Måste jag betala kravbrev från Njord Lawfirm?

2018-06-25 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag fick ett brev från Njord Law för en film som jag laddat ner den 8/11 2016 om ett förlikningserbjudande på 4500 kr. Jag har betalat in den summan men jag undrar vad jag ska göra om jag får fler sådana brev för jag har laddat ner en hel del filmer sedan det datumet och jag kan inte betala en sådan stor summa varje gång. Jag är intresserad av film och tv-serier och köper massor med filmer och tv-serier varje år från återförsäljare. Jag lägger mellan 10 och 15 tusen på film varje år så jag är inte en person som har för avsikt att ladda ner film gratis. Men det finns samtidigt en del som inte är tillgängliga att köpa som man då laddar ner, och vissa tv-serier visas inte ens i Sverige så det blir att man laddar ner dem. Det händer även att man laddar ner filmer som man inte har sett på bio för att se om de är bra innan man köper dem men jag fildelar inte medvetet filmer. Jag har läst efter att jag betalade detta att man rekommenderas att man inte ska betala och om det går till inkasso så ska man bestrida kravet så jag undrar vad man ska göra om detta händer igen.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Njord Lawfirm är en advokatbyrå som företräder flera internationella filmbolag. Det senaste året har Njord sänt ut förlikningserbjudande till en stor mängd personer misstänkta för fildelning. Förlikningserbjudandet innebär att om du betalar, kommer Njord inte att vidta några rättsliga åtgärder mot dig i det fallet. Fortsätter du att ladda ner eller har laddat ner andra filmer finns det däremot en risk att brev skickas till dig i fler ärenden.Njords ståndpunkt är att man kan hållas ansvarig för upphovsrättsligt intrång även om man har lämnat ut sitt routerlösenord till någon annan eller har ett öppet nätverk. Enligt Njord vilar ansvaret på den som står för internetabonnemanget, inte vem som faktiskt laddat ner eller delat en film/serie. Om detta är riktigt eller ej går åsikterna isär och det är ännu ej prövat i svensk domstol. På samma vis går åsikterna isär om man ska betala kravbreven eller inte. Som exempel kan nämnas å ena sidan Sanna Wolk, professor i upphovsrätt vid Uppsala universitet. Wolk har i intervjuer uppmanat folk att inte betala kravbreven då det i slutändan är upp till domstol att avgöra. Å andra sidan har Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, uttalat att det ur juridisk synvinkel är bäst att betala för det fall att man är skyldig.Om du väljer att inte betala och ärendet går till inkasso måste du bestrida det vilket bör ske skriftligen. Om du gör det kan Njord, som ombud för sin klient, lämna in en stämning mot dig. I det fallet är det upp till domstol att avgöra om du är betalningsskyldig och till vilket belopp. Det är ovanligt att privatpersoner blir stämda för nedladdning av filmer. Njord har dock flaggat för att de kommer att inlämna stämningar mot privatpersoner. Om det är skrämselpropaganda eller så verkligen kommer att ske är svårt att sia om. Min personliga åsikt är att det sannolikt kommer att ske en del stämningar. Dels för att åskådliggöra att filmbolagen tar intrången på allvar, dels för att få prejudikat från domstol om vilka bevis som krävs. Mitt råd till dig för att du ska slippa framtida kravbrev är att du slutar att ladda ner filmer. Även om jag förstår din ståndpunkt, att du vill se filmerna innan du köper dem och att vissa TV-serier inte visas i Sverige, är det inte ett giltigt skäl att begå ett upphovsrättsligt intrång. Även domstolen kommer att resonera på samma vis vid en eventuell rättegång. Kommer det fler kravbrev är det upp till dig själv om du vill betala dem eller inte. Anser du att du är oskyldig till nedladdning bör du bestrida kravet. Du kan bestrida kravbrevet redan i det första ledet, genom att vända dig till Njord. Det är däremot viktigt att duskriftligen bestrider kravet om det går till inkasso och att det sker skriftligen till inkassobolaget. Om du bestrider kan Njord, som ombud för sin klient, stämma dig i domstol. Vid en stämning är det din motpart som ska bevisa att du laddat ner filmen. Jag bedömer risken för en stämning som förhållandevis liten; Njord kommer inte att ha möjlighet att stämma alla som är misstänkta för nedladdning. Att Njord inte har möjlighet att stämma alla som laddat ner filmer legitimerar dock inte det. För det fall att Njord väljer att utfärda stämningar för nedladdningar kan du vara en av de som drabbas. Det enda sättet att åtminstone för framtiden slippa riskera fler kravbrev är att du slutar ladda ner filmer olagligt.Hoppas du fått svar på din fråga! Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma.Vänligen,

Tillåtet att använda bilder på bilar som motiv på tröjor?

2018-06-25 i Immaterialrätt
FRÅGA |HejJag skulle vilja start en firma som säljer t-shirts med olika motiv.Får jag trycka egna skisser, ritningar och bilder av bilar från tex Audi, BMW, Ferrari osv på mina tröjor?
Daniel Shin |Hej!Jag vill generellt avråda dig från att använda ritningar och bilder av bilar. För det första kan motiven innehålla varumärken som, om du väljer att sälja dessa t-shirt som näringsidkare, kan innebära en otillåten användning av annans varumärke. För det andra är bilarna i sig sannolikt registrerade som varumärken eller mönster (design), vilket också skulle innebära eventuella intrång i annans rättigheter. Jag hoppas du fick svar på din fråga!

Kan clip-art bilder omfattas av upphovsrätten?

2018-06-22 i Immaterialrätt
FRÅGA |Vad är det för skydd för clipart bilder på nätet. Hittar ingen information om det. När det gäller vanliga foton tagna med kamera så är dom ju skyddade även om dom inte kommer upp i verkshöjd. Och foton är då skyddade via upphovsrätt eller fotorätt om jag förstått det rätt. Men vad gäller för clipart bilder. De är ju ritade. En del bilder är ju väldigt enkla som vem som helst kan göra. Men generellt sett. Och om man behöver bedöma verkshöjd är det väl en domstol som ska avgöra det.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Mina utgångspunkterI mitt svar till dig kommer jag att kortfattat gå igenom kraven för verkshöjd och svara på om du kan använda clip-art bilder du funnit på nätet. Jag kommer inte närmre att redogöra närmre för bildernas skyddsomfång, vilket vore aktuellt för det fall att du hade skapat egna clip-art bilder och anklagats för intrång i annans upphovsrätt. Avslutningsvis sammanfattar jag kort vad som gäller i ditt fall. För ett snabbt svar kan du hoppa direkt till slutet av svaret.Vad krävs för upphovsrättsligt skydd? Vad är verkshöjd?I 1 § Upphovsrättslagen (URL) framkommer vad som kan skyddas enligt den egentliga upphovsrätten. Lagrummet innehåller exempel på vad som kan skyddas och ska tolkas i en vidsträckt mening. Det mesta kan skyddas upphovsrättsligt. Fotografiska verk, men även andra alster av bildkonst, kan skyddas (1 § första stycket p5 URL). Exempel på andra alster av bildkonst kan vara t.ex. ritningar och målningar.Som du redan är inne på i din fråga krävs det att ett verk uppnår verkshöjd för att det ska få upphovsrättsligt skydd. I motiven till upphovsrättslagen beskrivs verkshöjd som att verket ska "höjt sig till en viss grad av självständighet och originalitet" (prop. 1960:17 s. 379). Utöver ett visst mått av självständighet och originalitet ställs även ett krav på individuell särprägel vilket kan sägas innebära att produkten ska ha en så personlig eller säregen prägel att två av varandra oberoende personer inte ska kunna skapa två likadana verk. Som exempel kan anges att Högsta domstolen i NJA 1998 s. 563 ansåg att byggnadsritningar var upphovsrättsligt skyddade.Upphovsrätten är starkt sammanbunden med EU-rätten varvid utslag från EU-domstolen spelar stor roll i vilket krav som ställs. För att uppnå upphovsrättsligt skydd ställs ett ganska måttligt krav. EU-domstolen har beskrivit originalitetskravet som att det ska vara originellt i den meningen att det är upphovsmannens egna intellektuella skapelse. Som exempel kan ges C-145/10 Painer som handlade om ifall ett porträttfotografi kunde uppfylla originalitetskravet. I målet ansåg domstolen att det var tillräckligt att upphovsmannen i samband med skapandet av sitt verk kunnat uttrycka sin kreativa kapacitet genom att göra fria och kreativa val. Så kunde i det fallet ske genom scensättning, val av pose och användande av olika framkallningsmetoder.Upphovsmannen har både en ekonomisk och ideell rättUpphovsmannen har dels en ekonomisk ensamrätt (2 § URL), dels en ideell rätt (3 § URL). Den ekonomiska rätten ger upphovsmannen en ensamrätt att framställa exemplar av verket eller att göra det tillgängligt för allmänheten. Den ideella rätten ger upphovsmannen en rätt att anges som upphovsman och rätt att verket inte används i ett sammanhang som är kränkande.Att använda clip-art bilder i tryckt skick (t.ex. att du skriver ut bilderna och använder dem) är en exemplarframställning (2 § första stycket URL) medan att använda bilderna på internet (t.ex. i en blogg) är en överföring till allmänheten (2 § tredje stycket p1 URL). Du får dock framställa ett eller några få exemplar för privat bruk (12 § URL). Med privat bruk menas att kopian bara får användas i privatlivet och inom familje- och umgängeskretsen. Det innefattar inte att publicera den på din blogg eller i sociala medier.Clip-art bilder kan vara upphovsrättsligt skyddade men det är domstolen som avgör i slutändanOm en clip-art bild uppnår en viss grad av självständighet och originalitet kan den vara upphovsrättsligt skyddad. Det mesta kan enligt ovan beskrivet skyddas med upphovsrätten. Det måste göras en bedömning i det enskilda fallet om så är fallet. Precis som du är inne på i din fråga är det en domstol som i slutändan får avgöra om en clip-art bild uppnår verkshöjd och det finns ett upphovsrättsligt skydd.Skulle du använda en clip-art bild som är upphovsrättsligt skyddad och det inte är för privat bruk kan du bli stämd inför domstol. Sker det kan du dömas till böter eller fängelse (53 § URL) och du ska även betala skälig ersättning för utnyttjandet till upphovsmannen (54 § URL). När det gäller en clip-art bild är inte fängelse aktuellt, dock kan du dömas till böter och du blir alltid skyldig att betala ersättning för att du använt bilden.Sammanfattning och råd i ditt fallFör att ett verk ska vara upphovsrättsligt skyddat krävs att det uppnår verkshöjd. En clip-art bild kan, beroende på hur avancerad den är, vara upphovsrättsligt skyddad. Att använda en upphovsrättsligt skyddad bild kan medföra såväl böter som krav om ersättning. Enda undantaget är om det sker för privat bruk i privatlivet. Det är i slutändan domstolen som avgör om en clip-art bild uppnår verkshöjd och om ett intrång har skett. Dock krävs det en stämning mot dig och det torde vara onödigt att hamna i domstol för att du är osäker på om du får använda en bild eller ej. Mitt råd till dig är därmed att vara väldigt restriktiv med vilka bilder (såväl foton som clip-art bilder) du laddar ner och använder, om det inte är för uteslutande privat bruk. Som tips rekommenderar jag dig att söka efter bilder och clip-art som omfattas av Creative Commons-licens. Creative Commons har olika licenser, men som exempel kan nämnas Creative Commons Public Domain, vilken ger dig rätt att både kopiera, ändra och publicera bilden fritt i både personligt och kommersiellt sammanhang utan att be om lov.Hoppas du fått svar på din fråga! Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma.Vänligen,

Upphovsrätt och brädspel

2018-06-17 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag jobbar på ett bibliotek och har för avsikt att till hösten göra en satsning på brädspel/sällskapsspel och bland annat erbjuda spel till hemlån. Det jag undrar är om ni vet hur det skulle funka rent juridiskt? Är det ok för ett bibliotek att bara köpa in och låna ut brädspel eller krävs något speciellt avtal? Jag har försökt förstå mig på det här med brädspel och upphovsrätt, men får ingen rätsida på det.
Daniel Shin |Hej! Rättsläget ser ut på följande sätt.Utgångspunkten enligt 19 § upphovsrättslagen är att ett exemplar av ett verk konsumeras om det en gång har överlåtits med upphovsmannens samtycke. Det fysiska exemplaret av brädspelet har alltså överlåtits (sannolikt med upphovsmannens samtycke) till en affär, som sedan köpts av biblioteket. Då får just det fysiska exemplaret spridas vidare utan upphovsmannen inblandas på något sätt.Undantaget till regeln är att exemplaret inte får uthyras till allmänheten - dvs. generellt den verksamhet som bibliotek hamnar under. Att något ska räknas som uthyrning krävs dock att det sker mot vederlag, vilket innebär att bibliotek inte omfattas av undantaget (diverse utgifter för lånekort, m.m. anses inte som vederlag). Lite enklare uttryckt krävs alltså inget särskilt samtycke då exemplaret ni köpt är konsumerat. Ni kan låna ut brädspel i vanlig ordning.

Kan man visa en film som man själv är i utan tillåtelse?

2018-06-25 i Immaterialrätt
FRÅGA |Rättigheter ang klipp från biofilm till egen video. Hejsan! Jag behöver ert råd och hjälp. Jag jobbar som skådespelare på fritiden och vill göra en egen showreel, I syfte med att visa hur jag är som skådespelare så Jag kan få mer jobb. Jag har ett klipp med från filmen Borg som är på ca 20 Sekunder där jag är med i en scen. Om jag lägger upp detta på youtube och länkar om det på Facebook, kommer jag behöva betala böter till de inblandade i Borg om de ser klippet?
Daniel Shin |Hej!Som utgångspunkt har du som skådespelare en ensamrätt till ditt eget verk - skådespeleri är en s.k. närliggande rättighet (inte riktigt upphovsrätt, men är ändå skyddat på liknande sätt) som du får ensamrätten till som utövande konstnär, se 45 § upphovsrättslagen. Däremot har du sannolikt överlämnat din rättighet till bl.a. produktionsbolaget, vilket innebär att du inte längre har ensamrätt till ditt utövande, utan det skulle innebära ett intrång i bolagets ensamrätt istället.Frågan är i så fall om det korta klippet på 20 sekunder kan anses ha upphovsrätt, vilket jag personligen tror att det har med hänsyn till allt kameraarbete, musik, ljud, m.m. Om du använder klippet utan tillåtelse kan du riskera att betala eventuellt skadestånd till bolaget. Det du kan göra är att kontakta produktionsbolaget och fråga om tillåtelse att använda klippet för det ändamål du nämnde.Jag hoppas du fick svar på din fråga.

Vad gäller kring liknande varumärken och bokstavsgrupper?

2018-06-24 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag undrar vilka regler som gäller för användning av ordmärke. Om ett beviljat ordmärke består av två separata bokstavsgrupper t.e.x "ABC XYZ" är det då tillåtet att använda bara den ena delen. t.ex. "XYZ" i min marknadsföring på t.ex. skyltar, flaggor, trycksaker och på Internet även om det finns ett svenskt aktiebolag som har namnet "XYZ AB" eller måste jag använda hela ordmärket "ABC XYZ" för att inte göra intrång på aktiebolagets namnskydd? Om min egen registrerade firma heter "ABC AB" och jag har varumärket "ABC XYZ" kan jag då göra så att jag använder "XYZ" ensammet om namnet på mitt företag eller företagets logotyp finns med på samma objekt fastän separat t.ex. på en skylt, flagga, trycksak eller sida på Internet även om det finns ett svenskt aktiebolag som har namnet "XYZ AB"?
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Varumärken som består av ord omfattas, precis som alla andra varumärken, av reglerna om ensamrätt i varumärkeslagen. Om jag förstår din fråga rätt så undrar du om du kan använda ett ord/en beteckning i din marknadsföring, trots att detta ord återfinns i ett annat företags registrerade varumärke. Eftersom jag inte vet vad det rör sig om för ord eller hur dominerande eller särskiljande detta ord är från det resterande varumärket så kommer jag inte att kunna ge dig någon exakt bedömning av läget utan jag kommer snarare att redogöra för hur rättsläget ser ut och vad som är aktuellt i en situation som din.Ensamrätten till varumärkenBestämmelsen om vad som gäller om ensamrätt för varumärken kan du hitta i varumärkeslagen (VML) 1 kap. 10 §. Av denna lagbestämmelse framgår att det endast är den som har ensamrätten till ett varumärke som får använda detta i sin verksamhet. Ensamrätten omfattar även användandet av varumärken som liknar det registrerade varumärket för marknadsföring av varor eller tjänster av liknande slag, om det finns en risk för förväxling mellan de båda varumärkena. Man använder alltså här ett konsumentperspektiv för att avgöra om två varumärken liknar varandra.Slutligen omfattar ensamrätten också ett skydd mot användandet av varumärken som liknar ett varumärke som är känt inom en betydande del av omsättningskretsen. För att denna punkten ska vara tillämplig krävs att det "yngre" varumärket drar en otillbörlig fördel av det registrerade varumärket eller är till skada för varumärkets särskiljningsförmåga eller anseende. Detta utvecklas lite mer nedan.För att ett varumärke ska kunna vara skyddat genom ensamrätt i nyss nämnda bestämmelse krävs det att varumärket antingen är registrerat eller inarbetat. Registrering görs hos Patent- och Registreringsverket och gäller i tio år innan den måste förnyas. Inarbetning sker genom att ett företag använder varumärket i marknadsföringen eller försäljningen av dess varor/tjänster (utan att det är registrerat) och att "en betydande del" av omsättningskretsen (konsumenterna) känner till och kan identifiera varumärket.I ditt fall verkar det röra sig om ett registrerat varumärke (jag tolkar "beviljat ordmärke" i din text som att varumärket är registrerat). Detta innebär att företaget som innehar ensamrätten kan hindra andra från att använda detta eller liknande varumärken om förutsättningarna i 1 kap. 10 § VML är uppfyllda.Det faktum att du vill använda en av varumärkets två bokstavsgrupper innebär troligtvis att du inte kommer att använda ett identiskt varumärke, utan snarare ett liknande, låt vara att det ena ordet är identiskt.Ett varumärke anses likna ett annat om det exempelvis ser snarlikt ut (typexemplet en logga), låter (uttalas) snarlikt eller, som i ditt fall, en bokstavsgrupp med samma bokstavsuppbyggnad och liknande typsnitt som en från det "äldre" varumärket. Här kan det spela roll vilka ord som är aktuella, eftersom dessa bedömningar alltid ska göras individuellt och vissa ord har en större förmåga att skapa associationer till varandra än andra. Bokstavsgrupper borde dock i regel anses vara liknande i lagens mening.Innehavarens möjligheter att hindra intrång från andra aktörerDetta innebär för din del att innehavaren har möjlighet att hindra dig från att använda bokstavsgruppen som varumärke i två scenarion. För det första kan innehavaren av rättigheten hindra dig från att använda ordgruppen som varumärke om du i din verksamhet producerar samma slags varor/tjänster som innehavaren av rättigheten och det därför finns en förväxlingsrisk mellan era båda varu- eller tjänsteutbud. Då utgör detta ett varumärkesintrång.För det andra scenariot krävs inte att du tillhandahåller varor eller tjänster av liknande slag, utan det utgör också varumärkesintrång om du genom att använda ditt varumärke drar en otillbörlig fördel av det registrerade varumärkets upparbetade värde och etablering på marknaden. Med detta menas att din försäljning ökar med anledning av att konsumenter associerar ditt varumärke med det registrerade varumärket och att du således får en "snålskjuts" in på marknaden. Observera dock att det måste röra sig om ett någorlunda etablerat varumärke och alltså inte vilket som helst. Ett varumärke som i princip ingen känner igen eller har hört talas om går det ju inte att åka snålskjuts på.Det utgör också i detta scenario ett varumärkesintrång om användningen av ditt varumärke innebär att det registrerade varumärket tappar anseende eller särskiljningsförmåga. Särskiljningsförmågan hos ett varumärke är vad som dels skiljer ett varumärke från andra varumärken, och dels från andra ord inom branschen som enbart beskriver produkten eller tjänsten.Vad innebär ett varumärkesintrång?Det företag som gör sig skyldigt till varumärkesintrång kan vid vite åläggas att upphöra med sitt användande av varumärket. Företaget kan också åläggas att betala skadestånd, dels för att man använt varumärket, men också för den eventuella uteblivna vinst och skada på varumärkets anseende som drabbat rättighetsinnehavaren. Det finns även straffrättsliga sanktioner som böter och fängelse i de fall utnyttjandet av varumärket gjorts uppsåtligen. Att begå varumärkesintrång kan alltså bli väldigt kostsamt. Om du vill läsa mer om dessa så återfinns de i 8 kap. VML.Jag kan tyvärr inte ge dig en mer precis bedömning av läget, eftersom jag inte vet hur din situation ser ut mer än översiktligt. Jag kan dock säga att jag tror att det absolut mest avgörande i frågan är ifall du i ditt företag använder dig av varor eller tjänster av samma art. Ifall du inte säljer/producerar varor/tjänster av samma art bordet det inte utgöra varumärkesintrång, så länge det registrerade varumärket inte är välkänt och/eller etablerat eftersom frågan om otillbörlig fördel då blir aktuell. Om du är ute efter ytterligare information kan jag rekommendera dig att ta en titt på Patent- och Registreringsverkets hemsida. Där finns mycket användbar information och vanliga frågor kring immateriella rättigheter.Jag hoppas att du får nytta av svaret! Om det är någonting som fortfarande är oklart eller om jag tolkat frågan fel; tveka inte på att höra av dig till mig på lucas.cyren@lawline.se.

Kan jag bli ansvarig för annans upphovsrättsintrång och vad gäller kring eventuell ersättningsskyldighet?

2018-06-20 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej. Ställer nu en mer exakt fråga på ett tema jag tidigare frågat. Fick inte ut exakt det svar jag ville ha fram senast.Så, om någon spelar in egna hobbyvideos typ filmad teater och lägger på musik (svensk och utländsk) . Det görs bara kanske 2 eller 3 dvd-kopior och det finns inget syfte att göra fler eller sprida det hela på nätet eller annat. Om då någon annan får tag i materialet och sprider det mot ägarnas vilja och kanske även utan deras vetskap, kan de som gjorde filmerna då dömas till skadestånd för brott mot upphovsrätt? Hur stora skadestånd talar vi om isåfall?Mvh/
Joar Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Min utgångspunkt i svaretJag förstår det som att någon har spelat in videofilmer med tillagd musik utan någon avsikt till offentliggörande. Två till tre dvd-kopior har framställts men ifrågavarande videor har inte framställts på annat vis, exempelvis genom uppladdning på internet. Härvid har jag uppfattat två frågor: dels om framställaren kan göra sig skyldig till upphovsrättsintrång om en annan person kommer över framställda videor och olovligen sprider dessa, dels vad som gäller kring ersättningsskyldighet. I den följande bedömningen kommer jag först besvara vad som allmänt sett utgör ett intrång; sedan kommer jag att besvara vad som gäller kring framställarens ansvar för att sltutligen klargöra omständigheterna kring ersättning vid upphovsrättsintrång. Jag kommer besvara frågan relativt omfattande och utredande för att värna att du denna gång förhoppningsvis får dina funderingar besvarade. Konkreta svar på dina frågor finner du primärt under punkt 2, 3 och 4 i svaret medan punkt 1 är mer allmänt förklarande. Eftersom frågan angår upphovsrätt är lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL) tillämplig.1. Förutsättningar för ersättning - upphovsrättsskydd och upphovsrättsintrångEn förutsättning för att ersättning ska utgå är att ett intrång i upphovsrätten har skett, vilket i sin tur förutsätter att upphovsrättsligt skydd föreligger. Det går inte på förhand att avgöra om något är upphovsrättsligt skyddat, utan detta fastslås först vid en eventuell domstolstvist. Det är den påstådde upphovsrättshavaren som ska bevisa att kraven för skydd är uppfyllda. Krav för upphovsrättsligt skyddFör att upphovsrättsligt skydd ska föreligga krävs att det som ska skyddas uppnår vad som kallas för verkshöjd, det vill säga viss mån av originalitet (1 § URL). EU-domstolen har definierat originalitet som att verket ska vara ett uttryck för upphovsmannens egna intellektuella skapelse (Mål C-5/08). Detta kan även beskrivas som att skapandet ska ha tillåtit fria och kreativa val (Mål C-145/10 p). Det är sannolikt att musiken (svensk och utländsk) samt teatern utgör upphovsrättsligt skyddade verk. Oavsett om dina hobby-videor i sin tur utgör upphovsrättsligt skyddat påverkar inte huruvida intrång kan anses vara för handen. Det upphovsrättsliga skyddet upphör att gälla 70 år efter upphovsmannens död (43 § URL). Om upphovsmannen inte är känd gäller istället att skyddet upphör 70 år efter det år då verket skapades (44 § URL). Har skyddet upphört kan intrång inte föreligga.Intrång i upphovsrättenFörutsatt att teatern och musiken anses utgöra upphovsrättsligt skyddade verk (1 § URL) så råder en ensamrätt för upphovsrättshavaren att framställa exemplar av verket eller att göra det tillgängligt för allmänheten (2 § URL). Att någon olovlig sprider exemplar, överför verket för spridning på internet eller skapar nya DVD-skivor utgör som huvudregel därmed intrång. Vad som bör beaktas är att det enbart är den person som vidtar en olovlig åtgärd som begår ett upphovsrättsligt intrång (53 § första stycket URL). I ditt fall är framställaren således inte ansvarig om denne genom skapandet och framställandet av videorna inte själv begår ett upphovsrättsligt intrång. Att någon annan kommer över dina videor och i sin tur begår ett intrång ska inte påverka din situation. Ett intrång i detta fall skulle kunna bestå i att personen i fråga:* framställer exemplar (2 § första och andra stycket URL), exempelvis genom att bränna ytterligare DVD-skivor med videon inklusive musik.* överför verket till allmänheten (2 § tredje stycket 1p. URL). Detta är exempelvis fallet om det olovligen överförs och sprids via internet. Att något tillkommer allmänheten innebär enligt EU-domstolen att en inte obetydlig mängd personer tar del av verket (C-306/05).* fysiskt framför verket offentligt (2 § tredje stycket 2p. URL). Med offentligt avses att framförandet sker inför en på plats närvarande mängd personer som inte tillhör en mindre, sluten grupp (jfr Högsta domstolens resonemang i rättsfallet NJA 1988 s.715.* sprider exemplaret genom försäljning, utlåning eller på annat liknande vis (2 § tredje stycket 4p. URL).* inte namnger upphovsmannen till teatern eller musiken (3 § första stycket).2. Kan de som gjorde filmerna dömas till skadestånd för brott mot upphovsrätt?Framställandet av ifrågavarande DVD-filmer har sannolikt inneburit exemplarframställning av upphovsrättsligt skyddat material. Som huvudregel är detta otillåtet (2 § första och andra stycket URL), men undantagsvis tillåts dock viss framställning för privat bruk. För privat bruk är det tillåtet att framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk (12 § URL). Eftersom musikaliska verk har inkluderats i framställningen måste DVD-filmerna ha framställts av innehavaren själv för att undantaget ska gälla (12 § tredje stycket 1p.). Flertalet ytterligare undantagssituationer föreligger, men då dessa beror på specifika omständigheter blir det för omfattande att redogöra för här. Som jag förstår ditt fall bör det dock anses som att framställning skett av exemplar för privat bruk och att framställaren därmed inte gjort sig skyldig till något upphovsrättsligt intrång. Att någon annan vidtar intrångsgörande åtgärder påverkar som nämnt inte detta faktum. Även om de som framställde DVD-filmerna inte själva har begått någon handling som i sig innebär upphovsrättsintrång är det dock möjligt att bli ansvarig för försök eller förberedelse till intrång (53 § femte stycket URL). Ansvar för detta bedöms enligt 23 kap. brottsbalken om försök, förberedelse, stämpling och medverkan till brott. I ditt beskrivna fall kommer sådant försök eller medhjälp sannolikt inte i fråga, såvida framställaren inte avsiktligen eller oaktsamt agerat för att underlätta ett intrång. 3. Ersättning vid upphovsrättsintrångVid upphovsrättsintrång kan ersättningsskyldighet uppkomma gentemot upphovsrättshavaren (54 § URL). Enbart den som har begått ett intrång kan bli ersättningsskyldig, varför de som framställt DVD-filmerna verkar vara fria från ansvar. Jag kommer ändock redogöra närmare för vad som gäller kring ersättning.Angående omfattning kan ersättningen bestå i dels en fiktiv licensavgift (54 § första stycket), dels skadestånd (54 § andra stycket). Det finns ingen maxgräns för ersättningens storlek utan detta bedöms utifrån omständigheterna i det specifika fallet, varför det inte heller med säkerhet går att dra några generella slutsatser.Fiktiv licensavgiftFiktiv licensavgift är tänkt att motsvara ett hypotetiskt pris för företaget användande och utgår oavsett om den som begått ett intrång agerade avsiktligt eller ej. Högsta domstolen har i ett rättsfall utdömt fiktiv licensavgift om 400 kronor per utnyttjat fotografi (NJA 2010 s. 135). I ett rättsfall från Hovrätten över Skåne och Blekinge fastställdes den fiktiva licensavgifter i ett liknande fall till 500 kronor per olovligen offentliggjord bild (mål FT 2162-13). Omfattningen i ditt fall skulle motsvara en skälig bedömning av priset för användandet samt spridandet av musiken och teatern, jag kan dock inte ange någon specifik summa.SkadeståndSkadestånd utgår enbart då intrång sker avsiktligen eller av oaktsamhet och är tänkt att utgå fullt ut för sådan skada som ett intrång medfört (54 § andra stycket). Skadans omfattning måste bevisas av skadelidande och domstolen kan inte utdöma en högre ersättning än vad skadelidande har efterfrågat. Skadestånd kan aldrig utgå för mer än den faktiskt lidna skadan, men det syftar även till att göra det mindre lönsamt att begå olovligt intrång än att göra rätt för sig. Vid bedömning av skadestånd tas särskilt, men inte enbart, hänsyn till:Utebliven egen vinstVinst som intrångsgöraren har gjort. Det är dock enbart skadelidandes egna förlust som är ersättningsgrundande. Intrångsgörarens vinst syftar till att fastställa upphovsrättshavarens fiktiva vinst om intrång ej skulle ha skett, det vill säga utebliven egen vinst. Skada på verkets anseende, med andra ord goodwill-förlust.Ideell skada, vilket innefattar exempelvis sådan skada som uppkommer genom att upphovsmannen inte namnges vid offentliggörande. Omfattningen av denna skada bedöms skönsmässigt.Min bedömning av skadestånd i det fall du beskriver kan inte beröra mer än allmänna spekulationer eftersom det är så pass beroende av specifika omständigheter. Utifrån ovanstående kan du dock förhoppningsvis bättre överblicka situationen på egen hand och uppskatta ungefärliga summor.4. SammanfattningAnsvarEnbart den som begår det upphovsrättsliga intrånget kan hållas ansvarig såsom genom att bli ersättningsskyldig (53 § första stycket och 54 § första stycket URL). Den som framställt exemplar för privat bruk utan att begå intrång upplever således inga konsekvenser av att någon annan sprider dessa exemplar vidare, såvida framställaren inte medverkat till intrånget (53 § femte stycket). I ditt fall framstår det vara mindre sannolikt att DVD-framställaren skulle hållas ansvarig.ErsättningErsättningen består i dels en fiktiv licensavgift, dels en skadeståndsdel (54 § URL). För att skadestånd ska bli aktuellt måste intrånget ha skett avsiktligen eller av oaktsamhet. Storleken av eventuell ersättning vid upphovsrättsintrång beror på omständigheter i det enskilda fallet och går inte att bestämt förutsäga. Ingen maxgräns råder för skadeståndets omfattning, men det är inte tänkt att ersättningen ska överskrida den skada upphovsmannen faktiskt har lidit. Hoppas du denna gång fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Rätt att ha konstverk i filmer.

2018-06-12 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Vi har gjort en kortfilm som ska visas på olika festivaler i Sverige. Vi har en scen då John Bauers tavla "prinsessan och trollen" syns i bild. Min fråga är då ifall man får ha med det i filmen? Tack i förhand.
Jenny Wärnerup |Hej! Tack för att du vänder dig till oss för juridisk rådgivning! Tillämplig lag: Upphovsrättslagen. Huvudregeln är att upphovsrätten tillhör skaparen. Det innebär att kommersiella- och ideella rättigheter innehar upphovsmannen. Det finns emellertid undantag där det är okej att inte fråga om upphovsmannens godkännande att använda verket. Dessa undantag stadgas i kapitel 2 i upphovsrättslagen.Undantaget som vidkommer din situation mest är stadgadet i 20a § som innebär att det inte finns hinder från att ha med konstverket i bakgrunden av en scen i filmen. Detta förutsatt att det just rör sig om ett mindre inslag och inte har en övergripande betydelse för filmen. Vidare krävs det att ni respekterar upphovsmannens ideella rätt till sitt verk då denna rätt inte omfattas av inskränkningen, 3§ upphovsrättslagen. Vänligen,