsbalken). Detta innebär att både ljudinspelningar, ett handskrivet brev där mannen i princip erkänner och vittnesmål från anhöriga och vänner där kvinnan berättat om vad hon utsatts för kan användas som bevisning. Andra vanliga bevis som kan förekomma i mål om våld i nära relationer är läkarintyg och dokumentation av skador. I slutändan är det dock upp till domstolen att avgöra hur stort bevisvärde de olika bevisen ska ha, det vill säga hur trovärdiga de olika bevisen är och om de olika bevisen är tillräckliga för att bevisa bortom rimligt tvivel att den åtalade är skyldig. Denna princip kallas för fri bevisvärdering (35 kap. 1 § rättegångsbalken).Blir det åtal?Det är åklagarens uppgift att besluta om åtal ska väckas efter att förundersökningen är avslutad. Om det finns tillräckligt med bevisning för att åklagaren kan förvänta sig en fällande dom så är denne skyldig att väcka åtal. Om det inte skulle finnas tillräckliga bevis för en fällande dom ska åtal däremot inte väckas. Av informationen i din fråga kan jag tyvärr inte uttala mig om bevisningen i just detta fall kommer vara tillräckligt för att åtal ska väckas. Men med tanke på att det finns flera olika typer av bevisning så finns det nog en chans att det är tillräckligt för att väcka åtal. Men som sagt är det upp till åklagaren att avgöra.Vad kan påföljden bli om mannen döms?För att avgöra vad påföljden skulle kunna bli måste jag först gå in på vilka brott som mannen hade kunnat dömas för.Eftersom kvinnan har blivit utsatt för både fysisk och psykisk misshandel under fyra års tid så skulle mannen kunna bli åtalad för grov kvinnofridskränkning. Det krävs då även att varje handling har utgjort ett led i en upprepad kränkning av kvinnans integritet och att gärningarna har varit ägnade att skada kvinnans självkänsla. Straffet för detta är fängelse i lägst nio månader och högst sex år (4 kap. 4 a § brottsbalken).Mannen skulle även kunna bli åtalad för misshandel. Detta blir dock endast aktuellt om mannen inte skulle bli dömd för grov kvinnofridskränkning. I sådana fall skulle straffet bli fängelse i högst två år, eller fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år om brottet skulle klassas som grovt (3 kap. 5–6 §§ brottsbalken).Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad krävs för att kunna göra en polisanmälan?

2021-08-01 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag har efter en längre tids avsiktliga störningar börjat föra en logg över trakasserier från grannarna ovanför, för att kunna anmäla dem för ofredande (på uppmaning av polisen). Jag känner igen fotstegen baserat på hur tungt de går, och kan således differentiera mellan fadern, sonen och dottern/modern. Problemet är är att även om sonen är den enda som är minderårig, så kan jag inte alltid avgöra om det är dottern eller modern, och därtill så kommer automatiskt funderingar kring om man ens kan anmäla en hel familj för ofredande på det sättet? Vad behövs för att jag ska kunna anmäla, och vem riktar jag den mot? Tackar för svar.
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur gör man en polisanmälan?För att göra en polisanmälan kan du antingen ringa 114 14 eller besöka en polisstation. De enda uppgifter du behöver ge polisen vid anmälan är ditt personnummer och information om vad som hänt och när det hänt.Vad händer efter att du lämnat in din polisanmälan?När polisen fått in en anmälan ska polis eller åklagare bedöma möjligheterna att utreda brottet. De beslutar sedan om en förundersökning ska inledas eller inte. Om de väljer att inleda en förundersökning är polisens nästa steg att utreda vad som hänt och vem som kan vara skyldig till brottet. Under förundersökningen kommer förhör ske med dig, den misstänkta och eventuella vittnen. Om det under utredningen visar sig att inget brott begåtts eller att det inte finns tillräcklig bevisning så kommer förundersökningen att läggas ned. Om det istället anses att ett brott begåtts och att det finns tillräckliga bevis så kommer åklagaren besluta om att väcka åtal vilket innebär att domstolen kommer pröva målet vid en rättegång.Sammanfattningsvis behöver du inte rikta din anmälan mot en specifik person, men det hjälper polisen vid en eventuell utredning om du kan berätta om händelsen så detaljerat som möjligt - här är det därför till fördel att du fört en logg över störningarna.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Överklaga kammarrättens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen

2021-08-07 i Domstol
FRÅGA |Hej! Försäkringskassan ställde på mig återkrav på min sjukersättning och bostadstillägg !överklagat beslut till kammarrätten som avslog min ansökan om prövningstillstånd :jag vilk nu överklaga det till Högsta förvaltnings domstolen . Frågan är : Vad jag ska skriva nu för att försöka få prövningstillstånd ? Annars det blir avslag på nytt !
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågor gällande mål i förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen regleras i förvaltningsprocesslagen (FPL). Vi ska alltså kika i denna lag för att utreda din fråga.Överklaga till Högsta förvaltningsdomstolenEftersom kammarrätten inte har beviljat prövningstillstånd så finns det en möjlighet för dig att överklaga kammarrättens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen (35 § FPL). För att få sitt mål prövat i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att:Det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta förvaltningsdomstolen. Det innebär typiskt sett att det ska röra sig om ett mål som berör en rättsfråga som i dagsläget kanske saknar tydligt rättsläge. Högsta förvaltningsdomstolens domar är så kallat prejudicerande, dvs blir vägledande i liknande fall framöver. Ditt mål kan alltså prövas i Högsta förvaltningsdomstolen om det avser ett oklart rättsläge och du bör då beskriva hur du anser att det är ett oklart rättsläge och varför det finns en möjlighet för Högsta förvaltningsdomstolen att "skapa rätt" genom att pröva just ditt fall.EllerAtt det finns synnerliga skäl till en sådan prövning. Det kan t.ex. handla om att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag (36 § FPL).Huruvida det föreligger skäl för prövning i just ditt fall vet jag tyvärr inte mot bakgrund av omständigheterna i din fråga.RådMitt råd till dig är därmed att fundera över om du har ett mål som kan intressera Högsta förvaltningsdomstolen och då skriva en motivering för hur och varför det är så enligt dig. Varför har Högsta förvaltningsdomstolen möjlighet att förtydliga ett rättsläge som är oklart med just ditt fall? Alternativt att du formulerar hur kammarrättens beslut uppenbarligen har varit ett grovt förbiseende om du anser att det rör sig om något sådant. Det är tyvärr väldigt få fall som kommer upp till Högsta förvaltningsdomstolen och det är därmed ganska svårt att få sitt fall prövat där.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Lycka till!Med vänliga hälsningar,

Har en misstänkt rätt att inte yttra sig under förundersökningen?

2021-08-04 i Förundersökning
FRÅGA |Jag läste att många misstänkta brottslingar väljer att svara "ingen kommentar" när frågor ställs till dom i förhör och liknande. Det gör tydligen detta för att kunna fabricera ihop en lögn till rättegången. Är det verkligen okej att göra så?
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten är att en misstänkt inte ska behöva yttra sig över misstanken gentemot denne själv eller behöva medverka i utredningen av dennes skuld. Rätten till tystnad kan härledas ur artikel 6 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna (EKMR). Detta eftersom det anses vara en del av oskyldighetsprincipen att ha rätt till att vara tyst under förundersökningen. Oskyldighetsprincipen framgår av art. 6.2 EKMR och innebär att den misstänkte ska presumeras vara oskyldig, till dess att motsatsen har bevisats och att denne således inte ska behöva bevisa sin oskuld. Det är alltså tillåtet för en misstänkt att vara tyst under förundersökningen och därefter välja att yttra sig vid rättegången.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vad händer efter en polisanmälan?

2021-08-01 i Förundersökning
FRÅGA |På torsdagen innan midsommar afton så kom en tjej till mig och började tjabba om en sak. Jag sa att jag inte ville diskutera det och på fredag på midsommar kom hon igen och drog upp det, som om hon ville börja bråka. Eftersom jag har en utvecklings störning blev jag lite våldsam enligt henne puttade henne utan att något hände och enligt henne hade jag försökt klämma henne i en dörr vi stod vid.Hon har polis anmält mig och jag sitter med ångest och är ledsen för vad som kommer hända Polisen hade ringt ett vittne via telefon och ställt frågor.Vad kommer hända nu?
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad som händer efter att en polisanmälan mot dig gjorts.Vad händer efter en polisanmälan?När polisen fått in en anmälan ska polis eller åklagare bedöma möjligheterna att utreda brottet. De beslutar sedan om en förundersökning ska inledas eller inte. Om de väljer att inleda en förundersökning är polisens nästa steg att utreda vad som hänt och vem som kan vara skyldig till brottet.Under och efter förundersökningenUnder förundersökningen kommer förhör ske med dig, den misstänkta och eventuella vittnen. Då du nämner att polisen ringt vittnen tolkar jag det som att en förundersökning har inletts. Om det under utredningen visar sig att inget brott begåtts eller att det inte finns tillräcklig bevisning så kommer förundersökningen att läggas ned.Om det istället anses att ett brott begåtts och att det finns tillräckliga bevis så kommer åklagaren besluta om att väcka åtal vilket innebär att domstolen kommer pröva målet vid en rättegång. Om detta sker kommer du få en kallelse till rättegång. Istället för att väcka åtal kan åklagare besluta om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse . Strafföreläggande innebär ofta att man betalar böter och det införs också en anteckning i belastningsregistret. Åtalsunderlåtelse innebär att det inte blir en rättegång eller straff, men det införs en anteckning i belastningsregistret om brottet och vem åklagaren ansåg vara skyldig.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Vad är "prosecutorial discretion" på svenska?

2021-07-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag har en engelsk text där det handlar om "prosecutorial discretion". Vad skulle det heta på svenska? Hela den engelska meningen lyder: "This is an unusual, if not unprecedented, case of prosecutorial discretion".
Anton Blomqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. På svenska heter det fakultativt åtal, även (ålderdomligt) opportunitetsprincipen. Innebörden är att åklagaren får göra en (mer eller mindre) skönsmässig bedömning av huruvida denne väcker åtal eller ej. Detta till skillnad från obligatoriskt åtal, det vill säga då åklagaren har en skyldighet att väcka åtal och inget utrymme finns för en skönsmässig bedömning från åklagarens sida. Hoppas du fick svar på din fråga. Med vänlig hälsning,