Vem beslutar om hemlig övervakning?
Hej Handlar om "Hemlig övervakning" 1) Vem/vilka har befogenhet påföra en person "Hemlig övervakning"? 2) Vad gäller för "Rumsavlyssning"? 3) Förr fanns väl en bestämmelse om att "Upptäckt övervakning ska avbrytas? Finns den bestämmelsen kvar? 4) Hur definieras "upptäckt"? 5) Kan man överklaga "Hemlig övervakning"?" Hur isåfall? 6) Vem har tillsyn över övervakningsverksamheten?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag kommer besvara frågan efter de frågorna som du har ställt upp. Lagen som kommer att tillämpas är rättegångsbalken (RB).
Vem har befogenhet att påföra en person hemlig övervakning?
Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation regleras i 27 kap. 19 § RB. Det innebär att uppgifter hämtas in om elektroniska meddelanden som exempelvis e-post, sms eller samtal, samt om vilka kommunikationsutrustningar som funnits på en visst plats eller i ett visst område. Det ska förtydligas att det inte ger tillgång till innehållet i meddelandet, utan endast tekniska uppgifter som talar om vem, och när, en person har haft kontakt med en annan.
Hemlig övervakning får användas vid förundersökning om brott där det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i sex månader samt vid narkotikabrott och narkotikasmuggling, dataintrång samt barnpornografibrott som inte är att anse som ringa. Detsamma gäller stämpling, förberedelse eller försök till brott av angivet slag om denna gärning är straffbelagd (27 kap. 19 § 3 st. RB).
Frågor om hemlig övervakning prövas av rätten genom ansökan av åklagare (27 kap. 21 § RB). Det är alltså rätten som tar beslut om hemlig övervakning. Det får bara påföras en person när det finns någon som är skäligen misstänkt för ett brott samt då åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen (27 kap. 20 § RB)
Vad gäller för “rumsavlyssning”?
Hemlig avlyssning innebär avlyssning eller upptagning som görs i hemlighet och med ett tekniskt hjälpmedel. Det ska avse tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid sammanträden eller andra sammankomster som allmänheten inte har tillträde till (27 kap. 20 d § RB). Hemlig rumsavlyssning får användas vid förundersökningar om brott som har ett minimistraff på fyra år samt vid andra brott där brottets straffvärde kan antas överstiga fyra år. Även vid stämpling, förberedelse eller försök till sådant annat brott får tillstånd ges om en sådan gärning är straffbelagd och det kan antas att gärningens straffvärde överstiger fängelse i fyra år (27 kap. 20 d § andra stycket RB).
Förutsättning för att hemlig rumsavlyssning ska få ske är att en person är skäligen misstänkt för ett brott, samt att åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen (27 kap. 20 e § 1 st. RB).
Tillstånd till hemlig rumsavlyssning meddelas, precis som vid hemlig övervakning, av rätten på ansökan av åklagare (27 kap. 21 § RB). Tillståndet får gälla högst en månad, men kan förlängas en eller flera gånger.
Förr fanns väl en bestämmelse om att "Upptäckt övervakning ska avbrytas? Finns den bestämmelsen kvar?
Det finns en regel som stadgar att om det inte längre finns skäl för ett beslut om exempelvis hemlig övervakning av elektronisk kommunikation eller hemlig rumsavlyssning, ska åklagaren eller rätten omedelbart upphäva beslutet (27 kap. 23 § RB). Detta kan gälla om åklagaren inte anser det meningsfullt att fortsatt använda tvångsmedlet, exempelvis om den som är misstänkt har lämnat landet eller det med hänsyn till utredningsläget inte är meningsfullt. Jag kan tänka mig att upptäckt övervakning kan falla under denna paragraf om det lett till att det inte längre finns skäl till hemlig övervakning eller hemlig rumsavlyssning.
Kan man överklaga "Hemlig övervakning"?" Hur isåfall?
När en ansökan om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation eller hemlig rumsavlyssning har kommit in till rätten ska rätten så snart det är möjligt utse ett offentligt ombud i ärendet samt hålla sammanträde. Offentliga ombud har som uppgift att bevaka de enskildas integritetsintressen. Ombudet är även den som har rätt att ta del av vad som förekommer i ärendet, yttra sig, samt överklaga rättens beslut (27 kap. 26 § RB).
Vem har tillsyn över övervakningsverksamheten?
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden är en statlig myndighet som har till uppgift att utföra tillsyn över de brottsbekämpande myndigheterna. Här innefattas tillsyn över brottsbekämpande myndigheters användning av hemliga tvångsmedel (bland annat övervakning och avlyssning). Myndigheten syftar till att stärka rättssäkerheten och att stärka skyddet av den personliga integriteten.
Sammanfattningsvis är det rätten som tar beslut om hemlig övervakning eller hemlig rumsavlyssning efter ansökan av åklagare. Om det inte längre finns skäl för det hemliga tvångsmedlet kan rätten eller åklagaren häva beslutet. Beslutet om hemlig övervakning kan överklagas av ett ombud, och säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har tillsyn över myndigheternas anvädning av hemliga tvångsmedel.
Jag hoppas du fick svar på dina funderingar och att jag kunde förtydliga vad som gäller. Är det något mer du undrar över är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline på nytt!
Vänliga hälsningar,
