Var går gränsen mellan inspiration och kopiering/plagiat gällande offentliggjorda, nedladdningsbara foton och bilder från internet?

2018-10-14 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Skulle vilja veta mer om 1. Gamla fotografier som finns på museer och digitaltmuseum.se. Får jag som illustratör använda de offentliggjorda, nedladdningsbara foton som finns på nätet i mina illustrationer? Om jag trycker en egen bok eller gör illustrationer för en tidning till försäljning, hur fungerar det då?2. När jag utan anställning vid ett museum producerar pedagogiska uppgifter som jag också illustrerar själv, (på uppdrag till museets hemsida) vems är rättigheterna? Får jag som upphovsman använda mitt material i andra sammanhang (min egen hemsida, böcker, tidningar)? Hur blir det om jag har en anställning vid ett museum, vem äger bilderna då? Illustrationerna är gjorda i ett nedladdningsbart PDFformat för skolan och allmänheten. När räknas det som arbetsmaterial? Tack för en bra sida!
Evelina Karhu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att svaret inte ska bli ohanterligt långt kommer jag endast att redogöra för det centrala i din fråga.När det gäller rättigheter av verk (böcker, bilder m.m.) så regleras dessa i lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen, URL). Huvudregeln är att den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket. Men något som inte är ett verk omfattas inte av upphovsrätten. Så vad är då ett verk? För att ett alster ska anses vara ett verk krävs verkshöjd, vilket innebär att verket måste ha en viss särprägel/originalitet. Hur mycket ett visst verk måste skilja sig från ett annat för att uppnå verkshöjd avgörs utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Detta ställs alltså egentligen på sin spets först vid en tvist i domstol.Skyddet består av en ekonomisk och en ideell del. Den ekonomiska delen innebär att du som upphovsman har ensamrätt att förfoga över verket dvs exemplarrätt, framföranderätt, överföranderätt, spridningsrätt och visningsrätt (t.ex. kopiera, att bestämma när verket ska finnas på nätet och hur dvs i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik) vilket innebär att andra således INTE får göra detta. Den ideella delen består av t.ex. namngivelserätten (dvs att man som upphovsman har rätt att bli namngiven) och rätten att inte bli kränkt t.ex. att slippa bli förknippad med pornografi.Det finns såklart även undantag från det redan nämnda t.ex. för privat bruk. Här uppfattar jag det som att det finns ett ekonomiskt syfte i dina illustrationer, varför undantagsreglerna mest sannolikt inte kommer att aktualiseras.Fotografier har ett särskilt skydd i 49a § URL. Kortfattat innebär denna rättighet att alla bilder skyddas t.o.m. den suddiga bilden som du tagit med din mobil. Därför skulle jag rekommendera att alltid fråga bildinnehavaren först. På webbplatser där det finns samlade foton kan du klicka på fotot och läsa under en rubrik som har med licens att göra. Dessa är ofta på engelska eftersom klassificeringen ofta görs på engelska. Klassificeringen säger direkt vad du får och inte får göra med en bild. Non-Commercial (NC) är engelskans motsvarighet till icke-kommersiell och innebär att du inte får använda bilden i kommersiella/ekonomiska syften.Självklart får du ju ta inspiration från bilderna, men inte ta för mycket från dem så att du nästan bara kopierar den. Dina illustrationer måste bli något nytt och självständig och den gränsen är alltid svår att avgöra. Ett exempel på detta är rättsfallet NJA 2017 s. 75 om en målning med Christer Pettersson på vs fotografiet som målningen utgick ifrån.SammanfattningDu kan alltid höra av dig till den som äger fotografierna och fråga om du får använda dem. På de flesta hemsidor står det uttryckligen vad du får och inte får använda bilden till. Står det inte uttryckligt gäller bildskyddet och du får då inte bara kopiera det rakt av utan måste göra något med den så att det blir ett nytt och självständigt verk – och var den gränsen går är svår att veta, utan avgörs från fall till fall.Jag vet att du inte fått svar på alla dina frågor, men tyvärr har jag bara skrapat på ytan gällande upphovsrätten och bildskyddet. Därför skulle jag rekommendera ett samtal med en av våra jurister för att mer exakt få svar på vad som gäller särskilt för dina illustrationer och andra funderingar som du möjligtvis har.Hoppas att du fått viss vägledning i din fråga!Vänliga Hälsningar

Upphovsskydd sport

2018-10-11 i Immaterialrätt
FRÅGA |Vad gäller vid inspelning av idrottsevenemang. Får man filma och streama en match på nätet? Gäller samma regler för alla nivåer på idrotten (elitidrottare vs barn)?
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.UpphovsrättNär man skapar ett föremål, låt, text, film, föreställning etc. kan man i vissa fall få denna prestation upphovsrättsligt skyddad (1§ Upphovsrättslag). Detta skydd innebär att andra inte får, utan upphovsmannens tillstånd, på något sätt sprida verket, kopiera detta eller offentliggöra verket utan upphovsmannens tillåtelse (2§ Upphovsrättslagen). Dock förekommer vissa undantag, ett exempel är om verket redan är offentliggjort så får man i vissa fall kopiera verket för privat bruk (12§ Upphovsrättslag). Dock kan inte allt skyddas som konst enligt upphovsrättslagen. För att ett objekt, en låt etc. ska kunna skyddas så krävs det att prestationen uppfyller en viss verkshöjd. Alltså att prestationen uppfyller en viss form av originalitet eller återspegling av upphovsmannens kreativa och konstnärliga anda. Kravet på hur originellt ett verk ska vara för att kunna upphovsskyddas varierar beroende på typ at verk. Normalt sett kan inte ett sportevenemang upphovsskyddas. Detta för att högsta domstolen och förarbetena till upphovsrättslagen inte anser en "match" uppfylla kravet på återspegling av konstnärs anda. Därmed omfattas inte matchen av skyddet i 1§ upphovsrättslagen som regel. Detta slogs fast av högsta domstolen i NJA 2015 s. 1029. Dock kan inspelningar av matchen ibland skyddas. Om man t.ex. spelar in matchen kan denna "inspelning" skyddas enligt 46§ upphovsrättslagen med vissa inskränkningar. Om man dessutom lägger till stämningsmusik, klipper i inspelningen etc. så är det möjligt att uppnå "originalitet". Detta är dock ovanligt.Detta gäller oavsett professionella matcher i Allsvenskan eller en knattematch. Mvh/

Strider det mot upphovsrätten att lägga ut en egengjord målning baserat på ett foto som någon annan tagit?

2018-10-09 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag hittade en bild på två hundar som badar i en sjö när jag googlade bilder. Bilden tillhörde en kvinnas öppna instagramkonto. Jag har nu målat av bilden - och jag målar realistiskt så man skulle känna igen bilden från tavlan. Får jag lägga ut bilden på målningen jag har gjort eller strider det mot upphovsrätten?
Matilda Hetlesaether |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om upphovsrätt hittar du i lag [1960:729] om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk [URL]. Upphovsrätt uppstår automatiskt när en skapat ett verk. En behöver inte registrera eller göra någonting för att verket ska vara skyddat. Detta innebär att fotografen fortfarande är upphovsman och har ensamrätt till fotografiet även när den har ändrat form från foto till målad bild [1 kap. 2 § URL].Du som nu skapat en målning av detta fotot har upphovsrätt till din målning förutsatt att din bearbetning uppnått kravet på s.k verkshöjd, men du får fortfarande inte förfoga över din målning hur som helst utan din målning blir fortfarande beroende av den ursprungliga upphovsrätten i fotot. Detta innebär att du inte får göra din målning tillgänglig för allmänheten utan samtycke från upphovsmannen till fotot [1 kap. 4 § URL].Till detta finns det ett viktigt undantag och det är om din målning är att betrakta som ett helt nytt verk som anses självständigt till fotot [1 kap. 4 § andra stycket URL]. I sådana fall är du inte beroende av ett samtycke från upphovsmannen till fotot. Knäckfrågan är därför att ta reda på om din målning är en bearbetning som är beroende av samtycke från upphovsmannen till fotot eller om din målning är så självständig att den kan ses som ett fristående verk till fotografiet, där samtycke inte krävs.Vad är ett självständigt verk?För att din målning ska betraktas som ett självständigt verk krävs det att du enbart tagit inspiration från fotot men sedan skapat något som kan ses som nytt. Vanliga exempel på självständiga verk är satirer och parodier. Där har en person tagit ursprungsverk men ofta satt in det i en annan kontext med andra texter och där syftet med verket varit något helt annorlunda än originalet. Jag vet inte hur din målning ser ut men utifrån vad du berättat verkar det inte vara särskilt annorlunda från fotot om du målat det precis som det varit på fotot. Det är svårt för mig att bedöma det eftersom bara en igenkänning från fotot normalt inte skulle räknas som identiskt, men det är en bedömning som görs från fall till fall.Det finns ett rättsfall från Svea hovrätt [dom 2015-03-17, mål FT 6377-14] som handlar om en person som målat av ett fotografi taget av någon annan, av en person som misstänkts för mordet på Olof Palme. I målningen har en annan bakgrund lagts till och andra småsaker. Målaren har velat sälja målningen och trycka upp affischer men fotografen har motsatt sig detta och kallat det för upphovsrättsintrång. Enligt Svea hovrätt ansågs målningen vara ett upphovsrättsintrång medan HD däremot inte ansåg att det var ett upphovsrättsintrång. Baserat på detta rättsfall skulle jag därför vilja säga att en ska vara försiktig om en vill fortsätta spridning av ett verk genom exempelvis en målning som är baserat på ett fotografi eftersom bedömningen kan bli att det är ett upphovsrättsintrång. Jag kan inte göra någon vidare utredning i ditt fall eftersom en bedömning görs i det enskilda fallet och utfallet kan därmed blir olika hela tiden.Har ditt verk uppnått verkshöjd?Om din målning inte skulle ses som ett självständigt verk i förhållande till fotot hade det ändå kunnat ses som en bearbetning av fotot som du har upphovsrätt till, men som är en begränsad upphovsrätt där du fortfarande behöver samtycke av upphovsrättsmannen till fotot för att göra det tillgängligt för allmänheten.Definitionen av verkshöjd har formulerats på följande vis: " Verket ska vara ett resultat av en intellektuell skapande verksamhet som har sådan individuell särprägel att två personer, oberoende av varandra, rimligen inte skulle ha kunnat prestera exakt samma resultat". Detta innebär alltså att om någon hade kunnat måla en identisk målning av din målning utan att ha sett denne hade din målning inte varit tillräckligt unik för att uppnå verkshöjd. Rimligtvis är det inte rimligt att någon skulle kunna ha målat en identisk målning utan att ha sett din men det är inget jag kan uttala mig mer om. Rent generellt innebär verkshöjd att det ska finnas ett visst mått av originalitet.Sammanfattning och min slutgiltiga bedömningUtefter den information du givit till mig och utefter den information jag presenterat för dig gör jag en bedömning om att du rimligtvis behöver samtycke från upphovsmannen till fotot om din avsikt är att göra målningen tillgänglig för allmänheten och om din målning är att betrakta som en bearbetning av fotot. Om din målning däremot är att betrakta som helt självständig till fotot och du enbart har använt fotot som inspiration, har du en upphovsrätt till din målning utan att du behöver samtycke från upphovsmannen till fotot om du vill göra målningen tillgänglig för allmänheten. Eftersom jag inte vet hur identisk din målning är jämfört med fotot och eftersom det uppenbarligen är så svårt att bedöma om ett verk är en bearbetning eller självständig [jmfr. rättsfallet från Svea hovrätt ovan] skulle jag säga att det trots allt är bäst att kontakta upphovsmannen till fotot eftersom det inte är superkul att betala saftiga böter.Hoppas du fick svar på din fråga! Hör av dig om du undrar något mer.Med vänlig hälsning,

Jag har skapat en design som nyttjats av ett förteg. Det finn inget anställningsavtal, företaget anser att det skett en övergång av rättigheterna till mönstret. Får jag nyttja designen fortsättningsvis?

2018-10-07 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag har varit grafisk designer och kreatör (delägare med 49%) och den andra aktieägaren har varit VD och författare (51%) i ett aktiebolag. Jag har nu avgått från bolagsstyrelsen och vill fortsätta arbeta med mönsterdesign i min enskilda firma.Arbetet med designen i aktiebolaget har skett helt utan lön från bolagets sida på min fritid, dvs dagar, helger och kvällar, när som helst på dygnet i mitt eget hem vid min egna dator, ingen hyrd lokal och inga anställningsavtal. Det existerar inga påskrivna avtal mellan oss två om vem som äger designen eller texterna. Det finns heller inget registrerat mönsterskydd hos PRV för designen eller mönster, bara varumärket som skyddats via PRV.Kan jag gå vidare och sälja de provtryck/produkter som vi gjort på ett tryckeri med dåvarande varumärket från aktiebolaget i mitt eget företag (enskild firma) om jag byter själva varumärket på produkterna mot ett eget och bara behåller mönstret och min egen logotyp utan att göra varumärkesintrång i juridisk mening?VD:n hävdar att det har skett en rättighetsövergång som omfattar alla rättigheter i bolaget. Om jag fortsätter designa och sälja dessa designmönster/illustrationer som jag tagit fram blir jag skadeståndsskyldig och medgivande måste ske från bolaget. Annars väntar ett skäligt skadestånd och rättegångskostnader utifrån lagar och regler. Stämmer detta eller vad är det som gäller?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Något om arbetsrättsligt/immaterialrättsligt perspektiv avseende arbetstagares rättDen arbetsrättsliga aspekten är huvudsakligen att det som arbetstagare skapar i sin anställning tillkommer arbetsgivaren. Arbetstagaren å sin sida kompenseras för arbetsinsatsen med exempelvis lön. Från immaterialrättslig aspekt gäller emellertid att den som skapat ett verk, en form eller en uppfinning, är innehavare av rätten till det skapade. Arbetsgivare kan enbart erhålla en avledd rätt. För att utröna huruvida rätten till immaterialrätter i anställningsförhållanden ska överföras från arbetstagare till arbetsgivare, får anställningsavtalets innehåll utgöra ledning, såtillvida att det får undersökas huruvida anställningsavtalet uttryckligen eller underförstått innefattar att rätten till immaterialrätter överförs. I det fall inget uttryckligen avtalats, finns det inte regler i mönsterskyddslag (1970:485) (ML) som reglerar rätten till anställdas design (mönster). Utgångspunkten är dock att mönsterskydd tillkommer den som skapat skyddsobjektet, det vill säga formgivaren 1 a § ML.MönsterskyddMönsterskyddets idé är att ge formgivare ensamrätt till en viss design eller en viss utformning av en produkt. Det typiska skyddsföremålet är tvådimensionella mönster, industridesign eller modevaror. Mönsterskyddet är ett utseendeskydd och skyddsobjektet är en produkts formgivning eller design. Detta innefattar detaljer i en produkts utseende såsom former, färger, linjer, konturer, ytstruktur och material. För att en produkt ska kunna erhålla mönsterskydd måste det s.k. nyhetskravet vara uppfyllt. En design anses vara ny om inget identiskt mönster gjorts allmänt tillgängligt före registreringen eller prioritetsdagen. För att ha blivit allmänt tillgängligt kan mönstret exempelvis ha blivit offentliggjort i samband med ett registreringsförfarande eller ha förevisats eller använts i yrkesmässig verksamhet, vilket framgår av 2 § ML. Vidare finns i mönsterlagstiftningen ett krav på särprägel, vilket innebär att mönstret inte får vara alltför närliggande något annat mönster. Kravet finns preciserat i ML 2 § 1 st. och är knutet till det helhetsintryck som mönstret ger en kunnig användare.Erhållande av mönsterskyddDet finns tre olika sätt att uppnå mönsterskydd i Sverige. Dels kan mönsterregistrering göras vid Patent- och registreringsverket. Detta medför enbart skydd av design i Sverige. Dels kan ansökan göras för gemenskapsformgivning. Kraven avseende ansökan är huvudsakligen desamma som kraven för en nationell ansökan. Saknas incitament för registrering av gemenskapsformgivning, finns istället det tredje alternativet, nämligen att förlita sig till skyddet som en oregistrerad gemenskapsformgivning erbjuder. Sådant skydd uppkommer i det fall en design, som uppfyller skyddsförutsättningarna, offentliggjorts inom den europeiska gemenskapen. Offentliggjorts avser att designen visats eller använts inom normal yrkesmässig verksamhet, inom berörd sektor. Enligt 1 a § ML kan även andra personer än den som är formgivare ansöka om mönsterskydd. Vid en sådan ansökan måste dock denna person styrka sin rätt till immaterialrätten, vilket kan göras medelst – exempelvis – avtal. Detta inbjuder till en undersökning avseende immaterialrätter i arbetsrättsliga förhållanden.Arbetsgivares kontra arbetstagares rätt till immaterialrättMönsterskyddI svensk lagstiftning tillhandahålls inte reglering avseende arbetsgivares rätt till mönster, vilka tas fram i anställningsförhållanden. Däremot finns EU- reglering avseende arbetsgivares rätt till gemenskapsformgivning. För att fastställa vad som gäller i varje enskilt fall, måste det klargöras huruvida det är fråga om svenskt registrerat mönster, eller gemenskapsformgivning. Eftersom det anges i frågan att det inte är fråga om svenskt registrerat mönster, kommer i det följande enbart redogöras avseende gemenskapsformgivning.I art. 14.3 EG-FGF stadgas rätt för arbetsgivare att erhålla en arbetstagares gemenskapsformgivning. Detta gäller såväl registrerade som oregistrerade formgivningar. Denna bestämmelse gäller emellertid enbart i det fall något annat inte avtalats, eller följer av nationell (svensk) lagstiftning. Eftersom det i Sverige saknas sådan lagstiftning, vilken reglerar förevarande omständigheter, ska artikeln tillämpas i detta fall.Upphovsrättsligt skyddUtöver att det kan vara fråga om mönsterskydd, kan det även vara fråga om mer konstnärligt betingade mönster, vilka kan skyddas av upphovsrätt. I sådana fall ligger det närmare till hands, att tillämpa de upphovsrättsliga principerna. Sådana principer medför en bedömning såsom den angivits i det inledande stycket, nämligen att anställningsavtalets innehåll får utgöra ledning.Slutsatsen blir sålunda att rätten till arbetstagares mönster, anses tillerkännas arbetsgivaren, förutsatt att mönstret framställs som ett led i utförandet av arbetsuppgifterna, eller efter arbetsgivarens instruktioner. Alternativ till anställningInte sällan beställer företag tjänster externt. I sådana fall tillämpas inte regler och principer avseende arbetsgivares rätt, eftersom det är fråga om beställningssituationer. Arbetsgivares rätt till arbetstagares immaterialrätt, är sålunda beroende av ett anställningsförhållande. Sedvanliga beställningsuppdrag, exempelvis konsulttjänster, medför att det inte föreligger anställningsförhållande. I det fall företag beställer tjänster, avgörs frågan huruvida företaget har rätt att nyttja uppdragstagarens immateriella alster, genom tolkning av parternas avtal.Anledningen till att "alternativ till anställning" berörs, är att belysa en eventuell situation, vari du innehaft en position såsom uppdragstagare istället för anställd.Slutsatsen är alltså, att upphovsrätt, designrätt etc, endast övergår till uppdragsgivaren i det fall det följer av parternas avtal.SlutsatsI förevarande fall får du anses vara formgivare av mönster såtillvida att du skapat viss design. För att det ska föreligga mönsterskydd krävs det att designen anses vara ny och gjorts allmänt tillgängligt. Dessutom ska det finnas särprägel, vilket innebär att mönstret inte får vara alltför närliggande något annat mönster. Eftersom du anger att det inte är fråga om svenskt registrerat mönster, bör det istället vara fråga om gemenskapsformgivning.I det fall det är fråga om ett anställningsförhållande, stadgas i art. 14.3 EG-FGF rätt för arbetsgivare att erhålla en arbetstagares gemenskapsformgivning. Denna bestämmelse gäller emellertid enbart i det fall något annat inte avtalats, eller följer av nationell (svensk) lagstiftning. I förevarande fall ska artikeln tillämpas, eftersom du nämner att det inte föreligger något sådant avtal, samt eftersom frågan inte regleras i svensk rätt.Rätten till arbetstagares mönster tillfaller arbetsgivaren, förutsatt att mönstret framställs som ett led i utförandet av arbetsuppgifterna, eller efter arbetsgivarens instruktioner. Detsamma gäller i det fall designen ska anses skyddas av upphovsrättsliga principer, eller i det fall det är fråga om ett uppdragsförhållande istället för ett anställningsförhållande.Det är min uppfattning, med hänsyn till frågeställningens utformande, att du inte varit anställd och att det bör vara fråga om någon sorts uppdrag, alternativt att företaget ifråga fått nyttja en viss design som du skapat. Vad som föranlett ett sådant nyttjande är dock oklart, det vill säga, frågan är huruvida du erbjudit företaget att nyttja designen, eller huruvida företaget efterfrågat designen. Avgörande är sålunda huruvida mönstret har framställts som ett led i utförandet av arbetsuppgifterna, eller efter arbetsgivarens instruktioner. Det avgör huruvida det skett en övergång – till företaget – av rättigheterna avseende mönstret.Jag kommer att ringa dig måndag den 8:e oktober ca kl. 17.30. Om tiden inte passar kan du mejla mig på pontus.schenkel@lawline.se. Jag föreslår att vi under samtalet utreder saken mer ingående.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!

Vad kan jag göra om någon olovligen använder mina tidningsartiklar?

2018-10-12 i Immaterialrätt
FRÅGA |Om jag äger en online-tidning och någon delar/publicerar mina artiklar online eller på annat sätt delar med sig av mitt innehåll, har jag möjlighet att stämma denne person eller på något sätt anmäla och få innehållet bortplockat?
Ellen Hägerström |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Dina tidningsartiklar räknas som litterära verk och skyddas därför av av Upphovsrättslagen (URL). Skyddet innefattar en ensamrätt till artiklarna, vilket betyder att ingen utan ditt tillstånd får framställa exemplar av dessa eller på annat sätt göra dem tillgängliga för allmänheten enligt 2 § URL. Att olovligen inskränka annans upphovsrätt är olagligt och åtgärder kan vidtas såväl straffrättsligt som civilrättsligt. Detta innebär att du kan polisanmäla intrånget. Om anmälan leder till en process i domstol, kan du som upphovsman yrka att domstolen vid vite förbjuder en fortsatt användning av verket enligt 53 b §. Alternativt kan domstolen döma ut böter eller fängelse för brottet enligt 53 § URL. Du har även rätt till ersättning för intrånget enligt 54 § URL. Vänligen,

Krävs alkoholtillstånd för en privat whiskeybjudning?

2018-10-10 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Hej, vad gäller om man vill ha en whiskeyprovning i slutet sällskap? Kan vi köpa in whiskyn och dela kostnaden på de som är där (utan vinstintresse) och sedan ta in en föreläsare som håller provningen och betala den personen via faktura för hens jobb?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätten avseende servering av alkoholdrycker i regleras i alkohollagen (AL). Som utgångspunkt krävs det ett serveringstillstånd för att kunna servera jästa alkoholdrycker. Det finns dock undantag till detta. Serveringstillstånd krävs inte om serveringen: * avser ett enstaka tillfälle, * riktar sig till i förväg bestämda deltagare, * sker utan vinstintresse, * sker utan övrig kostnad för deltagarna än inköp av dryckerna, och * äger rum i lokaler där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol eller lättdrycker. (8 kap. 1 och 1 a § AL). För tillfälliga och privata arrangemang där serveringen av jästa alkoholdrycker bedrivs till självkostnadspris, krävs alltså inget tillstånd. Med självkostnadspris menas att deltagarna enbart betalar för dryckernas inköpspris. Det får därför inte ske något kommersiellt utbyte av alkoholserveringen.I ert fall föreligger alltså inte, med utgångspunkt i frågeställningen, några hinder.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!

Hur länge är förlikningserbjudande om fildelning giltigt?

2018-10-08 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej o tack för snabbt svar! Dock en ytterligare fråga med hänvisning till tidigare frågeställning kring förlikningserbjudande från Njord Law Firm i Upphovsrättsärende: Kvarstår erbjudandet om förlikningssumman även om Njord driver frågan vidare till domstol? M.a.o. skulle jag kunna betala förlikningserbjudandet alldeles innan domstolsdatum (om jag då tror jag ev. kommer forlora målet och då få betala mycket mer)?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Erbjudandena om förlikning som Njord Law Firm m.fl. skickar ut är just ett erbjudande om att göra upp i godo för att det inte ska behöva gå till domstol (och i slutändan blir dyrare för alla parter). Detta innebär dels att du kan stämmas på ett högre belopp vid domstol än vad förlikningserbjudandet är, dels att det är upp till din motpart huruvida den vill förlikas så sent.Nu har jag inte tagit del av exakt hur det förlikningserbjudande du fått tillsänt dig är utformat. De jag har sett brukar dock stadga att om varken betalning eller kontakt skett inom 14 dagar kommer rättighetsinnehavaren att överväga rättsliga åtgärder. Beroende på vad rättighetsinnehavarens intention är kan du eventuellt komma överens om en förlikning strax innan förhandlingen. Om rättighetsinnehavaren är säkert på att den kommer att vinna eller vill dra fallet till domstol för att få domstolens syn på ärendet är det inte säkert att den längre vill förlikas.Du kan tyvärr inte utgå från att förlikningserbjudandet är giltigt så sent som i din fråga. Det är upp till er parter om vad ni kan komma överens om. Skulle Njord Law Firm stämma dig på exakt samma summa som i kravbrevet torde du dock ha möjlighet att betala beloppet innan det varit en förhandling mellan er. I ett sådant fall har din motpart fått betalt vad den begärt och det finns ingen anledning att tvista om det i domstol. Skulle du bli stämd på ett högre belopp kan du tyvärr inte utgå från att du kan betala det tidigare förlikningserbjudandet för att din motpart ska släppa frågan.Jag kan som rådgivare inte säga att du alltid ska bestrida ett krav, eller att du alltid ska betala. Tänk däremot på att om du överväger att betala tycker jag du ska kontakta Njord Law Firm. Det kan i sådana fall nämligen vara möjligt att komma överens om ett lägre belopp att förlikas med än vad som skrivits ut i det brev som tillsänts dig.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Kan jag använda bilder från en spelfilm i min universitetsuppsats?

2018-10-07 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag undrar om jag som universitetsstudent kan ta skärmdumpar från en spelfilm i en analys av filmen Fanny och Alexander. Uppsatsen kommer att publiceras digitalt i det öppna arkivet DIVA. Kan det anses som att jag citerar filmsekvenser? Har det betydelse om filmen ligger på nätet eller det är en film som jag själv köpt?
Hilda Hansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Filmer skyddas av upphovsrättProblemet med att använda bilder på det sätt som du skriver är att filmer oftast är skyddade av upphovsrätt. Detta regleras i upphovsrättslagen (URL) som jag också kommer utgå ifrån när jag besvarar din fråga. Upphovsrätt får den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk. Det kan bland annat vara en film (URL 1 § 4 punkten). Personen som skapat verket kallas upphovsman. Verk måste ha viss originalitet för att skyddas För att ett verk ska skyddas av upphovsrätt krävs det att det uppnår verkshöjd. EU-domstolen har definierat det som "upphovsmannens egna intellektuella skapelse" (Infopaq-målet C- 5/08). Det har således inget att göra med hur "bra" verket är, utan om det ger uttryck för kreativitet och fria val. Ribban för att uppnå verkshöjd sätts dock mycket lågt. Du kan alltså utgå ifrån att alla spelfilmer skyddas av upphovsrätt. Upphovsmannen har ekonomisk ensamrättUpphovsrätt innebär att upphovsmannen får ekonomisk ensamrätt till sitt verk. Ingen annan får då utan hans tillstånd använda det. Det du tänker göra är problematiskt på två olika sätt: exemplarframställning och överföring till allmänheten. ExemplarframställningExemplarframställning innebär att man tillverkar nya kopior av ett verk (URL 2 § 2 stycket). Detta förbjud är mycket vidsträckt. Det innefattar alla former av exemplar, samt om det bara gör delvis. En bild från filmen i form av en skärmdump är alltså tillräcklig. Dock får du framställa ett fåtal exemplar för privat bruk (URL 12 §). Överföring till allmänhetenÖverföring till allmänheten sker bland annat då uppsatsen läggs upp på internet (URL 2 § 3 stycket 1 p). Om du har köpt filmen själv gör ingen skillnad, eftersom internet utgör en "ny publik". När man köper ett exemplar av en film, eller ett abonnemang för att streamingtjänst, är tanken att du ska använda den för privat bruk. Du betalar för att du själv och möjligtvis dina vänner ska titta. Om du då sprider innehållet till en större krets går du alltså utöver vad du betalat för, vilket inte är tillåtet (EU-domstolen i Rafael Hotels C-396/05). Vad du kan göraAllt tyder alltså på att filmen du vill använda dig av skyddas av upphovsrätt, vilket hindrar dig från att använda bilderna.Det finns dock vissa nätbaserade organisationer som samarbetar med upphovsmän för att skapa olika typer av licenser. Via dem kan du ofta kan få tag på bilder du kan använda gratis och lagligt. Exempel är Creative Commons och Wikimedia Commons. Dock kan det finnas särskilda reservationer för bilderna, tex att de inte får användas för kommersiellt bruk. Något annat du kan göra är att prata med bibliotekarien vid ditt universitet. Det kan hända att universitetet prenumerera på vissa liknande tjänster studenterna kan använda sig av. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,