Brott mot lagen om företagshemligheter - Vad gäller och vilka åtgärder kan vidtas av den som lidit skada?

2020-10-28 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Har en fråga om hur jag ska kunna gå vidare med när jag köpte ut min kollega ur vårt gemensamma AB.Vid försäljningstillfället så skrevs det även ett enkelt samarbetsavtal där dealen var att han skulle koncentrera sig på försäljning och jag skulle driva firman för hans skull då hans försäljning var av dålig kvalitet då han blev störd av annat runt bolaget.Lång historia kort, samarbetsavtalet avbröts av den part som blev utköpt och jag har i efterhand fått information om att företagets kunddatabas och känslig företagsuppgifter har används, och används än idag av den utköpte fastän han inte får.Har fått information om att han anser att det är hans då han har delvis byggt upp den.Vad kan jag rent konkret göra då bolaget har lidit hårt av detta samt att viss personal också blivit rekryterad.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du arbetade tillsammans med en tidigare arbetskollega (X) i ett aktiebolag som ni även ägde tillsammans och såvitt jag förstår hade ni både formellt varsin anställning i det ifrågavarande bolaget. X:s andel förvärvades sedermera av dig och du uppträder idag som bolagets enda aktieägare. I samband med detta slöts ett samarbetsavtal med X i vilket denne förpliktigades att koncentrera sig på bolagets försäljning. Hur begreppet samarbetsavtal ska tolkas bereder dock vissa svårigheter. Om ett nytt anställningsavtal träffades med X eller om denne via egen näringsverksamhet skulle utföra sitt nya uppdraget är med andra ord för mig något ovisst. Samarbetsavtalet existerar i vart fall inte längre och X verkar numera bedriva en egen rörelse till vilken X har knutit ett antal medarbetare som tidigare var verksamma i ert gemensamma bolag. Härutöver nyttjar X en kunddatabas och andra känsliga uppgifter hänförliga till den förra verksamheten (ditt bolag) och detta sker olovligen (du skriver "fastän han inte får", vilket jag tolkar som att det fanns någon sorts konkurrensklausul i X:s ursprungliga anställningsavtal alternativt i det ovannämnda samarbetsavtalet). Du undrar därför vilka åtgärder du kan vidta för att begränsa de uppkomna skadorna och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga följer enligt nedan.Lagen om företagshemligheter (företagshemlighetslagen, FHL).Lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL). Du har även beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge ett någorlunda träffsäkert svar.Några allmänna hållpunkterBegreppet företagshemlighet har en tämligen vidsträckt innebörd och omfattar sådan information om affärs- eller driftsförhållanden i en näringsidkares verksamhet som näringsidkaren har vidtagit åtgärder för att hemlighålla och vars röjande är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende, 2 § FHL. Den aktuella informationen kan avse dokumenterade uppgifter, som exempelvis ritningar, men också kännedom om specifika förhållanden i en rörelse och detta oaktat om dessa har dokumenterats. Det ska dock redan här uppmärksammas att brottslig verksamhet som eventuellt kan ha förekommit inom ramen för en näringsverksamhet inte omfattas av något skydd och därmed inte heller kan utgöra en företagshemlighet i lagens mening. Med angrepp på en företagshemlighet avses att någon utan innehavarens samtycke (ditt bolag) bereder sig tillgång till företagshemligheten, utnyttjar denna eller röjer densamma, 3 § FHL, och det är endast obehöriga angrepp som skyddas av rättsordningen varför exempelvis en arbetstagare som kopierar material som denne på legitima grunder har fått del av i sin anställning för att sedan använda materialet inte kan anses ha röjt eller utnyttjat en företagshemlighet, se bland annat Arbetsdomstolens (AD) avgörande AD 2015 nr 39. Mot bakgrund av lydelsen i 2 § FHL ska det vidare noteras att näringsidkaren i princip godtyckligt kan avgöra vilken information som ska utgöra en företagshemlighet. Det finns nämligen ingen generell och uttrycklig regel härom, men utgångspunkten är att information som hålls relativt skyddad och inte framstår som lättåtkomlig för envar, det vill säga att kretsen av personer är begränsad, definierbar och någorlunda sluten, bör per automatik utgöra en företagshemlighet.Notis: AD styr rättspraxis på arbetsrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser informellt har att följa.För att knyta an till din faktiska fråga - Vad kan du göra i den uppkomna situationen?I 26 § FHL regleras straffansvaret och där sägs att den som uppsåtligen och olovligen bereder sig tillgång till en företagshemlighet ska dömas för företagsspioneri till böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen har varit av särskilt farlig art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada. Utifrån din ärendebeskrivning är det av förklarliga skäl svårt att i skrivande stund dra några säkra slutsatser avseende den straffrättsliga bedömningen varför vårt kommande telefonsamtal utgör en välkommet och viktigt inslag härvidlag. Men det korta och första delsvaret på din fråga enligt ovan är naturligtvis att en polisanmälan kan (ska) göras för att på sätt, genom en förundersökning, kunna utröna huruvida det verkligen är någon brottslig gärning begången av din före detta kompanjon X.Bestämmelsen om arbetstagares skadeståndsansvar står att finna i 7 § FHL i vilken det stadgas att en arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet angriper en företagshemlighet hos arbetsgivaren som han eller hon fått del av i sin anställning under sådana förhållanden att han eller hon insåg eller borde ha insett att den inte fick avslöjas ska ersätta den skada som uppkommer genom förfarandet. Av lagrummets (lagparagrafens) andra stycke framgår det dock att om ett utnyttjande eller röjande har ägt rum sedan anställningen upphört gäller ansvaret endast om det föreligger synnerliga skäl. Men synnerliga skäl avses i allmänhet då arbetstagaren tagit anställning i syfte att komma över hemlig information eller om denne under sin anställning har förberett ett överförande av sådan information till en konkurrerande verksamhet. Ett förhållande där företagshemligheten har missbrukats med hjälp av dokumentation i någon form (exempelvis ett kundregister) talar ofta för att det föreligger just synnerliga skäl. Skadans storlek för också bäring på den rättsliga bedömningen varför ett utnyttjande eller röjande som endast i liten utsträckning har påverkat arbetsgivaren inte kommer att tas i beaktande, se prop. 2017/18:200 s. 62 f. Inledningsvis nämndes en viss osäkerhet kring huruvida X var att betrakta som en arbetstagare eller uppdragstagare (alltså om denne har bedrivit egen näringsverksamhet), men utifrån ett scenario där denne hade en anställning går det mot bakgrund av det ovan sagda förmodligen att argumentera för att det föreligger synnerliga skäl varför det inträffade skulle kunna utlösa en skyldighet för X att utge skadestånd.För det fall X, genom samarbetsavtalet, istället har agerat uppdragstagare stadgas i 6 § FHL att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet angriper en företagshemlighet hos en näringsidkare som han eller hon i förtroende har fått del av i samband med en affärsförbindelse med näringsidkaren, ska ersätta den skada som uppkommer genom förfarandet. Det andra delsvaret på din fråga är således att du på civilrättsliga grund för ditt bolags räkning kan väcka en talan i domstol och yrka ersättning för den skada som bolaget har lidit till följd av X:s handlande. I det här sammanhanget och som ett tredje delsvar på din fråga förtjänas det att säga du även kan yrka att domstolen interimistiskt (tillfälligt innan saken slutligt har avgjorts) vid hot om vite beslutar att din före detta kompanjon ska upphöra med angreppet på ditt bolags företagshemligheter (vitesförbud). Det nu sagda fordrar dock att du som sökande visar att det finns sannolika skäl för att en företagshemlighet har angripits och det skäligen kan befaras att motparten, X, genom att fortsätta angreppet förringar värdet av företagshemligheten, 12 § och 14 § 1 st. FHL. Vidare finns det möjlighet för rätten (domstolen) att besluta att handlingar och/eller ett föremål som X som har i sin besittning och som innefattar företagshemligheten ska återlämnas, förstöras ändras eller utsättas för någon annan typ av åtgärd som är ägnad att förebygga det pågående missbruket, 17 § 1-2 st. FHL.Din före detta kompanjons invändning om att denne delvis har svarat för upparbetningen av kundregister och annat material, vad gäller?I den här delen kommer jag att utgå ifrån ett scenario där X betraktas som arbetstagare och generellt kan då sägas att det resultat som en medarbetares arbetsinsats ger tillkommer arbetsgivaren (ert tidigare gemensamma bolag eller rättare sagt numera ditt bolag). Arbetsgivares rätt till arbetsresultat gäller inte enbart fysiska föremål. Kundregister och annan kundinformation som en arbetstagare har samlat in utgör arbetsgivarens egendom och det inkluderar även sådant material som kan ha sammanställts på arbetstagarens egen dator, jfr AD 1982 nr 42. Däremot förhåller det sig annorlunda beträffande upphovsrättskyddat material, vilket emellertid ett kundregister inte utgör i det här fallet. När anställningen sedan upphör är arbetstagaren skyldig att lämna ifrån sig alla register som eventuellt har förts under anställningstiden, vilket är en skyldighet som har kommit till uttryck i rättspraxis, se AD 2010 nr 90. Givet att X var att anse som arbetstagare kan det sammanfattningsvis konstateras att dennes invändning inte på något sätt kan tillmätas någon nämnvärd betydelse.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande anföras. Du kan mot bakgrund av det inträffade göra en sedvanlig polisanmälan. Härutöver går det eventuellt att föra en skadeståndsprocess och jämte detta begära att domstolen ska meddela ett intermistiskt vitesförbud för att skyndsamt kunna få till adekvata skadebegränsande åtgärder. Och slutligen framstår det enligt mening som osannolikt att de ifrågavarande uppgifterna, som bland annat inkluderar ditt bolags kunddatabas, skulle vara något som kan tillfalla din före detta kompanjon. Den rättsliga regleringen i fråga om konkurrensklausuler finns i 38 § AvtL, men för att den här utredningen inte ska bli alltför lång och svåröverskådlig väljer jag att hänskjuta alla eventuella spörsmål kopplade till sådana klausuler till vårt kommande telefonsamtal.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på fredag den 30/10 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Kan man använda bearbetade bilder för att trycka på tröjor och sälja?

2020-10-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,Vi är ett nystartat företag som undrar hur det är med att trycka bilder på Hoodies. Vi har kommit fram att det inte är lagligt att ta bilder för att sälja dem, men hur är det om man skulle redigera om dem och sedan trycka dem på tröjor?Tack på förhand!
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om upphovsrätt hittas i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL).Olagligt att använda upphovsrättsskyddade bilder:Som ni skriver är det inte lagligt att trycka upphovsrättsskyddade bilder på tröjor för att sälja dessa. Upphovsrätten innebär nämligen att det endast är upphovsmannen som har rätt att framställa exemplar av verket samt sprida det till allmänheten (1 kap. 2 § URL). För att få använda ett sådant verk krävs upphovsrättsmannens medgivande. Det finns möjlighet att använda ett bearbetat verk:Den som i någon form bearbetar ett material, genom att översätta det till en annan konstform, genom att redigera om eller korta ner det eller genom att omarbeta originalet på annat sätt, får upphovsrätt till sin prestation i egenskap av bearbetare. Även den här formen av upphovsrätt för bearbetaren kan dock bara utövas under förutsättning av originalkonstnärens godkännande. En sådan upphovsrätt kan alltså bara utövas av de båda gemensamt (1 kap. 4 § URL). Om bearbetningen däremot är så omfattande att den blivit ett nytt och självständigt verk har originalkonstnären inte längre någon rätt till verket. Att endast förstora/förminska, beskära, färglägga eller retuschera en bild anses inte innebära att ett nytt självständigt verk tillkommit utan det krävs i regel något mer. Huruvida ett nytt självständigt verk tillkommit beror på originalbildens skyddsomfång (hur särpräglad denna är) och graden av självständigt skapande som den bearbetade bilden ger uttryck för (se NJA 2017 s. 75).Sammanfattning:Sammanfattningsvis krävs det, för att ni ska kunna använda bilder utan upphovsrättsmannens samtycke, att ni bearbetar bilderna på så sätt att ett nytt självständigt verk uppkommer. Kraven för detta är relativt höga och det räcker alltså inte med att ni endast förstorar/förminskar, beskär, färglägger eller retuscherar bilderna. Hoppas ni fick svar på er fråga!Vänliga hälsningar,

Upphovsrätt och att måla av kända dockor

2020-10-20 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej. Jag undrar om det är lagligt att avbilda ett känt leksaksmärkes dockor. Alltså att måla tavlor med dem dom motiv?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du vill veta om det är lagligt att måla tavlor och där avbilda ett känt leksaksmärkes dockor. Jag förutsätter att du på något sätt vill sälja tavlorna. Om du bara ska ha dessa hemma är det inte otillåtet att ha denna hemma för privat bruk, då en inskränkning i upphovsrättsskyddet är undantaget för privatframställning (12 § Upphovsrättslagen). Du kan alltså utan problem framställa "ett eller några få exemplar" av verket så länge du inte bjuder ut dem till försäljning.Vad innebär att ett verk skyddas av upphovsrätt?Ett konstnärligt verk, exempelvis en känd leksaksmärkes docka skyddas av upphovsrätt (1 § Upphovsrättslagen). För att ett verk ska skyddas av upphovsrätt krävs ingen registrering eller liknande, men det krävs att verket uppnår verkshöjd. Med verkshöjd menas att verket måste ha viss särprägel/originalitet. En känd docka har sannolikt verkshöjd.Det som det innebär att ha upphovsrättsligt skydd till ett verk är att upphovsrättsmannen har uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick (2 § Upphovsrättslagen). Vad som menas med att göra ett verk tillgängligt för allmänheten är bland annat när exemplar av verket bjuds ut till försäljning (2 § 3 stycket 4 punkten Upphovsrättslagen).Hur stort skyddsomfång ett upphovsrättsligt verk har anses bero på hur originellt det är. Om originaliteten av verket är stort blir också skyddsomfånget stort. En känd docka som exempelvis Barbie har ett stort skyddsomfång. Det som blir avgörande för om en efterbildning av ett verk, dvs. att någon exempelvis målar en tavla med dockan omfattas av upphovsrätten för originalverket är om bearbetningen i sig anses så originell att det blivit ett eget verk eller inte. I rättsfall menar domstolen att en bearbetning ofta känns igen genom att den lämnar originalverkets individualitet oförändrad och endast låter den framstå i ny gestalt. De väsentliga dragen i originalverket behålls alltså (NJA 2017 s. 75).Sammantaget blir det svårt att uppnå verkshöjd och därmed skapa ett eget verk om originalverket har en stor originalitet och därmed ett stort skyddsomfång. Sådana verk anses mer skyddsvärda.Omfattas målande av dockan/att sälja konstverken av upphovsrätt?Om du säljer tavlor som inte kan anses som egna verk utan som bara framställer den kända dockan i "nytt ljus" begår du ett upphovsrättsintrång, förutsatt att dockan är upphovsrättsligt skyddat och förutsatt att du inte har upphovsrättsmannens samtycke (53 § Upphovsrättslagen). Om du inte har det utgör det en otillåten exemplarframställning att göra verket tillgängligt för allmänheten genom försäljning (2 § Upphovsrättslagen)Om du skapar en tavla med den kända dockan inmålad kan det vara så att du gör ett upphovsrättsintrång. Bedömningen beror på hur lika man uppfattar att det ursprungliga verket (dockan) och bearbetningen/efterbildningen (din tavla) är. Om de är så pass lika att det anses som "samma verk" har du gjort ett upphovsrättsintrång om du säljer tavlan vidare, genom att du gjort en otillåten exemplarframställning. Om du däremot med hjälp av figuren skapar något nytt och självständigt kan det vara så att tavlan utgör ett nytt verk och då är det tillåtet att sälja den.Vad händer om du gör dig skyldig till upphovsrättsintrång?Om du bjuder ut till försäljning ett verk som anses utgöra "samma verk" som originalet, gör du ett upphovsrättsintrång om det sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet (53 § Upphovsrättslagen). Detta kan leda till böter eller fängelse i högst två år.Vad gäller detta i ditt fall?Beroende på hur lik målningen blir dockan kan det innebära ett upphovsrättsintrång att sälja tavlan. Skulle dockan utgöra en stor del av tavlorna, kommer dina tavlor sannolikt inte anses uppnått den verkshöjd som krävs för att det ska anses vara ett eget verk. Det du målar kommer i sådana fall att utgöra "samma verk" som det ursprungliga verket och du kommer genom att bjuda ut den till försäljning göra ett upphovsrättsintrång.Vad som händer om dockan bara är en del av tavlan är svårt för mig att svara på. Bedömningen beror på hur originell själva dockan är, vilket i sig avgör hur omfattande skyddet för verket blir. Det beror också på hur avgörande dockan är för dina tavlor och om du i dina tavlor uppnår den originalitet som krävs för att de ska anses som nya verk.Vänligen,

Får konstnären använda motivet till tavlan jag köpt?

2020-10-16 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag har köpt en tavla, av en mindre lokal konstnär. Det finns bara den i original, inga tryck. Nu har jag fått veta att tavlan har blivit ett skivomslag. Jag har inte fått ngn information av konstnären om detta. Har konstnären rätt att göra så utan mitt tillstånd?
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemet?Jag tolkar det som att du undrar om det är okej att konstnären som målat en tavla du köpt använder tavlan till ett skivomslag. Vad som gäller i ditt fall beror på den upphovsrätt som skyddar tavlan enligt upphovsrättslagen (URL). Här under går jag igenom vilket upphovsrättsskydd tavlan har och slutligen vad som gäller i just din situation.Tavlans upphovsrättsskyddNär en tavla målas blir den automatiskt skyddad upphovsrättsligt som ett konstnärligt verk (1 § URL). Vad skyddet innebär är att konstnären som målat tavlan får en rad ensamrätter till tavlan. Ensamrätterna innebär bland annat att ingen annan utan konstnärens samtycke får framställa fler exemplar av tavlan eller göra tavlan tillgänglig för allmänheten (2 § URL).I regel är det konstnären som har kvar ensamrätterna till en tavla även om tavlan blir såld vidare. För att köparen av tavlan ska ta över de ensamrätter som finns för tavlan måste konstnären och köparen särskilt ha avtalat om det.Din situationSom jag uppfattar det har du och konstnären inte avtalat om att du ska ta över ensamrätterna till tavlan. Om det stämmer är det fortfarande konstnären som har ensamrätt att bestämma över om tavlan ska bli ett skivomslag. Därför behöver konstnären inte heller ditt tillstånd.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vad gäller vid upphovsrättsintrång?

2020-10-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag fotade en bild som jag sen publicerade på min privata Instagram & blomsterbutiken (som jag är anställd hos) Instagram i reklam & inspirationssyfte. Samma dag såg jag att ett annat företag hade publicerat min bild och skrivit en reklam-text. Vårt butiksnamn fanns i texten men inte mitt, upphovsrättsinnehavaren.Jag kontaktade dem för att be dem skriva mitt för & efternamn, dvs erkänna mig som fotograf tydligt i texten. Men detta hände inte. Min chef blev inkopplad och bad om samma sak. Det ledde till att företaget tog ned bilden på eget bevåg.Min bild låg uppe på deras instagram i 5 dagar utan att tydligt namnge bildens fotograf/ägare, trots att jag kontaktat dem ett flertalet gånger angående detta.Har inte fått någon ursäkt eller kompensation. Bilden är nedtagen, kan jag ändå anmäla företaget för Upphovsrättsintrång? Vad får jag ut av det isåfall? Kan de bli betalningsskylldiga?Mvh
Nabyiel Marionell |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur regleringen ser ut vad gäller skydd för fotografisk bild och vad påföljderna är vid upphovsrättsintrång. Regler om upphovsrätt finns i upphovsrättslagen (URL). Nedan kommer jag redogöra i detalj vad som gäller. UpphovsrättsskyddHuvudregeln är den som skapar ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket om verket avser bl.a. fotografiskt verk (1 § URL). För att fotografiet ska kunna skyddas av upphovsrättslagen måste det uppnå verkshöjd. Det ska handla om ett verk som är originellt och är upphovsmannens egna intellektuella skapelse. Detta betyder dock inte att bilden som du tagit inte är skyddad av upphovsrättslagen. Du som har tagit bilden (fotografen) har uteslutande rätt att framställa exemplar av bilden och göra den tillgänglig för allmänheten (49 a § URL). Fotografens ensamrätt motsvarar fullt ut det som gäller för upphovsrätt. Ensamrätten omfattar alltså både de ekonomiska och de ideella rättigheterna som bl.a. förbjuder att verket överförs till allmänheten utan upphovsmannens tillåtelse och kräver att upphovsmannens namn anges vid framställning av verket (2 och 3 § URL). Skyddet gäller i 50 år från och med det året bilden togs.UpphovsrättsintrångÅtgärder som innebär intrång i upphovsrätt är straffbara och kan leda till att personen får böter eller fängelse i högst två år (53 § URL). Dessutom ska den som utnyttjar ett verk i strid mot upphovsrättslagen betala skälig ersättning för utnyttjandet till upphovsmannen eller hans eller hennes rättsinnehavare (54 § första stycket URL).Sker det uppsåtligen eller av oaktsamhet, ska ersättning även betalas för den ytterligare skada som intrånget eller överträdelsen har medfört. När ersättningens storlek bestäms ska hänsyn särskilt tas till- utebliven vinst,- vinst som den som har begått intrånget eller överträdelsen har gjort,- skada på verkets anseende,- ideell skada, och- upphovsmannens eller rättsinnehavarens intresse av att intrång inte begås. (54 § andra stycket URL). Eftersom bilden har använts utan din tillåtelse kan företaget bli ersättningsskyldig och du kan rikta krav mot företaget trots att bilden har tagits ned.Vad du bör göra nuEftersom detta är ett brott kan du ta kontakt med Polisen. Dock får åklagaren endast väcka åtal för brott om det är motiverat från allmän synpunkt.Ett annat alternativ kan vara att du kontaktar en advokat för att se över möjligheterna för att driva en civilprocess. En advokat kan även undersöka sakomständigheterna närmare och hjälpa dig att hävda dina rättigheter gentemot företaget.För vidare hjälp med ditt ärende kan du boka tid med vår Juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas du fick svar på din fråga!Vänlig hälsning,

Får jag ladda ner videor från nätet?

2020-10-21 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Får man ladda ner och spara videos från en musiktjänst på sin dator och använda det för privat bruk? Jag undrar även ifall man får använda programvaror på nätet för att hjälpa en med nedladdningen?
Amila Zahirovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som utångspunkt kan jag nämna att det är upphovsrättslagen (URL) som är tillämplig lag på frågan. Får jag ladda ner videor från en musiktjänst?Den som skapar ett verk (i detta fall en video), har en rätt att förfoga över det material han skapat (2 § första stycket URL). Undantag till denna ensamrätt att hantera verket finns, (11 § URL). Om verket redan finns tillgänligt för allmänheten (som i ditt exempel där verket finns tillgängligt på musiktjänsten), så gäller det att du får framställa ett eller ett par exemplar av detta offentliggjorda verk för privat bruk (12 § URL). För att du ska kunna framställa ett exemplar för privat bruk krävs det att videon som du vill ladda ner lovligen är framställd (personen har gett tillstånd) av den som skapat den. Annars får du inte framställa exemplar för privat bruk (12 § fjärde stycket URL). Får jag ta hjälp av program för att kunna utföra denna nedladdning? Gällande programmet som du nämner har jag inte tillräckligt med information för att avgöra, men som utgångspunkt gäller det som jag nämner ovan. Så länge det är upplagt med tillstånd av den som skapat videon, får du lov att ladda ner det för privat bruk. Om det dock skulle vara så att dessa program som hjälper dig att ladda ner musiken gör detta utan att ha tillstånd från upphovsmannen att lägga upp en sådan video (den som skapat videon), så kan det vara olagligt. Sammanfattning Du får lov att framställa ett eller flera exemplar av videon för privat bruk, så länge denna video lagts ut med tillstånd av den som skapat den. Gällande programmet rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå för vidare hjälp i ditt ärende, då jag inte har tillräckligt med information för att kunna ge ett utförligt svar. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas att du fick svar på din fråga!

Får man använda sig av en kort textrad som använts tidigare?

2020-10-17 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag har skrivit en låttext, där är en rad är ett citat från en annan låt.Textraden är så här: och "aldrig ska jag sluta älska dig".Får man använda sig av en kort rad som använts tidigare. Går det att säga att just den textraden hör till en annan sång, eller kan jag använda mig av det?
Geske Lovmand Hvid |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemetJag tolkar din fråga som att du vill veta om textraden "aldrig ska jag sluta älska dig" isolerat set kan vara skyddad av upphovsrätt. Därför är upphovsrättslagen (URL) tillämplig lag. Vad krävs för upphovsrättsligt skydd Litteräre och konstnärliga verk skyddas av upphovsrätt redan vid skapandet. Med andra ord uppkommer det upphovsrättsliga skydd helt automatisk (1 kap., 1 § URL). För att uppnå upphovsrättsligt skydd måste föremålet uppnå "verkshöjd", vilket innebär att det måste finnas ett visst mått av originalitet och särprägel.När ett verk är upphovsrättsligt skyddad har upphovsmannen en ideell och ekonomisk ensamrätt till verket (1 kap., 2 och 3 § URL). Men om en text, eller enstaka ord, saknar originalitet faller det utanför det upphovsrättsliga skyddet. Det är inte omöjligt att även enstaka ord kan skyddas av upphovsrätt men det beror på om orden i sitt sammanhang uttrycker originalitet och särprägel. Citat Om du vill citera ett annat verk måste du göra det i enlighet med god sed och endast i den omfattning som motiveras av ändamålet (2 kap., 22 § URL). I så fall måste upphovsmannens namn måste framgå (1 kap., 3 § URL). Detta verkar vara en krånglig lösning i en låttext. I ditt fall Tyvärr går det aldrig att ge ett svart/vitt svar på sådana frågor.Om du vill vara på den säkra sidan kan du omformulera meningen litegrann. Det kan vara en bra lösning för dig, eftersom du i så fall kan sluta oroa dig kring detta. Min bedömning är att orden "aldrig ska jag sluta älska dig" isolerat set har en vardaglig prägel och torde sakna verkshöjd. Om min bedömning är korrekt kan du fritt använda orden, eftersom de då inte skyddas av upphovsrätt.Tänk på att bedömningen kan bli en annan om du till exempel skriver en låt som även på annat sätt är lik en annan persons originallåt. Man får helt enkelt göra en helhetsbedömning i det enskilda fallet, där även melodin och den resterande text kan beaktas. Hur du kan gå vidare med din frågaJag hoppas att du med detta fick svar på din fråga!Om du har behov av ytterligare rådgivning, rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå för vidare hjälp i ditt ärende.Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00.Vänligen,

Bild på mig i någon annans reklam

2020-10-16 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hejsan!Jag upptäckte något för nån vecka sen, jag åkte upp bakom en skåpbil som hade en massa reklam på sig från ett lopp jag deltog i för typ 3 år sen. Och bakluckan pryddes med enbart en stor bild på mig där jag tar mig över ett hinder, (en rätt stor bild). Borde inte jag blivit förfrågad? Känns inte rätt så här I efterhand. Hur går jag tillväga för att driva en eventuell rättssak?
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemet?Som jag uppfattar det undrar du om det är okej att någon annans reklam innehåller en stor bild på dig utan att du blivit tillfrågad. Du undrar även hur du kan gå till väga för att driva en eventuell rättssak.Vad som gäller i ditt fall finns reglerat i lagen om namn och bild i reklam (namn- och bildlagen). Här under går jag igenom vad den lagen säger. Slutligen går jag också igenom hur du kan gå vidare med ärendet.Namn- och bildlagenEn näringsidkare får inte använda en annan persons namn eller bild i marknadsföring utan personens samtycke (1 § namn- och bildlagen). Med andra ord måste en näringsidkare fråga en person om lov innan personens namn eller bild används i reklam.Om en näringsidkare ändå använder någon annans namn eller bild i reklam på ett uppsåtligt eller grovt oaktsamt sätt ska näringsidkaren dömas till böter (2 § namn- och bildlagen). Näringsidkaren är dessutom alltid skyldig att utge skäligt vederlag till personen vars namn eller bild har använts. Utöver det skäliga vederlaget kan personen också få ersättning för annan skada som uppstått på grund av agerandet. Den extra ersättningen förutsätter till skillnad från det skäliga vederlaget att näringsidkaren agerat uppsåtligen eller av oaktsamhet. (3 § namn- och bildlagen).Vidare hjälpI ditt fall har någon använt din bild i reklam utan att be dig om lov. Du har därför åtminstone rätt att få skäligt vederlag av näringsidkaren som står bakom reklamen. I första hand skulle du kunna försöka få till en överenskommelse direkt med företaget angående vederlag men om det inte funkar finns alltid möjligheten att föra en talan i rätten. Jag skulle rekommendera att du tar kontakt med vår juristbyrå för att få vidare hjälp i ditt ärende. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00-16.00Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,