Frågor & Svar

Jag har för någon vecka sedan uppmärksammats av ett bemanningsföretag, som jag förut arbetat för av och till under de sista åren, att man gjort en del felaktiga löneutbetalningar. Dvs detta har skett vid upprepade tillfällen och rört sig om mindre belopp från några tusen till större upp mot 15000 kr. Under samma period har jag under mina jourkompledigheter även arbetat för flera andra läkarbemanningsföretag. Jag har inte uppmärksammat dessa felaktiga utbetalningar som pågått sedan 2003, eftersom jag med oregelbundhet får utbetalningar från flera olika företag och jag kontrollerar väldigt sällan hur mycket som kommer in på kontot och vem som satt in exakt vilket belopp. Det går ju inte heller att se vem som är utbetalaren på kontobeskeden. Nu i juni har den som som skulle ha haft just de utbetalningar som gått till mitt konto plötsligt noterat att hon inte fått några utbetalningar insatta på sitt konto. Denna person har således inte heller haft någon riktig kontroll på vad som gått in på hennes konto och har liksom jag utgått från att det som blivit insatt varit korrekt. Det man nu plötsligt noterat från företaget är man skrivit fel lönekonto på den aktuella personen och det har i stället blivit mitt konto som hennes lön gått in på. Eftersom jag utgått från att det som funnits på mitt konto varit korrekt så har jag inte granskat lönebesked mot faktisk insättning. De pengar som gått in på mitt konto är förbrukade i pensionsparande eller andra inköp. Vad gäller rättsligt beträffande ett fel som detta?

Ifall en byggnad varit uppförd av förra ägaren och den inte sökt bygglov vilken preskiptionstid gäller då?

Kan man upphäva ett faderskap som skrevs på i vetskap om att han inte var pappan för över 50 år sedan? "Pappan" kräver nu ett DNA och påstår sig aldrig ha bekräftat något faderskap och ifrågasätter sig detta. Kan man tvingas att ta ett blodtest efter så många år. Han har ju på något sätt berövat ett barns rättighet till en far.

Hej min fråga gäller invändningsrätten enligt 27§ SkbrL. Ett företag, X som är ett finansbolag har ingått ett fakturabelåningsavtal med Y, som är i bilbranschen. Senare uppdagas det fel i levererade varor. Återförsäljaren reklamerar till Y, som i samförstånd med X, gått med på att återbetala visst belopp till återförsäljarna. Återbetalning skulle verkställas av X.Y går sedermera i kk. X har till Y:s konkursbo återbetalat överskjutande del av uppburna medel, dock med avdrag för det belopp som motsvarar summan av obetalda kreditfakturor (felleveransen). Tvist har nu uppstått mellan Y konkursbo och X. Konkursboet anser att X skall utbetala kreditfakturebeloppet till boet, medan X menar att återbetalningen skall ske till berörda återförsäljare enligt kreditfakturorna. Min fråga är vad innebörden av 27 § SkbrL är. Är innebörden endast att gäldenären, när han blir krävd på betalning av ny borgenär, defensivt kan göra gällande alla invändningar mot betalning som han kunnat göra gällande mot den gamle borgenären eller ger lagrummet stöd för att gäldenären skulle kunna kräva den nye borgenären på återbetalning? Eller gäller detta endast vid konsumentkreditköp enligt 16 § 3 st KKrL. Finns det utrymme för en analog tillämpning av 27 § SkbrL i återkravsfall?

Vi har under 1,5 års tid haft gemensam vårdnad om våra två barn. Nu flyttar pappan till annan kommun och ska ha barnen varannan helg. Övergår vårdnaden automatiskt till mig eller måste det skrivas papper? Tacksam för svar. Jane

Hej! Jag har en fråga när det gäller rättigheter vid ett samägande. Om man är tre stycken som samäger en fastighet med en tredjedel var, får då en av delägarna ge bort sin tredjedel till en av delägarna som gåva utan att på något sätt meddela detta till den tredje delägaren?

Vår son har fått en hjärnskada och hans f.d sambo är god man gällande "bevaka rätt" och "ekonomi". Nu ska vi ansöka om "omsorg om person" och hoppas att någon av oss föräldrar kan stå för det, eftersom vi inte anser att hon är lämplig. Dels har hon lämnat honom och dels inte alls tagit del i hans rehabiltering och hon har själv psykiska problem och behöver eget stöd. Hon vägrade också att låta honom flytta hem från sjukhuset, men efter våra påstötningar kom han hem och då flyttade hon. Men huvudfrågan är: Vad krävs för att en god man inte ska bedömas som lämplig?

Vi är 3 syskon,vår mor äger en tomt som 2 av oss vill behålla,sykon nr 3 vill sälja.Vilket är bästa sättet för vår mor att överlåta tomten till oss två utan att det blir för orättvist för den 3;e,Om man inte vill blanda in några pengar i överlåtelsen?

Jag och min sambo ska sälja vårt hus plus 2 tomter som just nu avstyckas från vår fastighet.Reavinsten blir nästan 4 milj.Vi köper ett nytt hus för c:a 400 tusen mer än de 3 milj.vi betalade för vårt nuvarande.Borde vi kanske köpa var sin fastighet eller kan man vänta och köpa den andra fatigheten senare för att minska skatten?