Får jag sälja vidare en vara som är varumärkesskyddad?

2020-06-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag undrar om jag behöver tillstånd från den som äger varumärket om man vill tävla ut en viss produkt som är märkt med det varumärket. Som exempel kan man tänka sig att jag köpt en Volvo och nu vill tävla ut den, behöver jag då tillstånd från Volvo för att göra detta?Med vänlig hälsning, Johan
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Den som har varumärkesskydd för sitt varumärke har en ensamrätt att använda varumärket, vilken innebär att ingen annan än innehavaren får använda kännetecknet (se 1 kap. 10 § varumärkeslagen). Det finns emellertid något som kallas för konsumtion av ensamrätten och detta regleras i 1 kap. 12 § varumärkeslagen. Att ensamrätten konsumerats innebär att du fritt kan använda varumärket, inkluderat att du kan sälja vidare varan, marknadsföra den etc. Detta förutsätter att den aktuella bilen du tänkt ha med i tävlingen har förts ut på marknaden inom EES samt att den har förts ut av varumärkesinnehavaren själv eller av någon som har dennes samtycke, t.ex. en grossist. Om Volvo har gjort detta med den specifika bilen som du har köpt har deras ensamrätt konsumerats och du kan alltså i princip fritt använda bilen.I praxis har vissa undantag till en fullständig konsumtion gjorts, till exempel i mål C-337/95. EU-domstolen uttalade här att varumärkesinnehavaren kan stoppa användning av sitt varumärke om de bjuds ut på ett sätt som allvarligt skadar varumärkets anseende. I det aktuella fallet marknadsfördes exemplar av Diorvaror på ett sätt som Dior inte ansåg överensstämma med deras aura av lyx och kvalitet.Om du vill ha hjälp av någon av våra verksamma jurister i ärendet kan du boka det här.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Spelande minderårig

2020-06-29 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Hej, Jag brukar spela vissa spel online. Kan det vara brottsligt att diskutera saker som berör spelet med ett barn, om man själv är vuxen?
Sofia Ander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att endast diskutera ditt eget spelande med ett barn är inte i sig något brottsligt. I enlighet med de flesta spelbolags interna regler så får inte personer under 18 år själva spela, vilket även följer av spellagen vad gäller exempelvis licensgivande, (2018:1138), se här. Licenspliktigt spel får inte tillhandahållas någon som är under 18 år, vilket följer av spellagen 14:2. Det framgår inte av din fråga vilken typ av spel som det rör sig om, men det kan nämnas att vissa spel som exempelvis innehåller mycket grovt våld kan innebära att PEGI (Pan-European Game Information, som är en organisation som sätter åldersgränser på spelande utifrån dess innehåll) sätter högre åldersgränser på vissa typer av spel. I och med att din fråga endast rör om det är brottsligt att diskutera ett spel, så är mitt svar nej eftersom att diskussion kring och om spelande i sig inte är olagligt. Spelet tillhandahåls inte och av din fråga verkar inte heller exempelvis bilder eller liknande uppvisas för barnet.

Vad gäller vid intrång i upphovsrätten? Och vilka sanktionsmöjligheter finns att tillgå?

2020-06-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, vi ligger i en tvist med en kund som inte vill betala för ett jobb vi gjort. Den del som jag vill få lite råd om är att de använder en bild jag tagit som fotograf samt en logotyp som jag designat och ritat från grunden trots att de inte betalat och att att jag upplyst dem att de använder mina upphovsrättsskyddade verk olovligt. Jag har också informerat dem tydligt att jag vill att dem slutar använda bilden och logotypen i sin marknadsföring, både digitalt och i tryckt form. De har svarat att de kan tänka sig att betala mig ett belopp som de tycker är rimligt, detta är inte ett alternativ då vi redan har gett dem chansen till förlikning två gånger. Bägge gångerna har de ratat vårt erbjudande. Kontentan är att de vägrar att ta bort/sluta använda verken så nu undrar jag vad jag kan göra. Jag vill att de upphör med användandet och bli av med problemet. Kan jag polisanmäla dem? jag känner inte för att gå in i en rättslig process då det tar mycket tid och kan ev. bli kostsamt men gör det om jag måste. Tacksam för råd:).
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. En tvist har uppstått mellan dig och en av dina kunder avseende bruket av en bild och en logotyp som du äger upphovsrätten till. Såvitt jag förstår sker det nu sagda olovligen eftersom den ifrågavarande kunden inte har ersatt dig för det arbete som du har lagt ner. Du använder begreppet "vi" i din ärendebeskrivning vilket tyder på att avtalet som är träffat med kunden eventuellt är ett avtal som formellt är ingånget mellan denne och någon juridisk person som du sedermera företräder. Jag kommer dock i den fortsatta framställningen att referera till dig personligen. Vidare aktualiserar ditt immaterialrättsliga ärende såväl straffrättsliga aspekter (huruvida något är brott begånget) som civilrättsliga (avtalsrättsliga) sådana varför jag kommer att redogöra för bägge spörsmålen inom ramen för den här utredningen. Och den lagstiftning som behöver beaktas är:Brottsbalken (BrB).Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen, URL).Några inledande upphovsrättsliga hållpunkterDet upphovsrättsliga skyddet uppstår formlöst genom att verk skapas. Till skillnad från många andra sammanhang existerar inget registreringssystem på det här området varför det ankommer på den enskilde skaparen av ett verk att bevaka sin upphovsrätt och i förekommande fall göra anspråk på densamma. Avsaknaden av ett offentligt register innebär också att det inte finns någon statlig myndighet som kan svara för att kontrollera att ett alster verkligen är ett verk på det sätt som lagstiftningen föreskriver. I förarbetena till upphovsrättslagen har lagstiftaren angett att det grundläggande kravet för erhållandet av det upphovsrättsliga skyddet är att verket når upp till ett visst mått av självständighet och originalitet. Detta betyder att det aktuella alstret (verket) ska vara resultatet av en skapande verksamhet och präglas av viss konstnärlig självständighet och originalitet för att åtnjuta det lagstadgade skyddet (prop. 1960:17, s. 42 och 49 f). I doktrinen (den rättsvetenskapliga litteraturen) brukar de lärda beteckna detta som verkshöjd. Men märk väl att det inte föreligger något som helst objektivt kvalitetskrav för ett verk ska omfattas av upphovsrätten. Även "dåliga" verk skyddas. Däremot utgör den så kallade verkshöjden ett villkor för skyddsbarheten, vilket framgår av den inledande bestämmelsen till upphovsrättslagen där verkshöjd anses ligga i begreppet verk (1 § URL). Jag har ingen anledning att misstänka att din bild och den logotyp som du har skapat inte skulle nu upp i tillräcklig verkshöjd. Det ovan anförda utgjorde mer en inledande beskrivning till en del av det upphovsrättsliga området, vilket jag menar kan vara bra att ha viss basal kunskap om i det här sammanhanget. Detta (verkshöjden) är likaledes en förutsättning för att överhuvudtaget kunna nyttja det immaterialrättsliga sanktionssystemet. Notera även att den lista på vad som anses vara ett verk och som finns upptagen i upphovsrättslagens första lagrum (lagparagraf) inte är uttömmande. Andra skapelser kan således också omfattas och få upphovsrättsligt skydd, vilket Högsta domstolen (HD) har uttalat i rättsfallet NJA 1998 s. 563. Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HD så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Din första och enda fråga enligt ovan - Är en polisanmälan möjlig?Det korta svaret lyder: Ja, det är möjligt att göra en polisanmälan med anledning av det inträffade. Den som beträffande ett litterärt eller konstnärligt verk vidtar åtgärder som innebär intrång i upphovsrätten döms, om det sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst två år (53 § 1 st. URL). Även försök, förberedelse och medverkan är kriminaliserat enligt upphovsrättslagen där generella hänvisningar görs till 23 kap. BrB. Immaterialrättsliga intrång av det här slaget är så kallade angivelsebrott, vilket betyder att en åklagare får väcka åtal om målsäganden (du) anger (anmäler) brottet eller om åtal av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt (59 § 1 st. URL). Enligt egen utsaga sker den aktuella kundens begagnande av dina alster, bilden och logotypen, helt utan ditt samtycke varför det enligt min mening inte kan ses som någonting annat än ett olovligt brukande. I den delen kan dock uppdragsavtalet få viss bäring på den rättsliga bedömningen, i vart fall civilrättsligt och beträffande den eventuella skadeståndsskyldigheten (se nedan). Men utifrån den information som du har delgett oss ovan kan sannolikt brott mot upphovsrätten konstateras som ett faktum i det här fallet varför detta torde kunna rendera straffansvar för din kund. Det immaterialrättsliga sanktionssystemet i övrigt, vad gäller? Och kan brott mott uppdragsavtalet föranleda skyldighet att utge skadestånd?Inledningsvis ska sägas att det som har manifesterats i det avtal som är ingånget mellan dig och kunden utgör basen för den rättsliga bedömningen i det här avseendet. Och eftersom jag saknar kunskap om dess innehåll bereder detta vissa svårigheter. Men följande kan anföras. Avtalet behöver studeras. Av din ärendebeskrivning och mot bakgrund av de två förlikningsförhandlingar som har hållits står det klart att den avtalade ersättningen är tvistig. Det tyder också på att priset aldrig reglerades till fullo i avtalet, men huruvida så verkligen är fallet är för mig ovisst. I civilrättsligt hänseende kan du i domstol och genom en så kallad fullgörelsetalan yrka (begära) att svaranden (din motpart, kunden) förpliktigas att ersätta den skada som intrånget har inneburit samt att betala för det ursprungliga arbetet (54 § URL). Det kan dock stundtals vara ganska svårt att få full kompensation i den här typen av mål då en rättighetshavare måste kunna bevisa storleken av den påstådda intrångsskadan och precisera denna till ett visst belopp.Många gånger kan därför en förbudstalan vara ett mer vettigt alternativ. På yrkande av upphovsmannen (du) får nämligen en domstol vid vite förbjuda den som vidtar eller medverkar till en åtgärd som innebär intrång eller annan överträdelse av upphovsrätten att fortsätta med åtgärden (53 b § 1 st. URL). I normalfallet förenas förbud med viten, vilket är en form av straffavgift som kan dömas ut om förbudet inte respekteras av den som har träffats av sanktionen. Ytterligare en fördel med en förbudstalan är att varken uppsåt eller oaktsamhet behöver bevisas utan domstolen prövar helt enkelt om det objektivt sett har skett ett upphovsrättsintrång. Förbud vid viten kan även meddelas interimistiskt, det vill säga tillfälligt och fram till dess att processen slutligen har avgjorts. Den sistnämnda företeelsen är enligt min mening ett utomordentligt fördelaktigt alternativ för dig i det här fallet och i dina försöka att kunna snabba på förfarandet ytterligare. Ett interimistiskt beslut förutsätter dock att du kan visa sannolika skäl för att kundens agerande utgör ett intrång i din upphovsrätt och att det skäligen kan befaras att denne genom att fortsätta med intrånget minskar värdet av din ensamrätt till dina alster (53 b § 2 st. URL). Vidare måste du ofta (men inte alltid!) kunna ställa säkerhet för den skada som kan tillfogas din kund ifall det efteråt skulle visa sig att du faktiskt var fel ute (53 b § 4 st. URL). Sammanfattning och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande konstateras. Verkshöjden på det ifrågavarande alstret är en första förutsättning för att kunna åberopa några av de sanktioner som finns att tillgå för en skapare vars upphovsrätt har kränkts. Utifrån vad jag i skrivande stund vet om aktuella omständigheterna i ditt ärende är det min uppfattning att ett brott kan vara begånget. Min bedömning är dock att det civilrättsliga sanktionssystemet med möjligheten till såväl skadestånd som en förbudstalan är mer effektivt. Men naturligtvis finns det ingenting som hindrar dig från att driva två processer ifall det finns en önskan om att även kunna utkräva ett straffrättsligt ansvar. Min rekommendation är att du upprättar ett formellt kravbrev i vilket du preciserar ditt anspråk och gör gällande att du även avser att väcka en talan i en tingsrätt om inte skulden omedelbart alternativt inom viss föreskriven tid regleras till fullo. Förslagsvis kontaktar du en jurist för detta. Vår byrå kan bistå dig med författandet av all välbehövlig dokumentation (såsom ett kravbrev, en stämningsansökan och andra dylika handlingar), agera ombud och företräde dig inför och under ytterligare en förlikningsförhandling eller en kommande domstolsprocess. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan. Vänligen,

Kan jag använda tryck av klubbemblem på mina produkter?

2020-06-21 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag planerar att ta fram olika typer av produkter med tryck för att sälja på via e-handel. Helst vill jag att dessa motiv som jag ska trycka ska vara AIK, Hammarby och Djurgårdens klubbemblem. Då jag med största sannolikhet anar att det inte är lagligt att sälja produkter med dessa tryck på grund av ensamrättigheter vänder jag mig hit.Är det olagligt? Om svaret är ja, finns det något sätt att "ta sig runt" det. Kan jag exempelvis skriva "Allmäna Idrottsklubben" i svartgult (inget emblem) utan göra intrång på deras varumärke? Stort tack på förhand!
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor rörande varumärkesrätt regleras i varumärkeslagen (VML). Ensamrätt till varumärken kan förvärvas på två sätt, genom registrering i varumärkesregistret (1 kap. 6 § VML) och genom inarbetning (1 kap. 7 § VML). Med inarbetning menas att varumärket är känt, inom en betydande del av den krets som varumärket riktar sig till (omsättningskretsen), som en beteckning för de varor eller tjänster som tillhandahålls under varumärket (1 kap. 7 § 2 stycket VML). Ensamrätten innebär att ingen annan än innehavaren av ensamrätten till varumärket utan tillstånd får använda ett tecken för varor eller tjänster i en näringsverksamhet om tecknet: Är identiskt med varumärket och används för samma typ av varor eller tjänster. Är identiskt med eller liknar varumärket och används för samma eller liknande varor eller tjänster vilket skapar en risk för förväxling mellan varorna eller tjänsterna som tillhandahålls. I detta innefattas att användning av tecknet leder till uppfattningen att det finns ett samband mellan den som använder tecknet och innehavaren av ensamrätten till varumärket. Är identiskt med eller liknar varumärket som är känt av en betydande del av omsättningskretsen och användningen innebär att man drar otillbörlig fördel av varumärket eller är att användningen av tecknet skadar varumärket. Vilken typ av vara eller tjänst som tillhandahålls är irrelevant i detta fall (1 kap. 10 § VML). Samtliga fotbollsklubbar som du har nämnt har ett registrerat varumärke avseende klubbmärket och innehar alltså ensamrätten att använda detta. Vidare är klubbnamnet och dess färgkombinationer så pass känt bland omsättningskretsen (i detta fall främst fotbollssupportrar, men även andra sporter) att även dessa omfattas av klubbens ensamrätt, inte endast klubbmärket. Du får alltså inte använda klubbarnas emblem på dina produkter. Du kan inte heller ta dig runt ensamrätten genom ditt exempel då du inte har tillstånd att använda klubbarnas namn. Detta gäller oavsett vilka typer av produkter du planerar att sälja.Avseende färgerna så är det inte färgerna i sig som är varumärkesskyddade utan det är färgerna sedda i sitt sammanhang som kan ha detta skydd. Exempelvis klubbarnas färgkombinationer tillsammans med klubbens namn eller märke. Du skulle alltså kunna använda färgkombinationerna på dina produkter, men inte färgerna tillsammans med tecken som liknar klubbarnas emblem. Om du har ytterligare frågor är du välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar,

Kan vi använda andras bilder?

2020-06-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Vi är en grupp på tre gymnasietjejer på Hvitfeldtska gymnasiet, årskurs 2. Inför trean planerar vi ett gymnasiearbete, men vi är osäkra på om det finns några juridiska hinder. Vi ska i vår idé använda bilder på personers ansikten som vi sedan visar på en presentation och har med i undersökningen. Denna presentation kommer visas upp framför ett flertal klasser. Namn och andra personliga uppgifter kommer inte finnas med. Vi funderar på om vi kan ta bilder från nätet och undrar om det finns någon hemsida vi kan använda där man får ta bilderna. Vi fick idén till gymnasiearbetet från en serie på Netflix, kan man ta bilderna som de använde? Finns annars ett annat sätt vi kan göra det på?
Lucas Rasmusson |Hej! Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga.Jag tolkar er fråga att det handlar om ni får använda er av andras bilder och hur det fungerar juridiskt. Eran fråga berör upphovsrätt och det regleras i upphovsrättslagen (URL). När någon tar en bild får personen upphovsrätt över bild och det fungerar som ett skydd. Då om någon annan förutom upphovsrättsinnehavaren (personen som har tagit bilden) ska använda sig av bilden behöver personen ha upphovsrättsinnehavarens samtycke. I vissa fall behöver man inte ha upphovsrättsinnehavarens samtycke och det är när man använder sig av bilder för privat bruk. I ert fall handlar det om spridning av bilder till ett flertal människor och därmed krävs samtycke från upphovsrättsinnehavaren. Om ni skulle använda er av bilder som är upphovsrättsligt skyddade utan godkännande av upphovsrättsinnehavaren gör ni intrång av upphovsrätten. Då kan ni bli straffade med böter till och med fängelse beroende på allvarlighetsgraden. De bilder som används av Netflix är deras bilder och därmed har de upphovsrätten för bilderna och ni behöver deras tillstånd för att använda er av deras bilder. Min rekommendationMin rekommendation är att ni använder er av bilder som är upphovsrättsfria. Det betyder att bilderna inte är skyddade av upphovsrätt och allmänheten kan använda sig av bilderna. Det går att googla på "upphovsrättsfria bilder" eller "Creative Commons" så lär det komma fram flera träffar på bilder som ni kan använda. Då Creative Commons licenser är en licens som upphovsrättsinnehavarna har gjort för att göra det lättare för allmänheten att använda sig av deras bilder. I andra hand, kan ni ta egna bilder då ni får upphovsrätten. Sedan om ni hittar någon bild ni verkligen vill använda så bör ni hitta upphovsrättsinnehavaren och be om tillstånd att använda bilden, men personen kan begära ersättning för det genom exempel pengar. Om ni har ytterligare frågor är ni varmt välkommen att höra av er till oss.Med vänliga hälsningar,

Vilket ansvar har huvudentreprenören gentemot beställaren om en underleverantör försätts i konkurs?

2020-06-28 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Hej!Vi är ett bygg-och fastighetsbolag. För 5 år sedan byggde hade vi kontrakt på ett ganska stort bygge. Vi hade inte tid så vi skrev ett entreprenadkontrakt med en uppdragstagare som också hade byggfirma. Bygget blev klart, besiktning osv, även tvåårs-besiktning utfördes och åtgärder vidtogs. Nu när femårs-besiktningen skulle göras så visade det sig att det utförande bolaget har gått i konkurs. Vad är vårt ansvar nu? Det är inte så många besiktningsåtgärder med det kommer ta tid att åtgärda och material måste inhandlas.Vi hade alltså ett kontrakt med beställaren, vi hade också kontrakt med utföraren. Tacksam för vägledning och svar!
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline, UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du företräder ett byggbolag som för ungefär fem år sedan åtog sig ett större uppdrag för vilket man sedan anlitade en underleverantör. I vilken omfattning det senare bolaget svarade för det faktiska utförandet är för mig ovisst. Men såvitt jag förstår stod underleverantören för merparten av den ifrågavarande entreprenaden eller kanske till och med allt. Vid tidpunkten för femårsbesiktningen blev ni varse att det anlitade bolaget hade gått i konkurs varför frågor kring ansvarsfördelningen nu har uppstått (det ska här förtydligas att ni formellt uppträder som utförande bolag i förhållande till slutkund). Den aktuella besiktningen utmynnade i att vissa åtgärder behövde vidtas vilka ni i dagsläget och med anledning av den tidigare underleverantörs konkurs själva måste ombesörja. Entreprenadrätten är i Sverige ett oreglerat rättsområde och avtalsparternas förpliktelser kommer ofta till uttryck med hjälp av något av de många standardavtal som finns att tillgå och då främst genom de allmänna bestämmelserna för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader (AB 04) eller genom de allmänna bestämmelser som gäller för totalentreprenader (ABT 06). De nyss nämnda standardavtalen kommer dock inte att ges något utrymme nedan. Däremot måste följande lagstiftning beaktas inom ramen för ditt ärende:Konkurslagen (KL). Förmånsrättslagen (FRL).Lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL).Några inledande avtalsrättsliga hållpunkterInledningsvis måste det sägas att din ärendebeskrivning är tämligen kortfattad och utan tillgång till de båda avtalen, alltså det avtal som är slutet mellan er och beställaren och avtalet som träffades med underleverantören, blir det svårt att kunna uttala sig om någonting med säkerhet. Men i botten för den allmänna avtalsrätten är i vart fall löftesprincipen starkt förankrad och dessutom lagstadgad. Bindande avtal kommer till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av båda parter (1 § AvtL). Därefter gäller i stort sett den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas). Det som har manifesterats i de olika avtalen utgör således grunden för den rättsliga bedömningen. Huruvida de aktuella överenskommelserna reglerar vad som ska gälla i just den här uppkomna situationen kan jag av förklarliga skäl inte heller kommentera. Och för att knyta an till din faktiska fråga - Vad har ni för ansvar gentemot beställaren?Mot bakgrund av det ovan anförda kommer den fortsatta framställningen att bli något generell till sin karaktär. Ansvarsfördelningen är avhängig hur organisationsförhållandena ser ut och vilken typ av entreprenad det handlar om, vilket i sin tur inverkar på fördelningen av arbetsuppgifterna mellan de olika aktörerna. Beroende på vad som har avtalats med uppdragsgivaren brukar man skilja på tre olika entreprenader, vilka är en delad sådan, generalentreprenad och totalentreprenad. Vid den förstnämnda typen svarar beställaren själv för projektering för att sedan ingå flertalet separata avtal utövar kontraktet med huvudentreprenören varför samtliga uppdragstagare bär ett rättsligt ansvar för sina respektive avtalsprestationer gentemot beställaren. Men något sådant torde det inte vara fråga om här. Vid en generalentreprenad ansvarar däremot huvudentreprenören för hela utförandet med undantag för projekteringen. Denne ombesörjs av beställaren själv. Huvudentreprenören träffar sedan avtal med olika underleverantörer men är dock ensam ansvarig i förhållande till beställaren förutom avseende projekteringen. Och som namnet antyder inkluderar en totalentreprenad allt inom ramen för det aktuella projektet och entreprenören ansvarar därför för såväl projektering som genomförande i enlighet med det avtal som är slutet med uppdragsgivaren.Utifrån den information som du har delgett oss framstår det som mest sannolikt att det rör sig om en general- eller totalentreprenad. Men för att den här utredningen inte ska bli alltför omfattande och svåröverskådlig kommer redogörelsen nedan endast att avse totalentreprenader. En sådan innebär lite mer konkret att ni som huvudentreprenör har ett så kallat funktionsansvar för entreprenaden, det vill säga, ni ansvarar för att objektet uppfyller den avtalade funktionen, vilket ofta fordrar vissa tekniska lösningar. Det ska dock noteras att om beställaren preciserar vilka lösningar som denne vill att utföraren ska använda brukar entreprenörens ansvar falla bort i motsvarande delar. Men detta förutsätter att den specifikt föreskrivna tekniska lösningen finns upptagen i avtalet. Brukligt är emellertid att uppdragsgivaren anger ett generellt funktionskrav för hela entreprenaden. Men värt att notera är att bara för att avtalet skulle vara rubricerat som en totalentreprenad är detta alltså inte synonymt med att allt per automatik ingår i ert åtagande och detta oaktat om ersättningen ska betalas i form av ett fast pris eller om denna betalas på löpande räkning. Återigen finns det goda skäl att mycket noggrant studera det ifrågavarande avtalet för att kunna utröna vilka åtgärder hänförliga till den genomförda besiktningen som ni de facto är ansvariga för. Men enligt min mening får den anlitade underleverantörens konkurs däremot ingen som helst bäring på den avtalsrättsliga relationen i förhållande till er uppdragsgivare (slutkunden). Denne har följaktligen inte ingått något avtal med den underleverantör som nu är föremål för ett konkursförfarande varför ni ensamma behöver stå för alla eventuella merkostnader knutna till entreprenaden. Konkursen, vad gäller? Och hur påverkar den er fordran på underleverantören?I samband med gäldenärens (den skuldsattes) konkurs ska dennes kvarvarande tillgångar omvandlas till likvida medel och sedan fördelas mellan borgenärerna (fordringsägarna, icke att förväxla med rättsfiguren borgensman, vilken är en garant). I egenskap av borgenär har det bolag som du företräder förmodligen en fordran på underleverantören och därmed rätt till utdelning i konkursen. Det föreligger dock ett antal i lag föreskrivna prioriteringsregler jämte viss ytterligare reglering om vilka kostnader i en konkurs som ska betalas innan borgenärerna överhuvudtaget kan få betalt. Först ska de så kallade konkurskostnaderna täckas och ett typexempel på en sådan kostnad är konkursförvaltarens arvode (14 kap. 1 § KL). Därefter ska massaskulderna betalas med vilket menas de kostnader som har uppstått i konkursboet efter beslutet om gäldenärens försättande i konkurs (14 kap. 2 § KL). Om det därefter återstår några pengar kan hänsyn tas borgenärskollektivets intressen vilka enligt huvudregeln egentligen äger lika inbördes rätt till betalning (1 § FRL). Men i praktiken förhåller det sig på ett delvis annorlunda sätt där fordringar med förmånsrätt kommer att prioriteras (2 och 15 §§ FRL). Först får borgenärer med fordringar med särskild förmånsrätt betalt, vilka brukar utgöra olika säkerheter i fast och lös egendom, och sedan lämnas företräde åt fordringar med allmän förmånsrätt, typiskt sett löneanspråk. Vidare sker utdelning för att reglera de så kallade oprioriterade fordringarna, exempelvis sedvanliga penninglån (18 § FRL), och slutligen de efterställda fordringarna, statens krav på bland annat utestående bötes- och vitesbelopp (19 § FRL). Min dystra uppfattning är dock att ni kommer att betraktas som oprioriterade fordringsägare och chanserna att kunna få utdelning i en konkurs på grundval av en oprioriterad fordran brukar sällan leda till ett mer lyckosamt utfall. Sammanfattning och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande konstateras. Givet att detta handlar om en general- eller totalentreprenad menar jag att ni inte kan komma ifrån det fullständiga ansvar som råder för entreprenadens utförande. Den av er anlitade underleverantören och dennes konkurs förändrar inte ansvarsfrågan i förhållandet till beställaren och det avtal som är träffat er emellan. Däremot ska det återigen noteras att det nu sagda avtalet kan behöva studeras för att kunna avgöra vad som sorterar under era faktiska åtaganden. Men ni torde inte kunna hävda att beställaren är tvungen att rikta eventuella ersättningskrav mot underleverantören för bristfälligt utfört arbete. Den processen måste ni själva svara för genom att bevaka er rätt till utdelning i den nu pågående konkursen. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan. Vänligen,

Kan jag sälja min egna bok utan att publicera den hos ett bolag?

2020-06-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Om jag skriver en bok, och trycker upp den själv. Kan jag sälja den för en liten summa till bekanta och vänner, utan att publicera den hos något bolag? Eller måste jag publicera den för att kunna sälja den till bekanta? Hur ligger det till med lagen där?
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor rörande rättigheter kopplade till litterära verk, såsom böcker, regleras i upphovsrättslagen (URL). Om du självständigt skriver en bok som är originell (alltså att det är din egen intellektuella skapelse) så är det du som har upphovsrätten till boken (1 § URL). Detta innebär att du har ensamrätt att förfoga över boken genom att framställa exemplar av den och göra den tillgänglig för allmänheten (2 § URL). Alltså skulle du kunna sälja boken till vem du vill utan att behöva publicera den hos ett bolag. Det är din skapelse och enligt lagen har du rätt att förfoga över den som du vill. Upphovsrätten innebär även att du generellt sett kan hindra andra från att framställa exemplar eller göra boken tillgänglig för allmänheten (2 § URL). Om du har ytterligare frågor är du välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar,

Skydda designade produkter

2020-06-19 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag funderar på att starta ett företag som ska designa och sälja varor i keramik. När det gäller produktionen av varorna dock tänkte jag höra mig omkring bland diverse forum. För att den eventuella producenten (som inte behöver vara en professionell fabrik utan kan vara någon som gör keramik som hobby) ska kunna avgöra om varan är något keramikern kan skapa måste denna se en skiss och ta del av tankarna bakom allting.Fråga: Kan jag på något sätt skydda affärsidén och varorna som jag tänker skapa? Kan jag visa skisser utan att andra som inte tar jobbet tar affärsidén?
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Självaste affärsidén - att designa och sälja varor i keramik går inte att skydda. Däremot kan du skydda just dina designer/varor. Om de varor du designar är tillräckligt originella och särpräglade så får du upphovsrätt till dem (URL 1§). Detta krav på s.k verkshöjd är lågt ställt varför dina verk förmodligen kommer uppfylla det så länge du inte kopierar eller gör små justeringar av någon annans verk. Att du har upphovsrätten innebär att du har en ensamrätt att framställa exemplar av verket, oavsett vilken form. Du har även en ensamrätt att göra verket tillgängligt för allmänheten, t.ex genom att sälja det (URL 2§ 1-3st). Därför skulle det vara olagligt för de du kontaktar att använda dina ritningar. Skulle dessa personer göra ett intrång i din upphovsrätt - t.ex genom att framställa exemplar utifrån dina ritningar - har du rätt till ersättning (URL 54§ 1-2st). Upphovsrätt är inte något du behöver registrera eller liknande, den uppstår automatiskt så fort du skapat ett verk. Med det sagt är det förmodligen smart att på något sätt kunna bevisa att det är du som skapat verket. Mitt råd är därför att dokumentera designprocessen relativt noga samt att skicka designer över mejl så att du kan bevisa att det var du som visade designen för dessa personer. Jag hoppas detta svarat på din fråga. Annars är du varm välkommen att ställa ytterligare frågor till oss på Lawline.