Brott mot trafikförordningen - överklaga?

2021-08-30 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej,Jag blev stannad av polisen på stan efter de ansett att jag åstadkommit onödigt buller med min bil.Alltså ansåg de att jag brutit mot följande lag:För brott mot Trafikförordningen: Kap 4, § 7: Åstadkommande av onödigt buller med motordrivet fordon eller onödigt utsläpp av avgaser i sådan mängd att de orsakar olägenheter, 1 000 kronor Jag nekade boten eftersom jag inte ansåg att jag åstadkommit något större buller som skulle skapat olägenheter.Jag har möjligheten att betala denna bot fortfarande utan att möta de i tingsrätten. Jag funderar endast på om jag har en chans att vinna i tingsrätten? De var två personer och jag var endast en. Behöver de något mer som bevis utöver deras egna vittnesmål?De ställde följande frågor till mig i "förhör": Åkte du på gata X? - Ja, svarade jagÄr det dig vi stannade i bilen? - JaVi såg en bil accelerera onödigt och därmed åstadkommit onödigt ljud, var det dig vi såg köra fordonet på gatan X? - Jag vet inte, svarade jag.Hörde du ljudet? - Jag vet inte, svarade jag.Detta är allt jag kommer ihåg frågades och förmodligen allt som frågades.Är det värt att gå till tingsrätten och möta dem? Riskerar att få betala allt som går till fallet om jag får fel i tingsrätten om jag förstått allt rätt. Då kan 1000 kr vara värt att betala. Men tycker dock det är fel eftersom jag inte anser att jag åstadkommit onödigt buller.
My Öhman |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Du som har blivit bötfälld för ett påstått trafikbrott har alltid rätt att överklaga. Precis som du själv nämner kommer ärendet tas upp i tingsrätten om du inte erkänner boten. Förutsatt att jag har tolkat din fråga rätt undrar du egentligen hur tungt polisens vittnesmål väger när annan bevisning saknas. Vidare undrar du huruvida det är värt att ta upp fallet i tingsrätt utifall du förlorar och möjligen behöver betala för rättegången. Hur starkt väger polisens vittnesmål?I Sverige råder fri bevisprövning. Det innebär att inga former av bevis har ett på förhand avgjort värde i en brottmålsprocess. Det är upp till domstolen i varje enskilt fall att värdera den bevisning som framkommer i målet. Det är därför svårt för mig att ta ställning till huruvida polisernas vittnesmål är tillräckligt för att få dig fälld. Generellt kan jag tänka mig att två samstämmiga berättelser från två olika poliser väger kan väga tungt som bevisning. De har oftast en bra uppfattning om vilka nivåer av onödig buller som anses orsaka olägenhet. Det är emellertid upp till domstolen att avgöra. Domstolen kan lika gärna anse att exempelvis tid och plats för bullret inte medfört att det kan anses orsaka olägenhet.Vem betalar för rättegången?Du är misstänkt för brott mot trafikförordningen. I brottmålsförfarande betalas rättegångskostnaderna av staten. Det är endast i civilmål som rättegångskostnader betalas av den förlorande parten. Oavsett om du vinner eller förlorar kommer du inte att stå för rättegångskostnader. Har du emellertid en offentlig försvarare kan du krävas på hela eller delar av den kostnaden ifall du blir dömd. Hur stort belopp du kan krävas på baseras på dina inkomster. Sammanfattningsvis är det svårt för mig att bedöma hur bevisläget ser ut eftersom det i Sverige råder fri bevisprövning. Generellt sett kan sägas att två polisers vittnesmål väger start. Sett till kostnader är det däremot ingen större förlust att gå vidare med ärendet även om du blir dömd. Hälsningar,

​Får polisen gå in hur som helst vid en husrannsakan?

2021-08-29 i Förundersökning
FRÅGA |Hej.Min 20 åriga son som är skriven på min adress blev tagen av polisen med kniv och narkotika av graden eget bruk och blev förd till polisstationen.På min adress finns enbart sonen, jag och min 16 åriga dotter (som verkligen inte är kriminellt belastad) boende. Polisen gick in i min bostad 03:00 med beslut om husrannsakan under tiden de hade min son.De gav inte mig någon chans att väcka min dotter utan gick in med ficklampa och lös henne i ansiktet.Detta var en otroligt traumatisk upplevelse för henne men det hela hade för mig varit rimligt om de hade anhållit sonen men de släppte honom direkt efter. Får de gå in hur som helst ?
Sophie Cronenberger |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Utifrån din fråga tolkar jag det som att du undrar när man har rätt att göra en husrannsakan. Nedan följer en redogörelse för vad som gäller vid husrannsakan och vilka bestämmelser som aktualiseras. HusrannsakanEn husrannsakan är en undersökning som görs för att söka efter föremål som kan ha betydelse som bevis för utredningen, eller att man söker efter en person som ska gripas, anhållas eller häktas (28 kap. 1 § rättegångsbalken). När myndigheter gör ingrepp mot enskilda ska två principer vara uppfyllda; behovsprincipen vilket innebär att ett ingrepp endas får göras om det behövs för att uppnå ett visst ändamål, och proportionalitetsprincipen som innebär att ingreppet måste stå i rimlig proportion till det intrång som det innebär mot den enskilde. En husrannsakan är ett tvångsmedel och får endast göras om vissa krav är uppfyllda. Det ska finnas en anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa får man göra husrannsakan. Det måste alltså föreligga en konkret omständighet som gör det möjligt att påbörja en utredning om en misstänkt brottslig gärning. Får polisen gå in hur som helst vid en husrannsakan? I situationen du beskriver har din son blivit gripen och en husrannsakan har gjorts på den adress både du och din son är skriven på. Eftersom åklagare och polis ansett att det funnits tillräckliga skäl för att en husrannsakan ska göras har polisen agerat korrekt enligt min uppfattning. Man har eventuellt letat efter mer narkotika som tillhört din son i bostaden vilket innebär att polis måste agera snabbt. Det finns ingen bestämmelse som uttryckligen anger hur själva husrannsakan ska gå till eller att polisen måste städa upp efter sig etc. Däremot måste det föreligga särskilt skäl för att en husrannsakan ska genomföras mellan kl.21.00-06.00 (28 kap. 6 § rättegångsbalken). Skador ska dock i regel ersättas av staten och om man vill kräva ersättning kan man vända sig till Justitiekanslern med ett skadeståndsanspråk. Sammanfattningsvis, behöver polisen inte ett samtycke för att kunna utföra en husrannsakan och därför har man agerat enligt lag. Om du anser att polisen agerat felaktigt och brutit mot lag kan du göra en JO-anmälan till Justitieombudsmannen som granskar olika myndigheter. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Ändringsfrekvens i tvistemål

2021-08-29 i Domstol
FRÅGA |Hur ofta ändrar hovrätten tingsrättens dom angående tvistemål, finns någon statistik för detta? Jag har överklagat en from angående dolt fel, säljarna slapp betala till följd av tingsrättens dom men jag har fått prövningstillstånd och väntar nu på beslut.
Ellinor Bäckström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur ofta ändrar hovrätten tingsrättens dom i tvistemål?Vad jag kan hitta finns det inte någon ny statistik. Den senaste undersökningen "Svea hovrätts överprövning i tvistemål – en uppföljning av 2012 års undersökning" gjordes av Svea hovrätt år 2015. Där låg ändringsfrekvensen i landets samtliga hovrätter på 59,1 % för tvistemål som avgjorts genom dom. Detta varierade dock mellan hovrätterna. Svea hovrätt hade till exempel en ändringsfrekvens på 51,6 % jämfört med Hovrätten för Övre Norrland där den istället låg på 72,9 %. Du kan läsa mer om detta på sidan 22 här. Denna statistik talar i allmänhet för att det skulle kunna bli en ändring i ditt fall. Det är dock viktigt att komma ihåg att domstolar gör en bedömning i varje enskilt fall, varför det inte, trots statistiken, går att veta utgången av målet.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,

Ersättning vid nedlagd förundersökning

2021-08-27 i Förundersökning
FRÅGA |Blev i våras överfallen hos en ytlig bekant ,av en bekant till denna. Jag klappade hennes hund varpå hon flyger på mej men ett 15 tal sparkar över hela kroppen. Flera som kände gärningsmannen var på plats o såg allt. Jag ringer 112. Polis o ambulans kom . Fick åka med ambulans för att sy kinden . Polisen frågar om jag vill göra en anmälan.och det gör jag. När jag åkt med ambulans förhör polisen de som var kvar,som för att skydda gärningsmannen säger att ingen rört mej o att jag bråkat o va narkotika påverkad,vilket är helt osanning. De anmälde dagen efter mej för att jag skulle misshandlat dom. Vid polisförhör får jag en advokat. Både hon o förhörsledaren påpekar att fallet vinklats helt fel. Jag lämnar bevis på mail som skickats t mej. Där det nämns att "hon" inte hade nån kniv. O namnet på gärningsmannen som hon skickat t min sambo. Allt läggs ner. Nåt är helt fel. Hur kan jag få rättvisa? Får ej heller ersättning då inget brott begåtts säger de. Vad blev fel? Fattar ingenting.
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Vid en utredning av ett brott måste det finnas tillräckligt med bevis för att polis och åklagare ska kunna föra vidare utredningen till allmänt åtal. I brist på bevisning kommer anmälan att läggas ned. I ditt fall finns möjligheten att ompröva nedläggningsbeslutet, men det är sällan polisen kommer fram till något annat om det inte finns ytterligare bevisning som kan vara av betydelse och som kan föra utredningen framåt. En förundersökning kan komma att återupptas om ny bevisning kommer fram. Om du saknar ytterligare bevisning skulle jag säga att du vänder dig till din försäkring (hemförsäkring) och begära någon form av skadeersättning under förutsättning att din försäkring täcker personskador. I avsaknad på försäkring kan du ansöka om brottsskadeersättning hos Brottsoffermyndigheten (Brå).För att du ska kunna få brottsskadeersättning behöver du:Polisanmäla brottet.Undersöka om det finns andra möjligheter till ersättning via någon försäkring eller genom skadestånd.Du kan inte få brottsskadeersättning om du redan fått full ersättning genom skadestånd eller från någon försäkring. Om du har fått delar av försäkringsbeloppet eller skadeståndet drar Brottsoffermyndigheten av de beloppen från brottsskadeersättningen. Hoppas du fick svar på din fråga.

Får butikspersonal visitera folk?

2021-08-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej det.är vanligare nu för tiden att personal i butiker typ Willys eller ICA m fl visiterar folk att de vill titta i ens påsar eller ryggsäck för o kontrollera om man stulit.saker i butiken?Även vakter i butiken kan visitera.Min fråga är det tillåtet rent lagligt o visitera folk som besöker butiker.Det.måste ju finnas misstanke om brott mm.Det.är.ju kränkande o bli utsatt av detta.Kan ni förklara? Vad säger lagstiftningen? Mvh
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om butikspersonal har rätt att visitera folk. Det korta svaret på frågan är att butikspersonal inte har någon rätt att visitera folk, innebärande att de alltså inte har någon befogenhet att gå igenom någons påsar eller ryggsäck. I det följande går jag lite mer grundligt igenom vad som gäller. Butikspersonal har ingen rätt att visitera folkAtt kroppsvisitera någon är ett straffprocessuellt tvångsmedel som polisman får använda sig av om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts där påföljden kan bli fängelse. Exempel på för din fråga relevanta brott där fängelse kan bli påföljden och visitation således kan komma att användas är ringa stöld (tidigare snatteri) och stöld. Visitation får då endast göras på den som skäligen kan misstänkas för brottet för att kunna söka efter föremål som kan tas i beslag. (28 kap. 11 § rättegångsbalken)Butikspersonal eller väktare har med andra ord ingen laglig rätt att visitera någon, alldeles oavsett om de misstänker att denne har stulit något. De får alltså inte tvinga någon till att exempelvis öppna sin väska. Däremot finns det ingenting som stoppar butikspersonal/väktare (eller någon annan civil person heller för den delen) från att be om att få kolla i någons ryggsäck/väska eller liknande. Har personal bett dig att visa innehållet i en väska och du väljer att visa dem det, har det hela skett med samtycke och är då fullt lagligt. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hyresmål i hovrätten

2021-08-29 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hyresgästernas inflytande vid förbättrings- och ändringsarbeten regleras som bekant i jordabalken 12 kapitlet 18 d-h §§. Om en hyresgäst inte godkänner hyresvärdens planer på standardhöjande arbeten får hyresvärden ansöka hos hyresnämnden om tillstånd till arbetena. Så långt verkar allt vara solklart. Jag har muntligen fått uppgift om att hyresnämndens beslut kan överklagas till hovrätten inom 3 veckor. Stämmer detta? Fordras det i så fall prövningstillstånd i hovrätten för en sådan överklagan? Är handläggningen i hovrätten avgiftsfri eller skall vardera parterna stå för sina rättegångskostnader?
Yodit Eshete |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ett överklagande av Hyresnämndens beslut ska ske inom tre veckor från att ett beslut lämnats. Vilka ärendetyper som kan överklagas anges i en uppräkning i 12 kap. 70 § JB och upprustningsföreläggande eller förbättrings- och ändringsåtgärder enligt 18 a-18 f eller 18 h § anges i 12 kap. 70 § p.2 JB som en sådan ärendetyp. Hovrätten tar inte ut en avgift för att handlägga överklagandet. Vad gäller rättegångskostnader så varierar reglerna beroende på vad för ärendetyp målet avser. 12 kap. 73 § JB anger att vardera part ska svara för sina rättegångskostnader i hovrätten när det rör sig om vissa särskilda ärenden, bland annat upprustningsföreläggande, förbättrings- och ändringsåtgärder om inte annat följer av 18 kap. 6 § RB som tar sikte på om någon exempelvis uteblir. Prövningstillstånd krävs inte när hovrätten prövar hyresnämndens beslut, 2 § Lag (1994:831) om rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Med vänlig hälsning,

varför läggs förundersökningen ned?

2021-08-28 i Förundersökning
FRÅGA |Blev misshandlad. 6 personer såg detta o var vänner med gärningsmannen. 3 st har vittnat att hon inte rört mej. Att det varit jag som bråkat. Blev påhoppad med ca 15 sparkar i huvud o kropp, fick sy ansiktet. Jag ringer polis, som kommer. Jag får åka med ambulans för att sy ansiktet. Polisen förhörde 3 st av de 5 som va där. 3 st av dom har senare anmält mej för misshandel o anklagat mej för narkotika påverkad mm mm. Sökt ersättning via hemförsäkring o brottsoffer fonden. Men efter de sett polisens utredning meddelar de mej att det finns inget bevis på att ett brott har begåtts. Hur kan detta va möjligt? O varför förhörs inte de andra 3 ?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om jag förstår dig rätt, så har polisen lagt ned förundersökningen på grund av bristande bevisning. Jag kan tyvärr inte svara på varför de har gjort det och varför de inte har förhört de andra vittnena, och varför du inte fått någon ersättning, då det är beslut som baseras om omständigheter i varje enskilt fall. Jag kan generellt beskriva utgångsläget och ge lite teorier, men bäst är om du vänder dig till respektive instans för bättre svar! Generella utgångspunkter under förundersökningenGenerellt kan sägas att polisen, och i längden åklagaren, ska ställa det bortom rimligt tvivel att det gått till på det sättet som du beskriver. I Sverige föreligger så kallad fri bevisvärdering och fri bevisföring, vilket innebär att man i princip får använda vilken bevisning som helst vid rättegången, och det är domstolen som ska göra en fri värdering av värdet på denna bevisning. Polis och åklagare är alltså fria att använda vilken bevisning som de finner lämplig, men är såklart skyldiga att beakta alla uppgifter som kan vara av värde för utredningen. Poliserna och åklagaren ska göra en objektiv bedömning och är skyldiga att utreda omständigheter som även talar för den misstänktes oskuld. När ord står mot ord ska åklagaren då i första steget göra bedömningen om vem som är mest trovärdig, och om underlaget är tillräckligt för att leda till en fällande dom i domstol. Om så inte är fallet, ska åklagaren inte väcka åtal, och i stället lägga ned förundersökningen. Vid bedömningen om tillförlitligheten hos vittnesuppgifterna väger man in olika saker, men bland annat vem vittnena är, alltså om de har någon form av lojalitet till någon av de inblandade parterna, hur konsekventa de är i sitt berättande, samt objektiva omständigheter som var de har stått, vad de har kunnat se och liknande. I ditt fallAv vad du skriver låter det såklart högst beklagligt att förundersökningen lagts ned, då det låter som ett ganska allvarligt brott som du beskriver. Jag kan bara ge gissningar kring varför ärendet har lagts ned, men kanske har polis eller åklagare tyckt att vittnesuppgifterna varit trovärdiga nog. Någon som ibland också händer är att om det finns uppgifter om att båda parterna varit våldsamma, kan det inte alltid utredas vem som gjort vad, vem som slagit först och hur hela händelseförloppet gått till, vilket gör att det är svårt att styrka vem som är offer och vem som är gärningsperson. Det låter underligt om motiveringen till nedläggningsbeslutet är att det saknas bevis, om du har varit på sjukhus och blivit sydd, då det finns i din journal. Det kanske då också finns bilder och liknande. Men beroende på vad vittnena sagt har man kanske ansett att det inte med säkerhet, bortom rimligt tvivel kan sägas vem som slått vem, och hur hela händelseförloppet gått till. Att du blivit slagen kanske inte är det som är svårt att bevisa, utan snarare vem som slått och vem slått först, och då kan dina skador vara ett resultat av att motparten använt sin nödvärnsrätt och då föreligger inget brott. Åklagaren måste kunna redogöra för händelsen, och finns det för många eller för få uppgifter om detta, lägger åklagaren ofta ned sådana ärenden på grund av bevissvårigheter. Rätten till ersättningDet är tyvärr oftast så att både brottsoffermyndigheten och försäkringsbolag baserar sina beslut på eventuella polisutredningar. Dock är ribban som utgångspunkt inte lika hög hos dem för ersättning, alltså polisen måste ställa gärningen bortom rimligt tvivel, medan detta kvar i sig inte finns hos försäkringsbolag eller Brottsoffermyndigheten. Men som sagt används oftast polisens utredning som underlag för besluten. Du kan läsa mer om detta på Brottsoffermyndighetens hemsida, och jag rekommenderar dig att vända dig dit respektive till ditt försäkringsbolag med invändningar kring nekandet av ersättning i sådana fall. Ersättningen som är aktuell via Brottsoffermyndigheten är brottsskadeersättning, och kan ges om du inte fått full ersättning från försäkringsbolag, läs om detta här. Ersättningen från försäkringsbolag är ibland betingade av att man inte själv får vara medvållande till skadan som uppstått, exempel om man provocerat någon eller ökat risken för skadan, och om utredningen visat att så är fallet, så kan detta vara ett skäl till varför du inte fått någon ersättning av dem. Men jag kan tyvärr inte säga med någon säkerhet varför du inte fått ersättning via vare sig försäkringsbolaget eller Brottsoffermyndigheten. Sammanfattning och rådJag säger såklart inte att det är så här det är, då jag vet för lite om omständigheterna, och jag tvivlar inte heller på din historia, men jag kan endast gissa varför polisen eller åklagaren resonerat som de gjort. Du bör i första hand vända dig till utredaren i ärendet och fråga vad beslutet grundar sig på, varför övriga inte hörts och liknande. Du kan därefter begära så kallad överprövning av nedläggningsbeslutet. Detta begär du hos den instans som fattat beslutet, alltså om det är polisen som lagt ned det så är det dem du vänder dig till, alternativt om det är Åklagarmyndigheten så vänder du dig dit. Då prövas beslutet igen av annan utredare eller åklagare. Om det är ett polisbeslut, kan du också begära att det prövas av åklagare. Du kan läsa mer om överprövningsförfarandet på Åklagarmyndighetens hemsida. Du bör även kontakta ditt försäkringsbolag och Brottsoffermyndigheten för att få en förklaring till varför din ersättning nekats. Hoppas du fått någon vägledning i dina frågor. Du är välkommen att återkomma till oss om du har fler frågor! Lycka till!Vänligen,

Vittna under ed

2021-08-27 i Vittna
FRÅGA |Hur går det till att vittna under ed? Jag måste vittna under ed att jag inte har tagit ut några pengar från min makes konto medans vi var gifta, nu är han död och särkullbarnen tror jag har snott min mans pengar ftersom dom tycker arvet är för litet. Kajsa
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Ed innebär att man vittnar under straffansvar. Först när vittnet avlagt ed kan en falsk utsaga medföra straffansvar för mened eller ovarsam utsaga enligt 15 kap 1 respektive 3 § BrB.Jag hoppas du fick svar på din fråga