Immaterialrätter i religiös verksamhet

2018-12-09 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag undrar vad som krävs för att lagen ska acceptera en religion som jag skapar.Sedan undrar jag om jag får kopiera ett fiktionelt verks religion och tillbe den funktionella guden från det verket.Exempel: jag vill börja tillbe gudarna i sagan om ringen och använda deras symboler. Får jag göra detta och bildada en trosuppfattning och ideell förening för att driva församlingen.
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det beror på i vilken utsträckning du tänkt använda upphovsskyddat material. Att bara driva en religiös församling inkräktar över huvud taget inte på upphovsrätten eller någon annan immateriell rättighet (varumärkesskydd, mönsterskydd, patent) trots att hela trossystemet är kopierat. I Sverige har vi enligt 2 kap. 1 § 5–6 punkten regeringsformen såväl förenings- som religionsfrihet. Du får i princip oinskränkt bilda vilken ideell förening du vill, och tro på vad du vill. Lagen uppställer inga krav i det hänseendet. Däremot kan du stöta på problem ifråga om symbolerna, och det är dessa problem jag kommer koncentrera mitt svar på. I övrigt måste jag utgå ifrån att du ämnar driva församlingen som vilken församling som helst, dvs. med gudstjänster, ritualer, temakvällar och liknande. Endast fantasin sätter gränser för i vilken utsträckning dessa aktiviteter kan inkräkta på upphovsrätten. Det är därför både omöjligt och meningslöst för mig att försöka besvara din fråga i denna del, och jag kommer därför enbart beröra frågan om symbolerna. Du är självklart välkommen att återkomma med mer information rörande församlingens verksamhet. SymbolernaJag måste börja med att fråga mig själv varifrån symbolerna kommer. Symbolerna kan vara både mönster- och upphovsrättsskyddade. Är symbolerna detaljrikt beskrivna – eller till och med avbildade – i böckerna, eller i filmerna, är de upphovsrättsligt skyddade. Har rättighetsinnehavaren även registrerat symbolerna, genom att söka mönsterskydd enligt mönsterskyddslagen (ML) eller EU:s formgivningsförordning, skyddas symbolerna av mönsterrätt. Det går även att få ett begränsat mönsterskydd enligt formgivningsförordningen trots att man inte valt att registrera. Jag utgår ifrån att symbolerna skyddas av såväl mönster- som upphovsrätt. Mönsterskydd – vad skyddet omfattarEnligt 5 § ML innebär skyddet "att ingen får utnyttja mönstret utan samtycke av den som är innehavare av mönsterrätten (mönsterhavaren). Förbudet mot utnyttjande omfattar särskilt att tillverka, bjuda ut, marknadsföra, införa till eller utföra från Sverige eller använda en produkt som mönstret ingår i eller används på eller att lagerhålla en sådan produkt för ändamål som nu sagts". Bestämmelsen kan uppfattas som något oklar, dels på grund av begreppet "utnyttja" och dels på grund av att de exempel som räknas upp inte är uttömmande. Det är alltså oklart om din religiösa verksamhet överhuvudtaget träffas av förbudet. Vägledande avgöranden saknas. Mönsterskydd – inskränkningarEnligt 7 § första punkten ML omfattar mönsterskyddet inte "utnyttjanden som företas för privat bruk och utan vinstsyfte". Vinstsyftet behöver vi inte gå in på närmare, eftersom du avser driva en ideell förening. Men har vi att göra med privat bruk? Inte heller här finns någon vägledning. Jag har ledat i specialmotiveringar, praxis och juridisk litteratur, utan resultat. Enligt lagkommentarer till paragrafen avses dock med privat bruk (och utan vinstsyfte) i princip det som inte faller in under yrkesmässig verksamhet. Vad är då yrkesmässig verksamhet? Ingen vet det heller, men det går i vart fall att hävda att en religiös församling inte är att anse som yrkesmässig.Enligt 7 b § ML omfattar inte heller mönsterskyddet "utnyttjandet av en produkt, om den har bringats i omsättning inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av mönsterhavaren eller med dennes samtycke". Det är med andra ord inga problem att köpa exempelvis en gobeläng med symbolerna på, och hänga upp i församlingens lokaler. Upphovsrätt – vad skyddet omfattar, och inskränkningarBåde film och böcker skyddas av upphovsrätt enligt 1 § lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). Detta skydd delas upp i ekonomiska- och ideella rättigheter. Det är de ekonomiska rättigheterna som är intressanta i detta fall. Enligt 2 § URL omfattar upphovsrätten "uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten […]". Detta gäller även delar av ett verk. Du får alltså inte själv exempelvis klippa-och-klistra ihop en banderoll men symbolerna på. Däremot går det bra att köpa färdiga sådana verk och använda i ditt trossamfund. Du får inte heller göra verket tillgängligt för allmänheten. Detta kan göras på flera olika sätt, vilket framgår av 2 § URL. Det finns ingen mening med att gå igenom de olika tillvägagångssätten var för sig. Det enda som är intressant är vad som avses med begreppet "allmänheten". Det blir här en fråga om hur öppen din förening kommer vara. Kan vem som helst bli medlem? Kan man bara gå in i lokalen och tillbe gudarna? Då rör det sig med största sannolikhet om "allmänheten", och sådant användande är förbjudet. Det finns dock ett för dig viktigt undantag, och det är att det enligt 21 § andra punkten URL vid gudstjänst är tillåtet att framföra offentliggjorda verk offentligt (med undantag för film och teater). Det gäller alltså bara för offentliga framföranden (2 § andra punkten URL). SlutsatsJag vill råda dig att du vid genomförandet av din idé iakttar följande: köp all rekvisita du tänkt använda, tjäna inte pengar och se till att inte vem som helst kan bereda sig tillgång till dina lokaler. Du ska också veta att jag bara skrapat på ytan i och med detta svar. Din situation kan ge upphov till ett stort antal frågor. Jag hoppas att du fått svar på din fråga, och lycka till!

Kan jag tvinga min vän att radera en bild på mig på sociala medier?

2018-11-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag undrar vad som gäller ett foto som en vän har tagit på mig och mitt ex, som jag inte vill delas ut på facebook längre. Har jag rätten på min sida eller har jag från sagt mig rätten då jag har tidigare gett tillstånd att dela ut den?
Jennifer Jalaho |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Till att börja med är det viktigt att konstatera att det inte finns någon särskild bestämmelse som gäller publicerandet av bilder på andra via sociala medier. Det kan dock konstateras att den person som tagit fotot är den som har rätt att göra den tillgänglig för allmänheten, se 49 a § Upphovsrättslagen. Eftersom att det var din vän som var den som tog fotot så är det hen som även har rätt att publicera bilden på facebook. Din vän har även rätt att framställa flera exemplar av fotot. Din väns rätt till fotot gäller i 50 år. Det som däremot kan vara förbjudet är att publicera foton på personer när det är ett led i brottslig gärning. Det kan exempelvis vara olagligt att publicera foton på personer på sociala medier och sedan utpeka personen som klandervärd i sitt levnadsätt eller som brottsling, då detta kan utgöra förtal, se 5 kap. 1 § Brottsbalken.Med vänlig hälsning,

Vilken juridisk hjälp behövs i en immaterialrättslig tvist?

2018-11-29 i Immaterialrätt
FRÅGA |Dockan och seriefiguren F skapades år 1983 i Täby av mig. F har sedan dess deltagit i musik och teaterföreställningar och setts av många tusen barn och vuxna. F har medverkat på kassetter och CD-skivor. Nya sånger och serier mm väntar på att publiceras. En docka vid namn E-dockan med olika ansiktsuttryck skapad av X, säljs till mindre barn. År 2013 bytte X namn på sin docka och tog även hon namnet F, samt registrerade namnet som varumärke hos PRV, samt registrerade ett företag med namnet F och company hos Bolagsverket. Jag har längre tillbaks vid flera tillfällen kontaktat PRV för att känna mig trygg med upphovsrätten till namnet F. Jag har då fått upplysningen att upphovsrätt inte sker genom registrering utan uppstår automatiskt vid skapandet. Ett bevis på att skapandet har ägt rum är offentlig publikation av verket. Eftersom X gjort intrång på mitt verk har jag av PRV blivit hänvisad att ansöka om Administrativ hävning av X registreringar. Om X inte går med på detta överlämnas ärendet till Patent- och marknadsdomstolen PMD. Om det senare skulle inträffa, vilken juridisk hjälp vänder man sig och vilka kostnader kan det hela komma att landa på?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Inledningsvis vill jag informera om att då frågan publiceras offentligt har jag i mitt svar till dig maskerat såväl ditt namn som din motparts namn och varumärke.Det är utifrån din fråga och den information som delges svårt att avgöra huruvida din motpart har begått ett immaterialrättsligt intrång i ditt verk. Men om så har skett kan du ha rätt till skadestånd, likväl som att du som du beskriver kan begära hävning av de registreringar din motpart gjort.Tyvärr är det omöjligt att att ge ett svar på hur mycket det kommer att kosta dig i slutändan - det är tyvärr beroende av hur mycket arbete som måste läggas ner, om det i slutändan blir en domstolsförhandling och hur mycket material som måste gås igenom. Min rekommendation till dig är att du bokar tid med någon av våra jurister. Någon av våra jurister kan bistå dig genom hela processen och titta närmre på ärendet. Om ni kommer fram till att det faktiskt skett ett immaterialrättsligt intrång kan vår jurist även skicka ut ett varningsbrev till din motpart. Varningsbrevet är för att vederbörande ska upphöra med sitt intrång. Men varningsbrevet är också ur bevissynpunkt, allt fortsatt immaterialrättsligt intrång efter att varningsbrevet skickats ut är uppsåtligt, vilket genererar ett högre skadestånd i en tvist.Du kan boka tid med någon av våra jurister via vår hemsida eller genom att ringa 08-533 300 04. Vi erbjuder möten i våra lokaler i Stockholm, men även per e-post, telefon och Skype; det som passar dig bäst!Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Hur ska man hantera kravbrev för fildelning?

2018-11-27 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej jag har fått ett av de kravrevben som njordlaw och undrar hur jag skall göra. För så som det är formulerat så kan det inte tolkas annat än som ett kravbrev.Mvh Arne.
Erik Olshov |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det senaste året har bland annat Njord Law Firm sänt ut förlikningserbjudanden/kravbrev till privatpersoner misstänkta för fildelning. Breven innebär att om du betalar, kommer advokatbyrån inte att vidta några rättsliga åtgärder i just det fallet. Om man inte betalar finns en risk för att ärendet drivs vidare.Jag kommer nedan att ge dig en generell genomgång om vad advokatbyråerna som skickar ut dessa brev lutar sig mot och därefter en avslutning med råd och svar på dina frågor.Ägaren till internetabonnemanget som är skyldigDe advokatbyråer som skickar ut breven har som ståndpunkt att man kan hållas ansvarig för upphovsrättsligt intrång även om man har lämnat ut sitt routerlösenord till någon annan eller har ett öppet nätverk. Enligt advokatbyråerna vilar ansvaret på den som står för internetabonnemanget, inte vem som faktiskt laddat ner eller delat en film/serie. Om detta är riktigt eller ej går åsikterna isär och det är ännu ej prövat i svensk domstol.Även åsikterna huruvida man ska betala kravbreven eller inte går isär. Som exempel kan nämnas å ena sidan Sanna Wolk, professor i upphovsrätt vid Uppsala universitet. Wolk har i media uppmanat folk att inte betala kravbreven då det i slutändan är upp till domstol att avgöra. Å andra sidan har Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, uttalat att det ur juridisk synvinkel är bäst att betala för det fall att man är skyldig.Om man inte betalar?Om man väljer att inte betala kan ärendet eventuellt gå vidare. Betalar du inte och ärendet går till inkasso måste du bestrida det vilket bör ske skriftligen. Samma gäller om ärendet skulle skickas till Kronofogdemyndigheten. Om du bestrider ärendet kan advokatbyrån, som ombud för sin klient, lämna in en stämning mot dig. I det fallet är det upp till domstol att avgöra om du är betalningsskyldig och till vilket belopp. Det är ovanligt att privatpersoner blir stämda för nedladdning av filmer. Det är heller ej prövat om det är tillräckligt med en IP-adress för att det ska vara visat i ett civilrättsligt mål att man är skyldig till upphovsrättsligt intrång.SammanfattningsvisDu bör uppmärksamma att brevet är ett förslag till förlikning. Bara för att advokatbyrån påstår att du är betalningsskyldig innebär det inte per automatik att en domstol skulle resonera likadant. Advokatbyrån bryr sig heller inte om ifall någon av er har laddat ner filmen/TV-serien. Enligt den ståndpunkt dessa byråer har (se ovan) finns det ett ansvar enbart på grunden att du är abonnentinnehavare. Som tidigare nämnt är det ännu ej prövat i domstol och därav är det inte säkert att domstolen delar advokatbyråernas påståenden.Om du väljer att betala är just det ärendet avklarat och du slipper fler eventuella krav i ärendet, risk för stämning till domstol m.m. Eftersom det är en civilrättslig tvist är det även möjligt att komma överens om ett annat belopp. Det vill säga om du är av uppfattningen att du vill betala kan du prova att kontakta Njord Law Firm med förhoppning om att nå en uppgörelse om en lägre summa.Anser du att du är oskyldig till nedladdning eller inte vill betala ska du bestrida kravet. Du kan bestrida kravbrevet redan i det första ledet, genom att vända dig till advokatbyrån. Du har dock ingen skyldighet att kontakta dem i nuläget. Viktigast om du vill bestrida ärendet är att så görs om ärendet går till inkasso eller sänds till Kronofogdemyndigheten. Tänk på att du ska göra sådant bestridande skriftligt.I slutändan är det upp till dig om du anser det värt att betala den begärda summan eller ej. Som rådgivare kan jag inte ge ett definitivt besked att man alltid ska betala eller att man alltid ska bestrida. Däremot är jag av åsikten att om man vet att man inte laddat ner filmen ska man heller inte betala.Det bör uppmärksammas att om det går till domstol är det din motpart som har bevisbördan. Det innebär i fallet att Njord Law Firm som ombud för sin klient ska visa att du faktiskt har begått det upphovsrättsliga intrånget, eller att det är visat att du har ansvar för intrånget genom att tillhandahållit internetuppkopplingen. Mig veterligen har inga privatpersoner ännu stämts utifrån de brev som advokatbyråerna skickat ut. Mot den bakgrunden bedömer jag risken för en stämning som förhållandevis liten; advokatbyråerna kommer inte att ha möjlighet att stämma alla som är misstänkta för nedladdning. Det är däremot inte omöjligt att det kommer att ske stämningar mot privatpersoner i fall som detta. Jag är av uppfattningen att det snarare är rimligt att så kommer att ske. Dels för att åskådliggöra att filmbolagen tar intrången på allvar, dels för att få prejudikat från domstol om vilka bevis som krävs.Avslutningsvis måste poängteras att det inte är riskfritt att låta bli att betala. Om advokatbyrån väljer att utfärda stämningar för nedladdningar kan du vara en av de som stäms. Skulle ärendet gå vidare och du skulle bli stämd rekommenderar jag att du anlitar en jurist för vidare rådgivning och om eventuellt företräder dig. För ändamålet kan jag varmt rekommendera att du bokar tid med någon av våra duktiga och erfarna jurister hos Lawline!Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Med vänliga hälsningar,

Citaträtten och dess omfattning i förhållande till upphovsrätten

2018-11-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Vi håller på att leta reda på citat och dikter från bland annat nu levande författare för att publicera detta på väggar i ett kommunhus. Jag vill dubbelkolla så att vi har förstått detta rätt. Är det så att det är okej att ha ett citat på en vägg som kommer att synas för allmänheten så länge vi uppger författarens och verkets namn? Gäller detsamma för dikter?
Elin Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga rör upphovsrätt, vilken regleras i upphovsrättslagen (URL).Detta gäller för upphovsrättDikter och citat ur böcker är litterära verk som blir skyddade genom upphovsrättslagen så länge de uppfyller kraven för "verkshöjd" (1 § URL första punkten). För att verkshöjd ska uppnås gäller bl.a. att den i frågan aktuella texten, eller dikten måste uppvisa viss självständighet och originalitet. Detta innebär också att det ska vara i stort sett omöjligt för två personer att oberoende av varandra skapa något nära överensstämmande, vilket kallas för dubbelskapandekriteriet. De dikter och texter som ni väljer att använda kommer antagligen nå upp till kravet för skydd. Upphovsrätten tillkommer skaparen, alltså författaren i detta fall. Rätten innebär att denne har ensamrätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och göra det tillgängligt för allmänheten (2 § URL). Ni vill på något sätt uppföra citaten på en vägg i kommunhuset. Sättet på vilket ni framställer verket (t.ex genom att skriva på väggen eller använda bildskärmar) innebär framställning av verket. Beroende på hur ni väljer att framställa verket blir det fråga om olika typer av överföring till allmänheten. Väljer ni att skriva på väggen kallas tillgängliggörandet för offentlig visning (2 § tredje stycket, tredje punkten). I ert fall spelar det i och för sig ingen roll hur överföringen klassificeras eftersom citering är undantagen från skaparens upphovsrätt om kraven för citaträtt är uppfyllda.Citaträtten I 22 § URL finns regeln som säger att var och en får citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. Det krävs alltså att verket är offentliggjort och att citeringen sker enligt "god sed" för att det ska vara okej i förhållande till upphovsrätten. De verk som ni tänker använda har antagligen blivit utgivna av ett förlag eller liknande och i och med detta har verket offentliggjorts. Kriteriet god sed innebär att upphovspersonen och källan måste anges i samband med verket. Citatet måste vidare återges i en sådan kontext att det inte får en ändrad innebörd. Enligt praxis är ett exempel på när citering har skett enligt god sed när delar av någon annans verk citeras inom ramen för ett eget självständigt arbete och det fyller en viss funktion, t.ex för att belysa någonting eller som ett hjälpmedel för att föra fram ett budskap. Citatet får dessutom bara vara så långt att det motiveras av ändamålet, vilket innebär att bedömningen av hur lång text som får citeras måste bedömas i det särskilda fallet. För övrigt kan nämnas att skyddstiden för verk är 70 år från upphovmannens död, vilket innebär att äldre litterära verk saknar skydd och är fria att citera oberoende om det uppfyller kraven för citaträtten (43 § URL). Råd i det aktuella fallet:Det är möjligt att framställningen i kommunhuset skulle kunna ses som en egen framställning och att citeringen sker i en kontext som tillsammans blir en helhet vilket skulle tala för att det gjorts i enlighet med god sed. Dikter kan bli problematiska i förhållande till citaträtten med tanke på att citatet bara får vara så långt att det motiveras av ändamålet. Jag kan inte uttala mig mer precist eftersom jag inte vet i vilken kontext och i vilket syfte citaten ska göras. Jag skulle rekommendera att du kontaktar en jurist för att dubbelkolla att det sättet på vilket citeringen ska föras och offentliggöras uppfyller kraven, alltså att intrång inte föreligger. Lawlines jurister kan hjälpa dig med detta, bokning kan göras på Lawlines hemsida.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Åtgärder vid bekräftat upphovsrättsbrott

2018-11-29 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag fick ett mail med bilder som jag misstänker att det ger mot lagen om upphovsrätt. Hur kan man pröva detta? Tack för svaret
Francisco Stråhle |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad kan du göra vid bekräftat upphovsrättsbrott?Inledningsvis ska rekommenderas att kontakta den som begår intrång och inleda förhandling. Om du påtalar brottet kanske det uppstår en situation där ni kan komma överens om ett avtalslicens. Om överenskommelse är utesluten så ska emellertid konstateras att det finns flera sanktioner mot den som bryter mot upphovsrätten. Offentligrättsliga sanktioner innebär straff, däribland böter och fängelse, förbud i kombination med vite och förstörelse av produkter. Den sanktion som närmast gynnar dig är dock ersättningsreglerna. Dessa är utformade så att skälig ersättning utgår för användandet av verket. Mot bakgrund av vad som redogjorts, har du sammanfattningsvis möjlighet att förhandla, upprätta en polisanmälan eller stämma den som gör intrång. Polisanmälan kan du göra på polisens hemsida; https://polisen.se/utsatt-for-brott/polisanmalan/ medan ansökan om stämning sker i allmän domstol; http://www.domstol.se/Tvist/Stamningsansokan/Med vänlig hälsning,

Kravbrev från Njord Law Firm - Vad gör man?

2018-11-28 i Immaterialrätt
FRÅGA |Fick tidigare i månaden hem ett brev från Njord Lawfirm angående en nedladdad film och blev ombedd att betala 7k för att ärendet skall läggas ned. Jag svarade Njord lawfirm via mail där jag överklagade detta, nu har jag fått svar; det var min IP-adress, om jag betalar summan godtar jag rättighetsinnehavarens villkor för förlikning. Också att rättighetsinnehavaren kan gå till domstol, vilket kan komma att kosta mer för mig än om jag betalar förlikningssumman. Jag har inte laddat ned någon film och vet inte heller vem som kan ha gjort det. Har lösenord till mitt Internet och har, vad jag vet, inte lämnat ut det till någon. Hur gör jag nu? Vad är nästa steg?
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du är långt ifrån den enda som har fått motta brev från Njord law firm. Ett betydande antal kravbrev har skickats ut och det kan knappast vara deras avsikt att potentiellt driva vart och ett av kraven till domstol. Snarare verkar avsikten vara att skrämmas så pass mycket att åtminstone några av mottagarna betalar av ren rädsla för att bli krävda på högre belopp.Bevisbördan ligger hos rättighetsinnehavarenSkulle rättighetsinnehavarna vilja driva en process mot dig eller någon annan så ligger bevisbördan i sin helhet på deras sida. Det är alltså dom som ska styrka att det faktiskt är du som har begått ett upphovsrättsintrång. Det enda dom möjligen har är din IP-adress kopplad till någon nedladdning. Det dom inte har är konkreta bevis på att det var du. Med dagens teknologi kan en enskild IP-adress ha använts av i praktiken hur många olika datorer som helst. Chanserna för rättighetshavarna att faktiskt vinna en process bara utifrån en IP-adress är alltså mycket små. Detta erkänns till och med Njord law firm indirekt. Deras formulering är att det är ägaren till IP-adressen som kan "hjälpa oss att förstå exakt vad som har skett vid den här tidpunkten". Även Njord law firm själva erkänner alltså att dom saknar bevis för att direkt peka ut någon som skyldig.Hur bör man svaraDet finns inga rättsfall i Sverige där någon blivit dömd enbart på grund av att deras IP-adress kopplats till en nedladdning. Det ska oerhört mycket till för att så ska se. Mitt råd är att inte erkänna någonting och att inte svara på några brev eller mail om inte dessa kommer från en myndighet eller en domstol. Får man ett brev från Njord law firm behöver man inte överklaga detta då Njord på egen hand inte kan fatta några beslut som behöver överklagas.Med vänliga hälsningar

Har jag upphovsrätt till en logotyp jag skapade ideellt, utan avtal?

2018-11-27 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga gällande upphovsrätt och användningsrätt av grafiska verk och logotyper.Jag var för ett antal år sedan med och startade upp en svensk musikfestival som blev tämligen framgångsrik under ett par år. I det skedet framställde jag allt grafiskt material vi kunde tänkas behöva. Däribland logotypen till festivalen. Ingen av oss som arbetade med festivalen var på pappret anställda av bolaget och heller inga avtal upprättades kring användningsrätt av materialet jag framställt. Vi arbetade allihop ideellt. Varumärket med tillhörande logotyp inarbetades väl och var mycket lättigenkännlig. Spola fram till 2017 då bolaget tvingas ansöka om konkurs efter ett år med dåliga besökssiffror. Festivalen går i graven och jag trodde det var slutet för det hela. Nu visar det sig att ett par av de tidigare medlemmarna i ledningen bestämt sig för att starta upp projektet igen och göra en ny festival 2020 under ett nytt bolag.Min fråga är då, får det nya bolaget använda mina grafiska verk som framställdes under det förra bolagets era utan mitt samtycke? Eller kan jag som upphovsman rent av neka användningsrätten av logotyp etc?Tack på förhand!
Hilda Jeppsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan jag hindra ledningen från att använda mina verk utan mitt tillstånd?Huvudregeln i upphovsrättslagen (URL) är att den som har skapat ett grafiskt verk har upphovsrätt. I en anställning kan man med arbetsgivaren avtala om huruvida rätten att använda verket ska inskränkas för upphovsmannen. Om det inte finns ett sådant avtal så används en "tumregel": - man ska vara anställd, - man ska få betalt, - det ska vara en del av tjänsteåliggandet att producera upphovsrättsligt skyddad material. Om dessa är uppfyllda så kan arbetsgivaren använda det upphovsrättsligt skyddade materialet utan tillstånd från arbetstagaren.Min bedömning: innan de gick i konkurs var inte dessa punkter uppfyllda i ditt fall. Det innebar att du, innan konkursen, hade rätt att hindra dem från att använda verken utan ditt tillstånd. Denna rättighet förändrades inte när de startade det nya bolaget. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,