Användning av någon annans konstverk för kommersiellt ändamål

2019-11-14 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag är en säljande konstnär och jag hade en vän som tog mina bilder från nätet och satte de på etiketter för sin egen bryggda öl. Som jag förstod det så skulle han endast sälja ölen till vänner och bekanta men nu flera år senare så har jag fått veta att ölen såldes i butik. Jag har inte fått någon sorts ersättning för att mina konstverk har sålts, som då etiketter på ölen. Jag gav aldrig tillåtelse till allt det här för övrigt, han snodde bilderna från min facebooksida rakt av... Kan jag göra något nu?
Catharina Såmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Upphovsrättslagen ger ett skydd för olika typer av litterära och konstnärliga verk, som framgår av 1 § upphovsrättslagen, (URL).Upphovsrätten innebär en uteslutande rätt för skaparen att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och göra det tillgängligt för allmänheten, (2 § URL) Framställningen avser "varje direkt eller indirekt samt tillfällig eller permanent framställning av exemplar av verket, oavsett i vilken form eller med vilken metod den sker och oavsett om den sker helt eller delvis", (2 § 2 stycket URL) Att din vän har använt dina bilder som etiketter på ölflaskor utgör ett olovligt förfogande/framställning enligt 2 § 2 st. URL, då samtycke från dig som skapare saknas. Med andra ord innebär det ett intrång i "din ensamrätt" till verket, vilket din vän står till ansvars för enligt 53 § URL. Han blir skadeståndsskydlig enligt 54 § URL. Vad du kan göra: Du som rättighetshavare kan alltid kontakta vännen som begår intrång för att försöka få till en förhandlingslösning. En optimal lösning skulle ju vara att ni kommer överens om ett licensavtal där du erhåller ersättning mot att han får använda ditt verk.Skulle ni inte komma överens kan du skicka in en stämningsansökan till Patent- och marknadsdomstolen, för att därigenom föra talan om intrång och skadeståndsanspråk.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänlig hälsning,

Är det tillåtet att dela bilder på Facebook utan upphovsmannens godkännande?

2019-11-07 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag har en egen sida på Facebook, bara tillgänglig för bekräftade vänner. Det jag lägger upp; mina bilder av egna avareller och egna dikter, går inte att dela vidare från min hemsida.Dagen efter att jag hade publicerat en bild på min sida, hittar jag min bild på en "väns" sida, där hon önskar alla sina vänner trevlig helg. (Vi har inga gemensamma vänner på Fb.) Hon uppger inte var hon hittat bilden eller vem som är upphovsman, bara att hon vill dela den vidare. I dagsläget är min bild visad över 200 gånger och delad vidare över 30 gånger från hennes sida.Innan detta hände, hade jag varit i kontakt med arrangörer som var intresserade av att köpa rättigheterna för bilden inför sitt årligt återkommande evenemang. Nu är man inte längre intresserad av att köpa mitt verk pga. den enorma spridningen som gjort att verket inte längre är opublicerat.Jag är naturligtvis ordentligt kränkt och har nu dessutom också förlorat möjlighet till extra inkomst. Jag skulle vilja veta vad "vännen" har gjort sig skyldig till och hur jag ska agera.
Liv Nyström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga är vad din Facebookvän har gjort sig skyldig till genom att dela dina bilder utan tillåtelse och hur du ska agera. Eftersom dina bilder innehåller egna akvareller och dikter så omfattas de troligen av upphovsrättsligt skydd enligt upphovsrättslagen (URL). Mitt svar kommer därför utgå från den lagen.Är mina bilder skyddade?Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket (1 kap. 1 § URL). Du uppger i din fråga att det rör sig dikter som du skrivit och akvareller som du har målat. För att du ska ha upphovsrätt till dikterna och akvarellerna krävs det att de är att betrakta som verk. Med verk avses bl.a. att det ska vara fråga om en produkt av ett andligt skapande som måste ha viss självständighet och originalitet. Jag kommer i mitt svar utgå från att dina dikter och akvareller är att betrakta som tillräckligt originella för att vara upphovsrättsligt skyddade.Är det upphovsrättsintrång att dela bilder på Facebook? Den som har upphovsrätt till ett verk har en ensamrätt till det verket. Ensamrätten innebär att det enbart är du som har rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten. Att göra ett verk tillgängligt för allmänheten innebär bl.a. att verket överförs till allmänheten på trådlös eller trådbunden väg genom att verket görs tillgängligt för allmänheten från en annan plats än den där allmänheten kan ta del av verket. Överföring till allmänheten innefattar överföring som sker på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till verket från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer (1 kap. 2 § URL). Undantag från ensamrätten finns t.ex. om det rör sig om kopior för privatbruk, men det är inte aktuellt i ditt fall eftersom din Facebookvän har delat bilderna på akvarellerna på sin Facebook. Genom att dela dina bilder av akvarellerna på Facebook har din Facebookvän gjort verket tillgängligt för allmänheten genom överföring och därmed gjort intrång i din ensamrätt.Vad kan jag göra om någon gjort intrång i min upphovsrätt?Upphovsrättsintrång kan bekämpas både på straffrättslig väg (7 kap. 53 § URL) och på civilrättslig väg (7 kap. 54 § URL).En straffrättslig bekämpning innebär att du polisanmäler intrånget och att en allmän åklagare sedan kan välja att föra er talan om intrångsgörarens ansvar och ersättningsskyldighet. En straffrättslig talan kan leda till böter eller fängelse i högst 2 år för Facebookvännen (7 kap. 53 § URL). I ditt fall är det högst otroligt att intrånget skulle leda till fängelse om Facebookvännen skulle fällas för ansvar. Det råder högre beviskrav i brottmål då det måste vara ställt bortom rimligt tvivel varför en civilrättslig talan skulle kunna vara fördelaktig.En civilrättslig talan innebär att du själv stämmer intrångsgörarna inför domstol och kräver skadestånd för intrånget. Du kan även ta hjälp av ett juridiskt ombud att föra din talan i domstolen. En civilrättslig talan kan enbart leda till betalningsansvar och alltså inte böter eller fängelse. Väljer du att anlita ett juridiskt ombud för att lägga fram en skadeståndstalan på civilrättslig väg så måste du bekosta det själv. Om du vinner målet får motparten dock ersätta alla dina rättegångskostnader. Förlorar du däremot målet får stå för både dina egna och motpartens rättegångskostnader (18 kap. 1 § rättegångsbalken). Om Facebookvännen fälls till ansvar i en brottmålsprocess finns det en viss risk att det utdömda skadeståndets storlek blir mindre än i en civilrättsligprocess. Detta kan vara negativt för dig som upphovsman som i så fall får en lägre ersättning. En fördel med att föra en civilrättslig talan är att du kan föra talan om förbud att vid vite fortsätta intrånget (7 kap. 53 b § URL). Om en sådan förbudstalan vinner bifall så förbjuds alltså Facebookvännen att fortsätta dela dina bilder och får ta bort den bild hon delat. Om hon trots förbudet fortsätter drabbas hon av vite, alltså avgifter, som tillfaller staten. Avslutande kommentar Mitt råd är att du kontaktar din Facebookvän för att försöka lösa situationen utan rättsliga åtgärder. Framställ vilka krav du har (t.ex hur mycket hon ska betala för din uteblivna vinst, om hon ska ta bort bilden från sin Facebook, etc.). Om hon inte går med på att tillmötesgå dina krav och ni inte kan nå en kompromiss kan du vända dig till domstol. Du kan välja att anmäla henne till polisen men jag råder dig att driva tvisten civilrättsligt då det troligen kommer gå fortare och vara med fördelaktigt för dig dock med reservation för att det kan tillkomma rättegångskostnader om du eller Facebookvännen anlitar juridiskt ombud. Hur du går tillväga för att stämma Facebookvännen hittar du information om här. Om du ska stämma henne är det viktigt att du preciserar vilket skadeståndsbelopp du yrkar och varför, t.ex. för utebliven vinst och ideell skada. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Kravbrev från Next advokater - Vad ska jag göra?

2019-10-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag har fått ett kravbrev från Next advokaterna om en fildelning som ska ha skett 2018. De säger att jag bör betala 5000kr inom 20 dagar annars kan de gå vidare och då blir det dyrare. Jag har inte laddat ner filmen men vet inte om någon annan gjort det. Det hela känns skrämmande. De hänvisar till domar ex swefilm och dreamfilm som blivit dömda på stora belopp. Jag ser att många fått kravbrev från ex njord men ingen uppger Next. Hur ska jag agera?jag har ringt Next och de ska kontakta mig inom kort.
Sabrina Curan |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vilka är byråerna som skickar kravbrev och vad bedriver de för verksamhet?Next advokater, Njord Lawfirm och liknande firmor är advokatbyråer som på senare tid blivit kända för de kravbrev som de skickat ut till privatpersoner och företag runt om i världen. Dessa byråer företräder ett flertal internationella produktionsbolag och andra upphovsmän. Dessa byråer har och sänder fortfarande ut ett förlikningserbjudande till en omfattande mängd personer som misstänks för fildelning. I det fall mottagaren av förlikningserbjudandet betalar den krävda summan vidtar de inte några rättsliga åtgärder mot motparten i den frågan. I det fall fler fall av fildelning har skett eller sker i framtiden finns det en risk att fler kravbrev skickas ut.Vad innebär upphovsrättsligt intrång?Det som mottagaren av ett förlikningserbjudande är anklagad för är ett upphovsrättsligt intrång. Upphovsrätt regleras i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket (1 kap. 1 § URL). Upphovsrätten består av den ekonomiska (1 kap. 2 § URL) samt den ideella rätten (1 kap. 3 § URL) till verket.Den som kränker upphovsrätten till ett verk är skyldig att betala skälig ersättning för utnyttjandet av verket (7 kap. 54 § första stycket URL). Den skäliga ersättningen innebär i praktiken att man måste betala för den användningen som skett utan upphovsmannen samtycke. I det fall intrånget sker uppsåtligen eller av oaktsamhet ska det utöver den förutnämnda skäliga ersättningen även betalas ersättning för den ytterligare skada som intrånget medfört. När storleken på ersättning bestäms tas särskild hänsyn till utebliven vinst, vinst som den som begått intrånget eller överträdelsen har gjort, skada på verkets anseende, den ideella skadan och upphovsmannens intresse av att intrång inte begås (7 kap. 54 § andra stycket URL).Ska man acceptera erbjudande om förlikning?I det fall du betalar den summa som stadgas i kravbrevet ingår du ett förlikningsavtal. Precis som det anfördes inledningsvis kommer då parten inte kunna driva det aktuella ärendet vidare till domstol. I det fall du väljer att bestrida kravet finns det en risk att parten väcker talan i domstol. Det är ovanligt att privatpersoner blir stämda för olovlig nedladdning av upphovsrättsligt skyddat material. Det är dock ingen omöjlighet.Huruvida det man bör betala eller inte är en fråga där åsikten är mycket delad. Professorer i juridik vid svenska universitet har också haft delade meningar. Å ena sidan har det anförts att folk inte borde betala kravbreven då det i slutändan är upp till domstol att avgöra huruvida betalningsskyldighet föreligger. Å andra sidan har andra anförts att det ur juridisk synvinkel är bäst att betala för det fall att man är skyldig.SlutsatsDet är helt upp till dig vilken inställning du intar gentemot det kravbrev som du har erhållit. I det fall du betalar den förlikningssumma som erbjudits avslutas ärendet där. I annat fall kvarstår risken att talan väcks i domstol gentemot dig. Hur sannolikt det är att de drar ärendet till domstol är mycket oklart då det inte riktigt finns så mycket underlag för att ta ställning i den frågan. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Jag har fått kravbrev från Njord - vad innebär detta?

2019-10-29 i Immaterialrätt
FRÅGA |HejNu är jag en av alla som fått brev ifrån Njord med uppmaning att betala 3x4500:- för nerladdning/delning av en låt. denna ska vi ha laddat ner 3ggr.Jag har kollat ungdomarnas datorer och det finns inte någon som helst nedladdning, och ingen här gillar inte ens den typ av musik, låten ligger dessutom på Spotify och den betalar vi för samt att den ligger gratis på Youtube Vad ska jag göra ?Med vänlig hälsning
Sabrina Curan |Hej! Stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vilka är Njord och vad bedriver de för verksamhet? Njord Lawfirm är en internationell advokatbyrå som på senare tid blivit kända för de kravbrev som de skickat ut till privatpersoner och företag runt om i världen. Njord företräder ett flertal internationella produktionsbolag. Njord har och sänder fortfarande ut ett förlikningserbjudande till en omfattande mängd personer som misstänks för fildelning. I det fall mottagaren av förlikningserbjudandet betalar den krävda summan vidtar Njord och deras klient inte några rättsliga åtgärder mot motparten i den frågan. I det fall fler fall av fildelning har skett eller sker i framtiden finns det en risk att fler kravbrev skickas ut. Vad innebär upphovsrättsligt intrång? Det som mottagaren av ett förlikningserbjudande är anklagad för är ett upphovsrättsligt intrång. Upphovsrätt regleras i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket (1 kap. 1 § URL). Upphovsrätten består av den ekonomiska (1 kap. 2 § URL) samt den ideella rätten (1 kap. 3 § URL) till verket. Den som kränker upphovsrätten till ett verk är skyldig att betala skälig ersättning för utnyttjandet av verket (7 kap. 54 § första stycket URL). Den skäliga ersättningen innebär i praktiken att man måste betala för den användningen som skett utan upphovsmannen samtycke. I det fall intrånget sker uppsåtligen eller av oaktsamhet ska det utöver den förutnämnda skäliga ersättningen även betalas ersättning för den ytterligare skada som intrånget medfört. När storleken på ersättning bestäms tas särskild hänsyn till utebliven vinst, vinst som den som begått intrånget eller överträdelsen har gjort, skada på verkets anseende, den ideella skadan och upphovsmannens intresse av att intrång inte begås (7 kap. 54 § andra stycket URL).Ska man acceptera Njords erbjudande till förlikning? I det fall du betalar den summa som stadgas i kravbrevet ingår du ett förlikningsavtal. Precis som det anfördes inledningsvis kommer då Njord och dess klient inte kunna driva det aktuella ärendet vidare till domstol. I det fall du väljer att bestrida kravet finns det en risk att parten väcker talan i domstol. Det är ovanligt att privatpersoner blir stämda för olovlig nedladdning av upphovsrättsligt skyddat material. Det är dock ingen omöjlighet. Slutsats Det är helt upp till dig vilken inställning du intar gentemot det kravbrev som du har erhållit. I det fall du betalar den förlikningssumma som erbjudits avslutas ärendet där. I annat fall kvarstår risken att talan väcks i domstol gentemot dig. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Kan man åtalas för fildelning?

2019-11-14 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Har någon åtalats för fildelning i Sverige?
Ellen Hägerström |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det finns fall då personer åtalats för upphovsrättsbrott i Sverige som har innefattat fildelning. Se tex. Högsta domstolens avgörande NJA 2014 s. 859 där domstolen uttalar att fildelning utgör upphovsrättsintrång.Fildelning är ett brott mot upphovsrättslagen. Enligt 2 § och 46 § URL har upphovsmannen en ensamrätt att framställa exemplar av sitt verk och göra det tillgängligt för allmänheten. Om någon, utan upphovsmannens tillstånd, gör intrång i dennes ensamrätt kan han eller hon dömas till böter eller fängelse, 53 § URL.Vänligen,

Hur ska jag ta ställning till kravbrev med anledning av fildeling?

2019-11-02 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej.Jag försöker hjälpa min pappa (72år,) som fick idag hem ett brev från Next Advokater. De påstår att hans IP adress har använts för olovlig fildelning av upphovsrättsligt skyddande verk.Han har fått två exempel på titlar och tidpunkter som fildelningen gjorts.Rättsinnehavaren kräver nu 5000 kr för att inte ta detta vidare till domstol.Det jag reagerar på är just den andra titeln av dessa två exempel. Jag gjorde lite research mellan den ena titeln och rättighetsinnehavaren, men jag kan inte hitta någon koppling alls med vad " kan kopplas till. Vad för titel kan det egentligen vara och kan min pappa bestrida, då han inte vill hålla på att blanda in domstolen men tycker inte att den andra titeln är relevant. Vad för råd har ni och vart kan man vända sig? Bör han låta bli att betala eller höra av sig direkt till Next Advokater och få en förklaring av dem om den andra titeln? Mvh.
Sabrina Curan |Hej! Stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vilka är byråerna som skickar kravbrev och vad bedriver de för verksamhet?Next advokater, Njord Lawfirm och liknande firmor är advokatbyråer som på senare tid blivit kända för de kravbrev som de skickat ut till privatpersoner och företag runt om i världen. Dessa byråer företräder ett flertal internationella produktionsbolag och andra upphovsmän. Dessa byråer har och sänder fortfarande ut ett förlikningserbjudande till en omfattande mängd personer som misstänks för fildelning. I det fall mottagaren av förlikningserbjudandet betalar den krävda summan vidtar de inte några rättsliga åtgärder mot motparten i den frågan. I det fall fler fall av fildelning har skett eller sker i framtiden finns det en risk att fler kravbrev skickas ut.Vad innebär upphovsrättsligt intrång?Det som mottagaren av ett förlikningserbjudande är anklagad för är ett upphovsrättsligt intrång. Upphovsrätt regleras i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket (1 kap. 1 § URL). Upphovsrätten består av den ekonomiska (1 kap. 2 § URL) samt den ideella rätten (1 kap. 3 § URL) till verket. Den som kränker upphovsrätten till ett verk är skyldig att betala skälig ersättning för utnyttjandet av verket (7 kap. 54 § första stycket URL). Den skäliga ersättningen innebär i praktiken att man måste betala för den användningen som skett utan upphovsmannen samtycke. I det fall intrånget sker uppsåtligen eller av oaktsamhet ska det utöver den förutnämnda skäliga ersättningen även betalas ersättning för den ytterligare skada som intrånget medfört. När storleken på ersättning bestäms tas särskild hänsyn till utebliven vinst, vinst som den som begått intrånget eller överträdelsen har gjort, skada på verkets anseende, den ideella skadan och upphovsmannens intresse av att intrång inte begås (7 kap. 54 § andra stycket URL).Du behöver inte själv ha gjort det upphovsrättsliga intrånget för att hållas ansvarig. Man kan hållas ansvarig för upphovsrättsligt intrång även om man har lämnat ut sitt routerlösenord till någon annan eller har ett öppet nätverk. Du har ett ansvar för nedladdningen även om någon annan du upplåtit din internetuppkoppling till utfört intrånget. Enligt advokatbyrån är ansvaret bundet till att du står på abonnemanget, inte vem som faktiskt laddat ner en film. Om detta är riktigt eller ej går åsikterna isär och det är ännu ej prövat i svensk domstol.Ska man acceptera erbjudande om förlikning?I det fall du betalar den summa som stadgas i kravbrevet ingår du ett förlikningsavtal. Precis som det anfördes inledningsvis kommer då parten inte kunna driva det aktuella ärendet vidare till domstol. I det fall du väljer att bestrida kravet finns det en risk att parten väcker talan i domstol. Det är ovanligt att privatpersoner blir stämda för olovlig nedladdning av upphovsrättsligt skyddat material. Det är dock ingen omöjlighet.Huruvida det man bör betala eller inte är en fråga där åsikten är mycket delad. Professorer i juridik vid svenska universitet har också haft delade meningar. Å ena sidan har det anförts att folk inte borde betala kravbreven då det i slutändan är upp till domstol att avgöra huruvida betalningsskyldighet föreligger. Å andra sidan har andra anförts att det ur juridisk synvinkel är bäst att betala för det fall att man är skyldig.SlutsatsDet är helt upp tiller vilken inställning ni intar gentemot det kravbrev som din pappa har erhållit. I det fall han betalar den förlikningssumma som erbjudits avslutas ärendet där. I annat fall kvarstår risken att talan väcks i domstol gentemot dig. Hur sannolikt det är att de drar ärendet till domstol är mycket oklart då det inte riktigt finns så mycket underlag för att ta ställning i den frågan.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Kravbrev från Njord Law firm

2019-10-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej. Jag har fått ett förlikningserbjudande från Njord law firm.Ganska vanligt förstår jag om man kikar runt lite och rådet jag kan läsa mig till är oftast att ignorera.Gäller det än? Har dom drivit något vidare eller är det bara hot?En sak som är märklig också är att jag fått 4 brev om samma film som påstås vara utdelad från mitt ip vid olika tidpunkter.OM det nu skulle vara så hur kan dom tänka sig att det skulle gå till att väcka åtal för delning av en film fyra gånger till samma person?
Fiama Jimenez Flores |Hej,Tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline.Det är många som har tagit emot brev från Njord Law firm senaste året. Det har förekommit fall där personer har betalat av rädsla men även fall där personer varken har bestridit eller betalat. Till följd av det stora antalet brev de har skickat är deras avsikt inte att driva alla dessa krav till domstol. Om det är så att rättighetsinnehavarna vill driva en process mot dig ligger bevisbördan hos dem. Det vill säga att det är upp till de att bevisa att du faktiskt har begått upphovsintrång. Som du nämner är det IP-adressen som de använder som påtryckningsmedel. Det räcker dock inte utan de måste kunna bevisa att det är just du som har genomfört nedladdningen. Utifrån hur IP-adresser fungerar i dagsläget kan det innebära i praktiken att flertal datorer är kopplade till samma IP-adress, då blir det som sagt svårt för de att bevisa att det var just du som laddade ned något. För att svara på din sista fråga kan de inte väcka åtal på samma grund fyra gånger, detta grundar sig på en processrättslig princip (ne bis in idem). Mitt råd är att inte medge något och inte svara på varken brev eller mail om inte dessa kommer från en myndighet.Med vänlig hälsning,

Bör man betala kravbrev om fildelning? Hur ser domstolsprocessen ut?

2019-10-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej Lawline! Min familj har fått ett sk kravbrev från Next advokater pga påstod fildelning. Ägaren i familjen till IP-adressen erbjuds att betala 6000 kr i förlikningsförslag för att inte dra detta vidare.Det känns olustigt och efter att ha läst på verkar det närmast råda konsensus om att inte betala. Men om man nu inte betalar, hur ser processen ut i händelse av att advokatbyrån tar det vidare?Och vad anser ni på lawline?Tack på förhand.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!De senaste åren har flera advokatbyråer sänt ut förlikningserbjudanden/kravbrev till privatpersoner misstänkta för fildelning. Breven innebär att om du betalar, kommer upphovsrättsinnehavaren inte att vidta några rättsliga åtgärder i det aktuella fallet. Däremot finns en risk att brev skickas ut i fler ärenden.Det är möjligt att advokatbyrån kan uppvisa bevisning för att en nedladdning skett från en IP-adress hänförlig till ditt abonnemang. Advokatbyråernas ståndpunkt är att man kan hållas ansvarig för upphovsrättsligt intrång från sitt abonnemang, oavsett vem som utfört gärningen. Om detta är riktigt eller ej går åsikterna isär och det är ännu ej prövat i svensk domstol.Bestrid ärendet om det går till inkassoOm du väljer att inte betala och ärendet går till inkasso måste du bestrida det vilket bör ske skriftligen. Samma gäller om ärendet skulle skickas till Kronofogdemyndigheten. Om du bestrider ärendet kan advokatbyrån, som ombud för sin klient, lämna in en stämning mot dig. I det fallet är det upp till domstol att avgöra om du är betalningsskyldig och till vilket belopp. Det är ännu ej prövat om det är tillräckligt med en IP-adress för att det ska vara visat i ett civilrättsligt mål att man är skyldig till upphovsrättsligt intrång.DomstolsprocessenOm du väljer att inte betala och advokatbyrån, som ombud för sin klient, väljer att gå vidare med ärendet kommer den att inlämna en stämning med krav om betalning till domstol. Du kommer då att få ett brev från domstolen i vilket du ska besvara motpartens krav, ett s.k. svaromål. I svaromålet ska du uppge om du medger kravet eller om du bestrider det. Innan målet går till huvudförhandling brukar det i regel även kallas till en muntlig förberedelse där parterna och deras ev. ombud träffas. Om det är möjligt kan man även i detta stadie förlikas, dvs. komma överens och välja att målet inte ska gå vidare till huvudförhandling. Kan ni inte enas kommer domstolen att sätta ut en tid för huvudförhandling där käranden i målet (din motpart) får lägga fram vad den anser hänt och åberopa sin bevisning, medan du får komma med motargument därtill och egen eventuell bevisning. Slutligen kommer ärendet att avgöras genom en dom från domstolen.Avslutande rådDet går inte att ge ett generellt svar på om man alltid ska bestrida eller alltid ska betala utan en bedömning får göras i varje enskilt fall. Däremot är det, som angivet ovan, inte prövat i svensk domstol huruvida abonnemangsinnehavaren kan hållas ansvarig för det vem som helst gjort från vederbörandes internetuppkoppling. Mig veterligen har ännu ej något sådant fall gått till domstol.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,